Morgonradion P1 låter två svenska musiker upprepa sig, om och om igen, “hur bra” Paul McCartney är (apropå hans förestående 80-årsdag.)
Det är förvånansvärd lite analys från de intervjuade musikerna och naturligtvis inte ett ord i PUBLIC SERVICE - som följer Sveriges antidrogpolitik - om att Beatles själva förklarat att deras drogbruk runt 1966-67 öppnade gruppens kreativitet. Detta är definitivt viktigaste förklaringen till att alla Pauls mest odödliga kompositioner härrör från dessa år. Några minns säkert hur denna fria ande arresterades i Japan för marijuanainnehav så sent som mot slutet av 1970-talet
Psykstimulerande droger i kombination med naturlig talang förstås. På de talanglösa är stimulantia bortslösade, det blir bara en annan variant av samma gamla vanliga sinneskonsumtion.
Eftersom McCartney närapå ringaktats på bloggen och enbart använts (redan 2009) för en banal look-alike-diskussion, kommer här en snabbtitt på födelsehoroskopet. Horoskopet är ytterst träffsäkert, givet hans "större än Jesus"-status (ursäkta. Lennon) i popmusikens historia.
Den stora välgöraren Jupiter med Solen i 10e huset för makt och renommé säger det mesta om hans ikonstatus och då är ändå celebritetens Jupiter "en verksam illgörare". Sanningen är ju att hans publika anseende verkligen haft sina törnar, om man inkluderar vuxengenerationens förfasande sig över Beatles på 60-talet, hans och gruppens drogbruk och fördjupning i Indiens mysik, och senare märkliga öde med kvinnor (vegetarianen Linda olyckliga död i cancer - som om hälsohysteriker har större garantier än andra - den benlösa kvinnan som sysslat med pornografi ... ja det är allt jag minns - men 7e äktenskapshuset sorterar under Jupiter, "verksam illgörare" som sagt).
Men det är hans musikaliska bidrag som är det intressanta här och inte ytlig makt eller offentliga rykte. Hinduerna tycks ha samma tradition om Merkurius som tonsäker musiker som i grekiska legender: Hermes (Merkurius) sägs ha uppfunnit harpan och var en inspiration för pytagoréerna och deras insikter i tonhöjd relativt strängars längd.
Merkurius är härskare över Tvillingarna som i Indien avbildas som ett hetero par och kallas "Paret". Mannen med en klubba/trumsticka i handen och kvinnan med ett trumskinn (gravidmage). Båda sorterna krävs för att skapa ljuv musik. Tvillingarna sammanfaller i den naturliga zodiaken med 3e huset, till vilket hinduerna placerar "sång och dans" som ett av de fundamentala uttrycken för kommunikation.
Paul McCartney föddes (dubbel sommartid i England under krigsåren) med merkuriska Jungfrun i öster, ett musikaliskt tecken och troligen till följd av dess "pytagoréiska" sensibilitet för att variera tonhöjden - en melodiskapare! "Räknenissen" står inte så högt i kurs på bloggen men vid komposition gör den ändå ett hedervärt jobb!
Lika viktig är 3e husets tillfälliga ägare, här är det Mars som hinduerna anser ha så mycket med sektorn att göra att krigarens planet valt som signifikator (karaka) för tredje. Och det är här det hettar till: Mars anses inte stark som krigare i Krabban (den är upphöjd mittöver i skoningslösa Stenbocken, den mordiska realpolitikern som inte tar hänsyn på livets mjuka värden).
Men Mars-Krabban har fantasi! Den excellerar och är t.o.m. en del i en överaktiv föreställning som kan ge allsköns svartsjuke- och andra psykiska överdrifter. Men den vitaliserar definitivt föreställningsförmågan och tonsäkerheten och förmågan att kombinera/organisera toner är given med Merkurius/Saturnus som välgörarande faktorer i horoskopets bästa hus (det 9e).
Kombinera detta byggmästarens omen med psykisk passion och addera dessutom att McCarneys "personliga daimon" befinner sig just invid Mars - ägaren till sång & dans-huset.
Ingen kan missa hur fantastiska dessa budskap den sublunära sfären (Jord + Vatten) är. Går man strikt efter regelboken anses Jupiter, Mars och sinnelaget självt (Månen) alla vara verksamma problemskapare. McCarneys högre själ (daimonen) har har uppenbarligen velat ta droger för att få Mars att blomma ut extra i det psykiska Vattenelementet.
We all live in a yellow submarine - med lite god vilja ser man i låttexten det sublunära "undervattenslivet" kontrasterat mot ett liv i solen - jämför hans topplacerade Sol i supralunär, himmelsk Luft.
Ett ord om hans rikedomar: Lyckopunkten i 2a huset för privatekonomi stimuleras via oppositionen från den andra planet, utöver Merkurius som är en uttrycklig välgörare för Jungfruascendenten: Venus i Väduren, visserligen svag till följd av värdtecknets egocentriska natur men också ett av de tecken som verkar behålla barndomssinnet livet igenom. Och: Venus har med artisteri att göra och disponeras här av den daimoniska Mars.
Enligt astrologisk doktrin borde den välgörande kombinationen av intellekt och organisation i Oxen vara olyckligt dissocierad (separerad) från sitt fundament Venus i instängda 8e dödshuset. Ännu en anledning att under kontrollerade former ta droger för att återskapa förmågor själen normalt inte hade med sig som verktyg i detta liv.
Mycket som talar för att McCartney tog ett evolutionärt sjumilasteg när han testade droger och att hans befriade sinne blev ännu mer kapabelt än dess medfött "verksamt onda" begränsningar. Att Månen befinner sig i härskarläge i Krabbans sublunära Vatten understryker fantasin i låtskrivarens personlighet.
Det var en förljugen och "barnvänlig" presentation i morgonradion av födelsedagsbarnet. Den verkliga McCartney syns i horoskopet och är långt mer intressant - på gott och ont - än orerandet om hur bra och inflytelserik han är - nästan hela radioinslaget ägnade sig enbart åt McCartneys Sol-Jupiter i 10e karriärhuset.
I samband med att låten "Fool on the Hill" mot slutet, nuddade deltagarna äntligen något intressent, en slags "stream of consciousness"-typ av komposition, en "lång och vindlande väg" som ständigt leder lyssnaren vidare. Detta tycks vara en kombinerad effekt av den psykiska (psykedeliskt modifierad) Krabban och den skickliga kompositören och tonsmeden i 9e huset, människoexistensens "bästa hus".
Illustrationen överst: alla gjorde covers på Beatles när det begav sig och jag är rätt svag för det eleganta bossaband brasilianaren Sergio Mendez hade stora framgångar i USA med. Titelspåret på albumet FOOL ON THE HILL från 1968 är en bra tolkning.
