Den högerkristna uppfattningen om UFO som demoner

 Att följa den amerikanske diskussionen om Pentagons konservativa generaler och deras fruktan för att man via nedlockande av UFO:s ("luring") bjuder in demoner i vår värld är inte obefogad, trots den moderna teurgen (gudaframkallaren) Chris Bledsoes lyckade demonstrationer att inför amerikanska politiker att få lysande klot att visa sig på natthimlen. Det du har i själen återspeglas av dessa VÄSEN. (Dessa händelser i USA kan alla sekulära läsare av DN och andra svenska tidningar känna sig blåsta på. Vårt är landet som vände  Gud  ryggen och folket blev därmed alltmer psykiskt vridna - djuppsykologen Carl Jungs "individuerade" är ett undantaget befolkningsegment, motsvarande antikens tal om "fåtaliga" i kontrast till den s.k. fårskocken.).

Efter att ha avslutat en andra läsning av nyplatonisten Plotinos samlade verk, nu i AH Armstrongs översättning, återvänder jag till de Kaldéiska oraklen (The Chaldean Oracles) vars bevarade fragment professor Ruth Majercik arbetat med och jag tidigare kommenterat. Men hennes korta introduktion (46 sidor) har också ett avsnitt om änglar och demoner (en helt annan nivå än Dan Brown-romanens popularisering av religionsvetenskap).

Demoner är sublunära varelser i luften (astrologins Luft-element) och motsvarar JK Rowlings oformliga mörka spöken, smart döpta till Dementorer. Adjektivet "demented" (som i senil-dement)  har insiktsfullt blivit en demon, en parasitisk rövare av offrets sinnesnärvaro! Så väl förklarar Rowlings "mytologiska Harry Potter-fiktion" det religiösa USA:s rädsla som enkelt folk alltid tycks projicera på någon politisk eller annan fiende och nu även Pentagons syn på UFO.

 (Minnesfel här! Är det inte i Tolkiens sagor man hittar dementorerna?)

Ja, frågan är om sagans Dementorer ätit sig in i psykena på Pentagons höjdare? Rymdflygs-direktören och miljardären Robert Bigelows podd har bejakat "liftar-effekten" (hitchhiker effect) där UFO-upplevare får med sig märkliga fenomen hem och smittar deras familjer som ett psykiskt virus. Gamla långköraren i tv, spök-utdrivarserien Det Okända (sluta häng här som jordbunden själ och gå in i ljuset) har blivit högst aktuell igen. 

Oraklen beskriver typer av höga andeväsen som utgår från Den Högsta (som betecknas på flera sätt) och är behjäpliga på lägre nivå för att hålla samman och balansera Kosmos. Men Oraklen, som har stora likheter med nyplatonismen (har kallats nyplatonismens bibel), ser också ett "fall" ju längre från Fadern skapelsen fortskrider. Men till skillnad från den världshatande gnosticismen såg kaldéerna/babylonierna bara den lägsta verkligheten (Jorden) som problematisk.

Att redan Platon (verksam före Alexander den store), hade kännedom om babylonisk/kaldéisk teologi och kosmologi, omvittnar redan Oraklen. Här möter man Platons tredelade kosmologi, och den judiske mellanplatonisten Filon från Alexandria, han som betonade ett solärt Logos (ord, förnuft) i anslutning till Platons värld av former. Platonism märks i den hellenistiska blandprodukt som är Oraklen. Dessa använder både Platons två- och trevärldsmodell. Den bortomvärldsliga (intelligibla) solen finns i Platons idévärld som centrum (Empyrium) men sedan finns en andra sol i vår himmelska värld. Den eteriska solen är denna världs högre nivå. 

Den platonska kosmologin finns i flera varianter men den universella solen är ibland en del av det paradigm som världsskaparen Demiurgen kontemplerar (Detta paradigm heter i nyplatonismen ibland det unifierade, ena Intellektet. I universum (vårt universum) finns enligt Oraklen är vår Apollon (antiken ritade solen som en cirkel med en punkt i för att påminna och att solen har flera betydelser). Rymden är den eter eller akasha bloggen uppehållit sig länge vid.

I en senare text beslutar sig Plotinos att förtydliga sitt system (och liknar det än mer vid Oraklen). Nu blir livet under den fördummande månen (tänk Platons fångar i grottan) varunder upplevelsen dikteras av de svaga solstrålar som när invånarna i den sublunära världen.  Hade Plotinus studerat de Kaldeiska Oraklen som läst daterats till mitten av 100-talet? Kanske finns här förklaringen till all ondska i världen: "Vår" sol ger inte alls samma klarhet som den högre solen. 

Sublunära demoner hemsöker majoriteten av mänskligheten och vi andas alla och tänker i astrologins Luft som är en oren luft till följd av närheten till Jorden. Sekulär eller materialistiskt präglad bildning duger inte. UFO-intelligenserna bryter i sin flykt kända naturlagar - en frågeställare till mänskligheten som bara kan kriga och släppa bomber på varandra?

Majercik listar kort typerna av subluära demoner, eftersom ämnet kräver så mycket. Oraklen har atmosfäriska demoner, jordbundna demoner, vattendemoner och ev. demoner på månen. (Sekulära människor skulle säkert här vara se virus och bakterier, men de bakomliggande "energierna" i vår värld har vi knappast listat ut.

Oraklen kallar också demonerna som bestialiska (jämför dagens fantasy-filmer) och hundar - varav det gamla talesättet "helveteshundar", kanske härlett från den grekiska mytens Kerberos. 

Dessa sublunära demoner låg bakom naturens tendens att förorsaka sjukdom, somatisk som psykisk. Naturens gudinna Hekate i Oraklen är ett mörkt väsen  (sekulära kvinnor i vår tid kan ha svårt att ta till sig den äldre kosmologin). Hon turas om med Hades som beteckning  för döden och Underjorden - minns Platons likställande av kroppen med en grav!

 Härifrån (Hekate/Hades) får man en aning om vikten astrologin lägger vid födelseminuten eftersom kroppen förbinder med själen och själen med himmelen  - och i olyckliga eller karmiska fall öppnar för medfödda demonangrepp (Dessa har i sig ett spektrum av manifestationer). Se föregående inlägg om Marco Rubio vars Sol aktiverar en "platonsk form" jag kallat en satanisk/världslig disposition, vilket så klart är normalitet i vår fallna västkultur.

Oraklen, säger Majercik i sin korta genomgång av änglar och demoner, noterar också att det finns goda demoner som snarare är änglar. Det är därför jag valt ordet "daimon" i sideriska horoskop med födelseklockslag eftersom "demon" låter så negativt. Dessa närapå-änglar finns i  Luft på den nivå som närmar sig platonismens övergång från den sublunära atmosfären till fin Luft/Eter (akasha) och Eld. Obs. detta är primärt inte den Eld man ser på jorden sig utan Idévärldens intelligibla Eld. Platonism och kaldéisk lära överlappar igen. 

Majercik påpekar att de bevarade fragmenten av Oraklen bara nämner tre kaldéiska Telearker (universella härskare - platonska idé-kreatörer? - jfr Aristoteles viktiga "ändamålsorsaken", den teleologiska, i hans fyrdelning). Men  en senare referens (Psellus) nämner ett  "Eld-bärande hopp". (Tänk egyptiern Filons solära logos, Gud eller Plotinos den Ene som den ultimata solen - fast himlakroppen är en dålig simil för Enheten bortom universums tid och rum). 

Alla hellenismens fyra dygder som västastrologin bevarat, med andra ord. Men västastrologin har pga. av sitt förfall glömt att elementen utgår från den intelligibla sfären eller det gudomliga Intellektet vars som också kan ses som en sol i astrologins sensibla kopia på kopie-universum tecknas som pricken i en cirkel.

Rötterna till Oraklen kan ha ett mått av proto-platonism i sig (tidigare noterat på bloggen) och som i de fyra elementen beskriver Herrens första arkitekter, och aspekter av det gudomliga Intellektet (Idévärlden, Nous) som behållare för alla intellekt/daimoner av rent, angeliskt  slag. Dessa är universella herrar som vidmakthåller den kosmiska ordningen

Omläsning redan av Majerciks korta introduktion påminner om varför hellenistisk (och indisk) astrologi placerade Månen (=Hekate) som rådare över den sublunära sfären och gav den extra vikt i Taurus (Oxen) - det enligt indierna mörka (Tamas guna) där demoner och brutala bestar lever. Krigiska människor om de rubbas i sin slentrian. Men astrologi är ett läggspel och man kan kontra en disposition genom att betona andra planetplaceringar. 

I den här ungefärliga kartan för en ung yrkesfilosof kan man se hur turligt den rationella själens emblem Saturnus står detta år, understödd av mer betoning av Luft-elementet. Som helhet betecknas  en närmast angelisk daimon, om man tillämpar den kaldéisk-platonska kosmologin  på horoskopets intimation.

*** 

I en fristående fortsättning ska en dröm bloggaren hade den 20 oktober analyseras. I drömmen ses demon-begreppet som ett oformligt mörker som lösgör sig ur en person som symboliserar en god vän, i drömmen gestaltad som en gammal arbetskamrat för ett kvarts sekel sedan!

Luft-elementet som Aither och den kaldéisk-babyloniska förlagan

En genomgång av de Kaldéiska Oraklen ger flera tankar om hur astrologin inledningsvis såg ut i Väst. Forskare ser detta som en samling utsagor som inte är orakel utan en hellenistisk kosmologi som bara överlevt i fragment hos andra författare. Dateringen 2a århundradet är likväl forskaråsikter och detta kan mycket väl vara tankar från astrologins hemvist i Assyrien eller Babylon. De här trakterna har bytt namn beroende på författare och period men Wikipedia beskriver det bra Kaldéen är sumpmarken i södra Mesopotamien. Vi är mitt i astrologins "hjärtland" som Ebba Busch så irriterande introducerade den amerikanismen.

 https://en.wikipedia.org/wiki/Chaldea 

En tidig uppgift på nätet att de fyra elementen inte vara kända i Babylon förefaller alltmer en okunnig åsikt som jag genast kontrade bloggen med den judiska fångenskapen i Babylon under 500-talet fvt där profeten har en syn med en "farkost" (UFO enligt en del fantasifulla ) med fyra varelser på var sida. 

https://en.wikipedia.org/wiki/Book_of_Ezekiel

Att tre av de fyra väsendena motsvarar astrologins "fixerade" (eller "mörka") tecken (Oxen, Lejonet, Människan och där Örnen lätt kan bytas mot Skorpionen för full pott), säger mig att filosofen Platons LEVANDE TING med denna Idévärldens fyra Element i på dess formnivå kan vara ett eko av Hesekiels vision om fyra väsen (elementarväsen). 

När det kommer till de Kaldéiska Oraklen figurerar i olika fragment skilda versioner. Närläsning av Ruth Majerciks noggranna översättning (grekiska och engelska) verkar lida av ett slarvfel. Rätt typiskt att forskare gärna anmärker på varandras arbeten för innan jag hittar ett fel i hennes översättning, har hon just påpekat att en fransman blandat ihop var nyplatonisten Proklos text slutar och ett kort citat från Oraklen tar vid. 

Utan att kunna grekiska är det likväl bra att snubbla sig genom det grekiska alfabetet och det är här jag upptäcker att Majercik tycks ha rört samman den sublunära sfären (Månen + Jorden, den helt materiella världen) med Alltet som innebär Världsalltet inklusive de högre kretsarna. Här är tre orakelfragment på rad som alla räddats genom citat hos Proklos (som verkligen gillade textsamlingen)

Fragment 67:
Proklos: ...Därtill lärde assyriernas teologi detsamma, förmedlat till dem via gudarna. För i den teologin sägs Demiurgen (Platons Världsskapare) ha gjort hela världen

"från eld, vatten, jord och den all-närande luften"

Här tror jag Majercik dabbar sig som rör in Aristoteles helt materiellt betraktade fyra element, trots att Proklos talar om HELA VÄRLDEN (ton olon kosmon), alltså Alltet vilket omfattar kosmos sju sfärer och stjärnhimmelen.

Oraklen som rekonstruerats från citat och fragment är en avancerat världsbild med många drag som påminner om platonismen och varför Majercik i fotnoten drar in soma (kropp) här, är opåkallat, soma förekommer inte i det kontextualiserade fragment 67.

Missa inte hur Luft-elementet tycks ha en privilegierad status som ges ett predikat (all-närande). Det kanske kan förklaras vid läsning av de flera inlägg som taggats4 elementen (Empedokles original) och de flera texter där klassicisten Peter Kingsley nämnts. Hans återskapande av den äldsta varianten av västerlandets element avslöjar sensationellt att Zeus inte som den defekta västastrologin antar är Eld utan Luftens/Himmelens herre och vem spred sin säd mer än honom? "All-närande". Alternativt: Zeus är Världsalltets närare. Jämför med hur motsvarande Jupiter i astrologin är den Stora Välgöraren.

Väst översätter hinduernas femte element som Eter men Kingsley reder ut grekiskans utveckling: Luft var AITHER men blev senare AER , Aither passar perfekt med hinduismens femte element Akasha (den fina rymd som fyller hela världsrymden).

Det lämnar oss med insikten att astrologins sammanställningar av tecknen i triader av samma element är en senare konstruktion som inte funkar helt. Tvillingarna, Vågen och Vattenbäraren är en annan sorts Luft än den fina rymden. Man behöver inte göra något stor nummer av det Zeus (Jupiter) har en särställning och hinduerna kallar hans naturliga hus (9) "det bästa."

Fragment 68:
Proklos: ...Och skaparen, medan han arbetade med sina händer [sägs] sägs ha format världen

"För vilken annan massa av eld där kan ha funnits, Alltet jobbade han med sina egna händer så att världens kropp skulle bli fullbordad och världen bli synlig och inte förefaller som ett halvt transparent membran."

Proklos kommenterar här Platons kosmologiska dialog "Timaios" med hjälp av ett påfallande platonskt orakel. Det är förstås Demiurgens "handarbete" som skapar vår längre värld baserat på den osynliga högre Idévärlden. Luft formger Eld och hur många gånger har inte den här bloggen brottats med de två "positiva elementen". Här börjar det ursprungliga sammanhanget skönjas.

 Ingen med enbart de materiella sinnena skulle kunna uppfatta saker bortom materialismen (och tur för politikerna är det att de lyckas hålla folket borta från medvetandeträning, vilket var så viktigt för platonismen och Oraklens sammanställare. Det är uppenbart att visheten kom från Öst gick väst (där den går för att dö - se Europa efter "upplysningen").

Fragment 69:
Proklos: (Himlen), sägs helt tydligt [i "Timaios"] ha en kropp...och med denna position är åter Oraklen fullt överens om:

 "För (himlen) är en imitation av Intellektet, men som produkt har den något av det kroppsliga (somatos) i sig."

("Något av kroppsliga istället för att vara osynligt gudomliga Intellekt..." Oraklens släktskap är omisskännelig med nyplatonismens Nous, det andra utflöde efter Den Ene)  Man kan förstå att Majercik ser kropp i en annan bemärkelse än den jag velat lyfta på bloggen. Fragment handlar inte om "kropp-kropp" utan om universum, som visserligen är en materiell skapelse men till delar är membran-likt och otillgängligt för själar som fallit så lågt som människosjälarna (se förgående inlägg).

***** 

Orakelsamlingen är lite av ett sammelsurium och det märks i fragment 61 som vid första påseendet har med elementen att göra, men i själva verket ger ett helt annat perspektiv på kosmos:

Proklos (kommentar till "Timaoios" bok III, om Världens kropp/soma): Och Oraklen placerar konsekvent månen efter solen och luften efter månen:

"Månens eteriska banan och gränslösa impuls", säger Oraklen, "och luftströmmarna [under månen?]..."

Och åter:

"Eter, sol, månens andning, luftiga anförare."

Och i andra (verser):

"Angående solära cirklar, lunärt lodande och luftiga hålrum..."

Och därpå:

"...portion av eter och solen och månens kanaler och luften..."

Därpå:

[en del] av etern, solen och månen och alla de ting som simmar med luften 

Annorstädes:

"...och expansiv luft [här: aer], månens kurs och solens eviga omlopp."

Helt klart, således finns därbakom som Oraklen säger:
"elementens etrar [essenser!]..."

Bakom Proklos utdrag framgår att det här är en kosmologi som påminner om den indiska Samkhya-kosmologin  där det bakom elementen finns ytterligare en nivå som Oraklen kallar eter i plural. Grekiskan för dessa etrar är aitheres. Empedokles gamla ord för luft och rätt säkert översättningen av hinduernas "fina rymd" eller akasha. Men i den här versionen finns olika finhetsgrader Tala om doktriner som börjar suddas till..

Tidigare på bloggen har världsbilden i Samkhya kommenterats av den franske Shiva-anhängaren Alain Daniélou:

Rymden [akasha] är varken evig eller obegränsad. Den är det kärl ["receptacle"] i vilken den universella planen eller  modellen kan utvecklas. Den här planen kallas den Universella Människan, Purusha. Naturen (prakriti/den längre energin) fungerar enbart för att den är grundad i den intelligens som finns närvarande överallt i universum/denna Universella Människa. ["While the Gods Play", s. 64]

Likheten med Platon är slående och det är här väst en gång hävdade att det bara är platonism som Alexander den Store spred till Indien - helt befängd västerländsk kulturchauvinism. Ingen kan missa att nyplatonisten Proklos stöder sig på Oraklen som i sin tur är uppenbart besläktade med indiska tankar. I en svensk grundkursbok för universitetsstudier i Idéhistoria beskrev de svenska författarna Aristoteles lära om det femte elementet så dåligt att det framställdes som manifesta "tågspår" som planeterna rent mekaniskt snurrade runt i. 

Från Oraklen hör man om "solens och månens kanaler" vilket visar att idén inte är helt fel, men att det indiska originalet redan börjat förvrängas. Särskilt som Proklos citerar Oraklen om flera eter-essenser vilka alla finns ovanför jordmänniskans druckna tillstånd i den lägsta och rent materiella verkligheten. Världen ovan den sub-luunära sfären är himmelen, den aitheriska eller "luftvärlden". Dvs. kosmos blue-print eller den kosmiska människan. (Vissa filosofer var så kärva att de inte ens tillerkände de djupt falla sub-lunära själarna någon existens, när Månen ohotad dominerade var de bara biologiska djur som såg ut som människor - en potentiellt farlig människosyn som den svenska, tyska och amerikanska rasbiologin omvittnat!)

Proklos avslutar med att ta Oraklen som intäkt för att det femte elementet existerar och därtill i flera varianter, väsensskilda från aither i Empedokles västerländska variant. Enligt klassicisten Peter Kingsley hanteras aither som enbart ett äldre namn för luft men noterar hur senare grekiska texter uppvisar kulturell förvirring och "aither" och "aer" används båda och ibland utan insikt..

Majercik använder ofta ordet "conflate" och att hellenismen innebär en ibland förvirrad kulturblandning må vara sant, men frågan är om inte redan förvirringen startade vid importen och lokalisering till grekisk-romerska förhållanden av myter från Mellanöstern? 

Proklos lilla citatsamling antyder djupa band till Samkhya. De fyra (eller fem) element man naturligtvis först tänker sig, fallen jordmänniska man är, är hinduismens bhuta|s - de för oss förnimbara elementen (eld ger ljud, vinden via beröring, etc). Men Samkhya går under ytan och finner i den Kosmiska Människan mahabhutas de materiella sinnenas "större" förlagor. Allt krymper i den lägsta, sub-lunära sfären och i den aitheriska eller himmelska återfinns de "stora" förlagorna till det jordiska. 

(Obs. De fem elementen har fem mahabhutas vilket innebär att Akasha INTE är det slutgiltiga, vilket Aristoteles kvintessens eller Eter kan fattas som. Mahabhutas ligger alltjämt angränsande till vår fallna, materiella värld och kallas ibland "subtil materia". Elementen finns också i det Övernaturliga som "platonska Former".)

Dessa elementens förlagor är "essenser" och förklarar varför det sannolikt är ett misstag av Majercik att koppla fragment 67 till "Aristoteles helt materialistiska fyrelementslära" - professorn har tappat den metafysiska dimension som inte kräver att man går ändå tillbaka till Samkhya utan bara håller koll på Proklos egna citat från de spretiga och svårtydda Oraklen. Om elementens essenser (mahabhutas) säger Daniélou:

De är interaktionens skilda modaliteter vilka ligger till grund för de materiella tillstånd vi kallar element. De är bara sant differentierade vad beträffar deras perceptionscentra inom de gränser som satts av relativ tid och rymd [bloggaren: demoner och änglar har också gränser i tid och rum, låt vara helt andra än en jordmänniska]. Skillnaderna, så uppenbara för oss jordmänniskor mellan de vibratoriska, eldartade, gasartade, flytande och solida materietillstånden är blott [enligt Samkhya] de varierande beteendena hos atomerna som bildar de materiella elementen, och är inte transformationer atomerna sinsemellan [Daniélou förnekar här äldre västerländska tankar]. Det är bara perceptuella skillnader länkade till tidrymdens duration som får dessa atomära konglomerat att förefalla befinna sig i något av de fem materiella tillstånden. (s. 71-2)

Sideriska siktet började med de fyra elementen och tiden är kommen för en omgörning. Majercik har rätt: det verkar finnas korruption i Oraklen eller åtminstone kan inte Eter och Luft likställas astrologiskt. Ämnet försvåras av att även lärda författare och avvikande åsikter om vad antikens- och senantikens intellektuella egentligen tänkte i dessa ting.

*****

Så sent som september 2024 skrevs inlägget Hinduernas mundana astrologi om "folktro" i ett land / Tankar om elementen Eter och Luft. 

Det kan finnas skäl att dubbelkolla dess tankar om eter och luft. Omläsningen av de Kaldéiska Oraklen (och insikten om släktskapen med Samkhya) kan ha ändrat bilden något.

Vad gör då den praktiska astrologen inför de komplikationer som ökade idéhistoriska kunskaper för med sig? Plotinos såg ner på den enbart praktiska hållningen och förordade "filosofisk astrologi" vilket är vart den när bloggen sakta är på väg.

Men karttolkningar är praktik och jag har antytt att Sverige-horoskopets skadade Luft (ond rikedom i kombination med skadat 9e hus för filosofi och högre vetande) måste tolkas "lågt". Men var och en får då sluta sig till hur elementen beter sig en "dålig dag". Har den "aitheriska" Jupiter/Zeus alls något med astrologins tre Luft-tecken att göra? Vet ännu inte, här saknas pusselbitar och västerlandets val av Aristoteles fyra element underlättar inte. En smått populistisk förklaring skulle kunna vara: Denna förvirring i den astrologiska läran är priset för imperialisten Roms val av kristendomen som statsreligion (för att kontrollera den heterogena befolkningen). 

Den gamla "hedendomen" med dess många gudar gick inte längre för sig, nyplatonismen hade tydligt  en tvågudslära (Den Ene och Skaparen/Demiurgen). Den gamla världsbilden havererade när dessa gudar slogs ihop till en (eller resulterade i virriga, lokala blandformer med kristen fernissa och dunka hedniska föreställningar därunder). 

Astrologin reagerade på politiken och är idag så död i Väst till följd av denna kejsar Konstantins första spik i kistan på 300-talet. Renässansen i Väst såg ett nyväckt intresse för hedendomen, men runt hörnet låt den förödande "Upplysningen" som lyfte fram en pinsamt definierat "materia" (definierad så att den kunde mätas och vägas) och det slog definitivt ut den mer intressenta platonismen. Bättre matematiker visar sig dock in i denna dag "fatta" platonismen och vidhåller att den var bättre än den aristotelism som kom att dominera naturvetenskapen. En bra matematiker är som Luft-elementet medan en aristotelisk naturvetare kan liknas vid en Jord-bunden empiriker. Och alla vet att världen bygger på lagar som är osynliga, dvs. existerar på den osynliga luftens nivå - även om det ibland bara är människornas egna konceptioner som misstas för att vara gud eller naturens lagar. Just nu verkar astrofysiken vara i nödläge med nya insikter om universums ålder som spräcker gamla mänskliga föreställningar.

Praktiskt tydd och på låg nivå drar t.ex. Tvillingarnas Luft mot lögnaktighet och girig närighet och kommer inte i närheten av de andliga väsen Oraklen kallar Anknytare (synoxeis. Majercik påpekar att den Högsta Guden själv kallas "Första Anknytare" på ett ställe och man frestas tänka på nyplatonismens Den Ene som är där "utflödet av verklighetsnivåer" startar! 400-talsplatonisten Proklos tycks starkt influerad av oraklen, eller också var hans lärare Syrianus det (Proklos refererar ofta till Syrianius som "vår lärare" - Proklos var en sen ledare för den platonska akademin).

Anknytarna är en slags platoniska former som har sin kosmiska motsvarighet, precis som zodiaktecknen existerar både i den lägre och högre världen (Idén till t.ex. Lejonets zodiaktecken saknar dock lejonfiguren, själva formen är det som intresserar moderna matematiker  som applåderar Platon för förmågan att skilja den längre bilden från den högre formen som för dem närmast liknar matematikens ekvationer. Därav den återkommande tanken att vi springer från en pappersplatt, 2-dimsneionsell verklighet där "koderna" är skrivna och bara vi, i vår insiktslöshet låter oss luras av illusionen om vår lägre tredimensionella verklighet - själen är fallen sitt materiella tillstånd och bara uppväckandet av den rationella själen kan befria oss från vår "ärthjärna". 

Aktuell episod i podden weaponized innehåller ett UFO-exempel från amerikanska militärbasen Vandenberg (numera SpaceX startramper). Historien, återberättad av en f.d. militärpolis, är otrolig i sig men är inte detta talande för att UFO:s är intelligenser från en högre verklighet och som kan "projicera" bilder ner i vår värld? Vilken "utomjording" i sitt rätta förstånd bygger en röd kvadrat stor som ett fotbollsfält och låter det uppehålla sig i luften ovanför en topphemlig militärbas. Intelligenserna driver med mänskligheten vilket styrker min gamla tanke att de är daimoner eller högre livsformer (som har humor).

https://www.weaponizedpodcast.com/episodes-3/episode-71

Men västerlandet föredrog som sagt "Occams rakkniv", principen att hyvla bort tills man når den enklaste modellen, och Platons tvåvärldslära hade ingen chans mot den västerländska slöheten, att vila göra det enkelt för sig ...

Man kan tänka sig att ljus (indiska Sattva guna) Luft på "anknytarnivån" (i den högre världen) är någon slags ängla-variant av planeten Merkurius (en sambandsofficer i vår värld) - budbärare eller väsen som förbinder kosmos delar med varandra på en nivå som föregår den materiella världen..

Anknytaren är en form i Platons gudomliga Nous eller Intellektet och förklarar varför den här bloggen kallat både Saturnus och Merkurius intellekt. (Saturnus är normalt känd som "förnuft" eller t.o.m. dygden "prudentlighet" i astrologiböckerna, vilket är otillräckligt. Samtidigt är Merkurius "intellektet" - det diskursiva eller seriella intellektet glömmer 9 av 10 astrologer att nämna då de inte kopplat astrologin till filosofin. 

Saturnus ÄR den rationella själens emblem men till denna upphöjda del av människan utvecklar sig inte tanken diskursivt utan intuitivt - svaren kommer utan "tankemöda". Men inne i det skapade kosmos finns förstås inte Nous (högsta intellektet självt utan dess avbild, ett logos. Astrologin har bevarat så mycket av nyplatonism att den kan ranka Saturnus och denna finstämning ges av planetens egen essens och kvalitet - i kombination med värdtecknets egenskaper.

Vågens Venus en dålig dag ska inte på något sätt att fattas som Själen (nyplatonisten Plotinos väljer helt bort hinduismens Sol som symbol för Atman). Venus blir en prosaisk harmonitörstare som t.o.m. kan bidra till en sensualistisk och depraverad natur. Då har Venus som symbol tappat sin högre innebörd och har bara sub-lunära (materialistiska) konnotationer. Jämför med Venus normalt "upphöjda" läge i Oxen (Jord-elementet) men där planeten blir en verksam illgörare när Oxen stiger som ascendenttecken. Aldrig har väl den antika kosmologin skymtat fram som här: att söka harmoni med jordisk njutning är tecknet på en själ född under en  ogynnsam symbol och vad värre är, Ox-ascendenten är ofta en hedonist som saknar andligt intresse. 

Senare inlägg om Trump har noterat att hans personliga daimon (daimonen är en hellenistisk och inte indisk tradition) trycker hårt på Vattenbärarens Luft. Denna ligger i konflikt med hans ascendents lust att agera krigar-Lejon (två tamasiska tecken ger en seg och envis typ med, i vissa fall risk för mentala fixeringar). Men Vattenbärarens kollektivistiska och allomfattande natur tenderar mot en diktator i hans fall, även om det nobla uttrycket som den "kosmiska människan" säkert föresvävar honom själv. Han har brutit med specifik tillhörighet och är nu bara ospecifikt kristen. Någon avbild av en högre kosmisk "kristuskropp" är svår att skönja där (Vattenbärarens betydelser kulminerar som Daniélou påpekade. Istället är det hans Mars stigande i öster som tydligt märks i "vildhjärnan" Trump. 

Den idealt all-innefattande Kosmiska Människan (den är själv en platonisk idé!) betecknar på "fallen" eller modest nivå hela mänskligheten som ett kollektiv vars delar i sig (idealt) har en upplevelse av både vara en enhet och individ. Vattenbärarens naturliga hus (det 11e)  innefattar bl.a. konceptioner och ideologier. 

Detta är "Luft" på vanlig, mänsklig nivå. Lyft istället in Luft i  9e huset för den rationella själen (  Zeus/Jupiter) och frågan om intuitionens högre vetande aktualiseras. Det betyder att alla tre Jord- ascendenter lämnas utanför metafysisk medvetenhet (men likväl kan göra gott enligt karma-yoga-läran). Hinduisk astrologi betecknar de tre Luft-tecknen som de essentiellt "vuxet" mänskliga - Tvillingarna, Vågen och Vattenbäraren står på tur att återerövra den potentiella intuitionen eller högre själen, utom i Väst där världsbilden driver dess befolkningar in i allt djupare i mörker och som bäst "sekventiell logik" (folk som bara "pratar" men saknar mening och mål).

Synske Edgar Cayce (1877-1945) anses (av amerikanerna själva) ha varit 1900-talets mest exceptionella transmedium, och bloggens drygt 30 inlägg om honom tyder på hans inverkan på bloggaren. 

Hans starkt Eld/Luft-dominerade horoskop påminner om att astrologin nu bara är symboler. Bland de intressanta figurerna på himlen syns inte minst en Eld-ascendent med extremt gott stöd från Mars OCH Zeus/Jupiter i den goda karmans 5e hus (brinnande kreativ), samtidigt som hans Vatten-Sol står i onda karmans 8e Vatten--hus. (Cayce var kristen och fruktade i många år att gåva kom från mörka makter - bara gradvis fann hann ro i att hans "medicinska trans-information" faktiskt hjälpte folk.) 

Hans svagt placerade Sol påminner om att Vatten i sin bästa läsart visserligen står sorgen nära men också är psykiskt lagd och fungerar som spegel till den rationella själens intuitiva förmåga. Sammantaget är Cayces Eld och Vatten rena dynamiten!

Intressant är att Cayces gåva blommade upp först när han offrade sitt vakentillstånd och talade i trans (Solen i Vatten i 8e). Men även som vaken var han extremt medial/telepatisk och fick korrekta ingivelser som registrerade i hans normala "dagmedvetenhet". 

Att "halshuggaren" Ketu (södra månnoden) står i 1a dagmedvetna ego-huset kan också bidra till denna förhöjda förmåga där han i självinducerad hypnos "knäpper av" (halshugger egot) och öppnar den mäktiga Vattenbäraren mittöver. 

Den senare kan representera Aither/Akasha eller kosmiskt medvetande på den nivå astrologin verkar inom - det är en ofattbart organiserad medvetenhet det här horoskopets Vattenbärare representerar - se bara Saturnus med sin planetära vän Venus OCH det diskursiva/resonerande intellektets Merkurius, allt förhöjd genom en här disciplinerad, världslig Rahu-ambition i denna värld (Cayce avlade redan som barn löftet att hjälpa människor). 

Dessa är enastående udda budskap vilka påminner om att hinduisk astrologi är tydligt fatalistisk - den tid vari vi föds motsvarar vårt öde. Det är ingen slump att vi blir de vi blir. (Även konversion från skitstövel till god människa, bör finnas inskrivet i födelseögonblicket för den som tittar noga.)

Trots alla inlägg om Cayce har aldrig hans personliga daimon enligt den hellenistiska traditionen kommenterats. Även denna punkt (baserad på en formel som inkluderar gradtalen för Sol, Måne och kroppslig ascendent) pekar tillbaka till Vattenbäraren och dess redan så dominanta Luft-element. 

Nu är hans födelsemminut en svaghet men Tvillingarnas 19e grad (i 11 idealhuset) även utan gradtal pekar mot Merkurius, själv i Luft (Vattenbäraren) och djupt involverad i hans övriga, komplexa Luft. (Att han hade fotografiskt minne är inte ens början på berättelsen.) 1932 var första gången i Edgar Cayces liv som transmedium han nämnde ordet Akashakrönikan som den källa han fick sin information ifrån. Jordens fulla historia (och mer) skriven i Luften, ned Zeus/Jupiter själv som bibliotekarien och universum (den Kosmiska Människan avbildad som Vattenbäraren) som biblioteket!

Tillägg: Persefone som Vatten-elementets personifikation

Efter att ha renskrivit föregående inläggs stycke om de fyra elementen och rättstavat det (beklagar obegripligheterna tidiga läsare utsattes för), finns några små saker kvar att säga om hur Empedokles i Väst kom att förknippa Vatten-elementet med den sicilianska varianten Nestis av mer kända gudinnan Persefone (som av förefaller vara en gammal import från Persiens parser - som så mycket annat).

https://en.wikipedia.org/wiki/Persephone

Av sicilienaren Empedokles fyra element är Nestis oproblematisk eftersom mystiker kopplar henne till tårar. Det var de övriga gudafigurerna krävde en duglig klassicist som Peter Kingsley att äntligen associera med rätt element efter århundraden av undermåliga studier  i Väst. Egendomligt nog nämns knappast astrologin i hans banbrytande studie "Ancient Philosophy, Mystery, And Magic" (1996) och jag kan tillägga att Sideriska varit inne på Persefone flera gånger i egenskap av Hades våldtäkt och hennes tvångsäktenskap med dödsrikets herre - i samband med Venus "fall" i Jungfruns tecken. 

Den "unga flicka" Jungfrun anknyter till Persefones alternativa namn Kore, som var en omskrivning eftersom det fanns ett tabu över Persefone/Nestis som DÖDSRIKETS DAM. I härvan av mytologiskt stoff nämner Wikipedia-artikeln att Persefone sågs som dotter till äktenskapet mellan dödens flod Styx och Zeus. (På Styx i Underjorden skeppas själar på väg från jordelivet och kan tänkas stå för någon form av uppvaknande från jordlivets dårskap eftersom själar som ska återfödas färdas längsmed en annan flod, glömskans Lethe, så att den återfödda människan i allmänhet inte har tillgång till sitt högre medvetande och vetskapen att hon levt förut.  

En förkristen grekisk myt varnar själen för att dricka från Lethe eftersom den inte släcker törsten och att den som dricker för mycket får ett undermåligt medvetande i sitt nästa jordeliv (helt befriat från intuitionens högre förståndsgåva. Platon använde detta mytologiska material när han talade om att människan måste använda sin tid på Jorden till att "återkalla" sitt högre vetande.)

Peter Kingsley påpekade att Persefone var direkt länkad till källor och strömmande vatten (även den sicilianska underjordens välkända heta vattenströmmar), och det är här man inser hur hårt klassicisten silat sitt material vid rekonstruktionen av Empedokles fyra personifierade element. Inte ett ord om att Venus "fall" i Jungfrun (Kore, ungmön) motsvaras av att hon "upphöjs" i det strömmande vattnets (Sattva, Ljusets kvalitet) mittöver i Fiskarnas tecken. Indisk astrologi inflikar att det är i Fiskarna den solkiga sexualitetens signum Venus återfår sin renhet och man kan bolla över till 200-talsfilosofen Plotinos som betecknade Platons tredje fas av det gudomliga utflödet, Själen, som Afrodite. Kopplingen mellan Persefone och Afrodite kräver lite eftertanke för detta är inte synonymer för samma gudinna.

Nyckeln förfaller ligga i att Venus är "ren" i sitt positiva härskarläge i Vågen men degraderad till sensualitet i Jord-tecknet Oxen där själen härskar i sitt simpla animaliska tillstånd (kan degradera till ren hedonism). 

Venus som bara "köttsliga kärlek" motsvarar väl Venus astrologiska "fall" från Vågen i väster (där den härskar i domstolsscenen Vågskålarna) ner till underjorden i Jungfruns sjätte zon (hinduernas koppling av 6e huset med Fienden påminner om Hades bortrövande av Persefone). 

Myterna bildar ett komplext mönster med indirekta kopplingar bevarade i astrologins för den som nystar upp dessa kosmiska gåtor. Nyplatonistisk filosofi kallade dem "logoi", orden eller förnuftsprinciperna Världsskaparen (Demiurgen) planterat i kosmos efter att ha kontemplerat den platonska Idévärlden (det gudomliga Intellektets rikedom).

Kingsley påminner också att Persefones koppling till Vatten inte bara härrör från modern Styx utan också ledare över nymferna (vattenväsen) som var Oceanens döttrar. Spekulationer att Persefone var dotter till den maskulint uppfattade Oceanen förekommer också. och här blir det intressant att Månen inte är maskulin eller feminin utan med Solen en neutral planet i indisk astrologi. De pekar mot platonismens lägre och högre själsnivå för de själar som befinner sig ionom kretsloppet.. Venus är den enda feminina planeten medan Mars enbart pekar mot maskulinitet. Återigen i den "lägre värld" dagens sekulära kulturer tror är den enda.

Thomasevangeliet: Jesus sade, 'När du ser en som inte fötts av en kvinna [enbart?], fall på ditt ansikte och dyrka vederbörande. För det är din Fader.' (logion 15 - jag inflikar "enbart" här eftersom yttrandet påminner om ett om att både födas i vatten och eld och som förekommer i Nya Testamentet. Med vatten och eld kan man se biologisk resp. andlig födelse.) 

Berättelsen om Persefones öden som neddragen i dödsriket kanske kan ses som en dold berättelse om den nitlott den drar som föds biologisk kvinna och därtill har druckit från Lethe. Den nitlotten söker kanske den tilltagande lesbianismen (och homosexualiteten) i vissa kulturer åtgärda på sitt primitiva sätt. Ytterst är dessa djupa kosmiska rörelser i Själen (Psyket) som yttrar sig olika beroende på hur djupt ned i helvetet kulturen befinner sig. I verkligt förfallna kulturer finns ingen andlig insikt kvar och allt måste uttryckas i termer av sociala realiteter (som i Sverige).

Thomasevangeliet: Jesus sade, 'Om köttet/kroppen blev till som en följd av anden är detta är mirakel men om anden blev till som följd av kroppen är det ett miraklens mirakel! Jag förundras över hur så stor rikedom kommit att samexistera med en sådan fattigdom.' (logion 29)

Logion 29 kan lämpligen jämföras med professor Ruth Majercik i sin introduktion till de Kaldéiska Oraklen (cirka 150 men sannolikt med äldre rötter i den kaldéisk/babyloniska kosmologin och astrologin):

 ...Den region [i den skapade världen] som befinner sig närmast den intelligibla [ung. andliga] kosmiska nivån, dvs. den aitheriska världen av fixstjärnor och planeter kvarhåller en signifikant del av "Faderns ljus". Även om den här nivån är implicerad i materia är den aldrig DRÄNKT i materia som i den lägsta, sublunära världen. Se orakelfragmenten 134 och 163 där den materiella världen betraktas som "ljus-hatande", "mörkt glittrande", "stinkande" och "illusorisk".

De olika gnostiska systemen var ofta extremistiska och såg hela kosmos som ett vidrigt misslyckande av Skaparen (demiurgen). Gnosticismens popularitet (maktkamp med kristendomen) säger något om hur alienerade människor var vid den tid konventionella historieprogram ännu i vår tid fortsätter hylla Imperialisten Rom för dess utbredning, byggnadsteknik och människoslakt i underhållningssyfte (Colosseum) - västerlandets/Europas rötter!

Till sist en riktig sänkare för den som önskar sig enkla korrespondenser: Majerciks introduktion till orakelfragmenten visar att den här traditionen inte alls tycks överensstämma med Empledokles "lokaliserade" lära om de fyra elementen. Hon ger dock en lösning (som jag besparar läsaren) och den stämmer händelsevis med vad jag tidigare skrivit om Gud som både "infernalisk" och "gudomlig". 

Men en mindre djuplodande läsning gör Hades synonym med den dränkta materiella världen (sub-Luna) och således ond! Ännu fler paralleller till den förmodligen äkta men censurerade Jesus från bland andra Thomas citatsamling. Men notera skillnaden mot gnostikerna: Oraklens kosmologi frikänner den aitheriska eller himmelska världen - just så som den här bloggen  under dess historia följt Platons högre och lägre värld, och ibland hans tredelning. 

I Oraklen är de tre världarna Empyréen (Den Högsta Himmelen), aitheriska himmelen och den sub-lunära, materiella och irrationella världen. (Sveriges fusk med filosofin syns i att Empyréen saknar vettig svensk översättning. Bab.las "himmelsk" och än värre "himlavalv" fångar inte alls uttryckets exakta betydelse.)

 

Rättelse: klassicisten Peter Kingsley alltjämt i tryck

Alex Schulman ser sin dotter hålla i en riktig pappersbok och blir knäsvag inte minst över att it-fascismen resulterat i en förlorad generation skolbarn..

https://www.dn.se/sverige/alex-schulman-jag-kommer-aldrig-forlata-att-mina-barn-inte-fick-riktiga-skolbocker/

Det påminner om att jag nyligen uttryckte besvikelse att Oxford University Press inte längre sålde Peter Kingsleys fenomenala studie från 2006 om försokratiske mystikern Empedokles (känd som de fyra elementens fader). Men det gör de, bara inte som akademisk online-litteratur utan via den sajt som tillhandahåller papperstryck. Däremot tillhandahåller inte längre Amazon förlagets böcker - förvirrat och fallfärdigt västerland:

Highly polemical new book ... The thesis is argued with immense learning. - Times Higher Education Supplement

An original, lucid and intriguing narrative on Empedocles. - Phronesis

This is a most remarkable book, learned, discursive, but yet sharply focussed, on a subject which might seem to lend itself readily to various sorts of intemperate speculation ... this is splendid book, and one that should generate much discussion. - John Dillon, Trinity College, Dublin, Hermathena, no 164, summer 98 (Dillon är en av de tyngsta platonism-forskarna)

https://global.oup.com/academic/product/ancient-philosophy-mystery-and-magic-9780198150817?q=kingsley&lang=en&cc=se#

Efter att ha skrivit om Eld-elementet som Inferno - 4 elementen (Empedokles original - 2 inlägg) - läste jag vidare (tredje omläsningen på 19 år). Hur Eld flyttades upp till himmelen i ett senare skede avhandlas längre fram i Kingsley. För den astrologiskt kunnige nyplatonisten Plotinos 600 år senare var Eld det mest gudalika elementet. 

Men redan Platon hade placerat astrologins fyra element som levande former eller väsen i det övernaturliga - avfällingen Aristoteles kunde inte slita sig från det förfallna biologiska perspektiv som alltjämt dominerar väst och på grund av honom blev de fyra elementen förringade som just bara materiella element och kunde lätt avfärdas som strunt när naturvetenskapen kärade ner sig i nya förklaringsmodeller.

Tyvärr har den idéhistoriska/klassicistiska studien blivit våldsamt dyr med åren (kapitalismen söker aktivt dummifiera allmänheten - varifrån kommer all denna högervridning hos massorna?) Man ska nog vara extremt historiskt intresserad för att lägga en tusenlapp på en 400-sidors pocket. (Dessutom börjar sidorna lossna vid tredje läsningen och jag limmar friskt för att den ska klara en ev. framtida fjärde omläsning.) 

Räknar man alla fotnoter i pytteliten stil längst ner på sidorna är den säkert 600 sidor lång och blir med ens extremt akademisk (lusläser man alla referenser i noterna finns faktiskt ett och annat guldkorn där också). Men den går att läsa som en spännande deckare som löser många gåtor kring magikern Empedokles (som hävdade att han var en "invigd" som i detta jordeliv uppstigit till gudanivå).

Kingsley är omistlig vid pågående parallelläsning av nyplatonisten Proklos 400-talskommentar till Platons kosmologiska "Timaios". Den senare är egentligen påbyggnadslitteratur och knappast introduktionssmaterial. Och så har vi ju Sverige-horoskopets avvikande omen om högre bildning och filosofi, så det kanske inte är ett helt lyckat boktips. 

Kingsley överensstämmer i vilket fall helt med hinduisk astrologi när han förklarar vad Platon kallade den rationella själen (hellre än den personliga daimonen) egentligen inte är förnuft i den moderna västerlänningens fattiga mening utan mer av ren intuition eller tydlig klärvoajans. Kingsley påpekar att grekerna inte alls förföll till skrock och magi under Romarrikets dagar som forskare i Väst påstått i hundra år. Empedokles, undersökt via nya och nygamla källor, visar tydligt att Väst en gång ägde en djupare insikt om medvetandet. Vill du bara förbi ett denna tidens barn, läs för all del Dagens Nyheters vetenskapsbevakning. Framtidsmänniskorna bygger på sina själar via andra medel.

Fick just syn på spränglärd filosofie doktor som ägnar sig åt antikens/senantikens astrologi som var i högsta grad andlig och som också den här bloggen vagt orienterat sig mot även om den började som försök att kvantifiera den indiska/sideriska zodiaken.. Den brittiskfödde akademikern P. James Clark har gått en djupare väg och hävdar att hinduisk/persisk astrologi är nyckeln som väst. Jag är besviken på hans blogg som saknar datum på artiklarna och i ett fall inte ens uppger vilken text han skrivit av, även om det uppenbarligen är en 1800-talstext (nämner både översättaren Thomas Taylor och ett teosofiskt verk). 

https://classicalastrologer.com/the-chaldean-oracles/

Men texten är bra och gav nya insikter om en sida av den persiska zoroastrianismen via fragmenten som återstår av de Kaldéiska Oraklen (inga orakel utan ursprungligen en hel kosmologi). Clark ger några "orakel" (inte alla) som exempel, men det är den föregående texten som intresserar.

I den gamla artikeln ser man mycket bättre än i Ruth Majerckis moderna akademiska översättning (1989) vad fragmenten avhandlar. Majerciks konstruktion är "fegare". Är det en 1800-tals romantisk introduktion till en förlorad världsbild Clark föredrar återge ringer det väldigt många klockor som förbinder den här versionen med både indisk astrologi och den västerländska nyplatonismen (där särskilt Proklos på 400-talet var stor anhängare av de Kaldéiska oraklen).

Indisk astrologi propsar på att klassa de fyra elementen lågt, likt Aristoteles materiella fyra element. Det intressanta i den här texten är att den exakt likt den hinduiska traditionen fokuserar de "inre" fyra elementen som här kallas essenser och som ockuperar en högre verklighet än vår materiella värld. 

Clark har valt en gammal, enligt dagens vetenskap daterad eller obsolet text om kaldéisk astrologi/kosmologi (minns att det var kaldéiska mager som sägs ha listat ut jesusbarnets födelse enligt berättelsen i Nya testamentet).. Men den avdammade artikeln klingar sant även om den är en 1800-talsfabrikation.. 

Minns t.ex. hinduernas klassificering av planeternas tillhörighet, Saturnus är till sin essens LUFT - detta är dess hemvist i en högre verklighet som också kan benämnas Luft. Men Saturnus härskar också över Jord-tecknet Stenbocken och JORD motsvarar en lägre verklighet, benämnd den materiella Jord-verkligheten. Hit flockas dagens materialistiskt lagda själar och där vägrar de acceptera den gamla läran om de fyra täthetsgrader eller essenser som grekiske Platon uppsnappat från öst (Babylon eller Persien) och som var fyra väsenden i hans likaledes "LEVANDE TING" med vilket han menade både Kosmos och den övernaturliga förlagan eller Paradigmet till vårt universum (LEVANDE-TINGET-I-SIG - noga utrett av senantike nyplatonisten Proklos). 

Astrologin har bevarat dessa gamla föreställningar men i väst (där astrologin i stort är död nu) dog kunskapen ut efter renässansen.

I vilket fall, en oväntad och angenäm upptäckt av professor Clarks hopplöst svårnavigerade block som bara har bakåt/framåt som verktyg att upptäcka hans texter. Eftersom Vattenbärarens tidsålder varit på tapeten även på Sideriska siktet är det tursamt att han vald ut just en artikel (daterad till 2018) om denna som fast inslag:

https://classicalastrologer.com/2018/09/14/the-state-of-the-art-1/

I själva verket diskuterar professorn astrologis ömkliga tillstånd i väst och stycket om Vattenbäraren hämtar han från den klassiska astrologen Robert Zoller - en av de två enda astrologer i världen som förutsade 9/11-terrorn och gjorde så med hjälp av "klassisk" metodik. 

Som framgår av Zoller-citatet ser han Vattenbäraren som en mörk era - inte olik den diktatur jag antytt. Det har förstås med Saturnus väsen eller essens att göra. Outvecklade själar finner en sådan tid svår att fördra eftersom de befinner sig på en lägre utvecklingsnivå och inte förstår att tiden kommit för VÄRLDEN ATT BLI EN snarare än ett kaos av individer eller personfixeerade (egodrivna) själar. 

Mer om den saken i texten om de Kaldéiska Oraklen som låter misstänkt likt det jag sökt prångla ut på den här budgetbloggen. Förklaringen till det är att min första favoritastrolog, Charles E.O. Carter. gavs ut vissa titlar på Teosofernas förlag. (Carters skärpta karta är helt delad på Luft och Jord, precis som den mäktiga nyplatonisten Proklos. Båda var tänkare om det jordiska men på metafysisk nivå.)

Efter några skräpböcker föds bloggarens
astrointresse 25/2 1983 med "Principles".
(5e revisionen 1963)
Carter använde västzodiak men fattade mer.

Hans doktrin om de personliga (Väduren, Oxen, Tvillingarna, Krabban), de individuella (Lejonet, Jungfrun, Vågen, Skorpionen) och de universella (Skytten, Stenbocken, Vattenbäraren, Fiskarna) kan ha varit påverkade av teosofernas "lån" av varjehanda österländsk vishetstext. 

Clarks återger den anonyma texten som ser likheter mellan den judiska kabbalan och kaldéisk vishet. Så typisk en västerländsk text från 1800-talet som tycks ha sett med klarare blick innan västerlänningen gick in i sitt förmörkade och krigshärjade 1900-tal som just nu håller på att kollapsa (Trump som startskottet). Clark är märkt av sin brittisk-amerikanska nationalitet och återger en alltför pessimistisk syn på Vattenbäraren. Trumps födelsehoroskop är oerhört förvirrat men rymmer både den gamla och den nya människan.)

Utgiven 1928 av Theosophical Publishing House Ltd,
Adyar India & Wheaton Ill. USA

 

 Extraspaning - döm aldrig boken efter dess omslag

Vissa böcker har gjort ett outplånligt intryck. Som "The Principles" som jag minns hur jag motvilligt köpte en eftermiddag. Omslaget var talanglöst och boken hade förpassats till en låda med reaböcker. 

Men efter två värdelösa astrologiböcker skickade den här signaler till mig att det kunde vara något bättre och redan efter några sidor hörde jag ett knivskarpt intellekt tala till mig (Carter hade tänkt bli jurist men blev så överraskad av vad han fann i astrologin att han bytte studieväg). 

Idag kan man med siderisk zodiak läsa in flera budskap från köptillfället. Tiden är rekonstruerad men tycks stämma.

Boken var en säljflopp för bokhandeln och var nött efter många år i hyllan. Sol och Måne har en bruten livslinje (210°) men jag plockar upp enda exemplaret utan att fästa mig vid Solens "förmörkade" 8e-husplacering (såg verkligen inget ut för världen). Den visar sig innehålla renaste vatten som tänkas kan. Här gäller inte varningen om att för mycket Vatten skadar. 

Månen i Krabban är bra för nybörjare och har starkt stöd av Jupiter-Skorpionen i den goda karmans 5e hus och Jupiter i sin tur stöttar den "upphöjda" Venus i Fiskarna i 9e "bästa huset" för högre insikter. 

Inte ens skadegöraren Mars (nära Venus) kan hindra detta välsignade bokköp (man kan ev. se Mars som ytligt slitage på reaboken, precis som Solens styrka döljs av 8e husplaceringen).

Carter var född helt under JORD och LUFT och vad ser man i kartan om inte en förträfflig mix av Merkurius (intellekt, verbalitet, logik) i Stenbocken med en stark bas i Saturnus i sitt "upphöjda" läge i balansens och proportionalitetens Vågskålar. Både är hörnplacerade (prominenta) och det är inte konstigt att jag läste den här koncisa och välformulerade boken gång på gång tills jag i princip hjärntvättat mig till en junior-Carter.

Fler kopplingar mellan boken och dess köpare kan uppsnappas: Den världsliga framgångens månnod Rahu står maximalt svag i 12e förlust eller offerhusets 8e grad Tvillingarna. Men köparen  föddes med 10e graden Tvillingarna som ascendent (nära Månen i 12e graden) och uppenbarligen nådde även bokens vid köptillfället svaga norra månnod fram till honom, inte minst som bokens Merkurius är så stark och samma planet är bloggarens ascendenthärskare OCH atma karaka (själsindikator).

Därtill är bokens Merkurius-fundament Saturnus i Vågen vilket är bloggarens soltecken (och därtill ägare till hans 9e filosofihus). Lämnar man indisk astrologi och lyfter in hellenismens "personliga daimon" har bloggaren sin högsta själsnivå i Vattenbärarens 16e grad (åter i 9e filosofihuset) - mycket nära bokens reducerade solglans i 8e husets 13e grad. Det är väldigt snarlikt Rahu-ominat - svaga signaler som ändå registrerar i bloggarens karta och resulterar i bokköpet.

Således flera tecken från den sideriska astrologi jag ännu inte komma att hitta på många år att rätt person köpte reaboken för facila 27 kronor (typiskt nypris 50-6o runt 1983). 

Det går att spekulera kring Solens och Månens dissociation: är detta en signal att den tropiska västzodiaken dock var fel väg att gå? Samtidigt var författaren en så exceptionellt god pedagog (Merkurius/Saturnus) att boken blev "tredje gången gillt" för att ämne som länge lurat i bakhuvudet (jag har sysslat med astrologi i två eller tre tidigare liv av nattliga drömmar att döma. Drömmar kunde öppna till själens högsta nivå enligt senantikens teoretiker - även avtrubbade människor kunde den vägen få påfyllning från det gudomliga! 

Jämför psykologen Jung som menade att vi kan drömma arketypiskt - både den antika och moderna bilden förutsätter förstås att arketyperna reduceras till bilder som det lägre sinnet kan uppsnappa. Men även en avtrubbad människa har en gudomlig högsta nivå och kan kan tänka sig mycken kontakt mellan denna och det gudomliga som den låga kött-människan inte ens förmår registrera i drömmen - men här talar man ovanligt lågt utvecklade själar.

Cronemans muttrande sporrar till fortsatt metafysiskt pusslande

Det här inlägget började med DN:s tv-recensent Croneman som dömde ut GW Perssons kommentarer i samband med Koranbränningarna, kommentarer han tyckte var sliriga och obegripliga.

https://www.dn.se/kultur/johan-croneman-jag-har-aldrig-hort-leif-gw-persson-uttrycka-sig-sa-slafsigt/

GW ska ha sagt: "Det är ju inte därför vi har yttrandefrihet, anledningen till att vi har det är raka motsatsen." Croneman är inget vidare på att tolka uttalanden men det förefaller som om slirigheten beror på att GW halvt om halvt ironiserar ur makthavarnas perspektiv och Croneman hänger inte alls med. 

GW antyder halvt om halv att regeringen Kristersson har en anstrykning av diktatur (bundna i bakgrunden av SD, gamla dyrkare av Führern), GW är således fantastiskt dubbel här, slirig om man så vill, genom att skenbart (performativt) ta parti för denna förklädda regering med diktatorisk inriktning. Han använder raljant ordet "vi" som minsann löser olägenheter på okonventionella sätt. 

Detta flyger en över huvudet på Croneman som väl sitter och slöglor på tv:n med ölburken i hand och uppdraget att uttrycka någon åsikt i morgondagens krönika. Uppenbarligen vaknade Croneman ur sin dåsighet för mot slutet av krönikan finns en bra analys.

GW har ett horoskop med mängder av smart Luft men också Vatten som kan skapa dunkla eller flerbottnade utsagor. En intressant mix som tycks fungera väl med poeter och symbolister. "Packet" utan talang kan under samma elementkombination blir lögnare eller irrationella fobiker. Allt handlar om själen är på "vägen ned" eller har valt att börja återerövra sin gloria och förlorade flygförmåga (eller det fåtal som aldrig riktigt glömt sin mångsidiga natur, gott och ont).

*****

Försokratikern Herakleitos (levde år 500 fvt) noterades på bloggen 2018. Hans bruk av psyke som i den sekulära världen reducerats till en skugga av sin sanna status, var i antiken ett komplext begrepp som hos Herakleitos både kan syfta på vår lägre "natur" men också, som hos t.ex. den senare Platon på människans själ.

Vissa själar är dock mer tidsbegränsade än andra och bloggen har citerat tänkaren: "Ty det är döden för själar att bli till vatten..." Som bekant används Vatten-elementet på bloggen som symbol för den fallna själen fast i naturens kretslopp.

mars 2018:
https://siderisk.blogspot.com/2018/03/leif-gw-slar-en-ton-i-den-morka-delen.html

Leif GW-inlägget innehåller länken till den tänkvärda diskussionen:
http://www.yorku.ca/christo/papers/heraclit.htm

Diskussionen kretsar kring Psyket eller Själen och det här citatet är i mina ögon en god aptitretare:

Another psychological issue to be grappled with is whether Heraclitus believed the psyche to be mortal or not. ... McKirahan (1994, p. 146) argues that the fate of the psyche depends on how "fiery" it remains at the point of bodily death. Souls made "wet" by drunkenness or disease may die. Those that remain "dry," as those of the warrior were said to, survive.

Enligt den här forskarteorin är Månen i Krabban inte turlig i de Stora Frågorna, med den traditionellt sett "torra" Saturnus i motsatta Stenbocken närmast är en garanti för en själ som "mycket får ta med sig när den går". Hela tanken är baserad på grönskans förgänglighet medan mineralen/stenen förblir sig lik...

Olika källor bloggaren stött på skiljer sig om betydelsen av själens högre nivå, den Rationella Själen (ofta förknippad med just Saturnus). Är denna liktydig med kristendomens Ordet/Logos? Fem år senare ser jag att Wikipedias artikel motsäger Platons vassaste efterföljare, Plotinos:

aug 2023:
https://siderisk.blogspot.com/2023/08/medskaparen-till-filmen-barbie.html

Efter en start vid Barbie-filmens ena manusförfattare väntar en snårig diskussion där jag erkänner att bruket av den Rationella Själen som Nous eller Logos vacklat på den här bloggen genom genom åren. Antika källor själva speglar den tidens kombinerade naturlära och filosofi och det är lätt att likt en väljare skifta allians om olika skolor uttrycker sig väl.

Men sista ordet (för närvarande!) skulle vara att Platons världsdanare, Demiurgen, alltjämt är det gudomliga Intellektet (Nous) som blickar in i sig självt och kontemplerar sina former förrän det vänder sig ut mot den värld som ännu inte existerar och som världsskapare tillverkar kopiorna i vår värld till förebilderna i "högsta himmelen". Grekerna trodde världen var evig så detta är inte en process i tiden utan ett evigt pågående "nu".

I den nya "banner" nyligen krafsade ihop fortsätter planeten Saturnus att tjäna som inomvärldslig metafor för det gudomliga Intellektet. Saturnus är i sin egen natur "Luft" och motsvarar via Vattenbäraren dess inåtvända skådande av arketyperna före deras tillblivelse i denna värld (återigen enbart logiskt resonemang, ett strömmande flöde uppstår först i Vatten och i den naturliga människans eget element (i förening med Jord) tanken om tidens gång och den lägre existensens förgänglighet.

I fallet rent psykiska existenser utan bindning till Jord resulterar extrem obeständighet, med mindre man talar om "osaliga andar" som fixerat sig vid det jordeliv de lämnat - tänk Vatten av Mörkrets kvalitet för de osaligas kval i låga demoniska världar där deras behov efter "mer liv" inte kan uppfyllas. Det är kanske ingen slump att Skorpionen paras med 8e dödshuset i den naturliga zodiaken. 

Saturnus som härskare över Jord-tecknet Stenbocken passar bättre som Skaparen vänd ut mot det "yttersta mörkret" (som inte har något med Hans natur att göra) - och som säger, enligt 1a Mosebok: "Varde ljus!" och något är snarare än inget. 

Här kan man tänka sig platonismens Den Ene som ger upphov till en dualism eftersom det nyss tillblivna Ljuset kommer att kontrastera med den onda Ur-materia som "ögonblicket innan" var allt som... icke-existerade. (I de sekteristiska judiska Dödahavsrullarna är det istället Den Ena som båda skapar Ljusets och Mörkrets andar - grekerna höll ju alltid den attributslösa och dimensionslösa materien för att vara evig.) 

Nyplatonismen som på grekiskt vis trodde på världens evighet likställer därför Den Ene och Ur-materia. Ingendera existerar, så långt människan kan uppfatta det som verkligen är. Men båda är ändå involverade i en värld som per definition ärver "föräldrarnas" evighet, även om det inom denna dualism universum inklusive vår lilla värld ett kretslopp kan studeras t.o.m. empiriskt. Inget förgås och för människosjälar gäller att de kommit för nära den mörka elden och fattat tycke för den. Om och om återvänder de till Jorden. Och där någonstans, börjar astrologin som en utredning av vilka krafter som behärskar den sovande människan (själens värdfordon).

*****

Så var kommer Logos in? Den som skrev kristendomens Johannesevangelium alluderade till grekisk filosofi för att bildade läsare runt Medelhavet skulle förstå och "i begynnelsen var Ordet hos och med Gud", en av kristenhetens viktigaste tanke, trots att Johannes text kryllar av de judiska esséernas Ljus/Mörker-dualism vilket tyder på att just den här texten, trots senast tillkommen av de fyra evangelierna, har den tydligaste koppling till jude-kristendomens upprinnelse. 

(Forskaren Hugh Schonfield påpekade dock att evangeliet tydligt fått långa tillägg. Det finns också en annan röst och ton i vissa stycken som inget annat är än rent antisemitiska. Alla fyra evangelier är "redigerade" produkter och inte alls skrivna av dem vars namn de bär. De är ju tillkomna tre generationer eller mer efter Jesus liv.)

Här är det frestande att påminna sig de kaldéiska oraklen som nämner hela tre "Fadern". Textsamlingen (av vilken bara fragment återstår) är hellenistisk synkretism där eventuella kaldéiska (babyloniska) tankar möjligen gömmer sig här och där. Problemet är att "fader" skiftar i betydelse och Plotinos på 200-talet fanns ännu inte till hands att reda ut rören och Fadern kan ibland syfta på Plotinos Den Ena (bortom världen och obeskrivlig) medan andra "kaldéiska" fragment binder en bortomvärldslig Gud med Platons Demiurg, aktiv i rollen som Världsskapare. Det går att använda samma fragment för helt skilda teologier eller metafysiker.

Wikipedia presenterar en förenklad version under rubriken "oraklens metafysik" som får textfragmenten att verka enhetliga och synnerligen nyplatoniska vad gäller Den Högste och Intellektet.

https://en.wikipedia.org/wiki/Chaldean_Oracles

Då är orakelresterna dessutom citat hos senare filosofer, och återgivningens riktighet kan bara bedömas om flera tänkare (vilket har hänt) citerar samma passage. 

De tre fäder som nämns bör vara egentligen samma skapande princip på tre sjunkande verklighetsnivåer där man åtminstone kan vara säker på att den lägsta nivån (i människans erfarenhetsvärld) motsvarar guden bakom planeten Saturnus, sedan gammalt associerad med Patriarken (en fadersfigur). 

Platon kallade på sin tid de synliga planeterna för "de unga gudarna" och utöver de grekiska gudarnas vindlande släktträd säger mig något att han därvid kan ha menat det tillskott av astrologiskt tänkande från Österlandet som under hans levnad puttade tillbaka grekernas "äldre gudar" (som också omvittnat i det grekiska panteon, uppenbart med många inlån från Österlandet). 

Men inte ens kopplingen Saturnus/Fadern är garanterad, för Fadern och Solen är tydligt förbundna. Och därtill höll grekerna Zeus (Jupiter) för att vara Solens eller Apollons far. Hinduisk astrologi har likaledes Jupiter/Guru som en större kraft än Solen (äger det universella 9e huset - "det bästa huset" - till skillnad från Solen som "bara" förestår det individuella 5e huset). 

Denna betydande röra har Sideriska bekvämt rundat genom att, troget huvudämnet titta på zodiaken och notera att Solens Lejonet står opposit all rymd som finns, Luftens Vattenbärare (Saturnus-ägd). Döpt till den "kosmologiska axeln (och föregående kosmogoni), måste axelns splittring på Eld och Luft ändå betraktas som en bakomliggande realitet. Astrologin är symbolik för den redan delade verkligheten på Jorden. 

Med tonvikt på denna gudomliga axel tar Jupiter baksätet, och hamnar lite utanför detta kosmos centrum (Solen) och omkrets (Saturnus). I den meningen har bloggaren alltid varit pre-plotonisk, för vilken den Högsta (här då Jupiter/Zeus) inte på något sätt fick smittas av materiens ofullkomlighet, världen är för honom något som lägre former av gudomlighet ansvarar för.

(Plotinos största självmotsägelse över de alla de år han skrev sina texter är att grekernas goda universum kontrasterar med hans närmast gnostiska syn på materian som ett fördärv av det gudomliga, trots att han polemiserade hårt mot någon form av gnosticism.)

Man kan gå så långt som att se Den Ena som den ultimata verkligheten bakom Solen (indirekt symboliserad av Jupiter - hinduernas enda Eter-planet och därmed "portalen" ut från detta universum. Ska man kalla Jupiter solens Sol, solens Själ? Men Solen är dock ljusgivare i människan och i världen som själen som upplever Förnuftets eller Intelligensens (Saturnus) rationella och välordnade värld. 

Pedanter på jorden uttrycker en gudom som inspekterar idealvärlden men plågas av sin status som en fallen själ i en materiell värld vilket driver dem att konstant städa, rätta till böckerna i bokhyllan eller andra beteendestörningar. Att ständigt köpa nya kläder och förkasta är en ännu sjukare orientering som har med dödsskräck att göra, rädslan för att bli gammal och nött...

Den förste Fadern i Kaldéiska Oraklen är ofta motsvarigheten till Gud eller nyplatonismens Den Ena, men än oftare lik Platons Världsskapare snarare än den senare och populära tanken om den helt fördolde guden (negativ teologi som Plotinos ska krediteras för och inte de kristna plagiatörerna). 

Astrologins Zeus/Jupiter är således problemet (såvida det inte löstes alldeles nyss). Vilken av oraklets fädern är detta? Är det ens möjligt att söka harmoniera traditionerna? Proklos på 400-talet försökte, men hans viktiga kommentar i många delar till Platons kosmologi står ännu oläst på hyllan.

Är Jupiter den mellersta Fadern Logos, av Ruth Majercik i sin översättning och kommentar kallat den Andra Nous (det Andra Intellektet efter Den Enas Intellekt)?

Fragment 56-57 (spillror funna utströdda hos de senantika filosoferna Proklos och Simplicius):

Beträffande Rhea [maka till Ouranos vars son var Kronos/Saturnus], den generativa källan från vilket allt gudomligt liv - intellektuellt, andligt och världsligt - har alstrats, talar Oraklet som följer:

"Sannerligen, Rhea är källan och strömmen av välsignade intellektuella (verkligheter). För hon, den första med makt, mottar födelse av alla dessa i hennes outsägliga livmoder och flödar ur sig [denna födelse] genom Alltet [universum] under det att det löper sitt lopp."

***

...Hur uttrycker sig Oraklen?

"Ty Fadern [pater] har blåst upp de sju himlavalven tillhöriga [de sju] världarna."

Det första fragmentet påminner starkt om modersprincipen uppflyttat till ett kosmiskt plan men verksam i harmoni med tidsflödet i vilket skepnader kommer och går. 

Det andra fragmentet låter Fadern (Platons Demiurg eller Världsskapare) "blåsa upp" vårt kosmos/solsystem vilket inte bara är planetkretsar utan för oss dolda världar. "Blåsa upp" kan förklaras som att räknenissens "mäta och väga" och den dårskap som föds först i kontakt med materien.

Faderns aktivering av de eviga Idéerna eller formerna saknar dessa tillfälliga attribut (lång eller kort, svart eller vit). Men i skapelseprocessen involveras materia i de attributslösa kreationerna får sina yttre, tillfälliga kvaliteter och ser ut att blåsas upp till vår storlek från från ett osynligt och t.o.m. dimensionslöst frö. Det är snarlikheten till platonismen/nyplatonismen som gör forskarna osäkra på vad som egentligen var genuint kaldéiskt/babyloniskt i denna förlorade bok.

*****

Är det Demiurgen, det Andra Nous eller mellanfadern Jesus syftar på när orden "jag och Fadern är ett" läggs i hans mun? Åtminstone skulle det förklara varför människan Jesus förknippats med Logos efter att den ursprungliga, judiska messiashoppet - Krestos, den Smorde, en nationalistisk kungagestalt börjat ersättas med hellenistiskt-filosofiskt tänkande. 

Därmed bekräftar Jesus själv den doktrin som den maktlystna kyrkan i Rom fördömde som "arianism" (se "Barbie"-länken ovan). Vilken planet har astrologin sedan äldsta tradition i Väst ansett "upphöjd" i Aries/Väduren? Solen så klart. Bakom kristendomens filosoferande Logos-begrepp döljer sig gammal soldyrkan - om man väljer att stanna vid ytan. 

Nu hänger Jupiter som den andra fadern plötsligt på en skör tråd! Ett annat orakelfragment noterar att Solen "gåtfull" intagit en position bland och utgör själv en del av de sju planetvärldarna. Solen ser ut att ges företräde framför idén om att Jupiter skulle vara en av fäderna, trots att den hinduiska Guru tyder på det.

Ett är klart: Solen måste vara någon annan än "denna världens herre", ett uttryck som lagts i Jesus mun men syftar på Djävulen. Sideriska har genom åren ofta funderat on den onda (dubbel-)stjärnan Algol i Oxens 3e grad fattats som en visuell representation för Satan eller det Onda. Stjärnan stor ju i den materiella ägandehungern och motsvarar det 2a huset som i senantiken kallades "dörren in i dödsriket". Idag "egna pengar" inom den förfallna västastrologi som tappat det mesta av sitt värde genom att göra gemensam sak med Den Onde och "hens" värld.

Man kanske ska gå längre än att identifiera Solen med Logos, hur väl denna himlakropp än motsvarar tanken på en ljusets domän och själva öppningsdraget till denna värld. Jesus såg sig som ett med Logos eller den första emanationen i denna värld. 1a Mosebok lär han ha kunnat: "Gud sade: Varde ljus och det blev ljus." Detta är helt klart ett ljus före världens och solens tillblivelse (de kommer senare i Bibelns skapelseberättelse). Jesus gudomlighet berodde på att han identifierat sig perfekt med Logos (som i sin tur är en närmast perfekt emanation från den Förste Fadern eller det gudomliga Intellektet). 

Häri ligger valet ett peta in Saturnus i bannern som "Guds Intellekt" och därefter "Solen" som Den Enes tredje manifestation Världssjälen, Logos (eller det Andra Intellektet). Men hela tiden ligger den där luriga axeln mellan Sol/Saturnus och påminner om att logos-begreppet har en ordnande funktion: för denna värld livgivande och ordnande, i praktikens Den Enes reprsentant i universum. Det, i sin tur påminner om den hinduiska Samkhya-kosmologin med Purusha (som Gud-i-världen) och Prakriti som den energi eller kosmiska livmoder och återskapar det evig i timlig form - på pricken Platons två-delade själ! Det ser ut som alla dessa ord driver gäck med försöken till en enkel schematisering...

Astrologins Saturnus verkar enklast, den tredje Fadern om man håller tungan rätt i mun, precis som solen för den oförståndige bara är en stjärna, men i astrologin representerar Logos (inte bara Världsskaparen utan också själen i vårt kosmos och den enskilda individens). 

I personastrologi kan ingen förneka Saturnus i Jord möjligheten till att representera mer än döda avgudabilder och bokstavstrohet, en möjlighet som ligger öppen för Saturnus i filosoferande Luft. Men det är ändå svårt att undvika en viss hackordning, vilket inte minst romaren Plotinos med sina återkommande hyllningar av Eld som det element som bäst kan förklara vad den gudomliga världen handlar om.

Länken till den korta Herakleitos-studien påminner om att även tidiga filosofer höll Eld för att vara Grejen! (Författaren har mycket intressanta tankar om själen visavi de fyra elementen.) Jämför hinduisk astrologi som uttryckligen ger Solen, en Eld-planet, rollen som själens eller atmans signifikator). Men bortom astrologin finns själens orientering - träder den "vägen ned" eller "vägen upp"? 

De fyra elementen som "våningsplan" (de Kaldéiska oraklen ser de fyra elementen som världar orsakade av "fallna änglar"!) kan faktiskt tolkas som en prefigurerad väg i horoskopet, med mindre människans "fria vilja" tar beslut. Horoskopets tendens horoskopet verkar i annat fall som Ödets eller Lyckans lott (på gott eller ont).

Varför har Sideriska blivit så "existentiell" (inte i västerländsk mening) på senare år? Det beror inte främst på att bloggaren nu är 14 år äldre än vid start utan kanske för att den hellenistiska lyckopunkten ligger just invid hans Sol (identitet). Största lycka således för en som förstår att tom klättring mot Solen som chefsroller beror på en sjuk kultur, en som vänt sig ut mot det "Yttersta Mörkret" och befinner sig någonstans på "vägen ned". 

Sann lycka producerar denna astrologiska indikation bara om man förstår att Solen motsvarar, närmast och kanske naturligast, den individuella själen. Först på senare år har astrologins Lyckopunkt kastat ljus över bloggens ihärdiga intresse under årtionden för tidigare liv-förnimmelser. Solen/Apollo vakade över oraklet i Delfi vars devis var: Känn ditt Själv. 

Naturligtvis kan man skapa sin lycka utan draghjälp från astrologins Lyckopunkt. Men ibland tycks astrologin peka ut en viss medvind även när ingen världslig rikedom antyds utan tvärtom armod (som även den svenska medelklassen nu erfar, folk i underklassen som den glatt ignorerat under många är nu inte de enda som får lära sig skapa sin inre lycka).

*****

Linnéförsvarande professor glömmer tillvarons vertikalitet

I Aftonbladet invänder en historiskt bevandrad professor mot att Linné skulle kunna lastas som rasistisk designer varpå en annan specialist replikerar att rasismen under årtusendena gått under olika namn - man måste bara veta vad man tittar efter.

Redan innan jag kommit till Arnstedts direkta replik har jag hittat ett möjligt faktafel hos professorn i idéhistoria. Gunnar Broberg säger:

Vi hör till samma art, alla är vi alltså ’’sapiens, ”visa” (inte ”förnuftiga”). Och visdom är vad vi ska sträva efter, vårt artepitet är villkorat, vi är värdiga det bara om vi inser vår natur. Varieteterna är fyra efter världsdelar och antik temperamentslära.

Det här kan jämföras med bloggens allt mer frekventa tal om Vattenbärarens tidsålder då människan äntligen kommer att realisera sin högre potential och höra upp med att vara bara en kåt och begärsdriven apa. (Vilket negativt kommer att påverka Schibsteds/Aftonbladets resultat. Här görs det pengar på att fixera enkla läsare i ämnen under bältet.) 

Senast i gårdagens inlägg kopplade jag faktiskt ihop den hellenistiska astrologins tal om "en god daimon" (motsvarande "värdet" av den lokala 11e himlasektorn). Denna daimon är inte längre personlig utan en slags grundton som den simpla köttmänniskan är en defekt version av. Hinduisk astrologi noterar diskrepansen mellan dessa två nivåer: bloggen har tidigare pekat ut för var zodiaktecken som lägger i öster som markör för den lägre kroppsmänniskan blir den tillfälliga planetära ägaren till sektor 11 en "verksam illgärningsman". 

Men minns att den goda daimonens planetära representant är "ond i sina effekter" enbart ur den låga köttmänniskans perspektiv. Vår daimon (romarna skulle kanske ha talat om vårt inre geni - vår genius) har helt andra målsättningar än de "kreaturets komfort" som tenderar att binda oss till den låga och simpla köttmänniska. Ett problem som särskilt svenskarna fostrats att fastna i, deras liv är över innan de ens hunnit bli omvärldsorienterade. Reklamen lyckas få många av dem att stanna på groomingstadiet - som en katt sitter och slickar pälsen.

I Sverige gäller kroppsträning och makeup så långt ögat ser och nationen tycks t.o.m. fuska med PISA-resultaten för att dölja att vår dumhet inte alls på sistone börjat närma sig kunskap (ett förstadium till vishet)! Linné skulle gråta över att se hur långt folket nått i materiellt hänseende men hur de dött på insidan! Hans (och antikens) potentiella visheten är det tunt med i landet. Tacka Svenskt Näringsliv och andra lobbyister för att Sverige inte längre producerar excellens. För en och annan berömd teknisk manick, som Spotify eller vapensystem från SAAB, är verkligen inte tecken på landets excellens. Snarare tvärtom.


Hur intressant Brobergs invändningar till "Linné som rasist" än är, noterar jag - med det egna omnämnandet av den goda daimonen i färskt minne - att citatet ovan är ofullständigt om inte rent av felaktigt. Línnés "fyra varianter" av det blott potentiellt mänskliga väsendet, den goda daimonen, är alltså den röda mannen, afrikanerna, asiaterna och den vita kaukasiern. Men dessa fyra underarter eller raser - ordvalet år en bisak! - springer inte ur Hippokrates temperamentslära, där hade professorn eller möjligen Linné själv, fel. 

Det är den ungefär samtidige Platons sätt att se på de fyra elementen - som intellektuella och därmed metafysiska principer - som utgör själva arketypen för vår tids hackordnande rasism - och den här bloggen har sedan 2009 givit prov på det (det är dock skillnad på att bedöma och döma). Varför väljer alla lärda att "glömma" den vertikala axeln? Vår tids materialism som gjort oss platta och insiktslösa! Den biologistiska reduktionisten består i princip bara av nedanstående figurs Jord och Vatten - könsdrift och dess fysiska uttryck blanda med en knappt märkbar knivsudd rationalitet. Ateister är ett ångestladdat och ofullständigt släkte, verkligen inte ens i närheten av den visa homo sapiens!

Favorit i repris:

Eftersom nyplatonismens grundare Plotinus lärde ut att "allt finns i allt, men inte i samma omfattning", gäller läran om de fyra mänskliga varianterna även inom samtliga fyra "raser". "Hyliker" kallade jag med halvrasistisk arrogans författaren till boken om hur man vilseleder det motsatta könet med kroppsspråk för att komma till och stjäla sig lite sex med dem (en ateistisk biologist så klart, få andra skulle sjunka så lågt som att profitera på ett sånt ämne). 

Själlös materia - grekernas HYLE - representeras av astrologins noetiska (intellektuella) Jord och springer faktiskt ur den blå sfären som kröner den vitruvianske mannen. Världen är en tanke, som Platon och den filosofiska idealismen säger. Jämför "den goda daimonen" i det 11e huset som i modern astrologi kommit att beteckna IDEAL (om horoskopinnehavaren nu har några). Men detta var i antiken ett viktigare hus än vad sekulär "idealism" antyder.

Astrologins symbolspråk är snårigt och ser sammanvuxet ut, men det är kanske för att "allt finns i allt" och Luftens Herre Saturnus är paradoxalt också den döda materiens herre. Att läsa Aftonbladets kulturartikel Sluta snacka strunt om svensk ekonomi och sedan söka "Magdalena Anderssons oro" i hennes karta ger en tydlig insikt om hur kontroll över död materia slagit knut på sig själv när det negativa saturnustecknet Stenbocken hamnar i 8e "instängda vattenhuset" för förruttnelse, erosion och död. 

Denna dödsskräck hos finansministern går hand i hand med hennes "grovhuggna metaforer" - fruktan bäddar sällan för förfining. Andersson uttrycker Saturnus i dessa mest primitiva, som makthavaren över död jord (Notera i bilden ovan att den bruna Jorden är en slags efterbörd" som sammanhänger med genitalierna och Vattenelementet.)

Psykhoroskopet tecknar extrem fixering vid makt
(Saturnus i 10e) men där utförandet (Solen/Merk.)
påverkas av dödsmotivet = skräck sänker
den intellektuella verkshöjden. Märk bristen på Eld i
kombination med Solens inburade belägenhet.

Allt detta har bloggen avhandlat förr i snarlika ordalag, men jag vill addera ett brottstycke från en förlorad tradition som blomstrade i Egypten (och säkert på fler håll i Medelhavsvärlden). Bara enstaka citat återstår av De Kaldéiska Oraklen som är en produkt av hellenismen men garanterat innehåller något av tankarna från folken som formulerade astrologin på det sätt som den nådde grekerna: babylonierna och assyrierna.

Ty den första transcendenta Elden omsluter inte sin egen kraft genom [materiella] verk, utan med Intellekt. För Intellekt härlett ur Intellekt är Hantverkaren i det eldiga kosmos.
(fragment 5 i Ruth Majerciks utgåva).

Eftersom tillvaron upprepar sin grundläggande struktur på alla nivåer, är detta samtidigt en beskrivning av den pulserande Elden eller Solen i människans hjärta på bilden. Men, Eld övergår inte direkt i världsliga storverk - den hinduiska astrologins symbol för Atman (Själen) omger sig istället av av NOUS eller Intellekt. Jämför astrologins axel Lejonet/Vattenbäraren, där Lejonets Sol är central och på alla håll omgiven av en hovstat av andar - Himmelens, den metafysiska Luften och dess andar. I nyplatonsk filosofi är likaledes det gudomliga Intellektet inte mer än summan av alla de levande väsen - Idéer eller andeväsen som utgör det.

I Ruth Majerciks forskarutgåva av De Kaldeiska Oraklen berättar noten till fragment 51 att forskaren Michel Tardieu ser en "nedåtriktad progression från ljuset till materien med en mixtur av eld, vatten, luft och jord mellan des två extremlägena". Men åsikterna divergerar och redan mästaren Platon använde elementen som eviga Idéer och inte som hans lärjunge Aristoteles som grovt fysiska elementet som först dyker upp som storheter i Jordens närhet. 

Också Plotinus, fastän påverkad av Aristoteles, tog Platons sida och troligen med rätta, särskilt om citatet är en äkta rest av ett äldre kaldéiskt vetande (judarna har en tradition som säger att deras förfader Abraham, som kom från Ur där alla horoskop grävts fram, var astrolog).

Även om man väljer synsättet att elementen vilar i kosmos och kommer samman i blandningar (grekiske filosofen Empedokles - oriktigt kallad fadern till läran om de fyra elementen), så är Platons filosofiska idealism snäppet vassare eftersom den flyttar tingens upphov till rent medvetande. Eftersom "allt finns i allt" har även rena väsen som "luftens andar" (t.ex. icke-inkarnerade människosjälar) en del Jord i sig, men alltså den prototypiska Jorden eller "intellektuell Jord".

Linné tillmätte enligt professor Broberg inte hudfärg och andra ytliga markörer något värde, homo sapiens är hela mänsklighetens "kollektiva luftande" - vår goda daimon, Vattenbäraren. Rasism, liksom egohävdelse eller västerländsk konsumtionsstress utspelar sig på en så låg medvetenhetsnivå att Magdalena Andersson och många fler bara med avsevärda reservationer kan kallas människor. Hos finansministern som typ verkar 8e korruptionshuset starkt (jfr Anders Borgs månkarta) så att skräcken och fasan för elände verkar vara det som driver den här "undertypen" av köttkroppar.