Åldrandeneurosens ideala karta (sekularismens ondska)

Jag avstod från att skriva något i september när DN:s Åsa Beckman i en illa hanterad åldersneuros mellan raderna for ut i en anklagelseakt mot män som byter ur sina hustrur mot en yngre årgång. När DN cyniskt sökte tjäna mer klick/pengar på att spegelvända temat ("varför yngre kvinnor väljer äldre män") fick jag uppbringa all energi för att välja mina strider. Allt är inte värt att kommentera. 

Men när Åsa Beckman äntligen patologiserat klart och medger att det var hennes eget ytliga problem med en åldrande hy/yta som låg bakom projektionerna på männen, då måste jag reprisera hennes karta. Den har tidigare kommenterats för dess bristande själsdjup. ALLT och då menar jag verkligen allt, går i den torftigt socialrealistiska människotypens tecken, allt är materiellt Jordelement vilket sedan en lägre form av Luft ägnar all sin intellektuella energi åt att resonera kring. Det sideriska soltecknet är Vågen, som är venusianskt och därmed har med attraktionskraft och estetik att göra. Problemet verkar dock ligga på psykets sida: Månen i Stenbocken betraktar allt ur en position i en hackordning och sätter ett materiellt värde på sig själva och sina omgivningar. I kombination med Vågskålarna blir det ett skrämmande vägande hit och dit ... 

Bara Jord och Luft. Torr "rationalism"
av ett världsligt slag

Att en provisorisk solascendent för den utagerande personlighetssidan skuffar in en redan fallen Venus (Vågens härskare) i förlustens (den bittra förlustens?) 12e hus är inget unikt, det händer ofta då Venus alltid hittas i närheten av soltecknet. Vad som försvårar och t.o.m. bojar den här kartan i en oförlöst materialistisk fixering är Saturnus som kopplar ett hämmande 270-gradersgrepp om ascendenten. Självmedvetenheten - kontrollen av den egna materiella formen - blir något som aldrig riktigt släpper. Jag har tidigare kommenterat en ungdoms föredetting med samma typ av signatur och hur vederbörande inte kunde gå förbi ett enda skyltfönster utan att titta i det, länge och väl. Till sist insåg jag att människan inte granskade varorna utan sin egen spegelbild! 

Det här året är olyckligt eftersom Saturnus normalt är en välgörare för Vågen, hjälper den att dra gränser och introducera kontroll i vad som annars skulle bli en oändligt vindflöjel och obeslutsam kappvändare. Problemet är att Saturnus motpol Jupiter detta år minglar med Gränsdragaren och söker bryta mot Livets Spelregler och formella och oomtvistade realiteter. Jupiter söker framgång och lycka och här blir tursamhetens och svårmodets faktorer låsta i clinch. Vågskålarna drabbas hårt och fixeringarna kan vara många.

Ett typiskt exempel på dragkampen mellan Saturnus ("stanna kvar") och Jupiter ("gå vidare") är kontrollfixeringar, springa och kolla spisen fem gånger innan man lämnar hemmet (snarlikt till föredettingens "dubbelkoll" att utseendet var bra i vartenda skyltfönster - ja där var också Jupiter inblandad!). Minns scenen i "Livet från den ljusa sidan" där Jack Nicholson tvättar händerna! Tvångsmässighet. Detta skulle också förklara hur Beckman tillåts hållas på DN:s sidor så att alla förvärldsligade materialister tillsammans kan pina sig över att deras världsbild är så ynklig att de inte ens kan hantera åldrandet som...en man!

Men Beckman är här typiskt svensk, hennes horoskop rör vid nationalhoroskopets två kanske viktigaste zodiaktecken. Och därmed ligger insikten inom räckhåll till den fullständigt sjuka svenska arbetsmarknaden med dess åldersdiskriminering. Det här ägnar jag en hel del sidor i min bok Folksjäl eftersom vår sekulära ytlighet skapat en kroppsfixering och en motsvarande själslig förtvining. 

I andra kulturer umgås MÄNNISKOR fritt över åldersgränserna. På svenska arbetsplatser rekryteras KROPPAR på rasbiologisk grund och nu det diskrimineras numera frisk även inom den kaukasiska rasen. Det kvantifieringssjuka samhället har nu även angripit pursvenskarna och olika åldersgrupper betraktas som om de tillhörde olika raser. Det dominanta åldersegmentet bestäms av en Arbetsgivare som sedan inte vill ha någon inblandning av "orenhet" i den design han/hon stolt skapat sig. Det handlar nästan alltid om unga och omogna chefer utan någon som helst personlighet. 

För en sådan ledare finns inget mer skrämmande än en äldre underordnad som hunnit skaffa sig all den klokhet och överblick den unga och fartblinda och ännu omdömeslösa chefen saknar... Men även äldre chefer kan vilja skaffa sig grannlåt i formen av toy boys eller sexiga tjejer för att inbilla sig att man ännu är i sin krafts dagar och lever det ljuva livet på kontorstid. Kort sagt, i en kultur där Satan = materialismen styr, sitter samhällets äldre alltid pyrt till.

Synd att DN valsat runt i över en månad i Beckmans projektioner av sina egna problem och inte lyckats lyfta blicken och ta det stora greppet på åldrande och vår svenska kulturs hat mot allt som är "olikt"...

****

En snabbkoll visar 228 horoskop taggade "skönhet" eller "modell" i min samling av drygt 10.000. Själv född i Vågen likt Åsa Beckman blir skönhet, estetik och artisteri viktiga ingredienser för en god upplevelse de år man nu har i den här världen. 

Jag kommer inom kort att göra en liten undersökning av dessa 228 skönheter och modeller på samma sätt som pilotstudien av 45 transsexuella häromdagen gav intressanta resultat. En hypotes finns i det här inlägget och frågan är om Jupiter och Saturnus skadar varandras ambitioner. Som planeter är de enligt hinduismen försonligt "neutrala" till varandra - förutan expansionskraft skulle gränsdragande inte betydde något, och vice versa. Men när man etablerar en ascendent (fysisk, sol eller måne) uppstår motsättningar där bara den ena gör gott medan den andra presenterar problem ("verksam illgörare"). 

Jag var god vän med en karismatisk modell under många år i ungdomen och finner Beckmans karta intressant eftersom bekanten faktiskt föddes i soluppgången i samma tecken men slapp Venus hängande fallen i 12e förlusthuset. Här följde Venus med soluppgången i härskarläge. Saturnus på samma sätt i negativt härskarläge i Stenbocken och hårt bevakande den egna Vågkroppens formella företräden men - och här är skillnaden - lyckobringaren Jupiter var inte fastlåst vid Saturnus i 4e utan stod i den goda lyckans 5e hus, visserligen som "verksam illgörare" men likväl tursam i sin jakt på lätt (ond) framgång. Hon hade ett leende som fick män att vingla rakt ut i gatan, och tacka för det: Jupiter välsignade i sin långa 240-gradersaspekt både Solen och Venus i öster. Dessutom hade fotomodellen en bättre Måne i empatiska Fiskarna och slapp därför den akuta materialistiska bindning som finns antydd i Beckmans karta...

Bland de 228 kartorna har bara 45 "skönheter och modeller" känd födelsetid men dessa kommer att utsättas för en liten specialstudie eftersom en fysisk ascendent smäller mycket högre än den solascendent som fick duga i samband med Beckmans utagerande av sin åldersneuros.

PS. Trots att vissa av Platons efterföljare hävdade att kroppen var roten till allt ont, känns den uppfattningen lite väl extrem. Men också de gamla kineserna hade tänkt ut samma tanke. Inom daoismen hette det att "skälet till att vi dör är våra kroppar; hade vi inte en kropp, hade vi inga problem". Tankegången låter banal och närmast korkad tills man inser att daoistmunken talar ur sitt RENA INTELLEKT, det som föregår födelsen till en kropp och det enda (enligt vissa) som överlever det. Intellektet var en högre instans än själen även inom platonismen. 

Daoistmunken låter alltså förstå att det var ett misstag att sjunka så lågt i medvetande som till den nivå där den kroppsliga drömmen tar över och presenterar sig själv som den yttersta verkligheten. Livet på andra sidan är betydligt mer bekymmersfritt. Åsa Beckman får trösta sig med att det blir bättre sen.

Nobelpristagare - själar med högre potential?

Fader Tid (Kronos/Saturnus) - pur intelligens?

Rubrikens fråga kan synas illa ställd och att svaret är självklart ja. Men ändå inte, för Nobelpriset tycks istället följa i spåren på en självförverkligad själ, en själ som inte har någon potential kvar utan äger full aktualitet.

Terminologin kommer från den aristoteliska uppdelningen i potentia/act.  Wikipedia har en artikel, men jag gillar innehållet i den här annoterade, skolastiska pdf-filen. Texten börjar så här:

ACT AND POTENCY (Greek ενεργεια [energeia]—δυναμις [dynamis], παθη [pathe]; Latin actus—potentia)—mutually ordered factors or components (ordered in different orders) of one being, in which act and potency are respectively: form and matter, substance and accidents...

Märk hur exakt den aristoteliska filosofin harmonierar med tankar i den indiska astrologin, ett av många vittnesbörd om att grekerna "är bara barn" som lånade från äldre kulturer i deras omgivning. 

Aktualitet är således det verkliga för Aristoteles, som hos Platon tingets (eller människans) inneboende form. Det är där den verkliga existensen återfinns, ytskenet är bara död materia eller ett "fenomen". 

I indisk astrologi kallas på samma sätt en planets underliggande värd - härskaren över tecknet där planeten befinner sig - för dess själ. Saturnus i Väduren är alltså bara det materiella yttre uttrycket - "kontroll på basis av Vädurens princip" - men det är Vädurens härskare som är Saturnus underliggande "själ" eller dess form. 

För att rekapitulera ett tidigare inlägg: När Saturnus ligger i Väduren och disponenten Mars också är hemma, talade jag om att kombinatet signalerade "aktualisering". När Saturnus ligger i Väduren och Mars befinner sig annorstädes i zodiaken såg jag en diskrepans som man kunde tolka som att de båda planeterna mellan sig uttryckte en spänning och en potential till förändring. Om Saturnus i Väduren var den aktuella belägenheten visade Mars en potential i annan riktning...

*****

Som jag garderat antydde i inlägget Leo Lagercrantz & själar med potential, var den i all hast påhängda studien av "potentialen" hos 513 Nobelpristagare möjligtvis inte korrekt. Jag upptäckte snart metodfelet och här följer den korrekta utvärderingen av den "högpresterande" Nobelpristagargruppen (förutom freds- och ekonomipristagarna). 

Det blir också en värdig final för bloggens försök att validera den antika världsbildens fortsatta giltighet på dess egna villkor. Bloggen har tjänat som en skolbänk i det offentliga under de gångna fyra åren och inläggen blir hädanefter mer sporadiska. Jag har tröttnat på att undersöka var och varannan skvalpkändis. Det här inlägget motsvarar mer bloggarens sanna jag.

Fast så har jag sagt förr utan att kunna hålla mig borta från tangentbordet...

*****

Frågan gällde, som sagt, huruvida Saturnus i den antika bemärkelsen "själens form" producerar bättre om den äger potential eller är fullt aktualiserad (eller om det kvittar lika). 

Aktualiserad eller "självförverkligad" kallade jag strukturplaneten hemma i sina två härskartecken Stenbocken och Vattumannen samt närhelst den gästar ett annat tecken och dess dolda disponent - det värdtecknets härskare - själv är hemma. I övriga fall, just beskrivna, befinner sig Saturnus dolda disponent i ett annat tecken med en annan karaktär och inriktning och ingjuter i själens form Saturnus en POTENTIAL till förändring - på gott och ont kan man misstänka.

Resonemanget gäller för alla planeter men jag tyckte just den strukturella Saturnus var intressant att studera eftersom planeten enligt inlägget Guden Saturnus och planeten med samma namn faktiskt betecknar ren intelligens. Ja, den också! 

I samband med Lagercrantz-inlägget hade jag mött lite tankar hos filosofen Plotinus om det gudomliga intellektet (Nous). (Låt inte inläggens publiceringdatum på förvilla. En del saker spottas ut med närmast "automatisk skrift" på bloggen, annat läggs på is några dagar eller längre...)

Och vilken bättre grupp att mäta Saturnus som "rå intelligens" eller den förnuftsprincip, det logos, som när den vänder sig mot Gud får axla en intelligens djupare än någon räknenisse i Anders Borgs guds- och människohatiska finansdepartement någonsin kommer att kunna förstå, än de som vunnit det prestigefulla Nobelpriset? 

Det är möjligt att en större grupp Mensa-medlemmar skulle utgöra ett tillräckligt gott dataunderlag, men jag har inte tillgång till deras medlemsmatrikel och tillhör för övrigt inte själv, vad jag vet, den celesta skaran av IQ 131 eller högre... Jag säger celest eftersom intelligens enligt Platons filosofi inte är ett jordisk utan himmelsk. Jag försöker här anslutna till hur nyplatonske Plotinus i Enneaderna handskades med Aristoteles dikotomi.

I inlägget Plotinus tankar om själars potential applicerade jag potential/aktualitet-dikotomin på astrologin eftersom det är uppenbart att den exceptionella romerske tänkaren (rankad som en av västerlandets viktiga tänkare och läst av just ingen alls, särskilt inte i Sverige) är påfallande initierad i astrologin och dess filosofiska implikationer.

*****

Den som minns att jag eliminerade Kräftan från det metodiskt felaktiga testet, glöm det! Även om Månens flyktighet gör placeringen osäker och så många Nobelpristagare inte har en känd födelsetimma, kan man kvitta de födslar där Månen kanske hinner in i Kräftan under dygnet, mot dem där Månen kanske hinner lämna Kräftan under dygnet. Det var tankefel ett som här korrigeras. Alla tolv tecken kan användas.

Men det verkliga felet var att jag betraktade en "aktualiserad" Saturnus i Stenbocken eller Vattumannen (Typ1) som likvärdig med t.ex. en Saturnus i Väduren där också Mars var på plats i sitt eget härskartecken (Typ2). 

Sannolikheten är inte 12:1 för dessa båda scenarier, utan 144:1 för att båda planeterna i den sammansatta "aktualiseringen" ska gälla. Det var därför testet resulterade i en för bloggen extrem överrepresentation. 

Jag fattade misstanke redan här och verifierade problemet genom att testa 1.000 slumpgenererade födelsedatum med samma metodfel. Samma överdrivet positiva besked för "aktualiserade själsliga former" dök upp, trots att 1.000 "Medelsvensson" inte rimligen kunde vara lika "självförverkligade" som Nobelpristagarna - försåvitt inte hypotesen var rent nys. Men resultatet för båda grupperna berodde alltså på ett slarvfel.

Sannolikheten för Saturnus hemma i Stenbocken eller Vattumannen är ~8,3% för vardera tecknet. Med två tecken förbrukade blir frågan om Saturnus och Mars i Väduren eller någon annan "aktualisering" via tvåplanetskombination således 1/10 x 1/10 eller procentuellt 1,0% 

I skriptspråk till astrologiprogrammet ZET ser dessa tio frågor ut så här:

(sa.ari & ma.ari) |
(sa.tau & ve.tau) |
(sa.gem & me.gem) |
(sa.can & mo.can) |
(sa.leo & so.leo) |
(sa.vir & me.vir) |
(sa.lib & ve.lib) |
(sa.sco & ma.sco) |
(sa.sag & ju.sag) |
(sa.pis & ju.pis) 

Eftersom de här två typerna av "aktualiserad" Saturnus eller själslig form har så olika sannolikhet, granskas här typerna separat. Jag gör först proceduren på kontrollgruppen med 1.000 slumpgenererade födelsedatum. Då kommer vi tydligt att se om det spelar någon roll för Nobelpriset att ens "själsliga form" är har realiserat alla sin potential, dvs. aviserar en fullt förverkligad själ vid barnets födelse.

Den som hann läsa det första testet innan jag tog bort det, vet att jag bakvänt gissade på att det var "bättre" att ha en själ med inbyggd spänning mellan Saturnus och dess disponent än att "redan vara aktualiserad" eller "homefree" vid födelsen. Det felaktigt upplagda testet visade det motsatta!

Låt oss skrida till verket och se vart forskning leder oss...


Som brukligt när antalet deltagare i ett test passerat några hundra, gäller "statistisk signifikans" vid ±40% eller större avvikelse från medelvärdet.


1000 deltagare "födda" mellan 1575-2702

Typ1. Saturnus sin egen herre i Stenbocken eller Vattumannen.

Medelvärde: (8,33% x 1000) + (8,33% x 1000), dvs. 16,7% av hela setet = 167 födelser.

I gruppen hittades 174 st, vilket ligger mycket nära medelvärdet.
Dessa två saturnusplaceringar utgör 17,4% av hela setet.

Typ2. Saturnus i samma tecken som sin disponent.

• Medelvärde: 0,1 x 0,1 = 0,01 eller 100 födelser (1% av setet)
• Signifikant avvikelse (±40%): vid eller bortom 60-140 födelser
• Testgruppen innehöll 83 födelser, dvs. inom slumpvariationen.

513 Nobelpristagare födda mellan 1817-1966

Typ1. Sa.Cap | Sa.Aqu

Medelvärde = ~86 födelser eller 16,7% av hela setet

I gruppen hittades 98 födelser eller 19,1% av hela setet.

En marginellt förhöjd tendens för en "aktualiserad" Saturnus att vinna Nobelpris således, och något större än slumpvariationen för 1.000 "Medelsvenssons". 

Men sannerligen inte i närheten av några ±40%. Har bloggen praktiserat tokgalet höga krav för statistisk signifikans? Eller kan Saturnus i Stenbocken eller Vattumannen sägas vara "aktualiserade" själsliga former men som likväl inte uttrycker sig som ren intelligens? 

Det var som sagt apropå Saturnus som ren intelligens valde Nobelpristagarhoroskopen som värdiga representanter. 

Nu ska gudarna veta att Saturnus ofta finner sig övermålad av de längre planetkretsarna så att denna "fördolde gud" (deus otiosus) inte sällan helt verkar lysa med sin frånvaro i människors liv och tänkande. En människa helt utan fungerande Saturnus skulle i teorin vara en lallande dåre! Med klen Saturnus och stark Mars en okontrollerad och farlig aggressor, med klen Saturnus och stark Venus en hora helt utan självaktning. Och så vidare.

Men nu innehåller astrologin flera punkter för att säkra intelligensen, och andra och helt klart tydligare mått har diskuterats tidigare på bloggen.  Att ens komma på tanken att pröva antydningar hos Plotinus astrologiskt är typiskt för den här bloggarens vilda ingivelser.

Som saker står just nu verkar inte enbart Saturnus hemma i endera härskarläget leda till något. Det kanske inte ens går att tala om "förverkligande" av en potential när symboliken är simplistisk?  

Nå, vi har halva testet av Nobelpristagarna kvar. Nu över till det tvådelade ominat om "en aktualiserad själslig form".

Typ2. Saturnus i samma tecken som sin disponent.

• Medelvärde: 0,1 x 0,1 = 0,01 x 513 eller ~5 födelser (1% av setet).
• Signifikant avvikelse (±40%): vid eller bortom 3-7 födelser.
• Gruppen innehöll hela 42 födelser.

Här ser vem som helst att något helt annat har hänt än för Typ1! Sex gånger så många som krävs för signifikant överrepresentation har vunnit Nobelpris när deras Saturnus är "aktualiserad" enligt Typ2.

I termer av min godtyckliga gräns för överrepresentation fullkomligt ramponerar fyndet den gränsen - en 800-procentig överrepresentation relativt medelvärdet och 600% över kravet på signifikant överrepresentation ger ett tydligt besked: en "aktualiserad" Saturnus representerar verkligen extrem intelligens - hos Nobelpristagare men inte hos vår kontrollgrupp med 1.000 simulerade födslar. Folk är folk och så kommer det stunder när "stjärnorna" är påfallande predisponerade för stort och djupt tänkande. 

Minns dock att detta världsunika fynd bara är ett mått på intelligens. Här diskuteras andra sätt att närma sig frågan.

*****

Anmärkning

Bilden överst är en detalj från amerikanska art rock-bandet Kanas skiva Overture från 1976. Sålde enorma mängder på styrkan av en hitsingel, "Carry On, Wayward Son" - en direkt allusion till det nytestamentliga temat om den förlorade sonen. 

I grunden är det en metafor för själens återvändande till himmelen efter en tids identitetsförvirring på Jorden. Bara den som likt Nobelpristagarna söker aktualisera sin själs form får tillbaka de förlorade himmelska skatter som själen bytte bort mot Anders Borgs och Fredrik Reinfeldts självförnedrande liv i ett ekorrhjul för bara plastleksaker.

Kansas texter avslöjar också filosofiska motiv och gruppen blev några år senare också en "öppet" kristen rockakt, vilket möjligen skulle ha stört fansen om det handlat om sinnesslö och mörk hårdrock och inte intelligent och utforskande "progressiv" dito. Men i USA finns/fanns inte svenskarnas förenklade förnuftstro (som mest påminner om Saturnus i som den yttrar sig via Jordelementet).

I det här sammanhanget påminner omslagets åldrade och djupt introverta kompositör om en Nobelpristagare. Missa inte att omslagskonstnären lyhört mot ämnet ("överbliven ouvertyr") (möjligen "flört med den politiska vänstern") ritade in planeten Saturnus ("ålderdom", "Fader Tid" men också "förglömmelse").

Om Kansas var lätt vänsterradikala ("vänsterouvertyr") är det bara logiskt, för kristna värderingar har ingenting att göra med Göran Hägglunds (kd), som lagt sig i säng med rovkapitalismen. Intelligens väljer alltid himmelriket först och så kommer det man behöver för morgondagen på något sätt.


Anmärkning 2

Publiceringsögonblicket, ser jag strax, ger en ovanligt märklig himmel! Det är inte bara nymåne utan också en magnifik sådan och den utspelar sig precis i slutet av Fiskarnas - befrielsens - tecken.

Det är frestande att jämför den här markant sattviska himmelen med horoskopet för den ateistiska MIT-astronomen som jag började denna morgon med att skriva om. Kan det verkligen vara så enkelt? Att Solen i Oxen söker döden och helvetet (identifikation med det materiella) och att Solen i Fiskarna i bästa fall väljer att simma "uppåt" och hittar Intelligensen bakom universums ytsken?

Notera hur Oxen i detta horoskop står i 12e huset för syndernas rening och har en ömsesidig reception med den rentvådda och upphöjda Venus i Fiskarna. Mot detta kan man ställa Mars attack mot ascendenten. Jag läser kartan dels som att den beskriver metodfelet som tvingade mig att ompublicera, men också som att kartan i denna nymåne bekräftar en nystart för den "befriade" bloggaren. 

Kartan beskriver en "omstart" i befrielsens tecken och med full kraft (Fiskarna i tionde huset, precis som då bloggaren själv föddes.) Jag behöver inte längre kämpa att bevisa ämnet för mig själv och 5-700 dagliga besökare. Nirvana är uppnått med detta studium av den gudomliga intelligensens lägre representant Saturnus och den bästa grupp som tänkas kan för detta: Nobelpristagarna.

*****

Se även: Nobelpristagarna: Solen och Saturnus är fiender

...samt en kritisk granskning av metoden i ovanstående inlägg:

Nobelpristagarna - nödvändiga sanningar?

Leo Lagercrantz & själar med potential

Det var en rätt otymplig diskussion av människorättskämpen Leo Lagercrantz horoskop jag förde i januari 2012. Ursäkten är väl att det inte går att sitta på två stolar samtidigt: astrologisk analys med dess många spelregler går knappast att göra till underhållande läsning.

Men det kanske går att förenkla resonemanget något, nu när  Lagercrantz återkommit till Carl Bilds oljesmuts, massmorden i Lundin Oils fotspår och den flata högerjournalistiken i samband därmed (AB).

I "dubbelinlägget" som började med ordet "ogooglebar" men övergick att diskutera Saturnus som själens form, återvände jag till den spännande frågan om planetens bakomliggande disponent som dess potential. Jag sade att t.ex. kombinationen av Saturnus och Jupiter i Skytten saknar utvecklingspotential eftersom gränsdragaren och formgivaren Saturnus ligger i expansionens tecken och expansionens herre Jupiter är står i sitt hemmaläge. Den expansiva Jupiter är helt aktualiserad och själens form (Saturnus) indikerar därför en höjdpunkt, ett fulländande, ett förverkligande av "lusten att tillväxa". 

Jag har funderat över några jämnåriga från den senaste kombinationen av Saturnus och Jupiter och noterat att ingen gått från klarhet till klarhet. Bland mina över 7.000 sparade horoskop hittar jag 124 stycken födda i denna tid. Men eftersom de stora ödesplaneterna ofta är bortträngda i horoskop för människor som lever det "lilla livet", upptagna av sina personliga göranden och låtanden, har jag svårt att se hur man kan forska i den här kombinationen. 

Mellan år 1900 och 2020 möts emellertid Saturnus och Jupiter i Skytten några gånger, och går man till föregående "subgeneration" finns en möjlighet värd att studera.

Range of search: 1.01.1900 - 1.01.2020
In steps of: 24h 0m
Search for...:
ju.sag & sa.sag

17.12.1900 -  5.01.1902
23.01.1960 -  1.02.1961
30.03.2019 - 22.04.2019
 6.11.2019 - 31.12.2019

Om nu kombinationen saknar "potential" att gå längre (Skytten representerar i sig den maximalt uppblåsta bubblan), då borde den här gruppen vara underrepresenterad bland Nobelpristagare - bloggen val för att studera astrologins eventuella verkan via de mest begåvade medlemmarna av den här arten. 

Tanken är enkelt: den som redan är aktualiserad vilar så att säga på sina lagrar. Det är bara de horoskop där en spänning råder mellan en planet och dess disponent där det finns en potential att förverkliga i detta liv. En "själslig form" som tränger på och söker sitt förverkligande. (Notera att resonemanget utgår från Skyttens arketyp - tillväxtens, framgångens eller expansionens urbild.)

Innan jag granskar alla 500+ Nobelpristagare måste jag, tillhörig en grupp födslar just innan sub-generationen "23.01.1960-1.02.1961", medge att det egna livet regredierat om man bara beskriver det formellt (saturniskt) i termer av karriär, status (eller i mitt fall med en sjundehusplacerad Saturnus, i termer av äktenskap). Detta är helt i linje med hur jag i "ogooglebar" beskrev en Saturnus i Skytten disponerad av en Jupiter som låg ett steg efter sitt manifesta uttryck, i dödens Skorpion. 

Sannerligen, alla mina relationer varit kortlivade! Ingen har nått ens tre år. Redan Liemannen (Saturnus) i 7e huset hotar med partnerns frånfälle (eller skilsmässa), men när husets ägare disponeras från Skorpionens tecken, måste symboliken rimligen anses akut!

Negativa tecken, som Skorpionen, betraktas som sinistra eller vänstervridna i astrologin (ingen politisk konnotation!) - de "skruvar sig neråt" eller begår syndafallet. Därför tillhör bloggaren en sub-generation där "själens form" bär på en potentiellt regressiv rörelse! 

Faktorer som var manifesta i födelsen förväntas avta eller tyna bort, och i det här fallet då särskilt på äldre år (Saturnus = ålderdomens signifikator). Att födas i ett åldersdiskriminerande land som Sverige och i en tid när marknadsliberalismen dömer ut folk redan vid 40 eftersom de då medför alltför höga lönekostnader för den onda företagen, det är naturligtvis ingen höjdare, om man har den här typen av signatur i sin födelsekarta! 

Mycket av bloggens politiserande sen Reinfeldt vid valet 2010 fortsatte hålla greppet om "det sovande folket" (som han, tydligen med viss rätt, kallat svenskarna), kan återföras på just denna potentiellt regressiva Saturnus. Vissa skulle kanske tala om "griniga gamla gubbar", men i det här fallet dubbelt så:

Inte bara den melankoliska Saturnus - det glädjelösa åldrandet - utan också en Jupiter som söker pusha dödens tema! Inte underligt att Helvetet är ett så populärt ord på bloggen! Jupiter ligger dessutom just under den västra horisonten i Fiendens hus. Denna fiende kan ur den filosofiska Jupiters perspektiv knappast vara någon annan än Djävulen, en återkommande figur i dessa inlägg! (Bör tillägga att jag inte är någon miserabel typ - den som söker leva det filosofiska livet är alltid lyckliga, i linjen med filosofins och religionens planet Jupiters grundnatur. Det är bara det att lyckan inte längre är avhängig materiella förhållanden.)

*****

Allmänt är den negativa potential Saturnus i Skytten disponerad från en Jupiter i Skorpionen tecknar - sinnebilden av individer som är pre-destinerade att falla ner från en uppblåst bubbla. Det är fallet som, som bäst, väcker den filosofiska sidan! Skytten/Jupiter är en obotlig optimist och synbarligen oförmögen att ta hinder och problem i beaktande, och det är därför Tobias Billström med sitt starkt Skytt-betonade horoskop är livsfarlig som migrationsminister, Skytten är helt okänslig för de problem som Skorpionen - flyktingar - slåss för sitt liv mot.

Potentialen till regression ligger alltså i att Själens form (Saturnus) startar i ett lyckligt tecken, Skytten är kanske det allra lyckligaste och bekymmersfriaste av dem alla (Jupiter/Jove = jovialisk). Men från Eldens relativa frihet och rena intelligens börjar disponenten Jupiter i Skorpionen genast underminera livsödet. 

Den negativa potentialen tycks antyda att själen redan vid födelsen har en "vilja" att vända åter till dödsskuggans dal. Ännu ett syndafall från Himmelen, ännu en återfödelse! Notera att det två stora planeterna här tecknar fallet från Eld till Vatten. Från ren intelligens till den fördunklade avbilden i djupa Vatten.

(En synsk bekant sprätte vid något tillfälle ur sig ett impulsivt uttalande, hon "såg" att jag hade ytterligare en återfödelse som människa kvar. På vilka grunder hon sade detta kan väl ingen utröna. Trovärdigheten minska eftersom synskheten är blandad med mycket personlig smuts vilket uttrycker sig som vanföreställningar kring den egna situationen. När det gäller andras belägenhet i nuet eller i framtiden har hon korrekt förutsagt flera händelser. Hon förutsåg en benskada som ännu låg flera år in i min framtid.)

En lång inledning som leder fram till iakttagelsen att också Leo Lagercrantz har en himmel med samma negativa potential, dvs. samma tendens att vakna upp från en liberal eller frihetlig Skytt-bubbla där allt är utmärkt, och upptäcka våndorna i Skorpionen - där aktiva syndare, som Skorpionascendenten Carl Bildt driver sitt mörka spel och dit före detta syndare förvisas - när det blir tid att återbetala gamla skulder från tidigare liv.

Skillnaden mellan Lagercrantz och bloggaren är dock avsevärd och "sent ska syndaren vakna" skulle ha kunnat vara tillämplig på undertecknad eftersom det är Saturnus (ålderdomen) som beskriver denna botten som går ur eller denna drunkningsdöd eller denna påminnelse om vår dödlighet. (Jag höll faktiskt på att drunkna den 15 maj 2005 på småtimmarna, och detta tillbud framkallade en nära döden-upplevelse där inte mindre än tre egyptiska präster - utan peruker eftersom de tydligen inte längre var i tjänst - kom för att hämta mig där jag låg djupt ner i vattnet med en tung ytterrock efter att ha gått i sömnen (!) över en kajkant.

Det här tillbudet stämmer fånigt väl med Liemannen Saturnus ägd av Jupiter i skorpioniska Vatten. Min första upproriska tanke till prästerna  under vatten var just, "Men snälla! Vatteninvigningen har jag ju redan gjort! (I ett tidigare liv i Egypten.)" Reaktionen kom så direkt att det var min själ som talade direkt - den mindes vad inte jag idag minns eftersom egot sällan är rent nog för att fungera som villigt verktyg åt den Verkliga Människan som bor i kroppen.

När det gick upp för mig hur nära döden jag varit ser man snart en ökning av bokinköpen - tillbudet väckte först min filosofiska ådra som blivit helt korrumperad under fem år av verklighetsfrånvända klippare i IT-branschen. Och med ett återupplivat intresse för astrologin dröjde det inte länge innan jag mottog de två "blå drömmarna" jag tidigare redogjort för och vilka invigde mig i den sideriska zodiaken, en hemlighet som västerlandet av på grund av det stora världsödet inte längre har rätt att känna till. Den västerländska astrologins ignorans motsvarar exakt hela den västerländska självlögnen.

Leo Lagercrantz har sin "potentiella regression" kopplat inte till senkomlingen Saturnus utan direkt till Månen och Merkurius. de två första planeterna på människans livsväg. Han bör därför redan i unga år ha börjat visa problembarnets tecken. En nej-sägare som skorpioniskt började invända sig mot missförhållanden och kanske t.o.m. en tendens att vilja peta hål på omvärldens självbelåtna Skytt-bubbla (vi talar här om arketypen Skyttens sämre uttryck, klipparen, chanstagaren, folk som lever på hoppet). 

Nu var faktiskt bloggaren exakt ett sånt här pain-in-the-ass redan som ung - snar att invända sig mot vuxenvärlden och påvisa missförhållanden, och Saturnus står i nästan exakt opposition med hans ascendent (personliga utblick). Och med Månen på ascendenten är budskapet därför påfallande likt det man ser i Lagercrantz månhoroskop. Skytten som "global klippare" får här mothugg från  disponenten i Skorpionen.

Men Lagercrantz har den bästa möjliga position att verkligen likt Offerlammet rena världen från dess synder, för hans Jupiter har parkerat sig i månhoroskopets tolfte hus som "försaka världen (för att återvinna sin själ)". Det är kanske inte lika vasst som Jesus som i dessa påsktider gjorde det mest skrämmande, släppte greppet om sin egen individualitet för att vinna den makt över liv och död som bara en människa som upphöjs till gudens nivå kan ha. Den stolta LEO (Lejonet) där den själsliga individualiteten är så viktig, kommer att nå SCORPIUS (Skorpionen) där allt man berömda sig om att vara måste överges för att själen ska kunna återupptas i Himmelen.

I en så kompromisslöst skarp artikel som Lagercrantz senaste, med udden riktad mot den svenska journalistkåren (eller stora delar av den), är det inte utan att man ser detta "offer av världens smicker" (12e huset) i syfte att hålla både sinne (Månen) och intellekt (Merkurius) på kurs och i harmoni med Sanningens ande, som för Jesus och hans judiska modersamfund Ebioniterna var det absolut viktigaste i en människas liv.

Efter en serie inlägg där Chandra lagna-horoskop närstuderats på jakt efter det kollektiva sinne som astrologin ser skifta allt som Månen går från station till station, är det intressant att se hur rätt orienterat denna födelsehimmel är.

Skytten i öster har Solen och Mars med sig som verksamma välgörare. Detta säger något om Jupiters kraft att förädla - båda dessa eldplaneter är i indisk astrologi essentiella problemhärdar eller illgörare. Hur Solen, som också kallas "jiva-atmans", den levande själens signifikator kan vara essentiellt ond har troligen en filosofisk botten. Astrologins Sol beskriver på individnivå i själva verket en utsänd solstråle in i detta kosmiska mörker som är vår värld av tid och rum. Eftersom detta är ett annat sätt att beskriva syndafallet är den identitet som den "levande själen i världen" bygger upp genom ett ego och egots rapporter om en omgivande miljö från början till slut ett falsarium och därför av ondo. 

Astrologins horoskopställande handlar alltså från början till slut om att söka klargöra exakt hur förblindad eller bedövad den fallna själen är! Inte konstigt att indisk astrologi ter sig dyster jämfört med den falska västvariant som söker blåsa upp individens ego tills dess att "min sanning är viktigast för mig" leder västerlandet till dess oundvikliga civilisationskrasch. Det är ingen slump att västastrologin snöat in på Väduren (ego) = vårdagjämningen. Här ser vi roten till européernas ondska, korttänkthet och subjektivism - och inte minst vilja att kriga och döda andra för att tillgodose det egna egots behov, på individnivå eller kollektivt. 

Att Solen kallas "upphöjd" i Väduren, ska därför inte automatiskt betraktas som något mer än att Vädurens passionerade Eld-natur och krigiska framåtanda är precis det medium varigenom den beslöjade Solen som bäst kan uttrycka sig i sin förvärldsligade och fallna natur. Mot sig har Solen en likaledes naturlig illgörare Saturnus, och som logiskt nog representerar tiden och timglaset som sätter en gräns för hur många år denna Sol eller från Himmelen utsända solstråle kan få lysa.

Varför Jupiter, ägare till Leo Lagercrantz sinne och intellekt, "bara" är verksamt neutral, beror på husen Jupiter tillfälligtvis äger (baserat på Månascendenten). Dessa accidentella ägarskap ger en blandad mix, där man särskilt kan notera hur Jupiter verkar ont genom att vara god och äga 4e huset för hem och familjens privata angelägenheter. Här således ett andra omen om att den unge Leo från första början varit något av ett besvärligt barn!

Men en sammanlagt neutral aktivitet hos en essentiellt god planet är inte fy skam, och särskilt inte när Jupiter själv står i 12e huset där man upplöser världens synder. Och det är just Jupiter som genuint samvete man så tydligt hör i hans senaste artikel.

Problemet är bara att Ljusets barn predikar för döva öron i mötet med Mörkrets barn. Den gamla filosofiska sanningen att en människa bara kan förnimma det hon själv bär på i potentiellt (eller aktualiserat) tillstånd, gäller här. De journalister i högerpressen Lagercrantz går till storms mot (faktiskt inte helt olikt hur den här bloggen kan låta, men bara mer slipat), torde till merparten vara de som Jesus och Ebioniterna kallade just "Mörkrets barn" eller Satans avföda!

En del religionsforskare har noterat den historiska paradoxen att det folk som utvecklade en astrologi som liknar en celest motsvarighet till rasbiologin 2.000 år senare själva faller offer för Förintelsen, men där nu andlig höghet avsaknaden därpå istället bestäms av den ignoranta människans enda perspektiv: det kroppsliga! 

I min värld var det korrekt att ge Jesus på båten för att han tog lätt på rörelsens astrologiska doktriner. De stämmer ju så förbluffande väl. Och är inte otack världens lön? Han utvaldes på astrologiska grunder och blev större än livet självt, men som alla otacksamma barn förstår man inte vidden av det grundarbete föregående generation lade ned. 

Här sitter jag, datatekniker under några korta år som arbetslös fas 3-slav och supportar min fas 3-anordnares räkning supporten på ett webhotell eftersom dessa arma nissar inte ens har de allra mest elementära kunskaperna om den teknik webhotellet erbjuder sina kunder. Så sjukt har samhället blivit under Fredrik Reinfeldt och hans marknadsliberalism! Arbetsgivaren vill inte längre betala några löner och att dagens tjänster och produkter är ett rent skämt av oduglighet, spelar ingen någon roll. Reinfeldt och liknande dårar manar alla att jobba mer och längre för att ha råd med "premiumprodukterna" - som i bästa fall fungerar (se dock skandalen med bilmärket Audio och deras värdelösa motorer som ideligen går sönder).

Högern har levt gott på att den lilla människan på gatan inte förmår stiga upp till Eld och Luft och se myten de lever genom. Det är Satans ormyngel som styr det här landet just nu, men hur ska man kunna uppfatta det om man både är en fallen själ (ett predikament som gäller alla som fortfarande är i livet) och går med sinnet fixerad vid det materiella från morgon till kväll? Det är västerlandets naturalism, dess vägran att befatta sig med stora frågor, som kommer att bli slutet för den här civilisationen. Den kommer att dö utan att t.ex. den här bloggens sideriska zodiak återupprättas. Det var inte västerlänningarnas öde i den större planen än att tjäna som mellanlandning för själar, själar som trampar vatten, själar som rör sig.

*****

[Här följde ursprungligen testet av Nobelpristagare födda med en själslig form "utan potential". Pga. av ett förrädiskt metodfel utgår det och kommer, när tid ges, att presenteras i ett eget inlägg.]