Regnbågsflagga med fascistiska undertoner i Stockholm

Redan när jag startade bloggen 2009 var det med insikten att hbtq-folket är en intressant skara att studera ur astrologiskt perspektiv. Med åren tvingades jag inse att varje stjärnhimmel är så unik och trasslig att det är i stort omöjligt att dra ut några generella regler. Till skillnad från de omogna dna-forskarnas synsätt finns det helt enkelt inte någon "astrologisk faktor X" som per automatik ger homosexualitet. Det är ett sammanflöde av flera indikationer som bygger upp en fantombild man som betraktare måste få grepp om.

Jag har vid några tillfällen ventilerat min misstanke att Sveriges moderna extremism har att göra med att nazityskar från Andra Världskriget nu återvänder till jorden och i hög grad väljer en återfödelse i sitt ariska favoritland Sverige (en gång föregångsland i rasläror). Den gamla naziorienteringen tvättas sakta bort med efterföljande liv, hos en del sitter den dock i. Eftersom det ofta bara rör sig om en dimmig attityd som vandrar vidare (buddisterna förnekar t.o.m. att det finns en själ som bär dessa anlag, de ser hela universum som ett självspelande piano),  kommer denna attityd ofta nog att hitta nya sätt att manifestera sig.

En del bussar i Stockholm kör utan Pride-flaggor och det visar sig att Stockholms lokaltrafik praktiserar flaggfascism och den enskilda chauffören har inte rätt att välja om han ska köra runt och propagera för det sekulära västerlandets nya sätt att förvirra barn redan i unga år. Expressens text pekar med hela handen: chaffisen är oförskämd medan Stockholms Lokaltrafik som tar emot klagosamtalet beter sig finfint.

Jag upprepar. Det är ett återkommande faktum enligt läkaren Ian Stevensons 30-åriga forskning med barn som minns tidigare liv, att människor som dör abrupt eller våldsamt återvänder ovanligt snabbt till ny mänsklig värdkropp, och när den kroppen inte är av samma kön som senast blir det ofta homoproblem. Den av dödstraumatiserade själen kör blint på och vill leva mer, men på gamla kroppsidentitetens sätt.

Synske amerikanen Edgar Cayce prickade under 1900-talets första hälft in så många förutsägelser rätt att man gärna kan lystra till hans medgivande ur trans att "ibland gör universum fel". Vad han menade med att naturen kan fela och ställa till det utan att själens individuella karma ligger till grund, har aldrig förklarats i någon av de böcker jag läst om denne unike amerikan.

Kanske överstressade själar i dödskamp som snabbt återvänder till nya och "fel" kroppar är ett av dessa naturens misstag. Det är alltså den FRIA SJÄLEN själv ("Att vara eller inte vara?") som i affekt ställer till det för sig genom ett förhastat val av en ny värdkropp (själen verkar se en del möjligheter från Andra sidan enligt amerikanska hypnoterapeuten Michael Newton). I vår tid i det sekulära väst förnekas själens existens, vilket bäddar för att själen ska kunna begå ytterligare misstag efter sitt första när den väl anländer till en så herrelös skuta som dagens Sverige uppenbarligen är:

Att ungdomar experimenterar...ifrågasätter normer och låser in sig...för att läsa om rättigheter och identitet låter normalt...

...lite pinsamma experiment hör den prepubertala perioden till.

Men när barnen, som ofta befinner sig på autismspektrat, lämnar nätforumen och går till vården för att skapa sitt jag med kirurgiska hjälpmedel adderas en grad av verklighet som en omyndig inte kan förväntas hantera ensam.

Här borde de vuxna göra sitt, och det gör de, men inte på det sätt man hade kunnat förvänta sig.

https://www.expressen.se/kultur/j-k-rowling-har-ratt-i-att-vuxenvarlden-svikit-ungdomarna/

Texten, som liknar det jag sade för åtskilliga år sedan, noterar också den psykiska epidemi i England av ungdomar som vill vara i vilket kön som helst utom de de föddes i. Västerlandet har ett tydligt problem här och har uppenbarligen tappat alla riktlinjer. Dagens ungdom är helt psyksjuka av de marknadskrafter deras föräldrar hejat på. Expressen-inlägget är så exakt att man kunde tro repliker var överflödiga, men likväl inkommer ett genant mothugg:

https://www.expressen.se/kultur/ide/anna-bjorklunds-forsvar-av-j-k-rowling-ar-genant/


En spontan tanke är att en del nazityskar valt att bli homosexuella svenskar i detta liv och tack vore landets nymornade "tolerans" kan gamla nazifasoner blomma upp igen, nu riktade mot vår tids judar, de som ser falskheten i Judith Butlers med fleras resonemang att "kön bara är en social konstruktion". Till England kanske allmänna krigsoffer från Andra världskriget återvänder men med samma resultat: själar som dör på slagfältet är virriga i det psykiska skikt som fjärmar Solen (själen) från den nya värdkroppen (födelseögonblicket / ascendenten). Britterna harfått en mer generell psykisk epidemi på halsen, men utan att tendenserna i Sverige att skapa drev av allt.

Man kan också se skillnaden i nationalhoroskopen: britterna har "smartness" via Månen i Tvillingarna, svenska nationalpsyket tecknas av ett svårt fall av Väduren. Egoprincipens tecken gör det lätt att förstå att det kan uppstå identitetsstörningar i kombination med diktatoriska tendenser (Vädurens ägare Mars står instängd i onda karmans 8e hus, vilket innebär att hela landet har någon slags köns-fuckup).

Väduren är Lilla Barnet och det vill upphöja sina upprörda känslor till allmän lag. Stockholms Lokaltrafik, helt förblindad av nationens självlögn om det "jämlika Sverige" (vår Vågascendent), ser inte hur homolobbyn själv faller kort om Vågens goda vilja. För rättvisetecknet Vågen kan en busschaufför visst bära turban eller neka en flagga för en sak som strider mot hans/hennes innersta övertygelse eller vishet.

*****

En del intressant material från den reinkarnationsforskning som gjorts och görs utanför Sverige men som det här landets "sataniska" orientering mot enbart det fysiska inte tagit notis om annat än i små specialistkretsar:

• dr Ian Stevenson - Children who remember previous lives
• dr Ian Stevenson - Where reincarnation and biology intersect
• dr Arthur Guirdham - Cathars and reincarnation
• dr Arthur Guirdham - We are one another

Sagde terapeut som arbetade med hypnos är lite lättsammare läsning (och på bättre engelska än Stevenson som verkligen inte var någon stor stilist), men hans böcker innehåller tillräckligt mycket uppgifter jag känner igen från egna upplevelser för att uppleva att Newton varit något stort på spåren:

• Michael Newton - Journey of souls
• Michael Newton - Destiny of souls
• Michael Newton - Life between lives (mer teknisk - vad som hypnotisör göra när patienten går i baklås och inte längre svarar på tilltal?)
• Netwon Institute - Memories of the afterlife (andra som jobbar med Newtons speciella hypnosteknik beskriver memorabla fall)

Om den hyperklärvoajante Edgar Cayce har det skrivits MÅNGA böcker, och dessa tre är kanske inte ens de viktigaste:

• Mary Ann Woodward - Edgar Cayce's story of karma
• W.H. Church - Many happy returns: the lives of Edgar Cayce
• Gina Cerminara - Many mansions (denna bok från 1950 var första gången en legitimerad psykolog studerade fenomenet Cayce och hans självhypnotiserade tillstånd)

Arhur Guirdham har nämnts tidigt i den här bloggens historia. Han var en brittisk psykiater som tog på allvar en "knäpp" patients ovanligt detaljerade fragment om en fransk kvinna. Via kontakter med franska historikern lyckade han under en period på flera år under 1960-talet klarlägga att kvinnan var helt frisk men extremt påverkad att "långt minne". Hon beskrev ett tidigare liv som kättarkristen i Frankrike på 1200-talet och i Frankrike fanns Inkvisitionsprotokoll bevarade med vars hjälp det gick att verifiera det familjedrama hennes minne tvingat på henne med början i tonåren.

Patienten, dr Guirdham kallar henne "Mrs Smith", bryter mot Stevenson som normalt såg sina barn "tystna" vartefter socialiseringsprocessen i "detta liv" kickade in. Vid senare återbesök mindes de knappt barndomens klara hågkomster - eller ville inte längre tala om dem. Men undertecknad kan skriva under på att "långt minne" inte är hänvisat till några få år efter att barnet lärt sig tala. Tvärtom har "semesterfoton" från andra  tider och platser tittat fram genom hela livet. Några har jag forskat på och några har ett frågetecken i kanten eftersom det verkar omöjligt att säkerställa drömmarna som autentiska hågkomster från en anonym borgare i Frankrike under revolutionens tidiga fas, en i borgerskapet som jublade åt att se aristokratins huvuden falla!

PS. Har på nätet noterat rent tarvliga försök att förklena dr Guirdhams eftermäle. En brittisk tv-kanal sände t.ex. 2008 en förlöjligande dokumentär om hans arbete med nämnda fall. En annan störd (?) person har skrivit en hel bok som nominellt forskade i personerna bakom aliasen i Guirdhams skildringar och som sökte ta heder och ära av psykiatern. En recension av boken på UK Amazon bestrider  "grävet" och menar att inget av värde finns där, inget som väger tyngre än Guirdhams noga dokumenterade presentation.

Psykiatern var själv synsk (men hur synsk väntade han med att avslöja till sina sista böcker i livet, särskilt en där han knöt ihop sitt själskollektivs identiteter över flera olika liv - den boken är nästan för krånglig att följa med i, men förmågan till komplexa sammanhang framgår av psykiaterns Sol i det Stora Lufttecknet).

På bloggen finns horoskopet ritat för den hypersynska Edgar Cayce. Det är bara att jämföra med Arthur Guirdhams karta - den uppehåller sig helt i den suprlunära sfären, Eld och Luft. Det är fascinerande att upptäcka hur Guirdhams karta påminner om "Shakespeare" (se även blogginlägg om Edward de Vere) som har Sol och Måne i ombytta tecken. Även han älskade sociologiska framställningar och interaktioner mellan människor!

Så stor betoning på "klarsyn" och "tankeförmåga" kan resultera i "extremism" men i det här fallet alltså en intellektuell klarhet som få människor blir utrustade med. Majoriteten av mänskligheten har helt enkelt inte tillräckligt god karma med sig in i sina liv från "Andra sidan". Majoriteten kanske inte ens ser dessa "time slots" och kommande jordeliv som därför bara vissa själar kan välja mellan. Det var mänsklighetens genomsnittliga mognad, kan man misstänka, som hinduiska astrologer noterade och mollstämde astrologin för att korrekt representera Ondskans dominans på denna planet med reguljära inbrytanden från Ljuset.

I det första inlägget om Guirdham använde jag ännu kl. 00:00 för kartor utan känd tid. Det gav ett psyke/Måne i sena Fiskarna vilket rimmar väl med ett intresse för det "förvirrade psyket", Fiskarna är dualt tecken som står mellan inkarnation till kött och återvändande till vännerna i andevärlden.

Efter ändringen till 12:00 för alla utan känt klockslag hamnar istället psyket i jagets tecken Väduren. Ska sanningen fram stämmer detta lika bra, för se hur Guirdham nu blir en vänlig och god Väduren, med både Lilla och Stora Välgöraren invid sitt sinnelag och en opposition med Olyckan i Vågen för att markera hans arbete som psykiater - den obalanserade Vågen kan beskriva mental obalans hos den Andre (patienten). Den ömsesidiga receptionen mellan Venus och Mars indikerar överföring/motöverföring och Guirdham skrev faktiskt en hel bok om telepati mellan läkare och patient!

Men det som absolut spikar Månen i Väduren hittade jag häromdagen när jag sent omsider fick tag på en begagnad av hans storsäljare om Mrs Smith, "Cathars & Reincarnation" från 1970. Där medger han riktigheten i Mrs. Smiths rekollektioner från 1200-talets Frankrike där Guirdham var del av den själsgrupp som kollektivt reinkarnerat i England 700 år senare.  Läkaren skulle enligt Smith ha varit aningen kärv och ganska otålig i sitt franska liv, och det var samma drag som utmärkte Guirdham i detta liv när han tog av sig doktors-rollen: "Min otålighet med detaljer har varit ett handikapp för mig på många sätt, inklusive att få ihop den här boken" (s. 124).

Detta självskattning påminner helt om den otåligt ruschiga Väduren, och även om Fiskarna kan vara lite av en orosande, gäller i lika hög grad att Vattentecknet FÖRSJUNKER i ämnen eller personer och kan bli helt uppslukade av vad de gör. Ingen risk att Barnet Väduren mer än duttar med saker för att i nästa sekund rastlöst BRINNA för något annat.

Guirdham hade definitivt Månen i Väduren, men hans trovärdighet som läkare byggde naturligtvis på den märkliga kombinationen av Solen i intellektuella Vattenbäraren med Lufttecknets härskare Saturnus hemma. (Det ger alltså fienderna Sol och Saturnus i samma tecken, vilken kan förklara "kärvhet" och "butterhet" men man får aldrig glömma är att sinnelagets Måne kan ta udden av en "kärv saturnier".)

Vattenelementets sensitivitet

Under bloggens stickprov på tidningsnyheter av skandalös typ har Vattenelementet framtonat i sämsta dager. Och det ligger något i sakens natur att när Vatten ger sig tillkänna är det alltsomoftast för att det blivit förorenat och beter sig uppseendeväckande (typfall: Whitney Houston substansmissbruk eller Warren Beattys sexmissbruk).

Det normala Vattenelementet har tagit färg av mindre iögonenfallande företeelser och dess empati är då snarare en tillgång. Efter att ha fortsatt läsa psykiatern Arthur Guirdham är jag mer övertygad än någonsin att hans osäkra Måne verkligen ska placeras i Fiskarna och inte i Väduren (horoskop här - nytt fönster). Allt han säger omvittnar en djup förtrogenhet med den "psykiska" dimensionen.

Jag citerar ett stycke ur hans OBSESSION från 1972, skriven när han efter 40 års praktik som psykiater blickade tillbaka och berättade vad han egentligen förstått om mentala anfäktelser som t.ex. tvångsmässiga fixeringar, tics, astma och epilepsi. Det är den "psykiskt" känsliga människans sätt att söka dissociera sig från Ondska, menade dr Guirdham, då denna högst verkliga och existerande kraft gjorde sig påmind. Hela det här stycket kan i själva verket sammanfattas under några astrologiska symboler: Månen, Vatten och Själen!

The conditions necessary for the production of an obsessional state are as follows. There must be an acute or chronic concentration of evil in the atmosphere. This evil may be conveyed by living, discarnate or archetypal entities, or by whatever system of vibrations is conducive to a bad atmosphere in places and buildings in the absence of discoverable entities.

The individual must be psychic. To induce illness or disaster, the menace of evil must be on the psychic plane. He who receives its impact must also exist in part on that plane. (This does not necessarily apply to those made physically ill by evil.)

The emanations of evil, and good, are transported by the psyche. The latter is to be regarded as the channel of communication existing between the human personality and what the Christian would call the Spirit, others the common ground, and others the universal consciousness.

The psyche is in fact that medium through which we are purified or contaminated. The more psychic the individual the more he is sensitive to the emanations of good and evil. For this reason the psychic individual is perhaps best defined as one in whom the psyche directs the human personality more than is the case in the average individual.

Guirdham - Obsession (Neville Spearman, 1972, s. 147)

Det här förklarar också varför positivistiskt färgade rationalister är så skoningslösa mot alla övernaturliga fenomen. Förnuftets planet Saturnus tillhör till sin essens Luftelementet, vilket i dess lägre manifestation motsvarar den rent logiska tänkaren. 

Och eftersom vår tids logiker är just positivister - låsta av en gammal 1800-talsåsikt att bara det som de fem yttre sinnena kan registrera är verkligt - har Själen förkastats. Psykiska problem har ingenting med någon ontologiskt existerande Ondska eller väsen på ett högre existensplan att göra - för materialisten kan allt reduceras till en fråga om kemi, den härligt enkla lilla modell som västerlänningen fulländade och som representerar materialismen i dess prydno. 

Så här resonerar alla "pillerdoktorer" i Sverige av idag, detta är mainstream-åsikten i en sekulär kultur. Att Sveriges horoskop saknar all anstymmelse till vettig information i Vattenelementet tyder inte på att det här landet saknar psykiska problem - snarare tvärtom! Vår sjukdom visar sig i den präktiga svenska förnuftighet som tror sig stå över religioner och myter och ha nått ett "högre" stadium av insikt. Det är i själva verket tvärtom. (Likväl slukar vi Harry Potter och Sagan-triologin som om vi vore svältfödda på just det själen behöver som sin föda.)

Djuppsykologen Carl-Gustav Jung formulerade tydligt den tredje typen av väsen som dr Guirdham nämner i citatet: den arketypiska entiteten. Dessa väsen är inbäddade i planeten jordens eget psyke (planeterna är också levande varelser!) och mänskligheten har så länge hon funnits på den här planeten bidrag till att mätta den psykiska atmosfären med bilder av den grundläggande axeln Gott/Ont och dess förgrening ut i livets alla upplevelser. 

Zodiaken är en mycket behändig kompass för den här förgreningsprocessen men ännu inte helt oöverskådlig. I hjärtat av astrologin finns emellertid den grundläggande dualismen mellan Ljus och Mörker: zodiakkretsen alternerar mellan positivt polariserade och negativt polariserade tecken. Vatten är negativt vilket indikerar en rörelse bort från den levande varelsens odödliga och helt andliga centrum. Själen är inte det sista ordet utan vår odödlighet hänger på att vi är andliga. 

*****

Det här förstår inte modest utvecklade själar som evolutionsbiologen Patrik Lindenfors, som trodde han var lustig när han förnekande anden i en kvällstidning - just den blasfemi Nya testamentet kallar en oförlåtlig hädelse. Det är ingen slump att biologen har både Solen och Månen i den negativa polariteten, och Solen (symbol för anden) svårt skadad pga båda illgärningsmännen Mars och Saturnus i tecknet.

Huruvida han offentligt lyckades döda sin själ i det uttalandet återstår att se. Jag tror inte den dumma pajas det lägre intellektet är, har någon som helst inverkan på andeledet i människan. Men att han sköt in en kil mellan sitt psyke (själ) och sin ande, råder inga tvivel om. Det kan mycket väl komma att påverka ett framtida liv på jorden till det sämre. 

(Varför jag återkommer till det här horoskopet ibland är för att det är så kul att i Sverige ha en så klockren darwinist som så tydligt visar den sideriska zodiakens syn på Jord och Vatten-människorna som bundna till den yttre världen, sinnesvärlden och dess obeständiga åsiktsyttringar. Det här var också det första inlägget, om jag minns rätt, där jag fick mothugg från objektet för analysen. Biologen tycktes ta saken godmodigt, vilket också Månen/Jupiter i Vatten antyder.)

I ett annat århundrade hade Lindenfors inte alls varit darwinist utan följt den tidens politiskt korrekta världsbild. Vi talar alltså här om Stenbockens vilja till makt (eller åtminstone systematisering) i förening med Vattnets starka tendens att bli gyttjebrunt av världens och Tidsandans manifesta kontamination. Det är i själva verket så man beskriva en tydlig Jord/Vatten-varelse: förgiftad av sin egen tid. De här själarna verkar helt glömma sin andliga natur under sitt korta jordeliv.

Eliminerar vi Jordelementet verkar "det långa minnet" komma tillbaka och andliga förklaringsmodeller blir genast intressantare. Går man sedan till rena andeväsen, vilka egentligen knappt längre tillhör planeten jordens evolution, som Dalai Lama (horoskop här), finns det högre medvetandet mer eller mindre intakt även under tiden i mänsklig kropp. 

Dalai Lama svarade till exempel en gång ett kortfattat "Ja" på en direkt fråga från Stina Dabrowskij om han mindes tidigare liv. Laman har en spektakulär födelsehimmel helt dominerad av Luft och med båda illgärningsmännen Mars och Saturnus ovanligt passiva!

*****

Men Dalai Lama är ett exempel på när Luftelementet ligger närmare den blå andevarelsens sanna natur än dess lägre manifestation, det mänskliga intellektet. På intellektuell nivå har kommunikationsförbistringen mellan tråkiga rationalister och de psykiskt sensitiva redan förespeglats i problemet att mixa Luft med Vatten, pur rationalitet med pur sensitivitet! 

Bloggen har flera fall av hätska skeptiker och förnuftsdårar vars horoskop avslöjar att de själva lider svårt av den här störningen mellan omedvetet och medvetet. Och att psykiatern Guirdham skriver om tvångstankar och andra symptom - och generöst bjuder på exempel på sitt eget "obsessande" (han är alltså synsk!) - stämmer förträffligt in med hans Sol i Luft och Måne i Vatten!

Men Guirdham har vågat möta psyket till skillnad från skeptikerna. I de senares privata liv finns troligen sådana störningar som psykiatern tar upp i sin bok: mardrömmar och irrationell fruktan i barndomen. Med möda har dessa människor sökt lägga locket på och vara "normala". Istället spricker de långsamt sönder och blir fanatiska kämpar mot den "irrationalitet" de aldrig vågade bli vän med, och ter sig i slutändan galnare än spågummorna de kommit att hata via projektion av sina egna förträngningar! De blir själva "sändare" av ren, genuin Ondska och deras bidrag i detta jordeliv ackumuleras under en eller annan matchande arketypisk entitet i det kollektiva omedvetna.

(Kärt barn har många namn, se inlägget Den tropiska spökzodiaken för ett annat sätt att beskriva jordklotets samlade psykiska stoff.)

*****

Det är uppenbart att individer starkt dominerade av Vatten (t.ex. när båda Ljusen ligger i detta element) måste eftersträva ett så rent och okontaminerat liv som möjligt eftersom de är som svampar och suger åt sig miljövariablerna i mycket högre grad än t.ex. typiska representanter för Jordelementet, vilka i någon mån redan är predeterminerade från födelsen och tycks mer "normalanpassade". Med extrem Jord är bottenläget nått och den fallna själen har nu bara resan tillbaka kvar! (Tänk den kinesiska yin/yang-symbolen där det finns en liten rund fläck av den motsatta polariteten i vardera symbolhalvan.)

I Vattenelementet - eller den eteriska världen - är ännu inte själens syndafall fullbordat och här kan och bör saker göras för att avstyra angreppen från Ondskan. När horoskopet redan uppvisar Vatten och Luft finns, som sagt, ett problem. Detta är ett tecken på dåligt karma i andliga frågor och det problemet måste adresseras. Luft/Vatten är således värre än ateist-biologen Lindenfors helt sublunära sjunkenhet i Jord och Vatten, men han kanske till följd av sin blasfemi kommer att reinkarnera under Luft/Vatten och dess risk för mentala störningar och fobiska hang-ups.

De fyra elementen gör det möjligt att resonera om dessa ting, men hur showen egentligen sköts, det vet väl egentligen ingen. Undertecknad har t.ex. via små glimtar av troliga tidigare liv sett en möjlig förklaring till bristen på stöd i Jordelementet i horoskopet för detta liv (som åtföljs av ett närmast sjukligt ointresse att "samla skatter i denna världen").

Men när man noterar att Madonna - "We are living in a material world, and I am a material girl" - också saknar Jord men jobbar som en idiot på sitt inomvärldsliga imperium, då inser man att de fyra elementen knappt ens börjar berätta en historia. För någon kanske brist på Jord är en välsignelse, för en annan upplevs som bestraffning! Och därtill - genomgår en människa under sitt liv en större omvändelse i sitt medvetande (metanoia) kan alla valörer skifta innebörd! Det som var en svaghet blir en källa till styrka eftersom man nu medvetet stör utifrån principen istället för att toppridas av den.

*****

Ett annat, snarlikt inlägg om Guirdham: Ontologisk Ondska och biologins och filmbranschens distorsion

Den synske doktor Guirdham

Hur tillfredsställande hade det inte varit att kunna presentera den brittiske psykiatern, allmänläkaren och därtill synske Arthur Guirdham (1905-1992) som ett renodlat fall av den positiva polariteten, som en manifestation vävd helt och hållet av Eld och Luft? En "andlig varelse".

Under läsningen (pågående) av hans memoarer, "A Foot In Both Worlds" (1973), beskriver han hur han genom åren sakta vaknade upp från medicinens begränsade världsbild till en djupare förståelse av vad en individ är. Fastän jag försökte se en Måne i Väduren för att få in alla planeter i Eld eller Luft, kunde jag efter sidan 55 inte längre förneka att det här var en människa vars psyke resonerade mot själens djupa Vatten.

Följande rader, vars förhistoria är läkarens försök att meditera, vilket inte bara tämligen omgående utlöste ut ur kroppen-upplevelser utan också följdes av gräsliga tarmsmärtor, övertygade mig om att Guirdham verkligen återspeglar Fiskarnas arketyp:

What I derived from this experience [yoga/meditation] was acceptance of my fate and destiny as a doctor. Till then I had always hoped, with diminishing ardour as the years went by, to escape as a poet or novelist. I now saw there was no escape, that medicine was what I did best and that I gained more peace by taking the sorrows of others on my shoulders than I would by the intense and regular practice of self-purification. If the time is not ripe for us to be improved or illuminated we must live at peace with our imperfection. Self-improvement is deleterious if it induces self-analysis.

Till att börja med är yoga en avsiktlig praktik för att utplåna dag-egot - så redan att han så lätt hittade in i det han vid den här tiden bara kallade  "avslappningsövningar" visar att Månen i Fiskarna snarare än den Mån-Vädur som tar över på himmelen strax före lunch är den starkare kandidaten.

Varför jag så gärna ville se en Mån-Vädur från början är att den kände amerikanen Edgar Cayce också var "dag-synsk", dvs kunde få synintryck mitt på ljusan dag som lade sig ovanpå den normala sinnesintrycken. Guirdham och Cayce hade påfallande snarlika horoskop och en Mån-Vädur för båda två hade suttit så bra! (Se Cayces horoskop i eget fönster. Guirdhams återfinns längst ner i detta inlägg.)

Men Guirdham avslöjar perfekt Fiskarnas resonemang i citatet. Tecknet med den akuta bristen på ego är också ett av de frommaste och mest fatalistiska, Vattenelementet är plastiskt och undergivet och redo att "acceptera sitt öde att ha blivit läkare" - hör hur det låter, närmast martyriskt. Fiskarna upp i dagen!

Strax därpå medger han att han "hoppats undfly" (läkaryrket) genom en ny karriär som författare. Fiskarnas koppling till eskapism och exil är väl känd. Hans författarambition, så på kant med psyket, syns för övrigt närmast fånigt tydligt i den massiva betoningen på Lufttecknet Vattumannen.

Fiskarna är inte bara martyren ("den som vittnar") utan förvisso zodiakens sista tecken, som tar världens synder på sina axlar och rentvår den. Hela kristendomen är rest på de osjälviska offret och i Roms katakomber finns de tidiga kristnas hemliga symbol fiskarna ännu inristade. Guirdham inser att hans öde är att ta andras sorger på sina axlar - Vattenelementets nära koppling till psykopatologiska tillstånd.

Nog var han ett författarämne alltid - jag har väl aldrig sett Fiskarnas symbol lysa så tydligt genom några meningar! Och till sist lyckas han här - helt oavsiktligt - återskapa zodiakens tydliga kontrast mellan paret Fiskarna / Jungfrun. Vår ansträngning till självförbättring är bara till skada, säger läkaren, om den föranleder "självanalys".

Här skulle jag vilja justera hans ordval en smula, för det är den kompletterande Jungfruns "självmedvetenhet" han syftar på här, på engelska "self-regarding". Jungfrun, känd som en av zodiakens bästa stilikoner efter Lejonets ibland bombastiska överdrifter och i detta en nära vän till grannen på andra sidan, den estetiska Vågen, är samtidigt den kanske zodiakens mest utstuderat egoistiska tecken. Dess enorma självmedvetenhet gör att den oavbrutet relaterar sig själv till allt världen presenterar och skiljer sig därför en del från den naiva egocentrismen hos Väduren, som ibland knappt verkar självmedveten i dess ostoppbara framfart i livet.

Bakom tjänarinnan finns ett utpräglat nyttotänkande som är just kalkylerat och självmedvetet. Borta är nu Lejonets slösande utflöde av kärlek. Än är inte tiden mogen för Vågens genuina vilja att hitta en rättvis balans mellan alla parter. Jungfrun är tjänaren, men är det bara läpparnas bekännelser vi hör från henne? När allt kom omkring visade sig Månen i Jungfrun ha en statistiskt signifikant kriminalitet i "Stora skurktestet" för en tid sedan.

Logiken bakom detta, som jag då nämnde, torde vara att tecknets härskare Merkurius också är känd i antiken som tjuvarnas patron och att Månen står för nattmänniskan. Om natten håller inte husets herre (Solen i Lejonet) uppsikt över sin tjänare. Då visar en del Mån-Jungfrur sin skamlösa vilja att berika sig enskilt.

Det är måhända Jungfruns tecken jag tillskriver i min kritik till dagens kvinnliga (och manliga) wellness-utövare och yoga-praktikanter i det äldre (icke-astrologiska) inlägget Yoga - vem tror du att du maximerar? Faktiskt stämmer här Arthur Guirdham in i exakt samma tankegångar!

Ett annat tidigt tecken i hans självbiografi var att han betraktar Satan som fullständigt verklig, som en aktiv kraft (fastän i slutändan förloraren). Guirdham återkommer ofta till begreppet dualism (Ljus / Mörker) och nämner att dessa två aktiva krafter är som starkast i den "psykiska världen" - den som jag på den här bloggen likställer med Vattenelementet. Och vilket är det enda av de tre Vattentecknen som är dualistiskt? Fiskarna förstås!

Det enda argumentet som återstår för Månen i Väduren är att han såg "dubbelexponeringar" av tidigare liv ovanpå den normala omvärlden när han var ute på promenad i England. Månen i Väduren skulle via Eld ge en tonvikt på just synsinnet. Men också jag har sett - vid ett enda tillfälle - vad jag tror är ett tidigare liv dubbelexponerat inne i vardagsrummet. Till en rytmisk och suggestiv trummusik inspirerad av Afrika skapade min själ istället en association till ett tidigare liv som indian i Nordamerika. Jag hörde också ordet "Omaha" och "3000 före", vilket tycks vara en kortform för "tretusen år före den tid i vilken du nu lever".

Bloggarens forna hemtrakter?

Som delstatshuvudstad omnämns Omaha förvisso någon gång då och då - jag har efter den här upplevelsen hört ordet flera gånger och även sett en film i repris flera år äldre än upplevelsen. Jag hade således mött det ovanliga ordet åtminstone en gång i mitt nuvarande liv och lagt det till det "latenta ordförrådet".

Men när jag efter upplevelsen gjorde efterforskningar på nätet och upptäcker att det funnits en indianstam som gick under samma namn, var det inte en uppgift jag minns att jag någonsin stött på. Och framför allt inte att de tidiga kolonisatörerna beskrivit dem som ett fredligt indianfolk som istället för kriga utvecklat en kultur kring musiken!

Så där satt jag i en soffa, lyssnade på trumbaserad musik och var plötsligt förflyttad 3000 år tillbaka till ett tidigare liv som musikskapande Omaha-indian! Bredvid mig i visionen stod min kanske bäste manlige vän i det här livet - en person vars vilda och excentriska familj jag alltid upplevt haft något otämjt och indianlikt över sig! (Dr Guirdham beskriver i sina memorerar ett tillfälle då han plötsligt ser sig själv i dubbel upplaga, som två vitt skilda men samtidigt närvarande mansgestalter vilka båda var han själv...i olika tidigare liv.)

Problemet är bara att jag inte har min Måne i ett visuellt Eldtecken, utan i Lufttecknet Tvillingarna. Så där föll det klena argumentet för en Mån-Vädur för doktor Guirdhams vidkommande. Jag förmodar att det är en ren literalism att tro bara Eldelementet skulle vara kapabelt till klärvoajans eller visioner mitt på ljusan dag.

Likväl är Guirdhams horoskop fascinerande och frågan är om inte denna enda brytning ner i Vatten via den sublunära Månen också stämmer bättre in på självbiografins titel, "En fot i båda världarna". Vilken kroppsdel styr Fiskarna? Jo, fötterna!

Medicine doktorn bjuder också generöst på smått genanta och sjukdomsfixerade episoder som även dem distinkt påminner om Fiskarnas prestigelösa och lätt obsessiva stil. Ändå kallar han sig brittisk intellektuell och t.o.m. en cyniker, men den sidan ligger förstås i Luftelementet och inte minst det saturniska soltecknet Vattumannen där Solen tampas med sin egen naturliga fiende Saturnus! Den svåra personliga kamp han beskriver för att komma till medvetande om att faktiskt var en höggradigt synsk människa matchar en livslinje (Månen-till-Solen) som bara inte vill sig, rent elementärt. Han talar åtskilliga gånger hur han efteråt noterat sina svåra "blockeringar" (av intellektuell eller rationalistisk art).

Vatten och Luft kan som bekant inte lätt kommunicera med varandra eftersom de talar så olika språk. "Tappat vid översättningen" är ett stående inslag när intuitiva eller känslomänniskor stöter på de rena logikerna eller förnuftsmänniskorna. De här två typerna visualiserar helt olika inre scenarier och Luftmänniskorna hakar ofta upp sig över att logiken glappar hos Vattenmänniskorna. De senare finner å sin sida Luftmänniskorna fyrkantiga och sakna empati!

*****

Två gånger under memoarernas första hälft förekommer nyckelmöten med viktiga individer vilka han fullständigt bortträngt men där hans journalanteckningar visar hur han vid tiden var fullständigt medveten om sammanhang han senare helt suddat ut. Faktum är att jag har en god vän, en mellanchef i telekombranschen, som med samma Sol i Vattumannen (Luft) och en Måne i Vatten (Skorpionen) uppvisar samma opålitliga minne. Ibland undrar jag hur han lyckats komma så långt, med så mycket minnesluckor överallt - men vi själar är fiffiga och hittar överlevnadsstrategier! En av strategierna är att skapa efterhandsrationaliseringar som "förklarar" de saknade pusselbitarna. Ofta går det att konstruera rätt trovärdiga historier fast flera minnesled saknas. Ibland blir berättelserna ren fiktion (för den som minns alla bitarna).

Dr Guirdham kommenterar sina "förluster vid översättningen" från minnet till memoarskrivandet men väljer att tala om vårt astrologiska syndrom i termer av synskt medvetande kontra normalt "förnuftsmedvetande" - ska man vara lite vass skulle man här kunna tala om att han efterhandsrationaliserar sitt klena minne genom och att hans postulerade Vatten-Måne och Luft-Sol således perfekt beskriver de här elementens tendens till dissociation - att fjärma sig från pudelns kärna!

Men kanske är det inte en rationalisering - kanske är detta helt sant? I så fall har vi i Vatten/Luft-störningen hittat ett uttryck som bloggen tidigare inte rört vid: att själen (psyket, Vatten) inte är vän med det rationella intellektet (Saturnus i Luft). Notera också hur hans Saturnus i kombination med Solen tycks ha varit det som hindrade honom, en rationell medicinare, från att att nå en mer smärtfri och smidig insikt om sin synska natur.

Though in the ordinary business of life one is completely orientated in time and space, when one enters the psychic sphere there are moments when one's sense of time becomes dislocated. In these moments we withdraw from the reality we have encountered. The light we have seen is too much for us. We are temporarily blinded by it and retreat into the shadows. This is what I did in my moments of uncontrived forgetfulness. (s. 89).

Se även boktips i Vattenelementets sensitivitet, samt två korta inlägg om doktorn även på min andra blogg.