 |
| "Frihet under ansvar": Jupiter/Saturnus konjunkt - perfekt eller medioker som tjänsteman? |
Expressen visar att tjänstemannen Dan Eliasson småljuger för att få sin julresa utomlands att framstå som mer legitim. Där han säger sig ha jobbat på distans finns t.o.m. beslut på att han överlåtit sina arbetsuppgifter på andra. Samtidigt mäter Aftonbladet folkförtroendet för en av sina egna och noterar att det är bottenlöst lågt.
(Problemet är förstås att samhället har avlat fram ett nytt inkompetent folk, så det är lönlöst att i demokratins namn byta ut oduglingar mot nya - rubrikerna kommer bara att upprepa sig. Som jag antydde i jämförelsen av an andlig och synsk människornas horoskop och en negativ skeptiker häromdagen, kanske man borde införa andra former än den demokratiska om man önskar se ett land fungera på ett hedervärt sätt.)
Eliasson har under bloggens korta levnad hunnit skapa negativa rubriker gång på gång, och det - i kombination med hans ungdom som punkbandsmedlem torde spika den osäkra månplaceringen: sinnelaget måste ha nått in i självtjänande Jungfrun då han föds för att där definitivt bli av den omoraliska och lögnaktiga typen av Jungfru. Det här tecknet utmärks i bästa fall av trohet till sin överordnade och pliktuppfyllelse. Det kallas i modern västastrologi ett "servicetecken" men det är nyspråk och borgerlig självlögn: det var i antiken SLAVENS tecken och är så än idag, bara att vi inte vill se det.
Och vad gör tjänare och slavar inför sin situation, jo de ljuger och fuskar och stjäl för att karva sig ett liv med lite guldkant, snarlikt sin husbonde. Jungfruns sjätte hus är Olyckans hus och som ofta nämnt är härskaren Merkurius grekernas Hermes, en tjuv på handelsplatsen eller en av de handlare som ägnar sig åt falsk matematik (se den förutsägbara tidningssensationen varje mellandagsrea om vilka handlare som först märker upp priserna och sedan låtsas rabattera). Merkurius härskar också i Lufttecknet Tvillingarna men är ofta smartare i osynliga luften, i konkreta och materiella Jordtecknet Jungfrun blir avvikelser från sanningen lätta för envar att se. Kanske därför Eliasson nu bara har förtroende från 5% av befolkningen (de som tydligen inte inhämtar någon samtidsinformation alls).
Eftersom jag 2017 kort noterade Eliasson i samband med någon IT-skandal (han var en allmänt oduglig rikspolischef då), och citerade Queen-låten "The loser in the end", är det helt klart att han inte förändrats det minsta, nu när han beslås med osolidaritet under coronarestriktionerna. (Detta självtjänande beteende ÄR SÅ Mån/Mars-i-Jungfrun!)
Är det då nu han "till sist blir förloraren". Enligt medierna har jag just sett till att förlänga sitt uppdrag med två år ytterligare (varefter han lär gå i pension och smita undan till det liv bland palmer och hav så verkar vara hans typiskt svenska nivå). Men enligt stjärnan nådde han sitt slut i det som just hänt. Se bara hur han föddes 1961 i en de tider när aldrig lyckan eller framgången blir total. Här ställer Eliasson tack vare sin smygande inre korruption till det för sig just som "klockan slår tolv" och Saturnus och Jupiter återigen samlar sig i början av samma tecken - plikttecknet Stenbocken - som då han föddes!
Det vore fel att se Eliasson som ett offer för planeternas rörelser - de triggar bara det som redan finns på födelsehimlen och betecknar således MILSTOLPAR som en själ (eller en kollrektivsjäl) vald födelse för att kunna uppleva. I slutet av förra året var det dags för den sällan återkommande STORKONJUNKTIONEN. Den Stora Välgöraren och den Stora Illgöraren låser sig (som alltid eftersom de står för motsatta principer), och inte bara för att de nått samma punkt (eller närapå) längs zodiaken/solekliptikan utan dessutom befinner sig på samma avstånd, norr eller söder, om sagda ekliptika. Det är omöjligt att veta något om storkonjunktionens betydelse eftersom den inträffar med så långa mellanrum att ingen människa lever för att uppleva två. Låt oss för enkelhets skull betrakta den som vilken konjunktion som helst.
Storkonjunktionen inträffade den 21 december 2020. Beslutet om att lägga ut Eliassons uppgifter på medarbetare - de uppgifterna han tillstår att han gjort på distans på den "nödvändiga" resan till en semesterort, fattades den 17e. I fråga om de stora ödesskaparna Jupiter och Saturnus behöver man inte vara lika exakt som med Månens snabba rörelser.
Dessa långsamma planeter är ofrånkomliga och det räcker att se eländiga tider nalkas på ett ungefär (Eliassons fall är ovanligt exakt). Sedan kan den rappare Mars och ännu något rappare Solen pricka in den sannolika stormen med större precision. Det är fascinerande att Sverige håller sig med en generaldirektör för "samhällsskydd och beredskap" med Jupiter/Saturnus-konjunktionen just under den tid när corona verkligen börjar torna upp sig som ett problem.
Eliassons självtjänande bottnar också i att Sol-Krabban är som Fredrik Reinfeldts: det är den egna komforten som är viktigast om Krabbans Måne är av en "låg typ" (som vi redan sett hos Eliasson). Den egna familjen (tryggheten, njutningen etc) är viktigare än landets väl, och mycket riktigt åberopar Eliasson sin familj - som om det vore ett skäl att resa utomlands när regeringen avrått.
Saturnus har befunnit sig stark i sitt hemtecken sedan årets början, men Jupiter anslöt sig i samma tecken, där den "faller", den 30e mars. Sedan syns den backa tillbaka in i sitt hemtecken Skytten under sommaren (minns hur allt verkade vara på väg att lösa sig då!).
Men "andra vågen" matchar nästan perfekt hur Jupiter sedan på sin direkta kurs återvänder och "faller" i Stenbocken fr.o.m. 21 november 2020 till den 5 april i år. Jämför gärna dessa rörelser i den sideriska zodiaken med alla svajiga besked i cororafrågan och vaccinering, och inte minst om vaccinet kommer att rå på nya mutationer. (Jupiter lämnar 2021 sitt fall i Stenbocken, men går retrograd en sista gång perioden 17 sep-20 nov).
I inlägget från 2017 liknade jag kartan vid fd närighetsminister Mikael Damberg, en profillös räknenisse av vår tid med samma gyttjiga totaldominans av Jord och Vatten på himlen dagen han föddes. Men i sanningens namn är Damberg en bättre Jungfru än Elisasson är Krabba. Pliktskyldigt (eller plikttroget?) sökte Damberg tjäna sin regering genom att försvara ett och annat av de övriga övertrampen från höga politiker... Eller var detta bara kollektiv egoism Damberg uppvisade - kollegor som alla håller varandra om ryggen?
Bortsett från sviktandet i bådas tjänsteutförande är det intressant att de har så snarlika kartor, båda kreatur drejade av lera och bara en enda liten dos LUFT eller ande inblåst i Adams näsborrar för att göra troglodyten till en fullt levande själ. Jag tror inte ordet andefattig sitter helt fel om dessa torra och rationella pliktutförare, men jag har ett annat (anonymt) exempel vars horoskop är närmast identiskt med Dambergs. Denne man är förstås en räknenisse och en borgare, men jag noterade där medelklassens vaga antydan till att vilja bli något annat.
Således ägnade sig personen åt någon meditationsteknik (LUFT - här liksom hos Damverk VENUS anpassbarhet i LUFT, men i härskarläge där Eliassons Venus-Tvilling kan vara lite tvetydigt). Men gissningsvis andningsyoga inte för att nå nirvana utan på det förvridna sätt borgerligheten anammar Österlandets vishet: som avslappningstekniker för att inte bränna ut sig i ett Slavsamhälle som Sverige avslöjar sig vara, så fort man skrapar bort tompratet om demokrati. Inte underligt att även Dan Eliasson känner ofriheten.
Men till skillnad från folk i allmänhet hade han positionen att fixa det för sig själv och däri låg hans avfall, hans avvikelse, hans tadelbarhet. Den regering som inte terminerar honom är kollektivt medskyldiga. Ja, det har ju fler av medlemmarna redan visat sig vara! (Och oppositionen är inte bättre, men de har inte maktställning och Ulven Kristersson är en så osannolik folkledare att ingen brydde sig om sitt medgivande om att också varit ute i shoppingminglet.)
