Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


Visar inlägg med etikett Delroy Wilson. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Delroy Wilson. Visa alla inlägg

torsdag 4 oktober 2018

Vem har väl pengar som motiv?
(Svar: bland annat folkfördärvaren Aftonbladet)




2011 kommenterade jag den talangfulla men svårt alkoholiserade och extremt penningfixerade jamaicanska sångaren Delroy Wilson (död i skrumplever).

http://siderisk.blogspot.com/2011/04/studie-i-fattigdomens-forbannelse.html


När jag nyligen lyssnade till titelspåret MONEY på det avbildade albumet kunde jag inte låta bli att skriva ner ett par grammatiskt inkorrekta och nödrimmade rader (en språkhantering typiska för Tredje världen, penningfifflaren Donald Trump och dagens Sverige):

Money
...makes the man run
...makes me wanna sing my song
...make people do evil things
...it even make(s) the church bell ring


Ärligt av sångaren att medge att han inte hade några artistiska ambitioner utan enbart sjöng av pekuniära skäl. Men vasst att notera att det är pengar som håller kyrkklockorna klämtande! Liten kritik av den materialistiska kristendomen, alltsedan dess oheliga allians med romarriket för länge sedan?

Till skillnad från 2011 ritar jag nu Wilsons karta med solascendent för att se hur motivationsgrunden Profit spelar ut, väl medveten om att Solen i Jungfrun har just detta som en av sina tydligaste uttryck: arbetaren jobbar inte för sitt höga nöjes skull utan för att få ut en lön och gärna enligt de snåla arbetsgivarna mer än nödvändigt för deras blotta överlevnad. 

Jungfrun kan illustrera förmågan att räkna på mellanskillnaden mellan lönekostnad och önskad företagsvinst och är mycket riktigt därför Olyckans och Fiendskapens princip i zodiaken. Det är "räknenisssen" Merkurius som i Jordelementet räknar på profitabiliteten (se utgående närighetsminister Damberg för den här typen av kalkylator, men även den tidigare statsministern och civilekonomen Reinfeldt).




Delroy Wilson var artist och ur det perspektivet passar en solascendent bra för det han som ledare projicerade utåt. Dessvärre betyder det också en inskränkt mentalitet eftersom soldisponenten Venus halkar in i 12e materiella förlusthuset, där en mara rider honom inifrån: armodets Saturnus och en kungamakare som är helt utan kraft. Mycket riktigt sjöng han sången "I am not a king" och gjorde om den (och sin övriga tablå) i version efter version för olika producenter, allt för att få ut mer pengar av samma produktiva insats (skriva sången). Delroy Wilson var sannerligen en ren kapitalist men av ett dåligt öde instyrd till en födelse i ett fattigt getto!

Extra förödande och depressivt blir denna aktiva livsvandring (Solen) också när man ser att det är den fängslade och berövade Venus (bl.a. signifikator för pengar) som är 2a penninghusets ägare enligt denna ascendent. Och därmed disponerar den berövade Venus över inte mindre än fyra planeter, inklusive artistens PSYKE (med mindre Månen hunnit in i den toxiska Skorpionen).

Han blev med åren en så svår alkoholist att han var tvungen att halsa en hela whisky innan han kunde ta en ton i studion. Jag har en skiva på ett obskyrt skivbolag ("Charmers" !) som avslöjar hur illa det var ställt med honom runt 1978, fjorton år efter hans sensationella genombrott som förpubertal barnstjärna. Att skivan, som avslöjar en påtagligt berusad och osammanhängande Wilson, alls gavs ut är ett mysterium men Jamaicas musikliv på den tiden var lite "lösligare" och med en del småbolagsdirektörer själva höga som hus på gräs... Där okejades nästan allt för utgivning.

Även utan Månen framme i sitt "fall" i det onda tredje intellektshuset anar man risker för alkoholism: Jupiter i tredje är en verksamt ond faktor för den precisa Jungfrun i 1a, och i Skorpionens mörka Vatten är alkoholism en möjlighet. Naturligtvis är Jupiters disponent, den omoraliska Mars, också dålig för Jungfrun i 1a och att ha den i 2a penninghuset tyder heller inte på någon värst utvecklad mentalitet: "det är pengar som motiverar mig att sjunga mina sånger"... Delroy Wilson skulle ha trivts i Sverige, landet utan högre ambitioner än att fylla statskassan eller den individuella plånboken.

Se bara folkfördärvaren Aftonhoran som år efter år kör samma rubriker. Numera har hjärntvätten också placerats bakom betaldörren - svensken förväntas / instrueras vilja betala för att läsa om andra och deras pengar!

2013 - korttänkthetens och egoismens visa:









2018 - fortfarande samma refräng:









 
Landet är det absolut sjukaste jag någonsin besökt under mina åtskilliga besök på den här planeten. Framtiden kallar men inte en enda maktmänniska i det här landet låtsas eller förmår höra vilken den är. Värst alla är nog Dagverkaren Selimovic (L) som sitter så fast i en inskränkt arbetaridentitet och trohet till den Onde Rike Mannen att han via SvD publicerar den sämst skrivna litania jag läst över tanken om en framtid utan kapitalismens destruktiva kamp för allt mer meningslösa arbeten och i vilken medborgarlön är en komponent. Jag orkar inte ens bemöta hans flera tankefel i texten och horribelt banala argumentation och missrepresentation av tanken om medborgarlön.

Jag kallar Selimovic en arbetsfixerad nolla, en dagverkare, eftersom detta var de gamla babyloniernas namn på Väduren, det rastlösa tecknet med mer motorisk energi än planeringsförmåga. Selimotic, som genast alienerade hela sin personal nere i Bryssel genom Dagverkarens ringa psykologiska mognad, är född under detta tecken liksom hans partiledare Jan Björklund. Den senare har typiskt nog lobbat för praktiska skitutbildningar som för all framtid ska låsa fast medborgarna utan chans till vidareutbildning senare i livet. "Skomakaren ska förbli vid sin läst". 

Män som dessa kommer att restlöst slaktas i framtida uppror ("krigen mellan de fattiga och de rika") om deras politik skulle få genomslag, så det är nog bäst för samhällets alla Dagverkare att någon annan sköter uppritandet av en ny och bättre framtid för Mänskligheten. Själva passar de uppenbarligen bara för enklare sysslor, som att packa ICA-kassar åt de Rika.

 *****

"Instyrd (av dålig karma) till en födelse i ett getto". Eftersom merparten av mänskligheten är fattig borde man kanske hellre tala om kollektiv karma. Det är inte varje svensks individuella lättja som tvingat dem till återfödelse i ett land som dödar läsförmåga med talböcker och reducerar befolkningen till simpel materialism. Dessa är beslut som tas på högre nivå och som drabbar dem som ännu inte förmår styra sin egen väg. Kollektiv karma är mest intressant i det internationella perspektivet där man kan jämföra vad länderna vill med sina befolkningar, vad gott de önskar för människornas del.

Men utifrån Wilsons solascendent och hans uppenbara frustration med livet (Saturnus på Venus i den onda daimonens sektor), kan man ändå blicka på den goda karmans 5e hus. Här blir svårmodets Saturnus emblemet och i 12e förlusthuset formligen skriker hans artistiska liv "skadad god karma". Och låten "I am not a king" resulterade och en hel del bisarra låttexter, som "Pretty girl" där han förklarar att han inte vill ha en snygg heting utan en slätstruken flickvän eftersom de snygga är för dyra i drift och för andra problem med sig. Snacka om att den sämsta sortens genomsjälviska Sol-Jungfru här sjunger rakt och oförblommerat ur hjärtat! Många gånger kan Saturnus ge en klädsam återhållsamhet och åtminstone spelad moral, men här är som synes Gränsdragaren inburad och ineffektiv i 12e. Solen saknar motpol...

Den goda karmans 5e hus är således helt utslaget (hinduerna kallar detta "brusten god karma"), men när det kommer till den onda karmans 8e gäller det motsatta: Rahu förstärker sin tillfälliga ägare Mars, både naturligt ond och för Jungfrun i 1a också verksamt ond och, som sagt, belägen i 2a huset för orala njutningar och pengar. Kanske kan man se alkoholismen också som en följd av en oral andrahusstörning? 

söndag 24 april 2011

Studie i fattigdomens förbannelse...

...enligt Chandra lagna-metoden.



Lite artistbiografi innan horoskopet - de matchar verkligen varandra.

Har just lyssnat igenom en cd-samling med souligt svängiga reggaerösten Delroy Wilson. Under de senaste femton åren, när alla artisterna som gjorde reggaemusikens gyllene 60- och 70-tal började dö bort, har alla de bra  samlingarna dykt upp med material som ofta inte nådde utanför Karibien då det gällde.

Just typiskt, eftersom artisterna lurades av skumma producenter redan under sin livstid. Nu dör de utan att hinna få del av royalties. Fast västerländsk ungdom av idag stjäl ju musiken via nätet, så det hade väl bara blivit korvören ändå...

Vissa liv på jorden är helt enkelt bara slitsamma.

I det utförliga häftet till cd:n, med intervjusnuttar och biografi, återkommer Delroy om och om igen till sitt ekonomiska armod trots superstjärnestatus i Jamaica. Det är samma historia varje gång. 

Just i det här fallet framtonar en extra svart historia om barnstjärnan som efter puberteten utvecklade en gudabenådat svängig röst men som 1995 dog i sviterna efter en livslång alkoholism. (Inte en anhängare av rasta-religionen så ingen ganja-rökning eller andlig livsfilosofi här vad jag kan förstå, bara en begåvad sångare med livslång irritation över sitt monetära oflyt. 

Går man nog genom hans diskografi (på t.ex. roots-archives.com) ska man finn att han i likhet med Bob Marley, fast ännu värre, återvände till sina gamla hitlåtar om och om igen och spelade in dem för nya producenter. 

Det här är ett tydligt vittnesbörd om en människa som gräms över att inte ha fått ut tillräckligt med pengar från sina kompositioner utan försöker mjölka dem lite extra. Symptomatiskt nog är ett album från 70-talet betitlat just "Money".

Det började illa för Delroy som redan som liten pojke blev blind på ena ögat efter ett våldsamt bråk med jämnåriga. Det visar sig också att han hade en bror som var en värsting, och som i hämnd dödades av närstående till en människa han till börja med hade misshandlat. Bakgrunden till Delroy Wilsons livslånga alkoholism börjar klarna något...

Jag sökte på nätet men lyckades inte hitta någon uppgiften om hans "bad boy"-bror var äldre eller yngre, men en ganska extrem uppgift låg i ett diskussionsforum:

Re: ok, so is "johnny too bad" a mystery or not?
Post by scotty on Mar 8, 2007, 6:23pm

The son was written by Delroy Wilson's brother Trevor called "Batman", who was known as one of the baddest rude bwoys of the time and was born into a rough family. The song is supposed to be biographical. Trevor Wilson was a victim of the badness in which he moved. (källa)

Brorsan hade, av öknamnet att döma, ovanan att puckla på folk med ett bollträ. Hur paradoxalt att han, som Delroy, var musikbegåvad och skrev den ökända låten "Johnny Too Bad", om en "rude boy", känd genom gruppen Slickers och kultiga budgetrullen "The Harder They Come" från tidigt 70-tal, inspelad i Jamaica med sångaren Jimmy Cliff i rollen som just en värsting.

Man kanske kan säga att Delroy Wilson visserligen blev alkoholist, men ändå lyckades ta udden av vad som verkar ha varit en extremt dysfunktionell familj från Kingstons fattigaste slumområden. Hans stora karriär som förpubertal pojksångare gav inga pengar alls, i ett slavkontrakt på fem år jobbade han för fickpengar medan producenten Clement Dodd kammade hem storkovan på succéerna. 

Efter det försökte han starta eget bolag men de stora aktörerna kontrollerade branschen. En nytändning kom med megahitten "Better Must Come" (1971), partisång då Jamaicas motsvarighet till socialdemokraterna vann valet 1972. Delroy berättar att de 2.000 jamaicanska dollar han fick för den låten var mer pengar än han någonsin sett under hela sin karriär så långt. 

Jamaica-LP från 1972, Delroy sjunger in sina
60-talshits ännu en gång - för en ny producent
i hoppet om att få ut lite pengar för låtarna.


Men trots hit efter hit under 70-talets fortsättning kunde han knappt försörja sig och familjen som artist. På 80-talet hade han reducerats till en respekterad föredetting och 1995 orkade alltså inte kroppen mer sprit.

Hur ser ett så här djupt olyckligt livsöde ut, astrologiskt? När jag läste texten till cd:n tänkte jag att det kantrat väl mycket i riktning mot en monetär fixering, och mycket riktigt visar sig Delroy Wilson vara född i Jungfrun, som kanske till någras ogillande har visat sig vara en vinstsökande natur, särskilt när man jämför mot motsatta principen, Fiskarna, och deras tendens att bara driva runt i livet, i full inlevelse med vad som än händer. 

(Det är extremt svårt att koppla bort från egots bisarra vilja att identifiera sig med älsklingskläder, favoritplatser eller "sitt" zodiaktecken för den delen...)

Men sedan uppstår ett problem. Solen i Jungfrun säger så lite, att Månen är den viktigaste placeringen för alla horoskop där födelsetimma saknas (och i fallet sångare från Jamaicas getton får man ofta vara nöjd om de vet vilket år de föddes). 

I det här fallet lämnar Månen Vågens tecken cirka 15.00 på eftermiddagen och "faller" i mörka Skorpionen. Hur frestande är det inte att gissa på en senare födelse! Månen i Skorpionen skulle ge en direkt anknytning till ett liv med alkohol eftersom tecknet representerar förgiftningstillstånd.

Men jag vill faktiskt föreslå att Månen befinner sig i Vågen. Dels för att den här artistens otroliga känsla för tajming och frasering har påverkat mig stort, fast han egentligen inte tillhör min tjugo favoritartister i reggaegenren. 

Som jag upptäckte i samband med en annan reggaesångare matchar sångarens horoskop lyssnarens OM lyssnaren verkligen tycker det är det bästa han någonsin hört. Min Vågen-Sol är alltså ett vagt indicium på att jag "hör" en Vågen-Måne.

Och med den indiska metoden att bruka Månen som substitut för den saknade ascendenten, visar sig också en Mån-Våg avslöja bekymmer och trubbel i horoskopet.




Jag ska bara lista några intryck här och koppla till referatet av samlingsskivans biografi.

Solen i Jungfrun, hälsosamhets princip, hamnar i 12e huset för umbäranden och försakelser. Man kan säga att den renliga Jungfrun här solkar ner sig på ett väldigt otypiskt sätt. Solen står också för ögonen och synen, och Delroy förlorade ett öga som liten.

Vilket stöd kan Solens disponent ge? Styrker den detta initiala kritiska omen som kan drabba en människa på många sätt? Jungfruns härskare Merkurius blir här Solens disponent och i första huset för den egna personen är den så prominent (världsligt framhävd) som en planet kan bli. 

Men Merkurius, "fixaren", är i dåligt sällskap - mycket dåligt sällskap! I västastrologin symboliserar Merkurius syskon om jag inte missminner mig, i vedisk astrologi istället Mars!

Men faktum är att man anar att traditionerna har med varandra att göra eftersom Mars är associerat med tredje "tvillinghuset" i vedisk astrologi, och tredje står för syskon i båda traditionerna!

Tar vi vediska Mars som syskonens karaka (signifikator) är det ett dåligt omen, även om Mars nu inte ska betraktas som "naturligt ond" utan bara som markör för syskonfrågan. Men Mars står nära den (för sin omåttlighet) straffade Draksvansen. Och ska man ändå säga något om syskon via Mars själv, är krigaren dels skadad ("detriment") i Vågen och akut döende i tecknets sista grad.

Inga vidare budskap om Delroy skulle ha syskon. Och han hade som sagt en värstingbror som dog som han levde! Delroys förlorade öga (Solen i umbärandets 12e hus) blir mer begripligt när man finner soldisponenten i så här dåligt sällskap.

Dessvärre betyder detta också på det andliga planet en BLIND SJÄL. Han hittade inte rätt typ av lösningar utan verkar ha tagit en offerroll, så typiskt när soltecknet är inoffensivt och krigaren Mars inte har så mycket krut i sig. Och se hur svag Mars är i det här fallet - död och i detriment!

Men Mars är ju prominent? Ja, så att det blir så mycket tydligare för världen att notera dess svackor ("Better must come one day..."). Samtidigt vittnar många om att Delroy inte var någon djupt bitter människa utan som vuxen en fridsam och gemytlig varelse. Detta talar mot Månen i Skorpionen och för ett sinnelag i Vågen, om än "sargat" och "straffat" av ett öde som ville att han skulle gå igenom Delroy-livet (och lära något av det). 

Jag har ofta märkt att Mars-i-Vågen, fastän "skadad", inte ska läsas som någon i djupet ond själ, vi talar bara om att Mars tappat förmågan eller viljan att slåss för sig själv här, och det kan naturligtvis upplevas som klenhet ur Vädurens perspektiv, Mars härskarläge. Där fäktas det hejvilt för den egna saken! 

Delroys bror, signifierad av denna försvagade och demoninfekterade Mars, var dock en begåvad låtskrivare - när han inte klubbade folk sönder och samman! Vågen kan vara ett mentalt instabilt tecken och kanske vittnar denna månbaserade ascendent på ett återkommande drag av mental obalans i familjen?

Jag tror att Wilsons fina musikalitet står att hitta i både Jungfru-Solen och i stelliet i Vågen. Jungfrun är en tekniskt alert natur, väldigt precis i utförandet, och en god matematiker - perfekt för att "räknar takter" och Vågen står via Venus (konstarterna) alltid nära det artistiska uttrycket. Pytagoras som upptäckte harmonier och tonhöjd genom att dela en sträng skulle mycket väl ha varit född i Jungfrun!

*****

Vad om Venus, disponent över en så viktig och framträdande del av Delroy Wilsons personlighet? Med vår hypotetiska månascendent placerar sig Venus intressant nog i elfte huset för inkomster av karriär (11e är till 10e som 2a ekonomihuset är till 1a enligt den smarta indiska metoden att se analogier överallt).

Venus kombineras emellertid med Saturnus, som sägs vara en planetär vän men som också står för begränsningar. Dessutom är Saturnus inte bra placerad i Lejonet vars härskare Solen är dess fiende.

Det är i mina ögon rätt uppenbart att en klen karriärplanet som Solen i 12e ökar sannolikheten för att fattigdomens Saturnus som här kopplar grepp om pengarnas Venus, är ett omen om svårigheter att få ut några pengar ur tiondehuskarriären.

Men här är det delikata avvägningar, för bloggens paradexempel på en som tjänade storkovan, fick storhetsvansinne och slutade utblottad - skådisen Nicholas Cage - det exemplet visar en Saturnus tydligt involverad med ekonomihusen. 

Faktum är att han också har Saturnus med Venus, fast i 2a ekonomihuset! Ska vi kanske tala om "pengafixering" som minsta gemensamma nämnare för Saturnus som binder eller söker kontrollera Venus, pengar, konst med mera (Cages sammanbrott berodde på hans vilja att äga och kontrollera all världens lyx, sällsynta serietidningar, lyxbilar, slott...) 

Det går att fördjupa sig i varför Cage nådde rikedomen (innan han åter förlorade den) medan det gick sämre för Delroy. Båda stjärnor inom sitt fack har skådisen en oändligt mycket starkare förstahus-Sol, dessutom en jupiterisk Sol och en urstarkt placerad Jupiter (också en finansiell indikator). Cage har Jupiter i härskarläge i Fiskarna och i ett kendra-hus (ett prominent hörnhus).

Jämför med Delroy Wilsons Jupiter i Skorpionens sista grad. Då Skorpionen är ett negativt tecken genomgår planeterna sin mognad baklänges så istället för att som Mars vara döende, var sångarens lyckoplanet knappt mer än nyfödd. Och eftersom den står i 2a ekonomihuset blir detta också ett negativt omen om hans tillgångar!

Jag har dragit ut Saturnus och Mars långa aspekter fastän de inte träffar någon planet utan "bara" ett hus. Men vilket hus! Båda illgärningsmännen hackar på åttonde huset för pengar som inte tillhör en själv, "den andres pengar" (2a från 7e, "den andre" eller partnern). 

Detta ser jag som ännu en indikation på att Månen ligger i Vågen och inte i Skorpionen. Denna Chandra lagna pekar således på ännu ett sätt ut en viss fixering vid pengar - nu de pengar som inte ramlat i den egna fickan utan som "partnern" (musikproducenten) lagt beslag på...

*****

Med en våldsam bror i familjen och själv i våldsamma slagsmål som barn kan man bara fråga vad slags far Trevor och Delroy Wilson hade. Vedisk tradition läser fadersbudskap från såväl Solen som Jupiter. Båda planeterna är förskräckligt svaga i det här horoskopet, och Solen ger via disponenten inte ett bättre besked än den vi såg rörande syskon.

Ja, det får räcka. Att tolka med Månen som ascendent tycks ge bra respons - åtminstone så länge det bara handlar om att matcha horoskopet mot kända biografiska fakta av betydelse. (Blindhet är ingen liten sak, och inte en dödad bror heller.) 

Den som vill pröva en senare födelse för sångaren som föddes i ett getto och bara delvis lyckads lyfta sin blick högre än till pengar, kan göra det. Månen i Skorpionen ändrar på lite på den historia jag skissat här, men jag tyckte de monetära budskap som uppstår enbart med Vågascendenten i detta fall var bestickande. Även blindheten på ögat och Solen i tolfte...