Barnafödelse tragisk nog att vara ett budskap

Aftonbladet hjälper den olyckliga familjen i deras sorgearbete efter att ha fått ett barn med så svår sjukdom att det huden går sönder bara man tar i barnet. Förväntad livslängd mellan några månader och ett år innan infektioner terminerar denna "naturens felprogrammering". Sjukdomens milda variant uppträder, gissar amerikanska forskare, hos 5 av 200.000 födslar och denna obotliga och värre version betydligt mer sällan än så.

Det är svårt att avgöra om det här inlägget bör publiceras, men en så sällsynt sjukdom ser ut att vara mer av ett omen för alla som blir varse den, det är något större än tragedin för de närstående.

Inte så långt efter inläggen om "värmeböljan" tidigare i somras drog jag öronen åt mig och började läsa. Barnet föddes just medan denna svåra och sällsynta planetkombination regerade på himmelen. Och än värre, det var dessutom den "sataniska fullmånen" denna dag, just den fullmåne jag regelbundet påpekat tenderar mot materiell kollaps, mot materialsvaghet. Det är exakt vad den här sjukdomen handlar om. AB återberättar: det saknas "ett protein som binder ihop hudlagren med varandra" och barnets yta blir extremt sårbart.

Vad har nu den åldriga och primitiva astrologin för symboler för "hud", "sår", "blåsor", "blod" och "inflammation"?

Saturnus representerar huden som är kroppens yttre gränser mot omvärlden.

Mars står för eld, brännskodor och blåsor

Månen representerar alla vätskor, inkl. blod (i hinduisk tradition)

Bland tecknen står förstås Skorpionen för gift eller inflammationer. Det är också Mars negativa hemtecken. Toxiskt blod om Mars sköter sig illa (Minns "Blondinbellas" dåliga blod - Mars opposit Mån-Skorpionen? Det var tidigt i bloggens historia.)

Skorpionens motsats är den robusta Oxen - ett Jordtecken - där Solen (livskraften) faktiskt är stark även om ingen tradition särskilt betonar detta.

 

Ett horoskop för dygnet ger ingen förklaring till att 300+ förlossningar i bara Sverige inte alla bar på en lika sorglig överraskning. Det säger något om den exakta tidpunktens betydelse, där bara 1 minuts skillnad kan avgöra enligt hinduisk astrologi (astrologi på en nivå långt högre än den här bloggens). Senantika texter (hyleg-doktrinen) säger bl.a. att spädbarnsdöd eller tidig död kan befaras när båda Ljusen (sol och måne) aspekterar ascendenten. Jag misstänker att detta var en förenkling av brittiske 1900-tals astrologen Charles Carter i en nybörjarbok. På nätet finns idag hela artiklar att läsa som är långt mer begripliga än de antika källornas krångliga formuleringar:

http://www.greekmedicine.net/medical_astrology/Longevity_and_the_Hyleg.html

Mot tanken att både Sol och Måne motsätter sig den uppstigande (ascendenten) vid spädbarnsdöd kan anföras att medicinen i dag är bättre. Trots frågan "varför just denna av 300+ svenska födslar" är det ändå rätt lustigt att se VÄRMEBÖLJAN falla in exakt som ett problem för 5e huset för Barnet och 6e huset för Olyckan eller Ohälsan. Omen. Den mycket sällsynta figur som jag klokt eller förhastat döpte till "Värmeböljan" kunde inte hamna mer opassande för ett horoskop som i princip bara pekar på den sublunära världen som helhet, den psyko-fysiska verklighet de levande varelserna upplever "under månen".

Ankomsten av en ny själ till denna fallna tillvaro kunde inte ske under värre omen eftersom givet sammandragningen av 5e och 6e och den skada som Venus-i-Väduren drar på sig och därmed blir en försvagad bas för den normalt starka Solen i Oxen. En Sol-Oxe som ytterligare försvagas av den sataniska fullmånen en symbol för materiell självefterlåtenhet och ibland rent naturligt som materialtrötthet.

Att tidsherren Saturnus/Kronos står i Vattenbäraren (på en nivå "mänsklighetens DNA-bibilotek") ger allvar åt den sataniska fullmånen genom att tre av de fyra tecknen i Mörkrets kvalitet aktiveras. Mörkrets rigiditet är sådan att kollaps snarare än tillfrisknande är att vänta och sjukdomen har enligt AB heller ingen lösning. Den genetiska defekten är kronisk och dödlig.

Tidsherren och Liemannen kastar sin långa trekvartsvinkel mot Månen och tycks säga att Månen som "vaggan och graven" är tydligt skriven i ödet. Att Saturnus dessutom kastar sin korta 60-gradersaspekt mot 6e olycks- och hälsohuset tycks avgöra saken, givet den "Värmebölja" som redan pågår där. 

Vanvettiga överdriftens Rahu förstärker Eld & Vatten-kriget och de blåsor som normalt sorterar under värmeböljor eller andra skäl till brännskador visar sig här. Naturligtvis spricker symboliken med den detaljerade kunskap dagens biologi har, men går man några tusen år tillbaka, stämmer symbolerna perfekt med den tidens mer generella förståelse av livets skeden.

Och däri ligger kanske den här själens korta gästspel på Jorden och i Sverige. Den här bloggen var den enda i världen som fångade upp symboliken. På sätt och vis demonstrerar bebisen vad så många här på Jorden snart kommer att lida av, värmeblåsor om inte rent av kromosomskador till följd av atomkrig. Detta om Stormakterna driver sitt spel vidare. Varför föddes denna larmsignal just till Sverige? Tänk: regeringens odemokratiska NATO-anslutning till USA:s politiska rävspel för att tillintetgöra Ryssland utan att behöva riskera amerikanska stridande. 

Kanske förespeglar detta omen-barn "lilla döden" som Sverige kommer att erfara med start i november i år? Sverigehoroskopets entré in i Saturnus sub-cykel kommer rimligen att tydliggöra huvudcykelns spricka lyckobubblor och den Onde Rike Mannens avart.

När medierna numera svänger sig med ordet "oligarker" är det för att inte svenska läsare ska förstå hur detta är Den Onde Rike Mannen i Sverigehoroskopet, de onda svenska medierna söker banka in ett Vi mot Dom-tänkande mellan Sverige och Ryssland och samtidigt maskera landets inhemska och orättfärdiga politik. I själva verket är det en ond global Storfinans som driver världen mot ännu ett världskrig. Vapen är ju så lönsamt för Sverige. 

Ja, denna skadade bebis kan i princip vara ett nyligt krigsoffer eller bära skriande aktiva karmiska impulser av annat slag. DNA är inte bundet till det man och kvinna kombinerar i konceptionsögonblicket. Tjeckiske LSD-forskaren Stanislav Grof hade patienter som långt fram i terapin avancerat i minnet bortom varjehanda barndomstrauman och nu kunde erfara sin utveckling i fosterstadiet. Försökspersonerna (vet inte om det var en eller flera) återberättade att de upplevde hur de under tiden som foster "bearbetades" av inflytanden från kosmos. 

De kände solsystemet (astrologins planeter!) "väva" det kommande kroppsfordonet. Enligt en sådan holistisk syn på vad Livet är - klart mer avancerad än den verklighet dagens biologer forskar i - kan DNA justeras eller t.o.m. deformeras när som helst under graviditetens gång. Detta för att det existerar en större plan för vilka vi ska bli under tiden på Jorden... 

Därför tycks det också som att FRI VILJA existerar på själens nivå (även om människornas högt prisade valfrihet är en ren illusion). Hypnoterapeuten Michael Newman kunde efter 30 års verksamhet notera hur hans patienter varierade från "primitiva" till "högt avancerade" i hur de under djuphypnos förhåll sig till frågan om återfödelse in i en kropp. "Unga själar" lotsades nästan alltid och gjorde väldigt få val. Dessa "bänkade" sig ganska omgående i moderlivet. 

"Gamla själar" däremot var nästan lite lättsinniga, de kunde göra sitt val av kropp och livsöde när förlossningen redan var klar. Det amerikanska medier Edgar Cayce (1877-1944) en kristen söndagsskolelärare som till sin chock började tala om tidigare liv under den transförmåga han tidigt upptäckt, beskrev under självinducerad hypnos till och med sin födelse flera timmar efter den jordiska tid som astrologer rekonstruerat via minnen hos anhöriga. 

Så vilken tid ska man använda för ett horoskop? Den har bloggen har valt tiden för babykroppens födelse och struntar i om andeväsendet eller Ordet som blev Edgar behövde flera timmar jordisk tid för att bestämma sig för en förvisso märklig livsupplevelse som redan låg förberedd som ett potentiellt öde... 

Newtons hypnosklienter talade ofta ur "glappet mellan liven" och återkommande var en slags filmmetafor, andarna skannade olika filmsekvenser (livets milstolpar?) och avgjorde så om detta var de uppgifter de ville ta sig an. (De primitiva blev anvisade en handfull livslinjer att välja mellan av sina överordnade medan andra verkade ha större valfrihet. Tanken kan utsträckas till det gudomliga Medvetandet som sådant: det, enbart, har ALL VALFRIHET.) 

Bebisen med sjukdomen offrar en sekund av sin evighet med det här gästspelet, den daimonen är här för andras skull och inte sin egen. Därför misstanken om att han, också, är ett omen för andra. Alla är det i denna trädgård dit mänskligheten planterats i syfte att tillväxa så att processen resulterar i en skörd nya gudar...

 

Tidigare om "Sveriges lilla död":

https://siderisk.blogspot.com/2022/03/sveriges-lilla-dod-november-2022-till.html

och preciseringen via transiter:

https://siderisk.blogspot.com/2022/04/sveriges-lilla-dod-borjar-transiterna.html

Bernie Sanders och horoskopets sjätte hus (introvertism)

I slutet av en intressant Aftonbladet-artikel om partiernas och deras PR-byråers efterblivenhet i det snabba internets tid, läser jag att Bernie Sanders lustigt nog för att vara en socialist inte är en "people person", ingen social eller folklig natur. 

För att kunna studera en sådan faktor, graden av extro- eller introvertism, krävs en känd födelsetimma. Vartannat tecken är ju positivt eller negativt polariserat och ascendenttecknet är viktigast av alla. Det kan finnas hur mycket utagerande Eld som helst i ett horoskop men täpper ascendenten till blir det ändå något krystat eller krampande på den personliga nivån.

Och det är just det som händer i fallet Bernie Sanders! Med den mäktiga Solen i Lejonet i maktens 10e hus är han uppenbarligen helt hemma i talarstolen, huvuden högre än alla andra, men plockar man ner honom från sin officiella identifikation med ledarskap och gör honom till en vanlig människa på plattmarken, ja då är det som man möter en helt annan människa! 

Lejonet har på många sätt sin motbild i en Skorpionascendent, de representerar liv och död respektive, och där Lejonet är direkt och alltid otvetydigt, där är Skorpionen tillsluten och hemlighetsfull. Båda har stolthet och är omedgörliga (typiskt för alla de fyra tecknen i Tamas guna), men Skorpionen är den som mest av allt värnar om sin integritet. Jag känner eller har känt människor med Månen i Skorpionen och faktum är att några av dem är bland de snålaste med att bjuda på sig själva jag varit med om. Inte ett ord om de egna känslorna eller perspektiven på livet släpper de fram och efter så många års snabbkontroller av folk som skapar rubriker har jag börjat misstänka varför: sinnelaget i Skorpionen mörkar eftersom den någonstans vet att dess äkta känslor är så mörka och ibland destruktiva att de inte kan accepteras i normala sociala miljöer. (Se hur Månen i Skorpionen genast tog ledningen i testet av mördarhoroskop och sedan behållit den genom flera påfyllningar av mer data.)

Bernie Sanders har visserligen inte Månen i Skorpionen men ascendenthärskaren Mars står riktigt svagt i 6e huset som passande nog korrelerar med tjänare och slavar - våra dagars lönearbetare, dvs. nästan hela befolkningen. Dessa är underhuggarna och handräckarna som bär upp Eliten i 5e ledarskapshuset och ska man hårddra frågan om överhet och underklass så tecknar Bernie Sanders en väldigt fin bild i 5e ledarhuset: han ser FOLKET (Månen) och särskilt då samhällets svaga som de verkliga ledarna, en slags kristen tvärtomberättelse som den galne Friedrich Nietzsche med sin proto-nazistiska vision om övermänniskan skulle ha hatat.

Nu har vi plötsligt två dominanta budskap från Eldelementet som finner sig inspärrade bakom en mörklagd och försiktig Vattenascendent! Både Solen (Bernies djupa själsidentitet) och ascendenthärskaren själv, begiven att göra framstötar i den offensiva Väduren (och måhända å sjättehusets folk: lönearbetare och andra typer av trälar), men denna mörka Mars-eld aspekterar ascendenttecknet via hinduismens 210-gradersvinkel - dödsaspekten - vilket utlöser Skorpionens terror (djupa fruktan) för döden! Skorpionpersonligheten låser sig här betydligt mer än genomsnittligt pga. Mars placering.

Men även om Bernie Sanders födelsetid varit okänd hade man kunnat förutsäga en viss blockering mot den normalt ohämmade utlevelse en Sol i Lejonet tecknar. Han har t.ex. inget mer i Lejonet och intellekt och adaptionsförmågans Venus har redan gått vidare till den distinkt introverta Jungfruns tecken. Solen må känna sig utvald till stora ting, till ledarskap, men orden som Merkurius-kommunikationen i Jungfrun producerar är dämpade och mer artikulerade än ett Lejons. 

Även sinnelaget i Fiskarna dämpar utagerandet eftersom Månen i Vatten lekande lätt absorberas i Jordelementet där man hittar Månens disponent (i Oxen).

Men dessa är bidragande faktorer till den kända Skorpionascendenten och understryker att Solen i Lejonet enbart är Bernie Sanders tiondehuspublika rollspel. Politikerns ascendent avslöjar också något som jag inte tror jag hittat i något horoskop utöver mitt eget: en Saturnus sjunkande i väster i sitt mäktigaste världsliga läge (Saturnus som Liemannen blir aldrig starkare än när dagen ska till att dö), och inte bara på väg ned i väster hur som helst utan ytterst nära en exakt opposition till ascendenten. 

Bloggaren har nu dessa två positioner i positivt polariserade tecken men för den arme Bernie Sanders aktiveras här den negativa polaritetens mest hämmande version, den sataniska axeln som får individen att känna att "anden är måhända villig, men kroppen är svag". Vad än Lejonet signalerar från talarpodiet är det en betydligt mer försiktig och rent av timid individ man möter via ascendenten, öga till öga. Saturnus är känd för att vara en "försiktig general" som aldrig förhastar sig. Ur Bernie Sanders jag-perspektiv är Saturnus dessutom en motpart som fungerar som en potentiell överman eller makthavare och det bidrar heller inte till smidighet längsmed "jag & du"-axeln (1a till 7e), särskilt inte som Sanders via sin ascendenthärskare Mars i sjätte olycks- och fiendehuset har en märkligt färgad självbild av en "olycka" eller en fiende som möjligtvis projiceras på sina politiska motståndare men även på alla de människor han sjundehusallierar sig med. Han har med andra ord en svår och kanske tvär personlighet. 

Om det vittnar också Satans stjärna i 7e partnerhuset och jag kommer här att tänka på Bob Dylans Skorpionascendent och starkt betonade Oxe - hur många tusen gånger har han inte stått på ett talarpodium - en scen - och framfört sina låtar för folk, men hur introvert och omöjlig att umgås med verkar han inte vara! Och vad var det där för slingrande i anslutning till Nobelpriset? Kanske en parallell till Sanders och som visade att Dylans publika figur är en hela annan än personen (ascendenten). 

Om det är sant att Dylan faktiskt klippte ut delar av sitt tacktal från sajter med litteraturtips för skolungdom visar det att hans Skorpionascendent har t.o.m. större problem än Bernie Sanders att släppa på integriteten och bara vara sig själv. 

Kanske har vissa varianter av Skorpionascendenten ingen utvecklad personlighet? Kanske är detta zodiaktecken så uppfyllt av just temata som "gardera", "försvara", "blockera" - tecknet skulle i så fall indikerar en själ med dålig karma som flyttats över från ett tidigare liv så att i någon mening en ny "skorpionkropp" föddes till denna värld och där tecknet markerar att denna kropp innehåller en själ som delvis fortfarande är kvar på "andra sidan", och inte helt färdig med att assimilera det förra livets upplevelser. 

För så är det ju: när NATUREN sluter sig i sin matsmältningsfas för att integrera psykets upplevelser - Naturen ÄR Psyket, ÄR Världssjälen och människans vegetativa själ - då blir individen okontaktbar eller introvert. Om Vattentecknet Fiskarna via Ljusets kvalitet (Sattva guna) representerar tillägnelse på känslonivån av nya erfarenheter, medvetandevidgande erfarenheter, då blir Vattentecknet Skorpionen raka motsatsen där det otjänliga ska skitas ut och pressas bort ur systemet. Skorpionens sociala förmåga är med andra ord lika aktiv som en människa som satt sig på skithuset för att exkrementera (Mörkrets kvalitet eller Tamas guna)! I det läget är man inte värst social. 

Naturens assimilationsfas ligger i själva verket mittemellan Fiskarna och Skorpionen - i det passionerade (Rajas guna) Kräftans tecken. Som "mellankvaliteten" Rajas och som Månens tecken ser man här Naturen i ett nötskal: månfaserna illustrerar Kräftans variabla natur över tid, öppen och hungrande eller sluten, sovande och assimilerande psykiskt stoff. Under nattdrömmen bygger och reparerar vi våra själar!

Sigmund Freuds banala teori om att drömmar enbart skulle vara "dagrester" påminner om Skorpionen och dess analöppning - den är drömteorin menar att nattens upplevelser enbart är psyket som bajsar. Det säger något om västerlänningarna att de kunnat sjunka så lågt i förståelse av Livet att sådana här teorier faktiskt tas på allvar! Däremot kan den gamla astrologin ringa in och förklara varför vissa havererar så fullständigt i vishet och förståelse. För en del handlar livet faktiskt bara om födointag och elimination. Se Sveriges stadsgator överfulla av dårar med sina stegräknare, människor som är ute på en sådan rundtur i förhållande till vad livet egentligen handlar om att de inte kan räknas tillfriskna under detta jordeliv.

Granskar man Freuds horoskop och söker efter den himmelska förlagan till hans banala dagrestteori närmast ropar den ut sitt budskap. Månen (assimilationens, natten och vilan) befinner sig i den simpla näringsmänniskans tecken Oxen men i 8e skorpioniska huset för exkrementationsfasen. Säg inte att inte astrologin känner oss bättre än vi själva gör! Förutsatt att man håller fast vid den antika zodiaken som denna blogg med nästan bara Himmelen som vittne skriver från landet som vände Gud ryggen och där Gud i sin tur gav som en munsbit åt den Store Satan och korruptionens drivkrafter.

*****

Freuds horoskop innehåller fler nycklar till psykologiska termer som blivit nästintill allmängods. Överföring och motöverföring kan t.ex. enkelt ses i den jag-förvirrade axeln mellan jaget och partnern, mellan Vågascendenten och Väduren i 7e där ascendenthärskaren Venus befinner sig och därtill uppblåst via hybrisdemonen Rahu. En typisk indikation för gränslöshet och tendensen att gå in i andras liv och tro det är en del av det egna. Freud var inte mycket lagd för varken det metafysiska eller det övernaturliga (men han tycks ha blivit lite mer vidsynt mot livets slut - när Fan blir gammal blir han religiös).

En psykolog i med modifierad freudiansk hållning var Jule Eisenbud. Han var samtidigt parapsykolog och innefattade även telepatisk tankeöverföring i det terapeutiska fenomenet "överföring och motöverföring". Eisenbud beskriver i sina böcker häpnadsväckande exempel på klärvoajanta förnimmelser mellan psykolog och klient - material som pga. tystnadsplikten sällan när allmänhetens kännedom.

Här är Eisenbuds korta dödsruna i New York Times. Han var en av stadens mer prominenta psykologer men samtidigt indragen i en parapsykologisk skandal med en Ted Serios som allmänt uppfattades som bluffmakare. Eisenbud kritiserades för metodologisk naivitet.

Psykologens födelsetid saknas men tar man Solen i Skorpionen som förstahus, ramlar både soldisponenten Mars-i-Vågen och intellektuella Merkurius in i 12e huset, ett hus varom det 1a inte vet mycket! Intresset för parapsykologi ("det övernaturliga") är en möjlighet med en sådan här placering, men det är möjligt att en viss naivitet kommer på köpet. Jag har inte studerat motpolerna cynism/naivitet och deras astrologiska signaturer... 

Det är intressant att både den här psykologen och brittiska allmänläkaren Arthur Guirdham med sina studier av individer som plågades av minnen av tidigare liv har den mystiska blandningen av Luft och Vatten, av rationell själ och reflexerna i den irrationella själens Vatten av kunskap på en högre nivå... Guirdham formulerade den intressanta hypotesen att psykisk sjukdom kunde vara själens sätt att dissociera sig från sin synskhet  sådana fall där tidigare liv-minnen var av plågsam natur. (Själen är till sin essens allvetande eller synsk bortom begriplighet men "dummar ner" sig för att kunna fungera som människovarelse.)



Se även ett kort omnämnande av Jule Eisenbud från bloggens första år, 2009.

Psykotisk journalistik och ett möjligt fall av psykokinesi

Stannar till inför ännu en DN-krönikörs tankegång som tidningen blåser upp med gigantiska bokstäver (innehållet minskar ständigt i de svenska krismedierna så de måste öka storleken på bilder och texter). Hur jag än vrider och vänder tankegången blir det inget annat än innehållslöst ordbajseri. 

När jag studerar Matilda Gustavssons avtryck på nätet ser jag en fåhövdad talkör men i gengäld enhälligt lovprisande (hon har för övrigt ett kristet förflutet) kvinnans skriftspråklighet. För ett ögonblick betvivlar jag mina sinnens vittnesbörd. Men citatet här ovan är så galet att jag bestämmer mig för att skriva inlägget i vilket fall.

Om orimligheten i citatet är en negativ situation människan ställs mot, och människan trotsar situationen, hur kan då detta trots kallas vansinnigt? Det är ju tvärtom det sundast tänkbara!

Och att sedan - i direkt konflikt med den text som följer - definiera detta trots som "hybris i vuxen ålder" - får mig att ta fram det röda kortet. DN, lämna banan - ni har skribenter vars texter låter som en psykotiker sägs uppleva världen: platt och där det ena saknar meningsfull koppling med det andra. Världen som obegripligt ordbajseri. 

Nu har tidningen verkligen lockat mitt intresse och jag börjar läsa. Det är då jag upptäcker att Matilda uppenbarligen inte vet ett dyft om sitt ämne, för strax ger hon hybris (i späd eller vuxen ålder är irrelevant) en helt ny definition. Enligt de gamla grekerna, menar hon, är hybris människans önskan att överträffa gudarna. 

Med inte särskilt många högskolepoäng grekisk mytologi gör det ändå ont att läsa högerpressens ständiga desinformation i smått och stort. Är borgerligheten i allmän så okunnig som man började ana från de åtta helvetiska åren med en regering Reinfeldt som skarvade och ljög närhelst sakkunskapen saknades eller man av ideologiska skäl ansåg genomdrivandet av även sjuka idéer som viktigare än fakta?

Problemet är att gemene man slukar den dyna som rinner genom DN:s sidor utan att ta sig tid att verifiera vartenda påstående och så korrumperas det nationella vetandet ytterligare ett snäpp. För den som googlar (behövs ingen gammal dammig kurslitteratur på bokhyllan numera) kan vilken simplistisk uppslagssajt som helst informera Matilda om hur fel hon har. Hybris är en synonym till omotiverad stolthet, alltså en vanföreställning om att vara märkvärdigare än man är. Ordet har ingen som helst nödvändigt koppling till gudarna, utom för en religionshatande borgerlig skribent (det finns i princip ingen annan sort som skriver för DN). 

Svenska högermedier befinner sig som jag sagt tidigare i kronisk psykos alltsedan 11 september-dramat i USA och religionshatet infekterar till och med en smått självupptagen krönika som Matildas. Hör den infama och självgoda borgarens röst: "I skolan sa min svensklärare att jag var ovanligt bra på att skriva." Tänk att i vuxen ålder fortfarande vila på så gamla lagrar - då är det något som verkligen står still i den borgerliga världen!

THE SIN OF PRIDE (1983) - Irländska (katolicismen!)
popgruppen The Undertones sista album.

Bortsett från sagda invändningar så finns dock en god tankeutveckling i DN-krönikan. Allt är inte ur led även om det är hjärtskärande att se hur hon driver sin tes om den goda hybrisen baserad på sådana missförstånd som uppstår just av hybris, ur föreställningen att man är smartare än man egentligen är och inte behöver kolla upp sina fakta. 

DN har naturligtvis ingen faktakontroll längre, det är därför deras krönikörer får mig att ropa hjälp. T.o.m. den sympatiske skribenten Nathan Shachar, som vanligt slagit mig som en ytterst välinformerad man, kan i samband med ämnet terror inte undslippa sig en mycket ful gliring och en faktabit som låter som ren desinformation. Det är ingen långsökt tanke att det var judarnas pressade situation i Europa under så många århundraden som framfödde en speciell form av elak humor som personer som Woody Allen populariserat. En människa i underdog-position försvarar sig genom listiga tillmälen och när Shachar söker förklena de arabiska självmordsbombarna, är det inget annat än en röst i (upplevt) underläge vi hör i den förklenande beskrivningen av självmordsbombaren:

"IS befälhavare är skickliga i att skilja agnarna från vetet, alla användbara personer får sin uppgift, de högkvalificerade skickas inte till de farligaste frontavsnitten, medan besvärliga eller olämpliga personer snabbutbildas till självmordsbombare (vilket presenteras som en särskild ära)."

Detta sväljer den ovaksamme, men lite eftertanke säger genast att uppgiften inte kan stämma. Visserligen var Stockholmsbombaren för några år sedan en klant som inte fick fason på sin bomb, men överlag slås jag av att många terrordåd utmärks av målmedvetenhet och god planering. Det är inte några stirriga ADHD-typer som sätts att göra dessa uppdrag. Möjligen en och annan enklare insats ("Här, ta på dig den här granatvästen och gå in på kaféet bort borta och tryck på den här knappen."). Men jag förmodar att Shachar skulle vidhålla att de som utför dåden inte är de som planerat dem (vilket är osant). 

Vi förklenar dem vi känner oss pressade av och det gäller även den här bloggen. Det är den världsbild DN förgiftar stockholmsregionen med som blockerar hans livskvalitet och arbetsmöjligheter och svaret blir att via bloggen häckla svenskarna för deras exempellösa expertis i frågan om att tillsätta rena bluffmakare i viktiga positioner! Skribenter, dödskirurger på KI, allsköns storföretag i dunkla affärer med skumraskregimer (inte minst Saudiarabien) och nu senast en korrumperad, (s)-märkt försvarsminister och fulspel med miljoner till en militära stiftelse som tillhandahöll honom en lägenhet i attraktivt innerstadsläge.

Hela Sverige är drabbat av denna omotiverade självgodhet som vad än DN-Matilda fått för sig inte riktar sig mot gudarna utan uppstår just pga. den mänskliga självupptagenhet hon själv så väl exemplifierar flera gånger om i samma text. Det är först när människan blivit så här uppsvullen som gudarna kommer in i bilden, alltid för att straffa och visa på människan hennes korrekta plats i den sublunära (dödliga) sfären. 

Se: Ond demon 2011 - journalistkåren! Inlägget är gammalt men den onda demonen verkar på landets elementära bildningsnivå mellan 2002-2020 och det är uppenbart att medierna kommer att vara i princip oläsbara inom några år, efter fullbordandet av kursomläggningen till blippande reklamstörningar, interaktiv grafik och simplistiska frågetävlingar - medierna vill absolut kalla dem "quiz" numera i sina försök att byta ut svensk språket mot amerikansk engelska.

Bloggens diskussioner om månnoderna Rahu och Ketu som start- och stoppunkter för sinnelagets inflation (hybris) är tveklöst rätt plats att utforska denna sinnelagets sjukdom. Tanken slår mig att Matildas lögn om vari hybris består kanske beror på att hon själv lider av en någon slags astrologisk störning som inbegriper månnoderna och för att friskförklara sig helt enkelt omdefinierar hybris som något positivt.

(Ett lite äldre exempel på skribentens "skamlöshet", dvs. hybris ger hon redan i inledningen till denna text, som dock strax hittar nivå och blir en habil sammanfattning av landets sekulära - titta, hon använder ordet "flathet" - som i psykotikerns värld av icke-sammanhang! Här gav lite extra googling god utdelning och Matilda är med i loopen igen! Tyvärr måste jag slutföra den här textens yttre skal, och frågan var alltså huruvida månnoderna är tydliga vid hennes födelse.) 

Att hitta födelsedagen för denna skribent som förutom hon själv höjs till skyarna av åtminstone två f.d. kollegor, visar sig svårt! Kollegorna säger att hon var nybakad journalist 2010 vilket möjligen kan innebära någon i 25-årsåldern. Åtminstone låter det ganska omoget om en gammal blogg från 2006 och några år framåt, som ligger kvar på nätet. I Malmö bor enligt birthday.se inte längre någon i passande ålder, men i borgerliga stockholmsförorten Bromma hittas en kvinna på 29, vilket är så nära jag kan komma. 

Givet den akuta osäkerheten om födelsedatas riktighet får det räcka med att peka på just en koppling mellan psyket och månnodsaxeln - under förutsättning att hon föddes före kvart i ett på eftermiddagen, då Månen tippar över från Jungfrun och in i Vågen.

Det är nu inte i den möjliga konjunktionen mellan psyket och den huvudlösa Draksvansen man finner hybris utan i den lockande motkraften från löftesrika och uppsvällande Jupiter tillsammans med äregiriga Drakhuvudet. Men den här komplexa axeln beskriver faktiskt närmast perfekt Matildas egen positiva förståelse av begreppet hybris.

Jag ögnade igenom 5-6 texter om eller av henne i samband med jakten på en födelsedag och slogs av att hon refererar till sin barndom/ungdom i varenda en (intervjun med Russell Brand läste jag när den kom och där är det möjligt att hon förmådde hålla sig själv utanför bilden). Jag tror inte Månen i Jungfrun (med eller utan den huvudlösa och aborterade demonen) kan förklara denna självcentrering och detta klamrande efter de egna erfarenheterna. Men givet en Mån-Jungfru hamnar Venus i Skytten i fjärde huset för den emotionella grundtrygghet som sätts (eller förnekas individen) under de tidiga åren. 

Här kyls visserligen Skytten-i-fjärde till följd av ägaren Jupiter i kalla Vatten, men det är just det inflammerade förhållandet mellan Vatten och Eld som intensifierar (på gott och ont) bindningen till de egna rötterna. 

En artikel, om att som ung kristen flicka bli av med oskulden, summerar hon bara med "smärta" och även detta stämmer med Mars-i-Väduren i sexualitetens, korruptionens och dödens åttonde hus. Det finns således vissa tematiska överlappningar mellan kartan och de texter av Matilda Gustavsson som hittas på nätet.

Varför just månnoderna skulle ha med omotiverad stolthet att göra, beror som sagt på att sinnelaget (Månen) representerar den sublunära sfären. Den är inte tilldelad någon roll i det supralunära, det genuint eviga och himmelska. Mer korrekt är därför att säga att hybris är en kombination av Månen och nodaxeln, precis som den osäkra kartan antyder.

Eftersom gudarna straffar och tar ner på jorden den som svävar ogrundat, skulle man kunna tänka sig att gruppen med Nobelpristagare kunde vara till hjälp här. Priset vinns av den som håller fötterna på marken och tänker skarpt och exakt. Det vore förnämligt för astrologins sak att hitta ett underskott av Nobelpristagare med Månen kopplad till månnoderna! Det skulle indikera att det finns ett generellt problem med övermod och tendenser att missa målet (såsom Matilda gör i citatet som inleder detta inlägg) vilket i sin tur innebär illa konstruerade hypoteser eller falsifierade sådana. 

Nobelpristagarna var till nytta när den hinduiska avashta-läran falsifierades. Solens mognadsstadier (från "barn" till "döende" inom ett zodiaktecken hade ingen som helst bäring på intelligensplanetens förmåga att ro hem ett Nobelpris. Till den hinduiska astrologins försvar ska sägas att metoden är obetydlig och att tolkning "finjusteras" med hjälp av planetens ålder. Men min motfråga är då, hur doktrinen alls kunnat bli formulerad om man inte empiriskt kan påvisa att positionen inom zodiaktecknet gör en skillnad...

Ett problem med Nobelpristagarna är att merparten av horoskopen saknar födelsetid och detta påverkar i sin tur månpositionen för ett mindre antal. Men med det förbehållet om viss osäkerhet kan vi i alla fall se om min inverterade hybris-hypotes alls hittar något stöd i denna datasamling. 

Obs. Jag använder enbart 546 pristagare i kemi, matematik och fysik t.o.m. 2012 (då jag senaste summerade dem). Författare utelämnas då de mycket väl skulle kunna ha nytta av månnodernas tendens att förvränga perspektiven! (Absurdister!) Vad vi är ute efter här är inte det sjuka (om än underhållande) psyket, utan det sakliga.

Sökningen gäller således Månar i samma tecken som Drakhuvudet eller i tecknet opposit det. De två positionerna (av tolv möjliga) innebär att ett av sex Nobelpristagarhoroskop - 91 stycken - borde ha konfigurationen om enbart slumpen styr. Resultatet blev 111 Nobelpris, 22% fler än förväntat. Min tes är därmed falsifierad. Hybris - omotiverad självuppfattning - är tydligen en tillgång för stora prestationer! 

Någonstans är i så fall Matilda på rätt spår som drömmer och önskar sig till en kvalitet som fanns i barndomen men tycks få förlorad med åren. Barnet är grandiost och gränslöst i sin värld - minns själv hur jag som fem- eller sexåring ställdes av hos mormors mor på landet en sommar eftersom föräldrarna ville semestra för sig själva. Bland annat sysselsatte sig det barn som var jag med att domptera bondkatterna så att de gick på linje hur pojken än vände sina steg. Jag minns barnet vända sitt huvudet och begeistrat se att sin lilla armé om säkert fyra-fem katter lydigt följa på rad. Jag kan till denna dag inte reda ut om detta är ett fabricerat minne - hur i hela friden gick det till att få katterna så lydiga? Kanske barnet fortfarande har tillgång till en guds verklighet där tanke och intention framverkar små mirakler? 

Är det så här själarna regisserar daglivet, fast vi dör som sekulära materialister och inte längre märker hur det är vi som skapar verkligheten på ett mer radikalt sätt än någon kan tro - minns George Berkleys radikala idealism: finns stolen i rummet kvar när den sista människan lämnat det?

Igår utvärderade jag och en kompis ljudet från en grammofon med hjälp av en testskiva med ytterst noggrant inspelat piano (ett instrument som ofelbart låter ynkligt om musikanläggningen inte håller hög kvalitet). Vi småpratade mellan musiken spelade men hörde plötsligt båda hur musiken tappade fart och svajade till. Det var som om tiden långsammade ner så att en sekund upplevdes som tre. 

Skivspelarens tallrik väger 12 kilo och har därför ett extremt momentum - det som hände ska inte kunna hända. Skulle strömmen gå skulle tallriken fortfarande rotera en kort stund innan varvtalet började sjunka. Men ett tillfälligt strömavbrott skulle ha fått förstärkaren att direkt knäppa av och gå tillbaka till noll volym (inbyggd säkerhetsrutin). Man kan alltså utesluta ett kort strömavbrott. Kompisen som är förhärdad ateist såg lite oroad ut eftersom ett ämne i luften som just varit i luften var andar och spöken (som han inte tror på). För säkerhets skull spelade vi hans testskiva en gång till och utan något problem.

När jag sökte rekapitulera den sekund när musiken tappade tonhöjd insåg jag att det var jag som pratade just då och att jag just då riktat pannan mot skivspelaren och känt något dunkelt i tanken som en liten dimma bakom pannbenet! Var det jag som i min tankeutveckling råkade bromsa in skivan rent fysiskt? Det är i så fall första gången i livet jag varit med om psykokinesi - att påverka objekt på avstånd... Intressant nog utvecklas det alltid extremt hög energi när jag möter den här bekanten. 

Det är han som fick mig så ilskna för många år sedan att ett möjligt tidigare liv-minne som bayersk makthavare på 1400-talet utlöstes i respons till samtalsämnet... Han har 22° Vågascendent nära bloggarens Merkurius i 27 graden, och en energisk Mars i Vädurens 3 grad i direkt opposition till bloggarens Sol/Mars i 6-8 Vågen. 

Jag brukade i yngre dagar få sprängande huvudvärk av att diskutera mer än några minuter med denna energiska Mars-attack-mot-egna-personligheten, men har med åren lärt mig att lyssna på hans yviga framställningar med mindre ansträngning. Jag är även vid andra tillfällen upplevt att endast i affekt kommer det "information" till mig, vilket är en rätt dålig startpunkt för en karriär som medium...

Att efter dessa cirkuskonster med katter och en möjlig påverkan av en roterande 12 kilo tung metallklump invända att 22% övertalighet av ett "hybris-psyke" hos Nobelpristagarna kanske ändå inte är en signifikant överrepresentation, det känns bara futtigt!


OBS. Bloggaren har inte sin Måne knuten till någon månnod, däremot kontrollören och den ultimata makthavaren i världen - Saturnus. Saturnus står i 270 graders vinkel till den äregiriga (hybris) månnoden Rahu. Det är Saturnus som får saker att gå långsammare och som har den "tråkiga" rollen att hindra den expansiva Jupiter att accelerera tills bubblan spricker. Tillsammans ger de kosmos dess form och substans.

Livsödespornografi / Den kollektiva drömmen

Man kan spekulera över skälen till att Thomas Lerner blivit DN:s specialist på livsödespornografi. Varje gång en människa berättar sin historia och om sin egenhet eller psykologiska avvikelser verkar artikeln bära samma signatur. 

Troligen tänker sig Lerner själv att han slår ett slag för toleransen i landet och helt utan nytta är nu inte hans porträtt - den här bloggen har mer än en gång kunnat förädla värdet på de här porträtten genom att låta dem belysa de astrologiska lärosatserna. Som nu med Lerners senaste skildring av en ung kvinna med aspergers (DN).

Redan i kombinationen av rubriken "Jag kan ha lika roligt när jag är för mig själv" och i fotot identifierar jag en f.d. kvinnlig bekant som var den mest solitära och osociala människa jag någonsin känt. Hon hade vissa psykologiska problem, hyperstressad i sociala sammanhang och en smått problematisk introvertism. Hon sökte ihärdigt att vinna sig en adhd-diagnos, men nekades denna av sjukvården. Efter att ha upptäckt hur kusligt lika båda horoskopen är, undrar jag om hon skulle ha lyckats bättre om hon själv producerat rätt beteckning för den upplevda åkomman, aspbergers?

DN:s personporträtt:

Anonym:

Också Anonym hade en överenergisk läggning i utförandet av uppgifter (som retade omgivningen på arbetsplatser), enligt DN-artikeln tydligen utmärkande för aspberger, liksom en tydlig tendens att inte uppfatta eller kunna svara på sociala signaler. Hon var dessutom i perioder lesbisk och vacklade sedan tillbaka till en heterosexuell läggning och förklarade sig under dessa vara en sexmissbrukare. I denna senare del stämmer inte livsuttrycket med vad DN-artikeln nämner, och som synes spelar Satansstjärnan och den kroppsliga fixeringens Oxe bara en nyckelroll i horoskopet för Anonym.

DN-fallet talar om hur jobbigt allt är, hur mycket energi som går åt och jag har faktiskt ett annat anonymt fall här, en kvinna som frossade i sin egen upplevda svaghet, ondgjorde sig över hur jobbigt allt var, blev upprepade gånger sjukskriven för utbrändhet, var allmänt introvert och svårtillgänglig i sin läggning och mest tillfreds när hon fick prata om sina egna känslor (troligen en ytterligare skada som resulterat från en längre tids samtalsterapi - nu skulle alla i människans närhet fylla terapeutens funktion). Det finns tydliga paralleller mellan DN-personens horoskop och det för Anonym 2:

För att inte tappa sikte på det viktiga har jag bara färgat tre tecken utifrån deras härskares position i ett eller annat av de fyra elementen.

Skyttascendenten som utifrån den joviala Jupiter borde ha sprudlat av sportighet och energi var här förbytt i motsatsen. En kroppsomedveten och klumpig människa som rörde sig långsamt och ponderöst. Förklaringen ses i den olyckliga konjunktionen mellan Jupiter och Saturnus som hemma i sitt negativa läge i Jord-tecknet Stenbocken fullständigt suger skiten ur den lätta och rörliga Jupiter! Därav den dödliga och deppiga nersmutsningen av jordbrunt i Skyttens orange Eld. 

Och den här depressiva konjunktionen slår till ännu en gång och drar nu in jord i Fiskarna där en nymåne gör att hela livslinjen (Måne ---> Sol) förvandlas till trögflytande gyttja. Horoskopet är alarmerande tydligt i sitt budskap: det föds hela tiden människor som helt enkelt inte är gjorda för det effektivitetsfascistiska västerlandet. De blir utbrända av det som för andra är en normal arbetsprestation och det utan att arbetet ens är kvalificerat. 

DN-fallet får spel av bara att utföra några enkla producerar i köket och förbereder därför matlagningen (vilket vilken normal matmamma som helst gör när hon ägnar sig åt "storkok"). Ur sinnelagsascendentens perspektiv har DN-fallet en utslagen Saturnus i tolfte huset, vilket dock inte riktigt stämmer eftersom hon kan plocka blåbär ute i skogen under tio timmar. Uppenbarligen är aversionen mot köksbestyren av psykologisk natur eftersom bärplockning är en precis lika komplex syssla, att lokalisera ett bär, lösgöra den från växten utan att krama sönder det och flytta bäret till korgen. (Det Anonyma fallet sökte sig gärna också ut i skogen för att plocka både bär och svamp.)

Intresset börjar sakta vandra från de enskilda fallen över till DN:s Lerner som tycks så attraherad av alla dessa "se mig"-människor som gärna vill berätta om sina oreflekterade beteendemönster. (Bloggen har tidigare kommenterat Lerners intervju med en kvinna som levde solitärt liv i det öppna när årstiden så medgav.)

När jag pedagogiskt sökt färglägga Lerners horoskop för att markera hur uppenbart hälsoproblem tycks dominera honom och ska spara kartan, ser jag en äldre version. Jag hade helt glömt det här långa inlägget från 2013!

I likhet med Anders Borg (mannen som lurade hela världen att han var ekonom) ser vi här en Måne i Oxen (alltid lika intresserad av kroppslig homeostas) men en Sol i Skytten som gått in sig i korruptionens eller dysfynktionens åttonde hus. Jupiter, den friska och tursamma, undermineras därför eftersom den har Solen som sin disponent. 

Sedan kan man notera olyckans planet Mars i sjätte huset för olyckor och ohälsa, och denna Mars spelar som disponent över ramifikationernas Saturnus i dödens Skorpion in i frågan om vilka människor detta kroppsfixerade psyke (Månen) väljer att sjundehusalliera sig med. 

Fascinerande hur t.o.m. det inte värst specifika månhoroskopet förmår berätta precis om Lerners som gärna söker sig till dysfunktionella personer för allianser som åtminstone varar så länge som intervjun med dem. Att Chandra lagna-horoskop kan vara så träffsäkra fast de gäller så många födslar under Månens rörelse genom ett tecken, det kommenterades i inlägget om Ashtakavarga: föds individen under timmarna anser en källa att Månen viktigare än t.o.m. den "individualiserande" kroppsliga ascendenten. 

Stämmer det innebär det att det bara i Sverige föds tusentals "nattmänniskor" med oerhört snarlika personligheter för varje tecken Månen betar av på sin ständiga resa runt zodiaken. Och tankarna kring Månen är ju just sådana: detta är den ansiktslösa massans egen planet, kollektivet som böljar i enlighet med den lägre Vegetativa Själen, "psykiska" människor som mer än normalt står i kontakt med sina kroppar och lever via biokemiska inducerade stämningslägen snarare än genom den Rationella Själen. Månen är "allmänhetens" planet, den som hämtar sina uppfattningar från ledarna (Solen).  

Som synes är både Anonym 1 och Anonym 2 "nattfödslar" och man skulle kunna ha fimpat deras kroppsliga ascendenter och lagt måntecknen vid klockan 9 på urtavlan utan att behöva ändra omdömet nämnvärt. 

Nu tror jag inte på det här påståendet om nattmänniskor, det är svepande på ett sätt som tyder på en indisk astrolog som inte läst på sin kulturs extremt komplexa system tillräckligt väl! Samtidigt är det lätt att förstå tanken: se bara hur gränslöst man i nattens drömmar kan blanda sitt liv med andras. 

 Psykiatern och forskaren Montague Ullman bedrev under 1970- och 80-talet dessutom ett "drömlaboratorium" i New York och hittade positiva tecken på att människor faktiskt står i kontakt med varandra under nattdrömmarna. En testgrupp som arbetat upp konsten att drömma och minnas sina drömmar fick till uppgift att drömma på visst tema, t.ex. ett besök vid Frihetsgudinnan på Staten Island. Vid nästa möte jämförde medlemmarna sina minnesanteckningar från drömmen (från samma natt) och rapporterna visade så många gemensamma incidenter att de inblandade verkade ha befunnit sig i samma kollektiva dröm!

Enligt Wikipedia har de här testserierna aldrig replikerats och verifierats, men man kan fråga sig om psykiaterfacket är rätt ställe att söka passionen för den här typen av forskning med dess distinkta implikation: det existerar en själ som opererar helt oberoende av kroppens fem sinnen. Psykiater i vår tid är allt annat än själens (psyche) vårdare - de är kemiindustrins pillertrillare och tillhör därmed Djävulens låga region. Frisjälarna flyger fritt ovanför dessa dunkla träskmarker!

Obegripligt nog har Montague Ullmans horoskop inte kommenterats på bloggen förrän nu!

Man skulle ha kunnat färga det stora korset i Passionens kvalitet (Rajas guna) brinnande orange, men här kan man hellre peka på hur balanserat det är att dels ha en jordnära empirisk läggning (som dessutom är extrem via den ömsesidiga receptionen mellan psykets Måne och naturvetenskapens Saturnus PLUS kopplingen till månnoderna) och dels ha en kreativ "tankehöjd" via oppositionen mellan Väduren och Vågen och där filosofins och den transpersonella Själens symbol Jupiter ingår och blir "personlig" i jag-tecknet Väduren. Det förvånar inte alls att hitta just denna Jupiter hos Ullman, vi har redan upptäckt att den är vanlig bland yrkesfilosofer. Just mixen av en "dold" Sol i "seendets" Lejon och en Måne i jordnära Stenbocken, roar mig eftersom min mor har kombinationen i ombytta tecken och även en f.d. väninna. 

Min mor har alltid umgåtts nära med andra i drömmens värld (även döda släktingar), och väninnan försökte i ungdomen dra in mig i experiment i "pardrömmande" hon redan utförde med en annan bekant. I efterhand inser jag att hon måste ha hört talats om Ullmans experiment innan jag fick nys om dem. Vad är det i kombinationen av Ljusen i Lejon/Stenbock som skapar det här intresset för den "andra sidan" eller människans dolda möjligheter? Är det Lejonet - symbolen för den levande och förnimmande varelser som aktiveras av att människan samtidigt är nedsänkt i Stenbockens döda och helt fysikaliska verklighet? 

I så fall en Eld/Jord-konflikt som inte självklart "brutaliserar anden" utan stimulerar önskan att upptäcka och förstå. Väninnan var förutom intresset för parapsykologi precis lika uppslukad av ordinarie naturvetenskap, mer än man kan säga om de fundamentalistiska Humanisterna som är så skruvade att de enbart accepterar ny information om den ger vatten på deras materialistiska gamla kvarn.

Drömvärlden är tydlig i Ullmans månhoroskop eftersom Månen grundas på en Saturnus som sjunkit ner i den sublunära sfärens primära tecken, den passionerade Kräftan. Det är, tror jag, i den här skenbart "materialistiska" oppositionen mellan Vatten och Jord som man ska söka Ullmans intresse för att i konkreta detaljer verifiera själars kontakt i drömmen. Men missa inte hans skarptänkta Merkurius-i-Jungfrun i det nionde huset för det högre samvetet (den zon där alla själar möts). Utifrån månascendenten i Jord-elementet uppstår således en önskan att objektivt (Jord) påvisa psykets räckvidd. 

Som synes, har Ullmans horoskop vissa paralleller med den psykologintresserade DN-skribenten! "Kväst" Eld-Sol i åttonde till följd att utgångspunkten i ett psyke i Jord. Lerners kombination av Måne och "halshuggna" Ketu antyder en punkt där horoskopen separerar från varandra...

Den dåliga vetenskapsdyrkaren, den som bara söker information för att redan bekräfta sina egna fördomar, skulle säkert uppskatta en av Ullmans kritiker - och en kritiker av all parapsykologi - James Alcock. Redan här mannens månascendent leder till en bedrövlig fördelning av planeterna som för tankarna till just en fantasilös materialist och en forskare som aldrig kommer att skapa något förtjänstfullt:

Notera hur Alcocks psyke intar det diametralt motsatta läget till Ullmans, skeptikern har Månen i den lättrogna och sensationalistiska Kräftan. Förklaringen till att denna aningen sårbara position helt stängt av avslöjar sig i att det - återigen likt Ullmans horoskop - mottar en aspekt från begränsaren Saturnus. Men den här gången är det inte en fruktbar opposition mellan tes och antites som leder till synteser (nya insikter på ett högre plan).


Istället är skeptikern drabbad av vad jag kommit att uppleva som den tristaste och mest konventionella "locket på"-hämning som astrologin kan beskriva: när den censurerande Saturnus är ett ideal (11e huset) och idealet är att låsa och krympa psykets (Månen) rörelsefrihet via sin hämmande 60-gradersaspekt. Det är ingen tvekan om vem som är överherre i den här aspekten och adderar man Saturnus läge i den oreflekterade materialismens Jord-tecken Oxen, får vi här just den begränsade lervälling som Ullman så intressant stod emot att fastna i. 

Skeptikern Alcock beskriver perfekt kemiindustrins (läs: materialismens) nyttiga idiot, särskilt som hans förutsättningslöst utforskande soltecken Skytten hamnat i olyckans och fiendskapens sektor. Mannens träaktiga psyket upplever alltså Sol-Skytten - sin egen djupa andliga individualitet - som en fiende att bekämpa! (Skyttens härskare Jupiter - den transpersonella Själen - har också satts på undantag i det tolfte huset för förluster, detta Kräft-Psyke är inte det minsta intresserad av livets fördolda sida!)

Dessa indikationer skulle kunna uppfattas som grovt psykopatologiska, och problemet är att makthavare ofta ser ut så här! I sitt tjänande av lönsamhet och pengar arbetar de på att förneka den världsbild och beskrivning av människans sanna natur som skulle befria människosläktet och göra kapitalismens slaveri till en irrationell samhällsordning. 

Gissa varför det finns kopplingar i Sverige mellan ingenjörsakademin KTH och hjärntvättsorganet Vetenskap & Folkbildning. Gissa varför Svenskt Näringsliv 2011 försökte döda svensk ungdoms intresse för högskolestudier i filosofi med hänvisning till att de var "olönsamma" (dvs. inte fyllde arbetsgivarnas feta plånböcker tillräckligt väl).

Som Ullmans karta visar finns det en hel del undantag, men generellt bekräftar skeptikern och materialisten Alcock bloggens framväxande bild av Jord och Vatten - materialism och sinnenas bojande begär - som själens värsta fiende, just som den astrologikunnige "Shakespeare" hävdade.

Se: So much of earth and water wrought (2012)

Det ska tilläggas att bloggaren började formulera sin tanke om den metaforiska supralunära och sublunära sfären årtionden innan han blev intresserad av frågan om författarskapet "Shakespeare". Redan 1995 summerade han i sin avslutande högskoleuppsats flera års intresse för den antika kosmologin. Upptäckten av debatterna om författarskapet "Shakespeare" triggades, som tidigare beskrivet, av en nattdröm hösten 2005, men att hitta samma tankar hos "Shakespeare" var förstås en extra bränsleinjektion när den här bloggen startade 2009. 

Det såta motsatsparet Ullman/Alcock är bara det senaste exemplet på att Jord/Vatten inte nödvändigtvis måste vara men ändå ofta är som en kall våt filt över själens mer förfinade sinnesorgan. För att inte tala om hur de degraderar individens underliggande attityder om sekundära indikationer - se Alcocks Sol - pekar på detta.)