Baudin vs. Hamilton om profitjägarna som förött svenska skolan

Tobias Baudin förekommer de profithungrande friskolornas lobbyist Ulla Hamilton (moderat så klart) med att ta upp några av hennes standardargument i Aftonbladet samma dag hon kommer att delta i Lördagsintervjun P1.

Föregående inlägg om den personliga daimonen i astrologin är massivt och planerades därför som enda inlägget helgen för dess publicering. Men vem kan låta bli att åtminstone kort notera skillnaderna mellan svenska folkets och Baudins aversion mot att profitera på skolbarnens framtid? (Baudins födelsedag kommenterad 2014)

Som Baudin noterar, representerar Hamilton en egoistisk typ som sätter lätta pengar för egen del före omsorgen om ett samhälle med  välutbildade medborgare. 

Tro mig eller ej, men  en jämförelse mellan de bådas himlar visar direkt vem som står för vilket ideal. Här måste den vanliga reservationen ges, att känd födelsetid kan ändra historien åtskilligt. Här används bara den "naturliga zodiaken" som fördelar lycka och olycka mellan de olika tecknen. 

Jag begränsar mig till att granska välfärdens Jupiter (en planet som står för nobel filosofi i dess bästa version och som sämst en simpel lycksökare som försöker ta genvägar till snabb rikedom - typ spel & dobbel eller likt en blodsugare använda barn för att berika sig själv).

INRE KRETSEN: HAMILTON
YTTRE: BAUDIN

Det är naturligtvis Baudin - eller snarare hans himmel - som representerar det goda i den här jämförelsen, och hans horoskop sprudlar av positiv och smittsam energi - ELD och LUFT - en eldsjäl med tankarna. Det är en ideologs horoskop och bättre än välfärden Jupiter i samhällstecknet Vattenbäraren blir det knappast.

Detta är god Jupiter eftersom den dels tillhör zodiakens tredje och sista akt där perspektiven vidgas till det universella (allestädes förekommande) så att Jupiter exakt representerar det gamla svenska välfärdsbygget som högern senare rev ner till följd av sin släktskap med demoner och lågt utvecklade själar.

Ulla Hamiltons Jupiter är, tagen för sig, inte heller något stolpskott. Men den är "bara" i andra akten, vilken tillhör individualisterna. I Luft-tecknet (människans element) Vågen sägs Jupiter "förlusta sig". Detta gamla talesätt beror på att Vågens härskare Venus är lustans tecken så att Jupiter som alltid förstärker och expanderar det tema värdtecknet anger. 

Det handlar här inte om en allmän välfärd, utan Vågen representerar reciprocitet, de två som ingår en allians gör per definition detta i äktenskapstecknet Vågen. (Fler parter kan vara involverade i avtal mellan juridiska personer.) Uttryckt på moderat språk: "du kliar min rygg så kliar jag din". Vågen kan lätt låna sig till vänskapskorruption och detta är vad som händer i Hamiltons fall eftersom budskapet i Vågen inte är "rent".

Jupiter söker nämligen välstånd för EGEN DEL, exakt som Baudin varnar om Hamiltons illa dolda agenda. Jupiter (och alla andra planeter i Vågen) disponeras  av Venus i självtjänande fienden Jungfrun. Zodiakens sjätte tecken var i äldre tid en symbol för Olyckan och Fienden. Jungfrun i denna betydelse kan ses som att den är så självständig och individualistisk ute på sina åkerfält (en agrar JORD-symbol) att den inte har tid med allianser (Vågens allianser) utan arbetar enbart för sin egen skörd. (Se Jungfruns funktion i USA-horoskopet och myten om att var och en är sin egen lyckas smed. "The Lone Ranger") 

I den meningen påminner Jungfrun om alla egenföretagare som knotar bittert att det ens existerar en uppfordrande Stenbock i zodiaken (i tredje universella akten) som i rollen av makthavaren, feodalherren eller staten kräver in del bonden/Jungfruns skörd som tionde/skatt. Jungfrun tycker den är värd att få behålla allt eftersom tecknet saknar intresse av allianser och fogar sig under sin andra granne, Lejonet, bara för att ingen vill jiddra med zodiakens Kung !!!

Hamiltons själviskhet går ännu djupare än den dåliga sidan av Jungfrun, för här uppstår en ömsesidig reception mellan Jungfruns och Vågens härskare. Jungfruns Merkurius (Räknenissen som kalkylerar på profitens storlek) befinner sig i Vågen och Venus i Jungfrun. Det knyts ett stenhård band mellan två tecken som på ytan liknar varandra en smula (båda är i allmänhet höviska och civiliserade) men som drivs av helt olika motiv. 

Välfärdsaspekten i Hamiltons horoskop är helt individualistiskt (akt II) och har inte ens Lejonkungens välvilja att låta solen lysa över både rik och fattig. Längre kommer man inte med den naturliga zodiaken (ett klockslag kan frikänna horoskopets Jungfru men knappast förvärra bilden mer än den naturliga zodiaken avslöjar): Hamilton tillhör här synbarligen en liten klick av gruppkorrupta  människor som håller varandra om ryggen fast de egentligen bara håller ihop i sitt själviska intresse för privat rikedom och välfärd. De saknar allt intresse för den större samhällsfrågan (akt III) om att säkra välfärd för hela befolkningen.

Nu har visserligen Hamilton Månen (känslolivet) i Skytten och zodiakens tredje akt, men detta tyder inte på någon djupare förankring i det universella tänkandet. Känslolivet är vad det är, irrationellt och flyktigt och bollar egentligen bara tillbaka till Skytthärskaren Jupiter som befinner sig i djup och självisk vänskapskorruption med andra anhängare av skolor som sätter vinstmotivet högre än medborgarnas framtid.

 I en mer sund tid är den nyliberala parentes  västvärlden genomgår hade "pöbeln" tagit denna klick av fullblodsegoister och tjärat och fjädrat dem!

PS. Notera Baudins perfekta koppling mellan välfärdens Jupiter och organisationens  Saturnus i skolbarnens tecken Tvillingarna, ett Merkuriustecken  som anknyter till intellektet fostran. Detta är LUFT-elementet när det är som bäst och åtminstone förefaller den f.d. LO-ledaren att vara en helt genuin MÄNNISKA till skillnad från den undermänniska Hamiltons horoskop indikerar, fortfarande alltså enligt naturlig zodiak och inte sista ordet om det personliga livsödet och karaktären.

Men så ser jag den enda anteckning jag gjorde i marginalen när Baudins födelsedatum först noterades. Han förordade en välfärdspolitisk utredning redan 2012! Och se hur lite som hänt på tio år. Här är han återigen med samma budskap. Politik i Sverige tycks inte fungera om det handlar om att återta godheten som de Rika snott och fördelat mellan sig själva. Medborgarnas revolt verkar vara enda återstående utväg, och det kommer naturligtvis inte att hända givet massornas små anspråk och att högerns skattesänkningar gynnat dem som tidigare möjligen kunna sälla sig till den numera maktlösa arbetarklassen. 

Jag förstår att Daniel Suhonen kokar av ilska i en annan text i AB samma dag! Ett bra exempel på kriget mellan ELD & VATTEN som är ett utmärkande drag vid Suhonens födelse. En sann agitator och inte alltid bara en "sensationalist" som jag kallat mixen. 

https://siderisk.blogspot.com/2014/01/eldsjalen-suhonen-mot-vardkapitalismens.html

Hamilton skaffade sig före lobbyarbetet för skolprofitörerna fula rubriker för sin USA-resa som kostade skattebetalarna 100.000 kronor. Hamilton var en sådan prinsessa på ärten att hon måste resa onödigt dyrt för få god nattsömn på väg till New York!

Vilket degenererat land vi lever i...

Sossar som inte är borgerliga mytomaner

Så passande att i ett (s)-märkt debattinlägg i SvD ligger synligt samtidigt med den rubbade högerpolemikern Sanna Raymans uttalanden om Ulf Kristersson. För debattartikeln är nämligen undertecknad av två som också har kraftfull Eld och Luft i horoskopet utan att författa till den typ av kreativ mytomani som bottnar i dissociation (läs det här inlägget först).

De socialdemokratiska författarna har skyhögt mer gynnsamma horoskop, och detta är inte bloggarens vinklade tolkning utan ett uttalande utifrån de spelregler som ges. Låt oss jämföra Tobias Baudin och Annika Strandhäll på samma punkter där SvD:s ledarskribent Rayman visade sig sakna kontakt med den empiriska verkligheten, eller i värsta fall är fullt medveten om att hon presenterar skitstövelns politik men söker dölja det genom falska ordvändningar. Strandhäll har redan kommenterats, men en snabbrepris är hon värd!

Tobias Baudin

Annika Strandhäll

Ja, Tobias Baudin har en förskräcklig attack mot Vattumannen - samhället eller den mogna sociala människan. Mars-Skorpionen är en verkligt självisk figur i jämförelsen och ligger här i försåt i onda åttonde och söker splittra samhället. Men uppenbarligen indikerar detta borgerlighetens angrepp mot det mogna och - faktiskt - futuristiska framtidssamhälle Sverige hade, en mogen människosyn värdig den Vattumannens tidsålder hela Jorden kommer att gå in i, inom högst några hundra år. 

Det är typiskt att helveteshundarna i de borgerliga villakvarteren i den Yttersta Tiden river ner ett s-märkt samhällsbygge som likförbannat kommer att återuppstå snart igen, och då över hela världen. Satans barn ägnar sig nu åt den avgörande Sista Striden, för detta är det bibliska Harmageddon, för de som inte fattat det (och de är många). Men Ljuset segrar alltid över Mörkret, sådan är den här historien skriven redan innan Tiden och Berättelsen började rullas ut.

Viktigt med Taubins himmel är att han dubbelt känner av Olyckan (Mars) som den illustreras av de som ärvt sina rikedomar (åttonde huset - giriga och onda skorpionsjälar med ärvda förmögenheter) nu aggressivt Mars-attackerar Vattumannen - det goda samhällsbygget för genuina människor (Luft, det sant mänskliga elementet enligt de gamla romarna och grekerna). Men denna negativa Mars är också disponent över hans eget sinnelag, så att vi får ett vakuum här, Månen i Väduren VILL fram och få bevisa sig inför världen, men drivkrafterna eller de ekonomiska förutsättningarna vill sig inte. Mars sitter fast i åttonde. Här är faktiskt debattartikeln i ett nötskal. Borgarna vill inte dela med sig så de sjuka ska få en chans att bli friska. Borgarna är döden värda, så ond är deras gemenhet.

Men hade Taubin bara haft detta budskap hade han varit lika hjälplös som Stefan Löven i ledarställning. Lyckligen äger Taubin en så mycket finare Eld/Luft-kombination än den falske moderaten Ulf Kristersson (se länkat tidigare inlägg). Männen delar en oppositionsaxel mellan Tvillingarna och Skytten men en analys av planeterna visar att socialdemokratens ser bättre ut, här saknas den måttlösa och perverst giriga månnodsaxeln. Denna degraderande axeln klumpar istället i hop sig med den lömska Skorpionfienden - de själviska borgarna! Vilken formidabel monstrositet det är som angriper det goda Vattuman-samhället och Tobias Taubin talar till skillnad från borgerliga skribenter absolut sanning i debattartikeln.

Det är förstås bara slentrian att jämföra man mot man och kvinna mot kvinna i det här inlägget i två delar. Men socialdemokratiska Annika Strandhäll har faktiskt precis det borgerliga mytspriderskan Sanna Rayman saknar: ett sunt psyke!

Visserligen finns en olycklig placering i sjätte fiendehuset även hos Strandhäll men det är för henne inte psykets disponent som i fallet Rayman utan en Venus som inte är viktig i just det här horoskopet. Däremot indikerar den olyckliga Venus alla de kvinnor som råkat ut för Olyckan i sjätte huset tack vare borgerlighetens låga intelligens i sitt samhällsbygge (eller snarare raserianfall).

Istället fullständigt gnistrar Strandhäll av den positiva polaritetens alla goda egenskaper, här är en klartänkt eldsjäl som precis som Tobias Taubin har god nytta av rationella Luft-planeten Saturnus i samma Luft-tecken (de tillhör samma sub-generation). Och i båda fallen intar något av Ljusen en kreativ opposition till denna formella ram för människor i samkväm (Tvillingarna). I Tvillingarna upprepas alltså något av Vattumannens innebörd men på ett lösligare sätt. Taubin har Solen i opposition och Strandhäll Månen i opposition.

Undertecknad med Strandhälls typ - fast med omkastade zodiaktecken - skriver under på att detta är ett sökande sinnelag, som provar auktoriteten Saturnus alla givar utan att köpa dem naivt eller underdånigt. Det är en bra opposition för dem som utvärderar sanningen i vad andra säger (vilket kanske den här bloggen ibland ger prov på). Baudin å andra sidan, har med sin Sol mot Saturnus en mer hårdnackad kamp att utföra. Solen och Saturnus är nämligen ömsesidiga fiender! (Månen/sinnet håller sig väl med alla, även Saturnus den stränga gränsdragaren.)

Men båda har således Skytten som hemvist för något av Ljusen och i båda fallen fungerar Skytthärskaren Jupiter utmärkt. Den är välplacerad i Baudins Vattuman där lyckoplaneten sätter helheten i första rummet (Jupiter i motsatta Lejonet skulle kunna bli en total pösmunk till regent!) Strandhäll har i stället sin Måne baserad på en Jupiter i dess negativa härskarläge i Fiskarna. En oerhört empatisk placering som, men det har jag inte hårda bevis för, borde motverka den värsta egoismen som växer ur den mediokra borgerlighetens vävnad.