Apropå en artikel i DN, om att "träna på att vara för sig själv". Att vrida tillbaka feelgood-specialisten Linus Jonkmans horoskop till den grekiska urspårningen, efter att ha sett det babyloniska originalet, går bara inte.
Med den ursprungliga zodiaken förstår man direkt varför denne man bygger sig en populärpyskologisk karriär som introvertismens apostel. Bara soltecknet borde övertyga den som alltjämt tjuvtittar mot den tropiska zodiaken och inte riktigt vill släppa sin barndomskulturs styggelse. I österlandet är detta en Sol i Jungfrun, zodiakens mest extrema solitär, faktiskt den som vill bli lämnad ifred - känd filmreplik från Sol-Jungfrun Greta Garbo upprepad i åtminstone två av hennes Hollywood-filmer!
Det grekiska skämt till fundamental missförståelse av vad de babyloniska översteprästerna lärde ut och som västerlandet tog till sig presenterar istället populärpsykologen som den hypersociala Vågen! Och detta är bara det österländska soltecknets vittnesbörd, viktigt som det nu är.
Sinnelagets Måne är knappast av det mest responsiva slaget, det heller och när den "huvudlösa" Draksvansen (södra månnoden) anknyter till Månen har vi en brist på spontan responsivitet som för tankarna just till den sjukliga introvertism som reklamtexten för hans bok "Introvert - den tysta revolutionen" bestrider att det skulle handla om! Vi lever i en tid, säger säljtexten, "introversion ofta förväxlas med blyghet, arrogans och asocialt beteende. Inget kunde vara mer fel."
Här kan man naturligtvis notera att Satans stjärna Algol, skulle kunna tolkas just som Satan alltid tolkats, som Åklagaren som söker förklena eller misstänkliggöra den som är obetänksam nog att placera sig i Mammons och Guldkalvens eget tecken och således säljer sin själ till bringaren av död och tystnad. Att Draksvansen adderas till detta budskap antyder dock en vag vilja att lämna detta försagda tillstånd. Vid södra månnoden tecknas gammal karma som man nu är redo att lämna. Bara ibland omvittnar den här månnoden en tendens att vilja agera bestraffaren som hugger huvudet av (den extroverta) girigheten.
Nu ska gudarna veta att det inte finns mycket anlag till extrovertism över ett Drakhuvud i Skorpionen - vi befinner oss här i den "sataniska axeln" som troligen är den mest andliga förblindade av dem alla. Därför kan bokens säljtext aningslöst säga: "Om vi är introverta eller extroverta är en biologiskt hårdkodad del av vår personlighet."
Ovanstående horoskop ber att få invända sig! Hårdkodningen sker först i Världssjälen och bara Satans barn skulle köpa biologismen som fullständigt blundar för planeten Jordens plats i det kosmiska rummet. De lagar som gäller där repeteras sedan i mindre skala på den här planeten, det visste alla innan "Upplysningen" i västerlandet ledde den här kulturen ut på ett utdraget självmord. Det är symptomatiskt att terror i full skala drabbade just Frankrike, nyckelpunkten för det olyckliga brottet med såväl dåligt bagage som det goda man intill den sataniska Upplysningen förvaltat från antiken.
För att korta ner den här texten kan man konstatera att det inte finns något extrovert (positivt polariserat) tecken som fungerar i det här horoskopet. Venus i Lejonet är en passiv position som "samsvänger" med starkt lysande solar, den liknar en solkungs entourage av kvinnfolk. Men den här Solen är som sagt Jungfruns, den solitära underhuggaren och alls inget Lejon. Därav den bruna solkigheten i Lejonet - Jord och Eld har ett konfliktfyllt möte där särskilt kvinnors (Venus) förmåga eller benägenhet att lyda en otydlig ledares order är distinkt. Är det på missnöjda kvinnliga sekreterare Jonkman tjänar sina föredragspengar?
Att ledarskapet är dåligt i det här horoskopet framgår av att Solen, så turligt placerad i femte huset den nu är, bottnar i ytterligare en introvert placering: Solens disponent Merkurius står i det sjätte fiende- och olyckshuset, vilket kanhända är den sämsta placering man kan tänka sig för en normalt så pratglada Merkurius i Vågen! Den socialt skygga och avvisande Jungfruns "naturliga" hus lägger så att säga sordin på "planeten-i-tecknet".
Man ska minnas att detta, hur kusligt väl sakerna än verkar stämma, bara är månascendenten, en slags provisorisk karta som bara i vart tolfte fall råkar vara densamma som individens "verkliga" eller kroppsliga ascendent (fysiska kropp och personlighet). Men i psykologiska frågor ligger det en poäng i att även titta på psykets ascendent, Chandra lagna eller månascendenten. Tendenserna kan mycket väl finnas, fast djupt dolda, även hos individer vars kroppsliga ascendent ger vid handen en öppnare typ av personlighet.
Till sist ska man inte missa att hela solsystemet, ända utifrån de två stora ödespenslarna Saturnus och Jupiter (sjunde och sjätte himlen) tecknar negativism eller introvertism detta år: Saturnus i Månens eller psykets tecken Kräftan ger oss direkt den mest inskränkta och jordbundna sinnesförfattningen (en mycket liten världsbild, en sådan som kanske tror att biologi är förklaringen till en människa), och inom ramen för denna helt sublunära eller andligt stendöda introvertism arbetar "expanderaren" Jupiter från ett annat Vatten-tecken på att uppfylla denna ärthjärnestora värld i syfte att vinna moksha eller befrielse från det fängelse vi talar om. Problemet är att denna befrielse verkar falsk i detta fall, ty för Oxen i första huset är Jupiter måhända välvillig i intentionen men dess verksamma effekt är ond eller problemskapande.
Och jo, introvertismen är ett patologiskt tillstånd vad den här författaren än säger. Astrologin i kombination med antikens filosofi kan förklara varför. Det har att göra med själens syndafall och att själen är en hora för status, pengar eller vad du vill. Plotinus såg Venus som en själsmetafor och här antyder Venus horans orientering då den står positivt men disponeras från på en negativ, nedstörtande Sol, vars disponent i sin tur är fångat i ett olyckligt hus.
Feelgood-författaren verkar dock vilja tala om en annan typ av introvertism, den eftertänksamma och reflekterande och djupsinniga människan. Men den som påstår att vår läggning skulle vara hårdkodad i DNA och ägnar sig åt pop-psykologi utan att ens diskutera själen - sätet för våra dispositioner - den människan har kanske inte nått djupsinnet ännu.
Hela denna utläggning kan egentligen sammanfatta som att Jonkman skriver bok efter bok om sin egen sjukliga introvertism i syfte att fördriva den. Men när Världsjälens Form (Saturnus) blivit så liten att den kan styras av en helt mundan Måne i Terras tecken, vad kan man säga? En grund kanske läggs i detta liv, men det kommer att krävas flera återfödslar för att korka upp en själ som gått i så fullständigt baklås.
PS. Att feelgood-specialisten har ett verkligt jobb på Prisjakt är i sig talande. Titta på horoskopet ur profitperspektivet, det som kanske förekommit oftast på den här bloggen i samband med resurstecknen Oxen, Jungfrun och Stenbocken.
