Livet handlar inte om att vinna

"Osvikligt ärlig och remarkabelt frispråkig. Matthew McConaugheys bok inbjuder oss att brottas med livets lärdomar som han gjorde, och att inse att poängen aldrig var att vinna utan att förstå."
//Mark Manson, förf. till "The Subtle Art of Not Giving a F*ck" 

Tänkvärt, men Aftonbladet valde förstås det allra solkigaste för vad de tror är läsekretsens mentalitet. Det rubriken som fick mig att titta till horoskopet för kvinnornas gunstling (som faktiskt har gjort en del betydligt bättre karaktärsroller på äldre dagar än den dagdrivartyp i Hawaiiskjorta han ofta spelade i yngre dagar). AB fokuserade på självbiografins kombination av sex och skräck: skådespelarens far dog som dog mitt i sin orgasm under sex med frun!

Bisarr och frånstötande som episoden är, blir jag fascinerad, inte minst för minnet att McConaughey var Sol-Våg och att detta är en indikation om svagt hjärta (Solen = hjärta och allmän livskraft och Solen "fallen" i Vågen). Jag fick idén att söker upp fadersindikationerna i sonens horoskop för att se om "sex=död" är tydligt knutet till fadern (och en möjlig förklaring till sonens vildstyriga leverne "äsch, vi ska ändå dö en dag"). 

Se av kartan nedan hur uppenbart AB trillade i bokförlagens gillrade fälla: bokens utgivningsdag sammanfaller med att de stora folkmassornas Månen opponerar kändisens yttre profil (ascendent) och att därtill sinnelaget (Månen) passerar just zodiaktecknet för sex-och-åtföljande-död: Skorpionen. Det säger något om hur lite slaskpressen bearbetar nyhetsflödet - alla går på det enklaste och mest uppenbara. Låga människor, offer eller omedvetna om antikens Irrationella Själ, styrs nästan helt av månens rörelse.

McConaugheys 9e hus för "mitt högsta goda"
innehåller en verksamt välgörande Mars -
detta är hans fysiska och materiella livsrumlare.
Nånstans ska man väl börja "kapitlet Jorden"...

Bokens förstaupplaga har intressant nog jordfärger vilket psykologiskt stämmer exakt med skådespelarens "vibbar", vilka i sin tur ges av Jordtecknet Oxen i öster. Det innebär, som tidigare noterat, att denna kropp inte har sin egen planet Venus med sig som välgörare. Tur då att den "bara" ligger fallen i slutet på Jungfrun (men i lyckosamma lek- och kreativitetshuset) och inte riktigt hunnit in i 6e hälsohuset, där skådisen likväl har en tydligt markerad födelse i sociala och njutningsorienterade Vågen. 

Kartan är smått förbluffande, dess "verkliga" McConaughey påminner väldigt mycket om de charmiga slashasar jag sett honom spela flera gånger. Venusianska Oxens njutningslystnad skiljer sig från Vågens, den förra är fixerad vid pengar och sinneskonsumtion, Vågen verkar från en högre nivå än i människans substrat, Jorden. Vågen är ett av de genuint mänskliga tecknen (tittar man på gammal hellenistisk tradition är de tre Lufttecken alla mänskliga, och ibland räknas Jungfrun in i den gruppen). "Eld", är t.ex. alltid på väg någonstans och kan vara extrema sololirare.

Men nu gällde det faderns död. För att i avkommans exakta födelsehoroskop se speglingar eller ekon av föräldrarnas öde, måste man först identifiera platsen för faderns (eller moderns) markör och i fråga om exempelvis deras hälsa, betrakta denna punkt som en ny ascendent. Faderns hälsa ska i teorin återfinnas i McConaugheys 6e hus räknat från Solen i 6e som fadersascendenten. Man kan inte blunda för att redan Solen i 6e skulle kunna säga något om fadern, särskild som fadersominat dubblerat genom att soldisponenten Venus befinner sig i faderns (och avkommans) 5e hus!

Sjätte huset från SolVågen-i-sjätte innehas av ett av dödstecknen, Fiskarna. I ett nyligt inlägg om Ebba Busch nämndes Fiskarna som "den första döden". Den utläggningen var kanske aningen "djup" för allmän konsumtion, men indikerar saker av vikt för skådisens fars död. Sex har ju i Österlandet ansetts vara en möjlig väg för själen att upphäva såväl det kroppsliga fängelsets makt som vägen ut ur den återfödelsernas tvingande cirkularitet. I Fiskarna kan människosjälen slutligen bryta sin fångenskap i den Irrationella Själen. Nog för att skådisens farsa kanske inte räknat med den "frigörande" effekten den gång han lägrade sin hustru för sista gången!

Naturligtvis är detta kunskaper från en äldre tid som Aftonbladets läsare inte ser någon poäng i, alltför besmittade i sina psyken av västerlandets pseudovärderingar som de är. Diskussioner om Fiskarna, det 12e huset och andlig frigörelse är bara för fåtalet att begrunda...

Så "frigörelse genom sex" står faktiskt skrivet i kändisens horoskop om hans far. Det är träffsäkert och tydligen en händelse som satt djupt avtryck i sonen, då 23 år gammal (eller rättare sagt: var redan i Matthews födelseögonblick "skrivet i stjärnorna" som något som skulle beröra hans far och honom själv i framtiden).

Tittar man lite närmare på faderns ohälsa, visar sig Fiskarnas härskare Jupiter (Befriaren) stå kopplat till Venus i 5e fadershuset, en placering som ju utgjorde basen för Solen-Fadern i ohälsohuset. En så märklig rundgång!

Men faderns hälsa är nu inte samma sak som faderns död. Möjligen avslöjade sig här en underliggande orsak (hjärtsvikt). Men vad ger sig  om man direkt söker faderns 8e dödshus i sonens horoskop? (Läsare: dessa är helt nya saker som jag upptäcker steg för sig, jag är inte proffsastrolog, bara en amatör.) Paradoxalt nog hamnar man vid samma slutresultat: åttonde steget från Solen-i-sjätte leder till skådisens första hus, över vilken amorösa Venus råder som en "verksam illgörare". Det här är då McConaughey som en manhora med perverterad Venus (ett epitet hans tidiga roller, sannerligen närmat honom till). 

Och den dåliga Venus ligger alltjämt i det elitens utsvävande och lekfulla 5e hus och med Jupiter, som också den är en verksam illgörare. Farsan hade ingen chans och sonen ärvde tydligt mycket av hans höga livsandar! Och troligen har också skådisen en sårbar hälsa (eller potentiella svagheter i linje med Solen-Merkurius i 6e), trots det lögnaktiga skenet av en reslig kropp. 

Reslig kropp: moder Maya (Illusionen), kan det vara Oxens tecken? Frågan om hur Månen anses upphöjd i detta Jordtecken, lugn och stabil i sinnet genom att helt absorberas med denna tillfälliga fysiska värld, den frågan har diskuterats förr på bloggen. Men den klassiska bilden av den tredelade själen återaktualiseras förstås stup i kvarten eftersom tidningsrubrikerna i nio fall av tio handlar om fångar på de lägsta medvetandenivåerna och - till skillnad från Matthew McConaughey - förstå var i ett kontinuum av gudomligt medvetande de har hamnat här i livet.

 

 

Ur perspektiv av Platons tredelade själ är Månens "upphöjelse" i själva verket ett fall nedåt till den själlösa materien (Jordelementet). Men kanske ska man fatta det mystiska talet om planters "upphöjelser" och "fall" som en fingervisning om att planeten eller den aspekten av människosjälen nu nått sin "perfektion". Jämför Matthew McConaugheys Sol i Vågen. I det här tecknet är Solen "fallen" och visar hur långt från själens unitära (odelade, "hela") tillstånd den kan komma. Därför blir partnerskap så viktigt i Vågens tecken, illusionen att man måste ha "ett andra" för att återigen bli "1", en fungerande själ som den var före Syndafallet.

Den här bloggen har fortfarande efter tio år inte skrivit något slutgiltigt om de sju klassiska planeternas "upphöjelser" och "fall", helt enkelt för att det krävs en stor själ att producera insikter i den här skenbart enkla frågan. Men vissa placeringar har figurerat så ofta i offentligheten att ämnet ännu avhandlats här och där. Stefan Löfvens "fallna" Mars i Krabben t.ex. är som att beskriva en självhävdelse som blivit kvar i säkerhet bakom mammas kjolar. "Kapten Klänning" var ett bokstavligt exempel på att smyga runt i sårbara feminina världar och göra det sjuka nu den själen släpade på. 

Solen i eget majestät som härskare i Lejonet har också nämnts ofta, och den som (i teorin) upplever sig odelad och stark (djurens konung) för ett sådant Lejon i förstahusplacering blir naturligtvis Venus en "verksam illgörare" eftersom Venus implicerar någon annan att harmoniera med eller ty sig till. Men det behöver ju inte Lejonet som redan är "hel". Som vanligt har övriga horoskopet en tendens att trasa sönder dessa tydliga principer, så att Lejonet i praktiken är känt för besvikelser i kärleken, kanske för att tecknet lyckats utstråla sådan självtillräcklighet utan att vara medveten om det, att relationer krackelerar. En av många hemliga karmiska spelregler: De höga kommer att ödmjukas och de låga upphöjas...

*****

McConaugheys horoskop kommenterades redan 2013, men då med fokus på hans yngre jag och mindre smickrande och exakt än i det här återbesöket. Men självbiografin avslöjar tydligen en tänkande och introspektiv natur bakom ytan, en han hållit för sig själv. Kanske man ska ta 6e huset större allvar som psykologisk markör. Det sägs bara beskriva ohälsa och olyckor, men bortsett från att huset är klassat som ont korrelerar det faktiskt med den sattviska Jungfruns tecken, som är är Jordelemetnet i dess kunskapssökande modalitet. 

Och oavsett att båda välgörarna Venus och Jupiter klassas som onda i sina verkningar för en som likt Oxascendenten identifierat sig med det kroppsliga, är det aldrig fel med ett stråk av det sattviska i horoskopet, en förmåga att analysera oönskade utfall från vällevnadstyperna Venus och Jupiter. I självbiografin som beskrivs som en "resa till Mars" (jfr. Mars i horoskopets andliga 9e hus) delar han med sig av insikter om hur att skada folk MINDRE. Framsteg beskrivna med negativa termer stämmer väl in med så mycket planetär aktivitet i negativa tecken och positiva Solen i ett lågt rankat, negativt hus.