För den som gillar transiter händer det en hel del på himmelen när Lee somnar in efter andningsproblem och hjärtsvikt. Han var helt enkelt gammal.
Född med den iskalla Liemannen (Saturnus) mitt på en kall Jord-ascendent och därtill Rahu som förstärker iskylan och Jupiter som gör denna patologiska natur framgångsrik är det heller inte svårt att se honom som en värre släkting till Nymoderaternas horoskop där också den onda rikedomens Jupiter steg i öster i självtjänandets Jungfru. Som sagt: tänk om alla dessa högermänniskor valt att bara leka skurkar istället för att praktisera den antisociala Jungfruns princip i sina liv!
(Nu finns det många generösa Jungfruascendenter, men jag hårddrar. Jag känner t.ex. en Jungfruascendent med Merkurius i osjälviska Fiskarna och fast detta leder till en kuriös ambivalens där man aldrig riktigt vet om man kommer att möta en oerhört tolerans eller en grinig småaktighet, producerar individen en stadig ström av äkta osjälviska handlingar.)
Jag tänkte i samband med massmördaren Behring och Norges nationalhoroskop att transiter inte bara är planetens riktade blickar mot födelsehoroskopet utan också att samma planet på något sätt vet var den i sin i tiden framskridna position befinner sig när den hamnar i skottgluggen för sig själv i sin medfödda position. Precis som i Norgehoroskopet har vi här en viktig planet i transit som aspekteras av sig själv ur sin natala position, och det är är Döden själv, Saturnus. Den transiterande Saturnus är retrograd och på väg tillbaka mot en exakt sextil till Christopher Lees förstahusplacerade dito.
Visserligen kan det räcka med att man åberopar Saturnus vandring genom Skorpionen - den ifrågasätter Oxen mittemot under 2½ år och pengarnas och ägandets korruption av världen och dem som sitter på ägodelar kontra dem som ingenting alls har.
På tal om gradnära triggeravstånd backar lungplaneten Merkurius och har i Oxens 12e grad just passerat en exakt konjunktion med mannens medfödda livskraft (Solen). Som framgår av den inre planetkretsen föddes Lee under en nymåne (Sol och Måne) som stod i extremt beroendeförhållande till Merkurius. Oxens härskare Venus befinner sig ju in konjunktion med den. Man kan därför föreställa sig att Lee hade ett mer merkuriuskt och ombytligt temperament än man vanligen associerar med den sävliga Oxen. Mer "merkurisk" än intellektsplaneten hemma i sitt luftiga härskartecken Tvillingarna blir man inte. Och Venus i samma tecken ska vi bara inte tala om. En sådan kameleont, men alltid samma Ox-lika pondus i allt han gjorde.
Transiterna formligen hopar sig. Rahu hade gått ännu ett fullt varv och nyss också den passerat en exakt konjunktion med sin förstahusplacerade dito. Det är flera transiter som "missar målet" här, men jag får förmoda att hälsosvikten satte in när dessa en efter en nådde sina exakta lägen. Att mannen drar sin sista suck just då Venus stiger i Kräftan - "alltings slut" (det korruptibla, ändliga tecknet, det som "bara" är natur) - får en ökad innebörd när man vet att Venus äger både Sol och Måne i födelsehoroskopet.
Men tydligast är förstås det som jag tror fungerade som "sekundvisaren" - den här gången inte den flyktiga Månen utan Solen. Dödsdagen når den en gradexakt konjunktion med sig själv via den inseparabla medfödda nymånen. De är när Solen exakt snuddar den avslutande Månen ("alltings slut") som den här perioden kulminerar. Men kan notera att Solen har arbetat sig fram mot olyckans Mars under några veckor och att medfödda Mars opponerar lungornas planet Merkurius. Det är verkligen en härva av budskap här och på något sätt säger komplexiteten vilken global reaktion hans död framkallar.
