Hinduernas planetschema i det gamla Babylon

En halvkläckt tanke i tidigare inlägg, om dygdernas tänkbara koppling till babyloniernas indexering av planeterna kulle gott ha begrundats lite till. Men svaret gav sig redan efter en natts god sömn. Det är ju uppenbart att redan babylonierna skapade eller med indierna delade de sju (klassiska) planeternas kvaliteter! 

Samtliga sju har samma essentiella kvalitet i Babylon som i den indiska astrologin och listan grupperar dem logiskt, om än omvänt med hur Ljuset visualiseras som ovanför Mörkret. (De gamla kineserna har också en text som säger att kosmos skapades genom  Yang/ljuset aktivt steg och Yin/mörkret sjönk för ett polärt universum däremellan.)

• Mars (Shalbatanu) TAMAS / mörkret
• Saturnus (Kajamanu) TAMAS / mörkret
  
  
• Merkurius (Sihtu) RAJAS / passionen
• Venus (Dilbat) RAJAS / passionen
  
  
• Jupiter (ackadiska namnet okänt) SATTVA / ljuset
• Solen (Shamash) SATTVA / ljuset
• Månen (Sin) SATTVA / ljuset

Eftersom mycket kunskap om Babylons läror lär ligga instängda hos kulturtjuven British Museum - kilskriftstavlorna har till stora delar bara fraktats till Väst men mycket har aldrig studerats - kan mycket väl bloggarens enkla upptäckt bekräftas en vacker dag. Kanske finns mer i denna kulturskatt som tills nu betraktats som indiskt? 

Det verkar rimligt att Babylons kunskaper nådde Indien innan Alexander den Stora "erövrade världen". En vanlig chauvinistisk uppfattning att Väst alltid är kulturbringaren och baserad (vad jag förstår) på att några språkliga termer från grekisk astrologi förvisso hittats i indisk astrologi. Men, som tidigare nämnt, varför baserade då den indiska astrologin sina planettabeller (efemerider) på Babylons koordinater ända till 900-talet och inte något grekiskt metropol?

Britterna genomgick under 1900-talet slutet av sin mest materialistiska och rasistiska fas men också imperiets sammanbrott. Man höll de forntida irakierna som primitiva och lägre stående. Först nu börjar världen förstå hur t.ex. deras sexagenära räknesätt är exempel på det allmänna mänskliga geniet i arbete, en senkommen omvärdering givet hur länge vi använt klockor (1 timma = 60 minuter). Hade det inte varit för antikens stjärnskådare hade mänskligheten kanske aldrig börjat röra sig intellektuellt). Det är säkerligen Merkurius i Jungfrun som visar framfötterna här. (Arketypmänniskan som "fallen" till den lägre och mätbara sinnevärlden tvingades utveckla en ny och analytisk fakultet - mer om fallenhet och upphöjelse i kommande inlägg.)

 

PS. Listan (utan blankrader) ges i "The Heavenly Writing" av amerikanska assyriologiprofessorn Francesca Rochberg. Det är en akademisk lärobok men ändå övergripande. Här får man inte veta i vilken stadsstat/på vilken kilsskriftstavla listan återfunnits och heller inte om listan återfunnits i mer än en källa. Men helt klart flyttar den Indiens klassificering av planeternas kvaliteter att stort steg bakåt i tiden. 

Mycket av Jyotish verkar inte äldre än kanske ett par århundraden före vår tid och därmed samtida med att Babylons astrologi nådde grekerna. Delar av den indiska traditionen verkar dessutom bara ha några hundra år på nacken, som de 27 nakshatras (månpalatsen) som finfördelar månens bana och tjänar som en slags fattigmansastrologi. Många indier av alltför låg kast för att ha fått sin födelsetid exakt dokumenterad och för nöja sig med ett sinnelagshoroskop.

Den annorlunda babyloniska läran om planeters upphöjelse

Jag hittade i datorn en avskrift från 2017 av ett par stycken ur Ptolemaios "Tetrabiblos" (2a årh.) med tillagda kommentarer. Texten berör bl.a. planeters "upphöjelse" och sparades till hårddisken för att sedan glömmas bort. Dock inte förrän den använts på bloggen.

Likväl återupprepar jag textfilens innehåll:

"Planeter sägs befinna sig i sina 'fordon' och sitta på sina 'troner' och liknande, när de råkar äga familjäritet [tidigare beskriven av P.] med zodiaktecken de gästar. I dessa positioner ökar effektiviteten av deras kraft genom likheten med egenskaperna hos de besläktade värdtecknen."

"När omvänt planeten vistas i främmande [zodiakala] regioner [vars planetära härskare är] tillhöriga den motsatta sekten [jämfört med den studerade planetens], då paralyseras en stor del av dess korrekta kraft eftersom det temperament som uppstår genom zodiaktecknets olikhet producerar en annan och förvanskad natur."

Anmärkning. Sekt - "sektionering" är måhända en bra översättning - är planetens klassificering som antingen dagplanet eller nattplanet. Dagen mer maskulin och energiskt uttorkande, natten mer feminin och fuktig.

* Månen och Venus är nattliga
* Solen och Jupiter är dagliga
* Merkurius har gemenskap med båda klasserna, daglig som en morgonstjärna och nattlig som en kvällsstjärna (stigande före solen eller kvardröjande i väst efter solnedgången)
* Mars och Saturnus, de destruktiva, klassificeras inte på basis av sina inneboende principer utan i syfte "att utjämna": eldiga Mars är en nattstjärna och kylslagna Saturnus klassificeras som en dagstjärna (jfr Mars som härskare över Skorpionen/Vatten och Saturnus över Vattumannen/Luft - jfr kristna hymnstrofen: "there's no night in Zion".)

Ptolemaios ignorerar här i stort läran om planeters position på sina "troner" (s. 111) eftersom han förefaller omedveten om att "tron" är en synonym till "upphöjelse", vilken han dock redan givit en förklaring till (s. 89 & se nedan).

I en fotnot noterar Ptolemaios översättare Robbins att ett antikt manuskript (P.Mich 149, kolumn 3A, 22-34) ger denna synonym. Manuskriptet kallar planeternas "fallna" positioner för deras "fängelser" (θυλακαι) medan placeringen på den egna tronen ger planeten "kunglig kraft".

Ptolemaios rationalisering till planeternas "upphöjelse" utgår från att Solen i Väduren markerar dess entré i den nordliga och högre halvcirkeln i den naturliga zodiaken och omvänt faller Solen då den i Vågen träder in i den sydliga och lägre halvcirkeln. Resonemanget bygger på planetens världsliga (skenbara) dagliga rörelse från öst till väst.

[Tillägg till 2017-texten: Utöver den naturliga zodiaken talar Ptolemaios här, till skillnad från i den rent matematiska "Almagest" om den tropiska zodiakens "upphöjda" Sol-Vädur vid vårdagjämningen och därmed Solens "fall"  i Vågen vid höstdagjämningen.]

Saturnus upphöjelse och fall härleds från resonemanget kring Solen: den är i Vattumannen opposit Solens naturliga härskarposition i Lejonet och "upphöjs" som en negativ Sol ("svart sol") i Vågen där denna världens Sol faller och omvänt faller i Väduren. Ptolemaios lindar dock in den här logiken i ett aristoteliskt resonemang om värme och kyla, torrhet och fuktighet.

Månens upphöjelse och fall förklarar Ptolemaios på ett helt annat sätt: en osynlig nymåne i Solens upphöjelse (Väduren) når sin första fas och börjar tillväxa i ljus i första tecknet av sin egen triplicitet (element), Oxen, vilket givit henne "upphöjelse" i detta tecken om omvänt ett "fall" i motsatta Skorpionen. 

Som synes ett katastrofalt cirkelresonemang från Ptolemaios. Han utgår från det han skulle bevisa; börjar med att hävda att Månen tillhör Jordelementets triangel och att detta, plus månens första synlighet efter nymånen, förklarar dess upphöjelse i Oxen.

Jupiter producerar den fruktsamma Nordanvinden enligt Ptolemaios och når under jordåret som längst norr i Kräftans tecken (midsommar) och bringar sin egen kraft till ett maximum. Därför gjorde "de" (Ptolemaios anger inga källor) Kräftan till Jupiters upphöjelse och motsatta Stenbocken till planetens fall. Den här förklaringen bygger som synes på den tropiska zodiakens direkta koppling till jordbrukarårets skiftande karaktär och inte alls till några astronomiska fakta! Snurrigt är bara förnamnet.

Naturligt eldiga Mars vinner enligt Ptolemaios sin upphöjelse i Stenbocken eftersom han når sin maximalt sydliga position i den tropiska zodiaken dubbelexponerad på ett världsligt synsätt med Väduren i öster och Stenbocken "högst upp" i söder/zenit. Omvänt faller Mars i motsatta Kräftan. Nu byter Ptolemaios förklaringsgrund ännu en gång och ser enbart till Mars dagliga rörelse över kombinatet av naturlig zodiak och himlasfärens synliga halvcirkel!

För Venus upphöjelse åberopas dess enligt Aristoteles fuktiga natur, vilket leder till hennes ökade kraft i Fiskarna där den tropiska zodiaken indikerar den fuktgivande våren. Omvänt ett fall i torra Jordtecknet Jungfrun.

Merkurius är dock "torrare" än Venus, säger P., och kontrasteras därför genom upphöjelsen i Jungfrun, tecknet som i den tropiska årskalendern betecknar den torra hösten. Därmed faller Merkurius i i Fiskarna.

Ptolemaios sitter i Alexandria och väljer den framväxande västliga förståelsen (baserad på tropisk zodiak) och Aristoteles naturvetenskapliga läggning för att haka på en efterhandsförklaring till vad planeters "upphöjelse" (kungatroner) betyder. Om detta är början på läran om "upphöjelser" förefaller Indien ha köpt åtskilligt av västinfluensen (via Alexander den Stores härjningar). Allt i hinduisk astrologi kommer inte som direktimport från Mesopotamien utan är bättre begagnat material som först snurrades till i Väst. 

Om babylonierna/perserna ägde någon lära om "planeters upphöjelser" är mig fortfarande okänt. Men kanske inte länge till. Mitt under skrivande hittade jag den här nätartikeln av en bulgarisk astrolog: "A new perspective on the exaltation". 

[Tillägg. Bloggaren har också drabbats av "solsting 2022" att döma av den röriga representationen av Babylons upphöjelse-lära. I det inlägg som tjuvstartade ämnet kvarstod oklarheter som gjorde att förståelsen ändrades vartefter texten skrivs - normalt vore att skriva om allt från början. Men det är som sagt "Värmebölja 2022" i någon mån även för dem födda mittemot heta zonen Väduren, och bloggaren känner sig ovanligt produktiv om än inte helt "organiserad" under denna transiterande opposition!]

Redan en kort bit in i bulgarens text föreslås att babylonierna hade järnkoll på planeternas maximala nordliga altitud över ekliptikan och att "upphöjelsen" på den tiden kallades planetens "dolda plats". Här nämns den grekiska termen hypsomata (motsvarigheten till latinets ord för vår "upphöjelse") - och jag inser att bulgaren presenterar samma tankegångar jag uppsnappade på tyska Wikipedia en gång utan att reda ut i eget huvud.

Vid kontroll av bulgarens exempel "Babylon 1/1 656 BC" stämmer ingenting i mitt astrologiprogram (ZET 8 Lite). Den sideriska stjärnhimmelen ser inte alls ut som artikelförfattaren beskriver, och då har jag ändå kryssat bort "datorklocktid" och manuellt valt LMT och Bagdads koordinater (för att höfta till åtminstone rätt region). Ett minne glimtar till: "addera ett år eftersom år 0 inte existerar i programberäkningen". Gäller detta ZET 8 eller ett äldre program som nyttjades när bloggen startade? Minns inte.

Prövar år 657 BC i ZET och genast intar Solen och Venus sitt maximala avstånd i zodiaken (46°), precis som bulgaren beskriver. Nu krävs en noggrann kontroll av hur ZET 8 sköter övergången från "år 0" till tid före vår tideräkning och resultatet visar att bulgaren kan ha missförstått sin datormjukvara (vilken den än är) alternativt att hans program sköter BC/AD -hanteringen annorlunda.

ZET accepterar t.ex. inte år "0000" utan rättar till "0001" när man exekverar. Samma med "0000B" - programmet förstår att det är BC som åsyftas och ändrar till "0001B". Genom att jämföra solpositionen för de exekverade 1/1 AD och 1/1 BC visar sig solen bara ha flyttat sig c 1 grad . 

Enligt ZET:s korrekta och smidiga datumhantering bygger inte bulgarens exempel på det år han anger utan på 1/1 567 BC.

Bulgarens exempel innehåller också en del små avvikelser, hans kallar Venus i Fiskarna 27:19 för "27e graden" istället för "28e" som min programvara ZET (och många andra) skulle kalla "28e graden". Men sådant är bara en bagatell jämfört med hur intressant DEN URSPRUNGLIGA UPPHÖJELSELÄRAN är. 

Läs definitivt bulgarens text och fascineras över hur komplex och astronomiskt krävande originalet var jämfört med den grekisk-romerska världens förenklade och, faktiskt, rätt förvridna version var (och som alltjämt gäller inom astrologin). 

Däremot introducerar bulgaren ett helt nytt schema för upphöjelser efter att ha fnyst åt en äldre arabisk astrolog som gjorde exakt detsamma. Var finns logiken i det? Vem behöver ännu en metod för och logik till "upphöjelserna"?

*****

Jag är faktiskt lättad om den här teorin hittat originalet till planeternas "upphöjelse". Det innebär att en av astrologins viktigaste doktriner är missförstådd och oanvändbar. Babylonierna hade två "upphöjelser", berättar artikeln, en för planetens maximala SYDLIGA latitud och denna har helt försvunnit ur astrologin (den motsvarar inte det moderna  tanken på planetens "fall" i motsatta tecknet till dess "upphöjelse"). 

Dessutom ändras platsen i zodiaken för planeternas "upphöjelse" var gång de inträffar (i Saturnus fall efter hela 30 år, något längre än dess kalendervarv genom zodiaken, men likväl kommer över tid "upphöjelsen" att landa i helt nya zodiaktecken). Bulgaren visar med några exempel på att Venus upphöjelse (dolda plats) hoppar vilt i zodiaken de år den framträder.

Någon klåpare utanför Babylon har alltså havererat läran, frusit "upphöjelserna" till vissa positioner som bara var aktuella en gång och sedan hittat på en förenklad version (med "fallet" som motbild istället för "dolda platser" på latituder syd om ekliptikan). Denna senare doktrin saknar helt logiska skäl, nog för att denna sajt och många astrologer sökt hitta trovärdiga skäl varför t.ex. Venus är extra bra i Fiskarna: "osjälviskhet", "empati med allt liv = djurkärlek", o.s.v. Allt sådant är västerländska åsikter löst påhängda ett system ingen längre minns är det är rent påhitt.

Bulgaren noterar också undantaget Solen (traditionellt upphöjd i Väduren) som aldrig avviker i latitud eftersom solen ger själva den normerande ekliptikan. Dess kompanjon Månen (upphöjd i Oxen) är tvärtom själva sinnebilden för ett ständigt "gungfly", än norröver och än söder över om den solära normen. Babylonierna tycks alltså inte ha haft några dolda platser eller upphöjelser för de två Ljusen, enbart för de fem planeterna. 

Detta löser åtminstone ett problem: demonologin florerade i Mesopotamien och det är kan vara babyloniska studier som utsåg Algol till en verkligt problematisk stjärna (Algol är arabernas namn, vad babylonierna kan ha kallat stjärnan är mig inte bekant). Nu slipper man konflikten med att det korrupta västschemat "upphöjer" Månen i Oxens 3e grad - exakt där onda stjärnan ligger. Det var en nöt att harmoniera dessa två synpunkter.

Samtidigt gick det utmärkt att koppla "Djävulen" eller "denna världens herre" (ett bibeluttryck) till just Månen och dess dominanta "upphöjelse" i stabila Oxen (Taurus) - närmast en sinnebild för Terra. Månen är på många sätt detta världens herre, särskilt som astronomin med tiden insåg att den och Jorden bildar ett "dubbelsystem". Vad som är prima för den jordbundna själen är Djävulens bländverk för den som istället betraktar astrologin som fingervisningar ur evighetens perspektiv.

Denna insikt om att astrologi varit ute och cyklat sedan senantiken i läran om "upphöjelse och fall" stämmer med mina intryck där Saturnus "upphöjd" i Vågen inte alls (i mina ögon) motsvarat en extra nobel, moralisk eller rättskaffens natur. Positionen och zodiaktecken för en planets "upphöjelse" enligt det babyloniska originalet varierar som sagt dessutom beroende på i vilket "tidevarv" man är född!

Ta Margaret Thatcher som både förgiftade världen (dvs USA och från USA till övriga världen) med nyliberalism och dessutom startade ett meningslöst och småaktigt krig. Här kan man visserligen peka på att hinduerna ogillar premiärministerns Saturnus i 1a egohuset (för mycket tvingande kraft - "järnladyn" - för ett så snävt perspektiv som egot). Någon favör från "upphöjd Saturnus" lär inte Thatcher ha haft. (Och man måste anta att planeten på sin "tron" ändå indikerar något positivt - med ett förbehåll bulgaren nämner i sin artikel.)

Nutida astrologers försök att dra slutsatser av läran om upphöjelse/fall skulle således vara futila och ge falska indikationer. Tuff insikt, att väst tog emot ett babyloniskt system och omedelbart missförstod en av dess fundamentala läror! Irakierna var alldeles för avancerade för västerlänningarna vid denna tid. 

Bloggaren måste ta sig en allvarlig funderare efter detta inlägg om huruvida att behålla "uppgång/fall" eller det betydligt mer tidskrävande (även med dataprogram) sökandet efter de babyloniernas punkter för upphöjelse/fall i det enskilda fallet. Det mesta lutar åt att originalet aldrig kommer att användas på denna blogg där merparten av kändisarna inte ens har känd födelsetid...

Misstankarna mot doktrinen "uppgång/fall" har jag haft många år. Ibland har jag t.ex. noterat en "fallen" Saturnus i Väduren och frågat mig vari fallet bestod eftersom individen gjort så väl ifrån sig.  Som...

Exempel

Den här kartan (som tidigare använts för att påvisa något) har t.ex. en fallen Saturnus i Väduren som är djupt insyltad i en nymåne. Inte lätt att avgöra vad ett sådant stellium resulterar i. 

Horoskopet tillhör en släkting som i det land han tillbringade sin uppväxt fick högsta betyg enligt det landets skolsystem, som bestod av 11 eller 12 grader. Alla högre grader (minns inte exakt, men säg över 9) krävde speciella möten av hela lärarkollegiet. Han var skolans bästa elev.

Senare arbetade mannen under flera år med säkerhetsklassade arbeten för flera europeiska länders försvar. Det rörde kommunikation efter att alla civilsamhällets Apple- och Microsoft-datorer slagits ut och också ländernas myndigheter. Kvar i detta scenario av t.ex. världskrig fanns bara militärens "lågnivåsytem" vilka horoskopinnehavaren var med om att tänka ut/konstruera. 

Det finns med andra ord ingen chans i världen att horoskopets "fallna" Saturnus i Väduren förlorat planetens förmåga till organisation och planläggning. Vädurens begränsande betydelse "ego" gäller uppenbarligen inte heller (förutom att det handlade om en arbetsnarkoman vilket hustrun störde sig på, men Vädurens speciella  koppling till 10e karriärhuset i detta fall ska strax noteras).

Däremot förmodligen, som i fallet Putin som också har Solen konjunkt Saturnus, en extremt uthållig soi-saturnisk lkraft, förmågan att via Saturnus tålamod metodiskt skapa sig en informerad blick (Solen) för problemet, uppgiften, utmaningen och komma fram till en lösning.

(SR-chefen Cilla Benkö har också en Sol/Saturnus-konjunktion, som tycks ha med "planering på ledarnivå" att göra. Men hon har också Mars i konjunktion med de andra, och i ett tecken av Mörkrets kvalitet kan man ana källan till anklagelserna om arrogans och självrättfärdighet i samband med säkerhetsmissarna kring Radiohuset.)

Som barn ansågs Vädurs-släktingen lida av någon störning eftersom han snart utvecklade svår stamning. De svenska (typiskt psykologifobiska) föräldrarna hade förstås misstagit sig, och expertis bedömde att barnets intelligensen var hög men att den kroppsliga motoriken inte hängde i försöken att artikulera tillflödet av ord. Barnet var "alltför" snabbtänkt för sin kroppsliga mognad.

Eller i religiöst språk: den inneboende ANDEN var för stark för den fysiska kroppen eller hade ännu inte lärt sig hur långsamt det går till här på Jorden i det så kallade människoriket. Med åren tycks den inneboende varelsen fått ordning på sin kommunikation med värdfordonet (kroppen) och är (så vitt jag vet) idag en mycket lågmäld typ, vilket detta komplexa horoskop också visar, genom Drakhuvudets avhuggna Svans i 1a huset. Draksvansen i 1a kan vara verkligt förtegna och det även utan den fåordiga Saturnus-kontrollerar-Solen!

Psykologerna använde förstås inte ord som "ande", men en blick på horoskopet visar exakt vad det handlar om. DAIMONEN (andesjälen) hamnar i Lejonets 23e grad närmast exakt på indikatorn för den fysiska kroppen eftersom det är en viktig nymåne där sol, måne och ascendentgrad i en formel resulterar i ett sällsynt omen där "Ordet blev kött" (Johannesevangeliet) eller den daimoniska varelsen i renodlad form (eller mycket starkt) intar en jordisk kropp. 

Kanske barnkroppen inte var mogen att hantera så mycket högre energi. Daimoner tänker inte som logiska människor gör. De VET i ett ögonblick och behöver sedan lämna över sin kunskap till kroppen som matar fram INSIKTEN i seriell prestation. Stamningen kan ha berott på att denna högst daimonska människa sökte säga allt på en gång, precis som Daimonen själv VET i färdiga kunskapspaket. Jag har själv fått sådan här paket (ett fåtal gånger) och för människor är det som "aha-upplevelser" som de sedan måste utveckla i det mänskliga språket.

Samma formel placerar också Lyckopunkten i anslutning till den egna värdkroppen, vilken ytligt tolkad skulle innebära vinstlott i det genetiska lotteriet! "Upphöjd" Sol (där sade jag det igen!) i "bästa huset" som indikator för den fysiska ascendentkroppen. (Det kommer att bli svårt att bannlysa vanan att titta efter upphöjelser och fall - många av placeringarna är dessutom rätt logiska: Solen i Väduren upphöjd för dess tendens att gå sin egen väg, Solen i Vågen "fallen" för dess preferens för kooperation eller tvåsamhet - vilket naturligtvis är en styggelse eftersom Solen representerar det odelade/effektiva Jaget.)

Var det Draksvansen som höll emot och orsakade stamningen i just detta ovanligt eldiga horoskop? Eller var det det faktum att Solen i Väduren hämmas av bromsaren Saturnus och dessutom har sin disponent Mars i Jord - Jord innebär friktion för den "fria" Elden? Det saknas som synes inte hinder här! 

Intressant med Draksvansen i 1a huset är att den förefaller ha minskat hans ego och behov att hävda sig. Människan är idag rik (se Mars/Venus i pengarnas tecken i 10e makt- och prestationstecknet) men faktum är att Draksvansen verkar skydda från Drakhuvudets hybris och livsstilen är mycket måttfull om än typiskt borgerlig. 

Ett bra exemplar av det utdöende västerlandets mer hyfsade naturer. Detta är en gammal själ, att döma från den extrema styrkan i 9e huset för högsinta och moraliska människor. Här ligger horoskopets atma karaka (själens åstundan) Merkurius i 28e graden och indikerar att hans "högsta goda" var just intellektuellt arbete - men med Mars-Oxen som bottensats: arbete som ger statusmässiga pengar. Men födelsetiden ger den här själen klartecken för sin strävan. 

Mars, den naturligt onda förvandlas här till en verksam välgörare ur perspektiv av Lejonpersonligheten: den skyr inte hårt arbete (vilket den får i ett så motspänstigt element som Jord). Mars är dessutom YOGA KARAKA i detta horoskop, en tillgång som är viktig redan för den hinduiska nybörjarastrologen. "Signifikator för en förening" uppstår genom att ägaren till ett dharma-hus (här det trigonala 9e "bästa huset") själv stiger fram i ett världsligt prominent hörnhus (här 10e makthuset) vilket betyder att Ödet finner en fungerande kanal "i världen" för dess avsikt. 

Atma karaka, daimon (den rationella själen) eller soltecknet (Solen/atman), vilken tradition man än väljer pekar denna karta på en stark vilja att övervinna hinder (t.om. framgångens Jupiter i tänkandets Luft tar avstamp i konkret Jord - problemet att lösa). 

Detta är ett "högfunktionellt" och inom yrket högpresenterande horoskop. 9e huset (förutsättningslös forskning) i förening med 10e karriärhuset tyder definitivt på en kreativ uppfinnare, precis som det blev i verkliga livet.

Den åldriga upprinnelsen till astrologins skyddspatron

 

En historisk artikel ger en lagom lång redogörelse för hur en sumerisk gudinna över tid bytte kön och blev den manliga Nebu, skrivkonstens, profetians och det astrologiska stjärnskådandets gud.

"Ett ikoniskt exempel...är stenristningen från assyriske kung Tukulti-Ninurta den förste (1200 talet fvt). Den hittades i staden Assur och visar hur kungen dyrkar vid Nebus altare. Han står först och knäböjer sedan framför ett litet altare med en vassrörspenna och en lertavla. Detta är ett av de fall där Nebu inte tecknas i sin mänsklig form utan enbart via objekt."

Jag ska här lyfta fram några punkter ur texten och kommentera med information som redan förekommit på den här bloggen, även om den aldrig varit strikt historisk.

Tidigare under det 2a årtusendet före vår tid hade den gammalbabyloniska Nebu betraktats som en hjälpreda till den äldre - och identiska figuren Nisaba från den äldre sumeriska kulturen - bara det att hon var en gudinna. Med semiterna - ursäkta judar och araber - kom patriarkaliseringen av de ledande positionerna inom guda-panteon, manliga gudar blev nu normen.

Intressant med tanke på hur österlandets myter importerades hejvilt till Grekland och sedan översattes en gång till under romarriket, är att Nebus hemstad, Borsippa ("systerstad" till Babylon, beskyddad av Marduk eller vår Jupiter) en gång hyste "Babels torn" (känt från Bibeln) en ziggurat i sju våningar som representerade astrologins sju våningsplan (planeterna). Den här kopplingen mellan de båda städerna lever kvar i dagens zodiaken som den sammanbindande oppositionen mellan ett merkuriskt och ett jupiteriskt tecken, Tvillingarna och Skytten. 

Alla som kan sin västerländska astrologi vet att det förra tecknet alltjämt representerar Nebus skrivkonst medan Skytten står för profetia, religion och annat som då tillskrevs Marduk. Men oppositionen luckrar upp tecknen så att de färgar av sig på varandra. När Jesus i Nya testamentet förebrår åhörarna: "Men vet ni då inte att ni är gudar i vardande?", är det den här komplementära principen han pekar på. 

Människorna representeras av illa benämnda Tvillingarna men av hinduerna väl betitlade Paret (en man och en kvinna, destillerad kortform för "människorna"). Men för den som inte likt grisarna sjunker ner i leran och gör denna värld till sina enda källa till rikedom finns en väg uppåt, och det är gudarnas väg, representerade av 3e tecknet Parets opposition till zodiakens 9e tecken för Högre Vetande, med Marduk / Zeus / Jupiter - All-Fadern - som den som drar de villiga till sig.

Lika intressant ur perspektiv av myter som migrerar är hur Nebu under sitt semitiska första årtusende fvt övertagit rollen som partner till en kvinnlig gudinna vid namn Nanaya. Den historiska artikeln beskriver henne som en krigskonstens, sexualitetens och liderlighetens gudinna. Är då inte detta väldigt likt relationen mellan den grekiska Hermes (Merkurius) och Afrodite (Venus)? 

Venus var ju långt ifrån den symbol för harmoni och jämvikt den blivit i det moderna väst, utan var i grekisk-romersk tid just en krigsgudinna och symbol för liderlig kvinnlig sexualitet. Det är så uppenbart att även denna äldre typ av Venus är en import från tvåflodslandet, som kommit att kallas astrologins vagga, även om den sideriska zodiakens förkämpe i Europa, Cyril Fagen, motsatte sig detta. 

I inskriptioner i egyptiska gravar såg Fagen i ordningsföljden den moderna zodiaken återspeglad, bara det att symbolerna eller figurerna var annorlunda under det 3e årtusendet fvt. Genom dessa och astronomiska iakttagelser angående den egyptiska kalendern drog han slutsatsen att det var Egyptens kunskaper som spritt sig till Babylon och inte tvärtom. Zodiaken existerade i Egypten minst tusen år tidigare låt vara med andra symboler. (Zodiaken i templet i Dendera, daterade till årtiondena runt år 1 är en paradox, eftersom hellenistisk astrologi - arvet från öster nu gått ett fullt varv och modifierat egyptiernas urgamla föreställningar.). 

Huruvida Fagen har rätt har ingen mig veterligen lyckats avgöra - båda länderna kan ha haft så tidiga kontakter att ett givande och tagande pågått från första början, men Fagen var en remarkabelt skarpsinnig forskare. Stendöv och utan några vidare sociala förmågor var han hänvisad sin egen tysta värld och kunde där tänka djupare kring arkeologiska fynd mer än de flesta astrologer gör. Han avslöjade via bilder längsmed gamla faraoners sarkofager att Egyptens så kallade bidrag till astrologin, dekaderna (zodiaktecknens underuppdelning om tre delar vardera) var ett gigantiskt missförstånd av västerländska egyptologer. 

I själva verket visar konungagravarna pentader om sex grader vardera för ett zodiaktecken. Dessa bildade ett  eget system som påminde en smula om hinduernas nakshatras eller månens stationer längsmed sitt varv, en slags fattigmanszodiak för Indiens enklare befolkning som inte känner till tidpunkten för sin födelse. Månens position i en nakshatra ger dem därför ändå en chans att knyta an till en större berättelse om deras plats och mening med detta liv.

Vad Fagen inte berör, om man ska vara kritisk, är relationen mellan pentaden och dekaden i gammal semitisk kultur. De fem Moseböckerna kallas ju Pentateuch  och rymmer bl.a. dekaden av tio Guds bud (vilka är en variation på babylonisk lag). Är det i själva verket allmänna - handens fem fingrar, båda händerna tio - och uråldriga semitiska "nummertabun" Fagen tar som intäkt för att egyptisk astrologi skulle vara den äldre varianten? 

Att gamla semitiska folk haft en förkärlek att dela in sina lagar i pentader anknyter definitivt till astrologin som också menar sig representera en Högre Lag! (Icke-astrologisk men intressant fördjupningstext som innehåller ett resonemang om pentadstrukturen i Babylons "Hammurabis lag" och i Tredje Mosebok, Leviticus eller "Förbundsboken": https://www.gutenberg.org/files/46050/46050-h/46050-h.htm)

***

Det är också värt att minnas att Merkurius i västerländsk och hinduisk tradition (den förra helt och den senare till stor del avhängig av hellenistisk astrologi) är nästan mer kopplad till Jungfruns tecken än Tvillingarna/Paret. Eftersom skrivspråket i Mesopotamien i huvudsak användes till praktiska anteckningar som rörde skördar, skatter och liknande, passar det perfekt att den merkuriska Jungfrun är ett agrart tecken. Det är Jungfrun som kan vara allt från en enkel träl eller dagverkare på farmen till en småjordbrukare som betalar "tionde" till det Stora Jordtecknet Stenbocken (stadsstaten i gammal tid). 

Från den tjänande Jungfrun med sitt nyttjande av skrivkunnandet till rent praktiska ändamål går det en spikrak linje till västerlandets astrologi där åtminstone tills för några årtionden sedan Jungfrun liknades vid Sekreteraren som står invid Lejonet/Chefen som dess högra hand om som renskriver chefens i princip oläsliga kråkor.

Med IT-fascismens framväxt har Sekreteraren som sinnebild bytts ut och nu gäller väl snarast "Informatör" eller "Kommunikatör" eller "Samordnare", ett trälande alltiallo. Men även de nya representationerna för Principen eller Arketypen går tillbaka på gamle Nebu, härolden som kommunicerar gudarnas rådslut genom astrologiska tecken på himmelen.

PS. En läsvärd om än rätt ytlig artikel i DN som berättar om spökets rötter åtminstone tillbaka till Babylon 1500 fvt gav upphov till denna lilla spaning över morgonkaffet 1a advent!

Och visst kan man utsträcka gamle Nebu eller Merkurius som jag ofta gjort på bloggen, genom att kalla denna astrologiska princip för människans "frisjäl", den del som frigör sig från kroppen och har allt med gudarnas verklighet att göra och minimalt med stoftmänniskor och deras upptagenhet av Jordens njutningar. Hinduerna kallar ju Merkurius för Buddhi, "intellektet" - tänk Buddha, "den Upplyste"! Merkurius kan vara symbol för den rationella själen som annars, på högre nivå, beskrivs väl av den sammanhållande och summerande Saturnus (även känd som Fadern över Tid).

Minns det hinduiska vänskapsschemat: Merkurius, förmedlaren, upplever Saturnus som sin väl, medan den avlägsna sjunde kretsen (Saturnus) inte känner annat än neutralitet för skytteln Merkurius och dess färder genom vår världs alla lägre nivåer. Det är, som tidigare nämnt, något av en paradox av hur Merkurius kunnat få beteckningen "upphöjd" i samma jordbundna Jungfru den härskar över som praktisk skribent och låtit sin intellektuella frihet uppslukas av småaktighetens siffror.

Är läran om planeternas upphöjelser enbart för den oandliga,  den världsliga tolkningen? Som praktisk omenlära skulle svaret kunna bli "ja". Ta Saturnus "upphöjelse" i Vågskålarna som exempel. Placeringen kan rationaliseras som att Saturnus stränghet tempereras av ett Venus-tecken så att lagutövandet blir nåderikt. 

Men om detta är hur människor normalt skulle se på saken, vad då om Saturnus "fall" i egocentriska Väduren? Detta är ju en ren symbol för en despotisk diktator som drar gränser helt efter eget huvud. Men faktum är att det är så Guds allmakt kan beskrivas, och förvisso inget en förfallen människa som förälskat sig i sitt ego trots dess ringa betydelse skulle uppskatta (kort sagt: det förfallna västerlandet med Sverige i frontlinjen befriar sig från religionernas ok eftersom de besvärar folk genom påpekandet att de själva inte är universums ultimata mirakel). Helt klart berättar astrologin olika saker för människor på olika "evolutionsnivå"!

Komplexa system och deras förståsigpåare

Jag fick ingivelsen att söka ordet "complex" i den sakta växande horoskopsamlingen med f.n. 10.000 födelsedatum. Jag vet att horoskopen inkluderar mängder med vetenskapsmän som alla kan betraktas som studenter av komplexitet men det resulterande sökresultatet tio passar bra för en liten granskning.

Måhända ser astrologin - som också är ett studium av ett komplext system - någon minsta nämnare hos dessa tio? En "djupintervju" av ännu fler blir snart för tidskrävande för ett enkelt blogginlägg - betänk bara hur många kombinationer som astrologins tecken, planeter och hus kan skapa.

Det blir här lite enklare eftersom bara två av dessa tio har en känd födelsetid och därmed kan ett helt tolkningslager (ascendenten och de efterföljande husen) strykas.

De tio:

• Hermann von Helmholtz;31.8.1821;12:00
  biokemist, men studerade även harmonierna i komplext ljud
• Felix Klein;25.04.1849;12:00
  matematiker, känd för arbete inom gruppteori och komplex analys
• Erwin Schrödinger;12.08.1887;12:00
  Nobelpristagare i fysik. en anhängare av Platons tanke att världens egentligen är intellektuell till sitt väsen - inte materiell. Kvantfysiken är naturligtvis studiet av komplexa system, inte minst Schrödingers kända arbeten om vektorkollaps (i överornade positioner) -"är katten i den stängda lådan död eller levande"?
• Julian Jaynes;27.2.1920;12:00
  Student av djurbeteende, prägling och istiinkt och formulerade tankar om människans komplexa lingvistiska och sociokulturella bruk .
• Arthur Schawlow;5.5.1921;11:00
  Nobelpristagare i fysik, utvecklade teknologi för studiet av komplex materia
• Edgar Morin;8.07.1921; 4:00
  Filosof och sociolog, studium av komplex tanke. Hedersdoktor vid 34 universitet i världen 
• Pierre-Gilles de Gennes;24.10.1932;11:20
  Nobeltagare i fysik, hur enkla system förhåller sig till komplexa dito
• Stuart Kauffman;28.9.1939;12:00
  Biolog (ateist, naturligtvis) studerade självorganisation och komplexa system "långt från jämvikt"
• Michael J. Behe;18.1.1952;12:00
  Biolog som faktiskt har samma smarthet som Schröderinger. Förespråkare för Intelligent Design (som motståndaren söker smutsa genom att likna det vid obildad religiös skapelse-tro). Driver tesen om tillvarons "irreducibla komplexitet",
• William A. Dembski;18.7.1960;12:00
  Filosof på samma linje som Behe ovan: Intelligent design som menar sig ha bevisat att intelligens inte kan härledas ur det haveri som resulterar av att biologin först gör hackmat av livets irreducibla komplexitet och sedan läger en hypotes ovanpå (Darwins evolution) för att hålla ihop det styckade lik de själva åstadkommit, allt pga. den låga människans hybris och ovilja att se intelligens som en faktor som genomsyrar Alltet.

De här tio kan angripas från lite olika vinklar genom att just kategorisera dem och studera kategorierna enskilt - raka motsatsen till vad komplexa  system kräver och hur jag likafullt sökte avkräva astrologin positiva svar vid varjehanda kvantitativ undersökning.

Sol (intelligens):

• Väduren xx
• Tvillingarna x
• Krabban xx
• Lejonet x
• Jungfrun x (ateistbiologen)
• Vågen x
• Vattenbäraren x
• Stenbocken x

Måne (sinnesorientering):

• Oxen xxxx
• Krabban xx
• Jungfrun xx (Helmholtz 30° kan vara en Mån-Våg)
• Fiskarna xx

Solen fördelar sig slumpmässigt. Månen visar en svag tendens - möjligen en slump pga. det ringa underlaget. Psykindikatorn envisas besöka fem av 12 tecken och i synnerhet skådeplatsen för alla fysiska system: Jorden, Terra eller Taurus, Oxens tecken. 

I ett gammalt inlägg sågs just Oxen vagt dominera bland Nobelpristagare i kemi - som ju som helhet kan beskrivas som läran om ett komplext system.

Vidare är det intressant att bara den sublunära sfären eller negativt polariserade tecken huserar månen hos dessa tio. Detta stämmer i sin tur med t.ex. den antika nyplatonismen. Den Ene ("The One") är den absolut simpla och innehåller inga delar. Utflöde ur Den Ena decimierar inte det som är odelat och komplett i sig. Efter att emanationen har börjat - tänk det kristna "syndafallet" ner mot fysikalitet - genomgår dock "Guds ord" uppspaltningar. 

Medan de mest gudomliga intelligenserna är relativt enkla (metafysiska grundantaganden som t.ex. Identitet och Åtskillnad, är en människa född med planeternas extra tillskott av komplexitet. Efter det tillkommer en fysisk kropp, byggd så nära som möjligt är ifrån de direktiv som kommer från högre verkligheter, en kropp vars konstruktion tydligen människosjälen har med att göra. 

(Se läkaren Ian Stevensons i det räddhågsna Väst som medvetet dissar hans grundforskning i hur traumatisk död i tidigare liv fortplantar sig som ekon och kan ge deformerade nya värdkroppar som "diffust" återspelar det dödande slaget i det tidigare livet. Karma, fast helt annorlunda än det hinduiska tänkandet. Genetiken är ljusår från att kunna förklara saker som antikens folk anat; vår vetenskapliga frammarsch beror på dess tillfälliga förenkling av tillvarons irreducibla komplexitet, precis som även astrologin är en förenklad modell av Mysteriet.)

***

Låt oss prova ett annat perspektiv. Vilken av planeterna representerar i sig "komplexitet"? Otvivelaktigt den distanta Jupiter eller Zeus som är fader till förfärande talrik avkomma, en verklig häradspåsättare i den grekiska mytologin. I Babylon associerades Jupiter under det 1a årtusendet f.v.t. med stadsstatsguden Marduk och han tycks ha en del med lagen att göra. Hinduisk astrologi ser den fruktbara fadersgestalten i Jupiter (istället för Solen), där kallad Guru (läraren av Lagen/Dharma). 

Det kan vara svårt att se hur Guru skulle vara en direkt avknoppning av den ackadiska Marduk, och vad gäller grekiska Zeus påminner dennes sexuella eskapader faktiskt mer om Jupiter i sitt negativa härskarläge i Fiskarna. Intressant nog är de genitaliernas och de underjordiska vattnens babyloniska gud En-Ki ofta porträtterad invid strömmande vatten med fisk i, och Fiskarna är den plats där erotiska Venus anses "upphöjd". Mig veterligen har forskningen knappt ens börjat skrapa på de komplexa sambanden mellan olika kulturer som astrologin då och då låter en förnimma.

Brittiske astrologen Charles E.O. Carter (den enda jag brytt mig om att studera djupt) menade, efter observation eller utifrån någon teori han inte redovisade, att Jupiter representerar just naturens tendens att grena ut sig och tillväxa i komplexitet. Jupiter härskar över Skytten och Fiskarna respektive. Och båda är flockdjur som rör sig över stora områden och kända för att med oerhörd känslighet plötsligt (och obegripligt för oss) plötsligt byta riktning. Det är lustigt att Jupiter i modern tid befunnits vara en volatil gasplanet!

Anknyter man till nyplatonismen (som är en ingång till astrologin) verkar den positiva eld-Skytten representera tillvaron i dess utflöde från Absolut Enhet (guden bortom skaparguden). Fiskarna tillhör den negativa polariteten och indikerar utflödets reversion, vändpunkten där återflödet tillbaka till Enhet börjar. Det är därför både västlig och hinduisk astrologi ser "världslig förlust" i Fiskarnas naturliga 12e hus. Själsgnistans returresa till en högre insikt än Vattenelementet och naturen är detsamma som den fysisk-psykiska verklighetens kollaps.

Grekernas variant påminner om detta: just ovan jordytan finns hus 12, enligt dem "den onda daimonen" som alltså skulle kunna uppfattas som alltså bara drabbar den som klänger sig fast vid hus 1, sitt ego och sin kropp. En så låg (och komplex) varelse som den egocentriska upplever naturligtvis högre principer som tar farväl som förluster som drabbar den jordbundna existensen.... 

För en samhällsanpassad människa föder tanken om att sakna ett ego förmodligen fruktan och fruktan stärker ego-fixeringen ytterligare - staten utnyttjar detta med morot och piska och psykologin i statens tjänst lär ut att man måste lära sig leva "bakom gränser" - naturligtvis för att knäppskallar stör det reglerade samhället i dess väloljade funktion. Gränslöshet eller oändligt möjligt är inte välkommet ur Saturnus perspektiv, som därför avgränsar möjligheterna. Saturnus är realist eller skapare av torr verklighet. 

Jupiter som ser möjligheter överallt där inte Saturnus reglering nått, tar gärna genvägar till exempelvis rikedom.  De här två motsatta principer är astrologins två enda "universella" planeter och motsvarar den gamle Platons "det ändlösa" och "gränsdragaren" - kineserna kallade principerna den potentiella Yin och den aktualiserande Yang. De verkar ovanför det som vi kallar moral men ger i sina kombinationer upphov de olika samhällens moraliska system - vissa lutar mer åt frihetlighet och andra åt striktare kontroll.

(Astrologiskt är en strikt men fungerande Saturnus definitivt att föredra framför en ostyrig Jupiter, men Sverigehoroskopet har oturen att både ha en "kvicka rikedomars-Jupiter" såväl som en godtycklig och ineffektiv gränsdragar-Saturnus, något som blivit tydligare ju längre in i det moderna Sverigehoroskopets levnad landet kommer.)

Men 12e huset eller den onda daimonen följs i zodiakens "övernaturliga" motsolsriktning av 11e huset, den goda daimonen eller de eviga Idéernas (andeväsendenas) värld. Naturligen motsvaras denna nivå av Vattenbäraren (den goda bär den onda 12e, ett vattenhus). 

Eftersom Vattenbäraren styrs av Saturnus, är denna planet raka motsatsen till Jupiters myllrande pluralitet. Saturnus är skarprättarens yxa eller Liemannens lie som befriar den betydligt enklare själen från sitt myllrande substrat så att själen kan återvända mot enhet. Saturnus är därför snarlik Solen, den vanliga sinnebilden för den odelbara själen på både individuell och kosmisk nivå.

Hur högt kan själen nå? Kan den bli Den Ene själv? Nej, själar återvänder ner till ny återfödelse igen och hur högt de når beror på varifrån de kommer ursprungligen. Själar är olika skapta och har olika vilolägen från vilka de utgår och till vilka de återvänder.

Astrologin säger det inte i sin praktiska orientering, men den bakomliggande filosofin säger att allt är av evighet skapat till vad det är (planeternas rotationer var en slags evighet för grekerna). Detta, att varje mänsklig aktör fått huvudhåren räknade från begynnelsen, motsvarar kristendomens "dubbla predestination" (Gud designar både utvalda och fördömda människoliv). 

Det är därför lönlöst att göra sig falska förväntningar av den typ riktigt usla samhällen söker indoktrinera medborgarna med: som om människoriket vore en djungel där alla måste slåss för att komma upp sig en smula (jämfört med grannen, eller en stat i förhållande till en annan). De grekiska stoikerna studerade astrologin och fann att stoisk likgiltighet (apatheia) var det bästa en människa kunde göra, att förlika sig med sin ödeslott.

Efter dessa utvikningar, vad om potentialens eller komplexitetens Jupiter i de tio horoskopen? Har den t.ex. en koppling till intellektets Merkurius (som håller reda på komplexitet men genom att tänka linjärt och logiskt)?

• Helmholtz: Jupiter i Väduren harmoni med Solen i härskarläge i Lejonet samt Merkurius i Lejonet.
• Klein: Frikostiga Jupiter "upphöjd" i Krabban och aspekterande den "snäva" Saturnus i Fiskarna. Pluralism vidgar Saturnus i redan pluralistiska Fiskarnas (Jupiter) tecken.
• Schrödinger: Jupiter i Vågen helt isolerad i 6e olyckshuset (S. var ev. autist och "knepig" som person). Han har en extremt sluten Krabba innehållande 5 planeter och Krabban och Vatten är naturligtvis också en symbol för komplexitet: dess Måne råder över den sublunära världen och hittas här "upphöjd" i Oxen. Fast S. var fysiker kunde han inte hålla fingrarna borta från biologin och var ytterligt skicklig inom området!
• Jaynes: teoretiker med Jupiter "upphöjd" i Krabban och disponerad av Månen i upphöjd läge i Oxen - se ovan om Schrödinger. Jupiter välsignar intellektets Merkurius i "vimsiga" eller pluralistiska Fiskarna (se Klein ovan)
• Schawlow: Jupiter i Lejonet välsignar Merkurius samt Solen "upphöjd" i Väduren. J.tillika disponent till Månen i jupiteriska Fiskarna. Det är "J-valör" över hela kartan...
• Morin, multipla hedersdoktorn har Jupiter i Lejonet, i nära konjunktion med  insnittets Saturnus. Här är det istället den hysteriskt vitala Tvillingarna som intresserar: Solen, Mars och Merkurius - minns att Merkurius står för utredandet eller kommunicerandet av komplexitet i seriell eller logisk form. Just Morins födelsetid är känd och denna mäktiga Tvilling stiger i öster medan pluralitetens Jupiter placerar sig i Tvillingarnas naturliga 3e intellektshus.
• deGennes: med känd tid är Månen i härskarläge i Krabben och en tät konjunktion med "fallna" men dock vitaliserande Mars urtypen för ett rastlöst sinnelag. Komplext eller kaotiskt? Krabban angriper dessutom den "fallna" Solen i Vågen. Nobelpris för jämförelser av "simpla och komplexa system" låter som om han omvandlade sitt hotande inre kaos till studier av yttre förhållanden!
• Kauffman, ateisten med intresse för system som hamnat "långt från jämvikt" skulle med rätta ha haft deGennes störning! Men den han har är lika talande: Jupiter med  Månen i jupitersika Fiskarna i opposition med Solen, Merkurius och den "fallna" Venus (jämvikt) i motsatta "var sak på sin plats"-tecknet Jungfrun. Den här typen skulle i brist på begåvning kunde blir multipel personlighetsstörning - så många saker i fri rörelse!
• Behe: återigen Jupiter i hemmaläge i Fiskarna men nu Månen mittöver i Jungfrun. Intressant att Behe ser andlighet i komplexiteten medan Kauffman var den här gruppens enda uttalade ateist. Behe har också Saturnus och Jupiter i opposition, balans mellan skräddaren Saturnus och det tillskurna tyget Jupiter?
• Demski, den andre förespråkaren för Intelligent Design: Jupiter i härskarläge i Skytten och tillsammans med tillskäraren Saturnus och i brist på annat hade födelsetimmans ytterligare precision varit tacknämlig.

Om man betraktar alla fynden ser det faktiskt ut som att Jupiter är rätt spår, i men i något fall en allmän intellektuell skicklighet och i något enstaka fall en sådan obalans på himmelen att studier av komplexitet närmast ser ut som ett sätt att lyfta sig ur en egen andlig-kemisk obalans... Jag tror den här lilla "djupintervjun" med fokus på komplexitetens Jupiter har påvisat ungefär det man som bäst kunde hoppas på givet frågan: Ser man tecken på dragning till det komplexa i forskares horoskop?

***

I en betydligt mer "komplex" undersökning måste naturligtvis samspelet mellan Jupiter och Saturnus bedömas. Men därmed är man inne på enskilda fall i deras mer komplexa inre verksamhet. Att presentera en djupstudie som omfattar mängder med horoskop låter sig knappt göras. Det finns inte minst något som kallas "uppmärksamhetsomfång" - nu på rekordlåga nivåer i det döende västsamhället. Tacka it-fiering och smartphones för detta borttynande västintellekt.

Jag läste att svenska regeringen äntligen fattat - efter coronakrisen - att en långsiktig plan för framtiden måste skapas. En delfråga är vad som är god IT. Det kan vara så att den här bloggen ändå nått ut med sina invändningar mot det rådande tillståndet. Nog för att gemene man lessnat på de giriga jupiterianer som dygnet runt bygger nya färgglada ytor på sin nätcasino-algoritm för att lura in fler som är känsliga för den skadade omåttlighets-Jupiter i Sverigehoroskopets 5e hus för spel & dobbel. 

Ett nationalhoroskops svaga punkter representerar problem i nationalsjälen. Alla i Sverige strävar efter att bli rika överherrar (om så bara över en ROT-städerska) och tar genvägar i tid och otid - t.o.m. i coronatider kan stockholmarna inte låta bli att gena förbi varandra på 20 cm avstånd. Alla tror de är kung och har företräde (Brtita Svensson i AB har specialiserat sig i ämnet och tar till och med ordet "folksjäl" i sin mun). Men så har, som sagt, Sverigekartan vissa problem med både Jupiters utbredning och Saturnus avgränsning. Storsvensken är inte död än och det skapar landets svajighet och brist på moralisk fiber.

Apropå "komplexa system" och de som inte bryr sig.

Är Herkules alltjämt grek, redo att dräpa kapitalistmonstret Hydra?

Mytologin bildar ett diffust men mycket suggestivt mönster när man återvänder till horoskopet för Angela Merkel - kanhända Hjärtat i det monster som är den globala marknadskapitalismen och vars enda direktiv är att suga ut människor i alla länder för att föda den marginella överhetens lyxleverne och växande rikedomar.

Se även: Angela Merkel - en kallhamrad egoist (april 2013)

Varje anstymmelse till sympati med Merkel för att hennes egna allierade - USA - buggade hennes telefon och spionerade på henne är som bortblåst när man besinnar vad EU-projektet med tiden har blivit. Ett rikemannens, finansmannens, system för att bevara maktstrukturerna. Och på sistone en tumskruv för att öka skillnaden i ekonomisk styrka mellan klasserna i samhället. 

Svenskar borgare har inte fattat det, men de är på glid nedåt big time! Och hur skulle de kunna fatta något med den infantiliserande desinformation som reklambyråerna på Überkapitalisternas uppdrag sprider nonstop?

Men hjälten Herkules (Heracles på ursprungliga grekiskan) tycks ännu fylla det grekiska folket med patos (eller snarare thumos - mannamod) och den växande vänsterrörelsen accepterar inte längre den Rike Mannens slavdrivarfasoner och åtgärder mot hela länder för att säkra sina egna rikedomar. Merkels svar (DN) är värdigt en trubbig Adolf Hitler: Ut ur EU åker ni om nu inte accepterar vårt stålbad (hör vilka ord djävlarna inom marknadsekonomin rör sig med).

Astrologiskt är det tänkvärt hur extremt Merkels karta genomsyras av en ond Ekonomism. Den hellenistiska astrologin föll säkert tillbaka på äldre traditioner när den betecknade astrologins nutida andra ekonomihus som ett Dödens väntrum eller Hades port. 

Merkel är själv - i sin person - en levande illustration av detta mörka och i djupet vredesfyllda monster, Pyton, som romerske Manilius kopplade till den vulkaniska Underjorden (Djävulens eldar och svavelrök).

Det finns en djup logik i hellenismens beteckning för andra huset. Grekiskans ord för vårt ekonomi, oikonomia betydde "stram styrning av hushållsutgifterna" och säger precis vad Merkel ÄR. Tack vare Merkels kända klockslag blir det nästan kusligt att se hur exakt Eld förfulas av att vara instängd i ett "resurshus" (motsvarande det objektifierande Jordelementet).

Redan här, med Eld tagen fånge i de snäva omständigheternas Jord, ser man ormen Pytons furiösa vrede, dessutom är det inte vilken Eld som helst utan Skyttens tecken, Eld som söker expandera och lägga hela universum under sig. Den här ekonomin är med andra ord livsfarlig för mänskligheten eftersom det är mörka krafter från Underjorden. 

Att detta ÄR Merkel själv, att hon själv bär Djävulens brännmärke i pannan, beror naturligtvis på den uppenbara omständigheten att hennes jag-signifikator, Skorpionascendentens Mars, ännu inte är född utan ligger kvar innanför Hades portar och dessutom i kombination med demoniska och äregiriga norra månnoden Rahu. Här är din alldeles egen politiker från helvetet, bäste grek. Nu vet du hur ett huvud ser ut som måste rulla om du vill dräpa Hydra.

För i detta magnifikt ondskefulla horoskop är den här avslöjande historien om Merkels mörka materialism bara början. Sedan är hon ju, likt Fredrik Reinfeldt född i det passionerade av de tre Vattentecknen och därför instinktivt orienterad mot frågor som rör den Vegetativa Själen. Inte filosofi, inte god litteratur, utan bara frågan om hur att hålla en biologisk struktur vid liv från den dag till en annan. 

Dystra sidoinfluenser tillstöter emellertid hos Merkel (och Reinfeldt, som hade Kräftans härskare fånge innanför Hades portar och således också var en "stram hushållare" - läs: nedbrytare av den föredömligt humana svenska välfärdsmodellen). I skenet av dystra omen är inte längre Kräftan en neutral signifikator för den naturliga instinkten att vilja mätta magen (dvs. ett liv som inte på något sätt skiljer sig från de enklaste av djuren). 

Nej, det passionerade Vattnet blir till den monstruösa Hydra, vars många huvuden är som Kräftan själv, en Cancer med metastaser genom hela kroppen. Det som normalt sätt är ett avancerat system av kanaler för transport av olika slags vätskor, blir hos de degraderade näringslivsmänniskorna en dödlig sjukdom. Det är då man kan börja tala om Ekonomism, doktrinen hos en fanatiker som inte klarar att se något annat i en människa än siffrorna i lönsamhetskalkylen. 

Merkel och Reinfeldt var bara av den anledningen mänsklighetens fiender: de räknade på människor och berövade dem därigenom deras oförytterliga människovärde. Marknaden gör detsamma dagligen och är därför Hydran i makroformat.

Sant är att vår mytiska historieskrivning börjar med pittoreska skildringar av primitiva människor som paddlar en bit och byter musselskal och snäckor med andra stammar en bit längre nedför samma flod. Simsalabim, varuutbytet är fött. Men detta är en falsk historieskrivning, en produkt av tjuven Hermes (Merkurius). 

En mer korrekt historieskrivning skulle istället fokusera helt och hållet på Merkurius som gudarnas budbärare, en som ger människorna logik, förmågan att uttrycka sig i tal och skrift, och (inte minst) räkna på sina fem siffror. Aldrig någonsin i den korrekta myten om den smarta människans tillblivelse antyds det att hon skulle börja reducera sina medmänniskor till ekonomiska värden i sin egen lönsamhetskalkyl. Det var den vite djävulen som introducerade världen för slaveriet, människan som en handelsvara. (Att i krig röva till sig hustrur och tjänstefolk är en annan sak.)

*****

Merkels utagerande Solen-i-protektionistiska-Kräftan ägs av Månen-i-repressiva-och-kontrollerande-Stenbocken - den här fullmånen både låter och beter sig förkrympt och hämmat! Det torftiga lunära sinnelaget disponeras i sin tur av en tillfångatagen Saturnus i tolfte huset för förluster och till och med personlig exil. 

Själva systematikens eller den formella organisationens Saturnus står därför uselt till för att med fast hand hålla samman saker och ting, vare sig det gäller EU eller annat. Tyskarna själva gillar Merkel men uppenbarligen kommer billig popularitet enkelt om man har trivsamma Venus i tionde huset för officiell framtoning och dessutom en avklingande men dock välsignelse från kungamakaren Regulus, en "god" stjärna.

Merkel kommer dock att förlora i det här livet i frågor om gränsdragningar (Saturnus), för Saturnus ägs av sagda popularitetsvinnare Venus, men denna Venus är den som "smittats" av eller är bärare av den onda daimonen som är förlustbringaren. Någon kanske minns ett gammalt inlägg som kopplade antikens tillbedjan av en Zeus Soterios, vid kaj- och marknadsplatser. Sjöfarande handelsmän tillbad Jupiter som en räddare undan skeppsbrott och svåra ekonomiska förluster. 

Detta är en fascinerande vinkling av stora och lätta pengars Jupiter när den härskare över sitt negativa Vattentecken Fiskarna, tecknet som förknippas just med förlustens tolfte hus. Man tillbad alltså den Gud som i negativ polaritet beter sig tvärtemot sin normala, expansiva och lyckosamma natur.

Bristen på fullständiga celebritetshoroskop gör att många spännande hjälpsystem i astrologin mest legat i träda. Men det indiska schemat med husens signifikatorer (bhava karakas) anger att Saturnus isolation, ensamhet och prövningar har en djup släktskap med tolfte huset. Om jag minns rätt var Merkels föräldrar i Östtyskland (Saturnus = föräldrarna är barnets första auktoriteter i livet) var fattiga. 

Kanske tyskarna gillar sin Merkel för att de naivt upplever henne som en rustik och enkel människa, ungefär som de utan vett att rösta på mer än "personen" kan ha funnit något naturligt i Maud Olofsson. Och det är sant, Solen-i-Kräftan spelar absolut inte märkvärdig om disponenten Månen står i fattigdomens tecken Stenbocken.

Lustigt nog aktiverar Merkels fullmåne den mest socialgruppskänsliga axeln, den mellan det enskilda hushållets Kräfta och den överordnade maktens/statens Stenbock. Kvinnan går alltså från ett Tyskland delat i ett rikt väst och ett fattigt öst till att bli en fanatisk förespråkare för EU-projektet vars egentliga syfte är att konsolidera de "orörbara" på toppen och därunder bara röra ihop alla andra i en urskillningslös smet som inte tar hänsyn till några kulturella skillnader utan enbart på basis av marknadsekonomins önskemål. Ja, man kan bli Sverigedemokrat för mindre när man ser denna vansinnets världsordning som driver Västerlandet allt närmare dess undergång!

*****

Tillägg (i skrivartagen!)

Grekiska ordet för ekonomi ska läsas: "lagarna kring hemmet" (nomos = lag), dvs. som räknenissen Reinfeldts extremt smalspåriga hjärna som ser allt antingen som en "tillgång" eller en "skuld". Det är ingen naturlag som tvingar människor att bli så här "om sig och kring sig", det är människorna själva som väljer att odla en småaktighetens kultur eller att söka bli större som människor. 

I Vattumannens tidsålder (här om kanske 100 eller 200 år) kommer fokus synbarligen att ligga på Mänskligheten. Dessförinnan hade världen upplevt drygt 2000 år av Fiskarnas tidsålder, motsvarande den onda daimonen  och en tid när människan var en förlorare i det historiska spelet. Leda köpman tillbad Zeus Soterios för att därigenom (trodde de) undvika förluster i marknadsspelet.

Människan var martyren under dessa 2000 år och det är symptomatiskt hur tidsåldern därför börjar (på ett ungefär) med den mest berömda människan under denna långa tid - offrad på ett kors för att kapitalisten och imperialisten Rom på så vis önskade pacificera den oroliga syriska provinsen. Nu brinner landet Syrien och Levanten är en krutdurk. IS är på frammarsch och det är bara en tidsfråga innan rörelsen får vittring på väst.  

Det hatade Babyloniska riket förvandlades med tiden till en metafor som först användes av de tidiga kristna om imperialisten Rom (innan de kristna lade sig platt och blev en del av 2000 år av ondska) och under 1900-talet åter togs i bruk av en udda liten musicerande religiös kultur på ön Jamaica. Tiden har redan gått långt men det fanns sprängstoff i albumtiteln från Bob Marleys andra och sista liveskiva, inspelad under Europaturné: BABYLON BY BUS.

1978

Och jag såg en annan ängel [merkurier] flyga över himlens mitt. Han hade ett evigt evangelium att förkunna för jordens invånare, för alla länder och stammar och språk och folk, och han sade med hög röst:

”Frukta Gud och ge honom er hyllning, ty stunden för hans dom är inne. Tillbe honom som har skapat himlen och jorden och havet och vattenkällorna.”

Och efter följde ännu en ängel, en andra, som sade: ”Störtat, störtat är det stora Babylon, för vars otukts skull alla folk har fått dricka vredens vin.”

(Uppenbarelseboken, kap. 14)

Den som trodde hederskultur var tecknet på en efterbliven civilisation bör tänka om. I själva verket är den, undantaget dess mest uppenbart perverterade former, bättre modellerad på tillvarons omutliga (moral-)lagar än den västerländska civilisationen som kom och försvann under Fiskarnas tidsålder, tiden då människan inte var vatten värd och kapitalistmonstret Hydra genomsyrade allt!

Snart kommer du inte längre att behöva vara lönsam lille vän. I Vattumannens tidsålder kommer dagens högerpolitiker och deras anhängare inte längre att kunna reinkarnera på den här planeten. För dem som lämnade så stora fotavtryck i världen finns många olika helvetsvärldar förberedda.