Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


Visar inlägg med etikett Solen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Solen. Visa alla inlägg

söndag 19 augusti 2012

SOL - Den gudomliga sfären




Aftonbladet återger nyheten att amerikanska forskare avslöjat sin egen inbilskhet i det förgångna. Vid olika tillfällen har man mätt solen och variationerna har man på den övermodiga människans vis tillskrivit "den andre" (solen, partnern, invandrarna) och inte problemen med de egna mätningarna.

Men nu har solen via mätningar i den atmosfärbefriade rymden visat sig vara just den Perfekta Sfär som alla i vilket fall alltid vetat att Guds sinnebild för människorna är. Det är parodiskt att mänskligheten ALDRIG går framåt utan hela tiden är ödesbundna att säga sig själv samma sak om och om igen! Ta mig bort från det här dårhuset!

Aftonbladet skriver förstås av en utländsk källa men förenklar. Det ser ut att på punkt efter punkt vara den tre dagar gamla nyheten som presenterad på ScienceDaily

Den svenska skribenten stryker datumet för nyhetens publicering i ett vetenskapsmagasin, den 16 augusti, vilket må vara honom förlåtet. Hur skulle den oinvigde kunna ens föreställa sig att det är SOL INVICTUS själv som regisserat den här pr-kampanjen för sig själv?

Även om den sideriska zodiaken är den ursprungliga, och den västerländska ett resultat av vetenskaplig förvirring, saknar inte heller den sideriska astrologin sina problem. Det finns fina artiklar i ämnet på det engelska internet, och som i problematiseringen av Annie Lööfs soltecken nyligen - ligger Solen i Tvillingarna eller i Kräftan - beror svaret på var i rymden man sätter gränserna för zodiakbältet. 

Under århundraden om inte årtusenden har det florerat en mängd skilda traditioner i Indien som gått från lärare till elev. På 1900-talet tvingades den indiska staten till ett val för att kunna koordinera det väldiga landets många festivaler och helgdagar. Valet föll på Lahiri-korrektionen. Enligt denna publiceras nyheten om den Perfekta Sfären när Solen befann sig i 29:30 grader Kräftan, universell tid (UT eller GMT). Avrundat således Kräftans 30e och sista grad.

Midnatt den 16 augusti 2012 - Lahiri-korrektionen

Men den indiske astrologen B.V. Raman räknades till Indiens skickligaste under 1900-talet och han hade genom egna efterforskningar kommit fram till en något avvikande korrektion av himlavalvets skenbara glidning (till följd av att jordklotet raglar som ett fyllo runt sin egen ideala axel - kanske det inbyggda "fel" som redan Platon talade om i anslutning till vår "fallna värld" trots att den västerländske "upptäckaren" av precessionen, Hipparkos, ännu inte var född. 

Historikern Thomas McEvilley har påpekat att inte bara Pythagoras sägs ha färdats till Österlandet utan att Platons texter är fyllda av omisskänneligt orientaliskt stoff och att det finns belägg för att t.ex. indierna redan utvecklat en atomlära hundra år före grekerna. Väst har i princip fått allt vi kallar vårt från äldre kulturer. 

Personhoroskop gjordes t.ex. i Babylon redan under det 5e århundradet före vår tid, 400 år före det äldsta grekiska belägget (också de äldsta judiska astrologiska fragmenten dateras till cirka 1 årh. fvt). Indierna fortsatte slaviskt att ange staden Babylons koordinater långt in på medeltiden, så det är inte svårt att se hur traditionen löpt i det fallet. 

Norra Indien nåddes också av en andra våg astrologi efter Alexander den Stores erövringståg. Det märks bl.a. på att norra Indien anser Saturnus vara fadersgestalten (som i hellenistisk och i modern västerländsk astrologi) meden södra Indien bevarar en äldre (babylonisk) tradition där Jupiter (Stadsstaten Babylons gud Marduk) under namnet Guru är Gud Fader.

Begagnar man B.V. Ramans ayanamsha (korrektion för vårdagjämningens precession, dvs jordaxelns wobblande), då finner man att nyheten om solen som den Perfekta Sfären når mänskligheten SAMMA DAG SOLEN GLIDER IN I HÄRSKARLÄGE I DET EGNA PALATSET - LEJONETS TECKEN!

Det kallar jag snygg symbolik!

Samtidigt handlar det bara om att Raman lagt startpunkten 1 grad och 27 bågminuter tidigare. För Solens vidkommande en skillnad på cirka 1½ dag, men naturligtvis ännu viktigare för de långsamma planeterna.


Raman-korrektionen, positioner i hela grader



Bonusspaning

B.V. Ramans horoskop - fräckt nog ställd med bloggens Lahiri-korrektion istället för hans egen:



Det finns ett budskap här som är så extremt att man nästan kan glömma alla generaliteter om överbetoning av Tamas guna (den mörka, tröga kvaliteten) och eventuellt andra tillkortakommanden.

När Vattumannen stiger i öster (vilken den gör oavsett vilket av dessa ayanamsha man använder) blir den lilla välgöraren Venus en yoga karaka, betecknare av en förening (yoga) mellan ett dharmiskt triangulärt och ett världsligt angulärt hus. Venus äger det nionde huset för förutsättningslös grundforskning, filosofi och religion samt det fjärde huset för inre angelägenheter (också ett mått på individens "lycka").

Den här Venus är nu bara en potentiell lyckofaktor tills man kan konstatera om planeten själv smyger undan till något obskyrt hus eller sätter ner foten och markerar att den finns till. B.V. Raman agerade så och tillbringade ett liv med att övertyga Indiens intellektuella om astrologins förtjänster. Och hans Venus är mycket riktigt placerad i ett av de prominenta hörnhusen, även om sjunde huset "bara" rankar som nummer tre efter det tionde och det första.

(Jag är osäker på om tionde verkligen är viktigare än det första - definitivt så eftersom det indikerar reell makt, men mindre i den meningen att det inte är ett dharma-hus, det är inte nödvändigt för själens självförverkligande.)

Men historien slutar inte med att föreningen av inre andlig plikt (dharma) och verksamhet i världen, dessutom bestrålar Venus Ramans ascendent. Och fast inte fixstjärnorna verkar finnas med på indiernas meny, är det förstås otroligt fascinerande att se "kopplerskan" Venus förmedla den välvilliga kungastjärnan Regulus välsignelse rakt till B.V. Ramans egen stofthydda !!! Här kan man verkligen tala om att den persiska kungastjärnan via Venus förmedling fritt kunnat verka på astrologens fysiska kropp. Han blev en skarp tänkare.

På nätet finns en annan tiduppgift, 19.15, vilken skulle ge 3° Vattumannen i öster och därmed en ännu starkare variant av det ovan sagda. Men jag tror mer på Ramans demonstrationshoroskop som finns inkluderat i indiska mjukvaran Jagannatha Hora.

*****

När bloggen bedriver den enklaste typen av astrologi, har Kräftan kommit att presenteras som ett passionerat men närigt tecken. Solen i Kräftan skulle därför kunna leda till reservationer inför individens intelligens, Solen har dock fallit ner på den sublunära "undervattensnivå" där den förväxlar idévärlden (himmelens) verklighet med de ofullkomliga avbilderna som kroppens sinnesutrustning levererar. Skulle dessutom Solen i Kräftan disponeras av en Måne fylld av störningar, då har vi en avgjord intelligensproblematik. Men bara om också Solens naturliga femte hus instämmer.

Hos Raman är Solen i Kräftan ett neutralt budskap, Solen är en naturlig illgärningsman eftersom den tenderar att torka ut livet och kanske också för att Solen är så egenmäktig, men Solens äger det som här är det sjunde "Lejonhuset" - ett angulärt hus. Detta neutraliserar Solens illabådande verkningar. Samtidigt ligger Solen själv världsligt svag i sjätte huset. Så långt inga tecken på något exceptionell intelligens.

Men det naturliga solhuset, det femte, ger ett långt intressantare budskap eftersom det är Buddhi (Merkurius) "intelligensen" som härskar här. Och Merkurius står prominent i Lejonet, och förfogas alltså av intelligensens egen symbol. Inför dessa indikationer lutar det således snarare åt förhöjd intelligens än åt den sorgliga närighet och trångsynta gruppegoism som t.ex. den svenska Sol-Kräftan Fredrik Reinfeldt står för.

Helt klart är att Raman till stor del lyckades vända den indiska intelligentians åsikt om astrologi så att indisk domstol på senare år vid två tillfällen fått tyst på stökiga grupperingar av typ Humanisterna som kommit med sitt tjat om pseudovetenskap och humbug. Påfallande ofta är det de okunniga som presenterar sig som "upplysta"!

I samband med RÅ KOGNITIV KRAFT, ren intelligens, tror jag inte man ska missa Jupiter, som har en släktskap med Solen. Om zodiakens naturliga tredje hus står för intellekt och strikt logisk verksamhet, kan det nionde huset ta sjumilasprång och på intuitiv väg nå kunskaper som Merkurius skulle behöva mängder med logiska små operationer för att nå fram till.

Nu är Ramans Jupiter inte alls någon tillgång enligt bloggens redovisningar av indiska metoder. Nog för att Jupiter är så prominent och mäktig en planet kan bli i det tionde huset. (Och den indiska astrologen med stor I blev han!) Men enligt läran om planeters verksamma natur gör Vattumannen i öster att Jupiter är verksam för ont! Och därtill i det tionde huset, så publikt och verksam för alla och envar i samhället! Vad är detta för märkligt budskap.

Planetens verksamma natur, som här går stick i stäv med dess fundamentala roll som den Stora Välgöraren, kommer sig av att den äger 2a och 11e huset. Enligt N. Raos summering av klassiska indiska doktriner är förmögenhetsplanetens ägo av 2a ekonomihuset en neutral faktor. Uppenbarligen måste Jupiters ägande av det elfte huset ses som ett allvarligt problem.

Läran om planeternas vänskap ger ingen hjälp, för elfte huset har en essentiell släktskap med Saturnus och gränsdragaren och expansiva Jupiter har ett neutralt förhållande till varandra. De "vet" båda att de är olika sidor av samma mynt.

Med en så ofattbart starkt omen om en välgörare som Venus mot ascendenten (och med kungavärdighetens Regulus i ryggen) kan jag bara fatta denna "onda Jupiter" som att filosofins Jupiter - som öppnar nya dörrar - inte alls är välkommen i ett slutet hus som det elfte. Som ideologiers och föreningars område förutsätts elfte vara avgränsat och stabilt, men Jupiter expanderar hela tiden! Indisk astrologi menar också att elfte kan indikera människor som står efter förmögenhet genom extrem karriärism - det elfte är som ett andra ekonomihus räknat från tionde karriärhuset. 

Är det förmögenhetsansamlandet som sådant som ges tummen ner i det antika systemet? Eller är det helt enkelt så att Vattumannen stigande primärt och i individens egen person representerar Saturnus höggradiga organisation och att Jupiter i 11e blir en kontraktion mot den just inkarnerade representanten för den saturniska, systematiska mentaliteten och därmed en naturlig illgärningsman, ett logiskt ofrånkomligt hot, eller hur man nu ska se på saken? Jag har efter tre år ännu inte förstått mycket av den här extrema djupa astrologin!

Att Jupiter kanaliserar det onda eller en ond filosofi skulle faktiskt i tionde huset kunna tolkas som att det var så Raman betraktades av det indiska samhällets makthavare (10e) - åtminstone innan han hunnit sätta ett avtryck. 

Enligt den indiska läran om cykler passerade Raman sin långa Jupiterperiod 1937-1953, dvs från han var nästan 25 år och 16 år framåt. Dessa måste ha varit åren då han som ung eldsjäl började propagera för astrologins giltighet i det indiska samhället och man kan därför bättre förstå den misstänksamhet som den vid tiden extremt anglifierade indiska eliten måste ha upplevt. Ja, Jupiter i sitt TEMPORALA SAMMANHANG passar utmärkt som en illgörare i det tionde hus som är en ytlighetens och hyckleriets zon. Själv med Jupiter i Skorpionens vatten kan identifiera mig med Raman, och även jag har Jupiter som "verksam illgärningsman". 

Här ska man skilja på den grundläggande godheten i Jupiter och hur den uppfattas. En Jupiter som är "verksam illgörare" kanske bara är något i stil med "otack är världens lön"! Undertecknad "brände av" sin Jupitercykel redan som ung, mellan 11 och 27 och förvisso påbörjades högre studier under perioden men de kom också av sig eftersom bloggaren tvingades in i svenskt fängelse för sin antimilitäriska filosofi. Ett exempel på hur "verksam illgärningsman" alltså kan vara en hur världen ser på planeten snarare än att Jupiter i grunden skulle ha korrumperats och blivit ond (detta är inte möjligt, en essens är en essens). 

Efter att samhället statuerat exempel med den unge vapenvägraren tog det några år innan hungern efter universitetets kunskaper vaknade på nytt, och examen togs först vid 35 när "flytets period" sedan länge var förbi och istället motsträviga Saturnus styrde livsutvecklingen. Inte för att en obskyrt placerad Jupiter sjätte huset i sig tyder på någon firad individ, jämför med Ramans Jupiter i det tionde för rank och prestige! Det sjätte är istället olyckans och slaveriets sektor, vilket Fredrik Reinfeldt så tydligt bevisar med sin diktatoriska Saturnus i detta gräsligt usla hus. Hans Fas 3 för arbetslösa svenskar är faktiskt Näringslivets röst och slaveriets återinförande.

Ramans snyggaste merit ur perspektivet yttre status är kanske att han upptogs i Royal Astronomical Society London 1947. Detta utspelar sig inte bara under hans Jupitercykel utan också under den subcykel som jag (innan jag började granska hans planetära cykler) pekat ut som den viktigaste: Venus (välsignad av kungavärdiga Regulus)!
Vimsottari Dasa:

 Jup MD:  1937-06-10  -  1953-06-10

  Antardasas in this MD:

  Jup:   1937-06-10  -  1939-07-31
  Sat:   1939-07-31  -  1942-02-08
  Merc:  1942-02-08  -  1944-05-16
  Ket:   1944-05-16  -  1945-04-21
  Ven:   1945-04-21  -  1947-12-23
  Sun:   1947-12-23  -  1948-10-12
  Moon:  1948-10-12  -  1950-02-08
  Mars:  1950-02-08  -  1951-01-16
  Rah:   1951-01-16  -  1953-06-10

(Sannolikheten är väldigt liten att han upptogs under julen 1947, då Solens subcykel trädde i effekt.)

Summa summarum: läran om "planeters verksamma natur" och Jupiter som "verksam illgörare" har här inte stoppat Raman från att få ett "världens erkännande". Uppenbarligen är det Jupiters essentiella godhet i kombination med firad position (tionde huset) som väger tyngst.


söndag 25 juli 2010

Vem är arketypisk syndare?

En spin-off på föregående inlägg som måste läsas först för att det här ska vara meningsfullt.

*****

Naturligtvis blev det intressant att söka genom min lilla datasamling på drygt 4.000 celebriteter på jakt efter den arketypiska sinnebilden för att en avfälling från himmelen ankommit till jorden!

Sannolikheten för oppositionen mellan Solen i Lejonet och Saturnus i Vattumannen är 1 på 144, så bland cirka 4.000 celebriteter och offentliga personer borde vi hitta cirka 27 med den här konfigurationen.

Och det är exakt så många som resulterade, efter att jag fimpat en okänd bekant (hårdnackad ateist med psykiska besvär för övrigt).
Här är namnen, och i några fall kortfattade förklaringar:

  • Arthur Koestler - ateistisk kommunistförfattare som blev allt mer intresserad av djup filosofi i sitt liv
  • Buddy Holly - maniskt produktiv rockmusiker som dog mycket ung i flygkrasch
  • Carin Mannheimer - regissör, har inga uppgifter alls
  • Carl David Anderson - Nobelpristagare i fysik/matematik ("hittade" positronen)
  • Charlie Sheen - skådespelare, hedonist och värsting
  • Christer Sturmark - korstågsfarare i ateismens sak
  • David Reimer - begick självmord efter misslyckat försök att operera om könet
  • Edward Gein - massmördare, ständigt varnad av modern för lustkänslor och för att bli berörd av kvinnor!
  • Henry Lucas - massmördare, tillskriven 350 mord!
  • Jesper Högström - patetisk författare: "jag hatar kulturskribenter och lata författare"
  • Joanne Whalley - brittisk aktris, inga data
  • John L. Hall - Nobeltagare i fysik/matematik (spektroskop)
  • John McCain - am. politiker, häcklad för enorm materialism (äger 7 hus och 13 bilar)
  • John Phillips - folkmusiker, Mamas & Papas, libertin, svåra drogproblem
  • Keanu Reeves - skådespelare. Många roller i Djävulens närhet! Vad sägs om filmen "Constantine"!!? Men förstås: också messiasfiguren Neo i Matrix.
  • Kyra Sedgwick - aktris, ingen info
  • Lily Tomlin - aktris, flummig livsnjutare av äldre hippietyp
  • Maria McKee - singer-songwriter, svårmodig, svåra drogproblem
  • Martin 'E-Type' Eriksson - ja, vad säga? 
  • Mats Wilander - idrottsman/tennis (inbillad rockstjärna, precis som Lejonet Anders Lundin)
  • Paul Bernardo - massmördare, sadist
  • Rosie Perez - aktris, lustfylld latina som spinner på sex vid varje tillfälle
  • Shania Twain - kanadensisk country-rock-sångerska
  • Sir James Jeans - matematiker/astrofysiker, platonist
  • Stig Wennerström - landsförrädare (spion) 
  • Sven Stolpe - historisk författare, stenhård och oförsonlig katolik (tankarna går till Sturmark här - extrema motsatser möts!)
  • Wilt Chamberlain - idrottsman/basket, kronisk sexmissbrukare, uppger 20.000 kvinnor sedan puberteten

Rent spontant reagerar jag på att det var så pass många mördare (dessutom massmördare) under "den arketypiska syndens" konfiguration. Av de cirka 4.000 horoskopen tillhör bara 83 mördare, vilket är 2%. 

Av ovanstående 27 har vi 4 kopplade till mord (jag räknar in självmordet här men utelämnar Koestlers självmord i hög ålder inför en sjukdom). Lägger vi till Buddy Hollys tidiga död - för minns att Saturnus också är Liemannen - så har vi temat död bland 18% av dessa 27. (Skäl: Talesättet, "syndens lön är döden".)

De tre massmördarna motsvarar 11% att jämföra med hela underlagets 2%. Den överrepresentationen hade varit intressant om inte underlaget varit så magert.

Men som saker och ting står, ser det faktiskt ut som om Dräparen Saturnus har ett finger med i spelet här.
:-)
Naturligtvis är var och en värd en egen studie, och jag måste säga att det var fascinerande att hitta "den arketypiska syndens" signum på Keanu Reeves som bl.a. förlorat en flickvän i en dödsolycka i bil samt verkligen hittat fram till filmroller där ofta syndafallet eller det djävulska figurerat i handlingen. Minnet kanske lurar mig här pga den klockrena filmen "Constantine", men jag ska vid tillfälle gå igenom hans resume och granska vilka filmer han tackat ja till.

För det är ju så att även om man bär arvsynden inbränd i sin själsliga form, är det bara - antar jag - under denna enda inkarnation som horoskopet rör. Varför man kommer under den här stjärnhimmelen kan bara själen själv besvara genom att blicka inåt.


Människans kropp är himmelsk



Detta är vad "krämarna" gör med orden "himmelsk" och "kropp" - kapar dem och drar ner dem till pälsdjurets nivå. Genom att likt katten sitta och slicka och pyssla med sitt yttre inbilla sig att man kommer ett steg närmare en "himmelsk kropp".

En fullständigt missvisande inledning som jag inte kunde förneka mig! Jag sökte en illustrativ bild på Google via frasen "celestial body". Men det blev bara de fysiska planeterna och ett och annat foto på en kurvig kvinna!

Poängen med hud- och duschcremer är att Saturnus i västlig tradition anses anknyta till huden såsom den synliga yttre gränsen för vår kroppsliga form. Planeten kommer att figurera starkt i det här inlägget.

*****

Många skulle inte tro att kristendomen kan ha någon som helst koppling med astrologin, särskilt inte enkla troende själva. Men det är i Sverige, där bildning aldrig ansetts värst viktigt.

I flera olika texter har jag blivit uppmärksam på att John Scotus - den irländske medeltidsteologen - tycks ha varit en särdeles klartänkt figur. Detta förstås i kraft av sin kunskap om Platon och Aristoteles.

Wolfgang Smith 1930-...


Från en essäsamling av rymdflygsingenjören Wolfgang Smith som jag läser sakta för att inte missa ett ord av en absolut glasklar tänkare, fastnade jag i kapitlet om "himmelsk kroppslighet" för följande:
John Scotus uppfattar människans ursprungliga natur i distinkt himmelska termer. Faktum är att han inte tvekar att använda sig av de dogmatiska formuleringarna från kyrkomötet i Kalcedon på mänskligheten, och, faktiskt, på hela universum, i deras perfekta tillstånd.

Hans doktrin, som det kan tillämpas på det fullkomliga universum i stort, utgör i själva verket en kalcedonisk kosmologi. 'Det finns inget i den mänskliga naturen', säger John, 'som inte är andligt och av det begreppsliga ["noetiskt", av Nous]. Till och med kroppens substans är begreppslig/noetisk.'

Materialiteten gör entré först när anden eller viljan står i opposition till den arketypiska idén [formen], det vill säga, bara där "synden" har trätt in. 'Det är otänkbart', säger John Scotus, 'att kroppen var förgänglig och materiell före det att orsaken till död och materialitet, nämligen synden, hade gjort sitt framträdande.'

The Wisdom of Ancient Cosmology, s. 89-90 (min snabbövers.)

Om det finns någon som förblivit tillräckligt länge vid den här bloggen och samplat tillräckligt många av inläggen, står det här helt klart att jag presenterat läsarna för en kristen astrologi, i linje den här religionens djupa skuld till den grekiska filosofin, vars beroende av österlandets filosofi i sin tur kanske aldrig kommer att i grunden utredas. Klassicister brukar inte vara så intresserade av att se den västerländska anden stå i beroendeförhållande till äldre kulturer. 

Långt under klassicisternas bildningsnivå hittar vi sedan de vulgära ekona av den här västchauvinismen, bland annat i svenskarnas ogrundade föreställning att deras sekulära världsbild skulle representera en högre insikt än världsreligionernas, trots att varje tanke sekularisten tänker är en fadd och urvattnad kopia på det äldre kulturer förberett åt dem!

Otacksamma hundar, är vad den västerländska pöbelmobben är. Ovärdiga sitt intellekt, det som John Scotus identifierar som vår himmelska andekropp, vårt individuella nous i det större Nous - som är det gudomliga medvetandet.

Från Johns tankar identifierar vi ledigt tvåvärldstänkandet bloggen antydde i astrologins lära om de fyra elementen vilka grupperar sig i en positiv, kreativ duo och en negativ, reaktiv duo (Eld/Luft respektive Vatten/Jord). Det finns en människa som logiskt om än inte temporalt föregår den stofthydda dagens förnuftsmaterialism säger är den enda kropp vi har. Vår himmelska kroppslighet liknar astrologin vid Luftelementet. 

Smiths förklaring av John Scotus, att det materiella visar sig först då "anden står i opposition till den arketypiska idén", är en djupt filosofisk och kanske skulle det vara en alltför bokstavlig tolkning att läsa detta som en allusion till astrologiska faktorer i opposition. 

Men låt oss prova idén, som en ren spekulation. Smith/Scotus identifierar ande med vilja, precis som den här bloggen från första början har påmint om att indisk astrologi (och andra traditioner) ser Solen som symbolen för jiva-atman, den levande andevarelsen, och även som viljekraftens planet. När Gud säger "varde Ljus", och ljuset uppstod ser vi kreativitet genom vilja. 

Ytterst pekar därför även Solen och ljuset på en realitet bortom sig själv. Men i förhållande till den övriga verkligheten "syndar" astrologen inte alltför hårt om han i Solen ser viljekraften utgå. Som härskare i Lejonet är för övrigt Solen känd som konstnären eller kreatören - kanske sådana yrken som kommer så nära gudomliga skaparakter det är möjligt.

Materialitet, säger Smith/Scotus i vår spekulation, uppstår först då Solen hamnar i opposition till "arketypen", "idén" eller "formen". Denna distansering från Solen relativt Formen gör tydligen att den senare kastar en SKUGGA bortom sig själv. Synden och materialiteten!

Låt oss använda horoskopet för en av Sveriges fallna själar, gudsförnekaren Christer Sturmark, och genom detta åskådliggöra vad den mästerliga vetenskapsmannen och filosofen Wolfgang Smith här kan tänkas säga, i astrologiska termer. 

Det här horoskopet innehåller nämligen just den opposition mellan Solen (anden/viljan) och astrologins odiskutabla signifikator för "form". Den senare är förstås Saturnus, ofta nämnd som "materialismens planet", fastän själv i indisk tradition en essentiell Luftplanet.


Det vill alltså synas som om Christer Sturmark själv är urtypen för en fallen själ, en syndare, en som skapar SKUGGOR i det att exakt motsvarar förutsättningarna för en andesjäl som "vridit" sig ur fas med sitt egen andliga centrum.

Att sedan notera att också hans sinnelag (Månen i Jungfrun) tar del i denna synd eller opposition (Jungfruns härskare Merkurius står i Lejonet), är knappast till någon tröst. Merkurius opposition till Saturnus hos Tiger Woods visade sig t.ex. vara en fullständigt samvetslös syndare, utan ett spår av äkta, inre vilja att begrunda sitt "problem". 

Saturnus är verkligen helt utan empati och här återverkar problemet på just den planet, Månen, som representerar empati. Jag skriver detta för att jag så väl själv känner igen en förmåga att slå dövörat till (Månen i opposition till Saturnus). Hos Sturmark är hela systemet kortslutet.

Med denna lilla exercis i spekulativt tänkande har vi gått åtskilligt mycket längre än bloggens tidiga och mycket enkla tolkningsnycklar, som den att det skulle räcka med att ha prominent Eld och Luft i horoskopet för att meritera etiketten "kreativitet". 

Ovanstående opposition bestående av Solen och Merkurius i Lejonet och Saturnus i Vattumannen innehåller två planeter i sina härskarlägen (Solen och Saturnus) och blundade man ett ögonblick för att Solen och Saturnus är naturliga fiender eftersom anden är gränslös medan Saturnus drar gränser, skulle man kanske kunna tala om en kreativ talang här. 

Men med ovanstående filosofiska skruv ser vi att det är en svart, bakvänd kreativitet som skapar mörker och skuggor och inte ljus. Vissa själars uppror mot källan till sin egen existens (Gud) är så djup att de t.o.m. skapar död mörk materia längsmed den väg de vandrar!

Minns hur i skräckfilmer det ofta blir kylande kallt när en död människans ande passerar genom rummet och de förskräckta människorna andas rimfrost. Det skulle kunna vara en svart själ i synd, en Sturmark, som rör sig genom rummet. En av mörkrets utsända.

Nu är ju dyrkan av Satan inskriven i hela det sekulära svenska programmet, och det är naturligtvis inte så att medborgare bara föds när det är dags för den här oppositionen mellan Sol och Saturnus, mellan ande/liv och dödens Lieman - han som kastar Skuggan. 

Men just för att så många föds i veka eller diffusa tider, är det viktigt att vara medveten om var mörkermännen befinner sig. Vi har sett att de gömmer sig i skadade homosexuella kroppar en masse, men i det fallet är det människor som i detta livet återbetalar för gamla synder och man ska inte vara alltför hård mot dem. Att stängas in i ett kroppsfängelse är illa nog och att dessutom hänvisa fel krypta, det kan inte vara roligt. 

Men när det kommer individer och förnekar sin egen ande, som en Humanist-kollega till Sturmark gjorde i en ganska barnslig artikel för några år sedan, då vet vi att vi har göra med mörkrets makter som bara poserar som "upplysningsmän".

*****

Missa, apropå ämnet synd, inte att den sataniska axeln mellan Oxe och Skorpion så att säga kompletterar Sturmarks arketypiska Sol-Lejon och Saturnus-Vattuman (här är alla fyra Tamas-tecknen, mörkertecknen). Om oppositionen mellan Eld och Luft beskriver själarnas syndafall i himmelen (representerat av Lucifer själv, den första av alla dem som hoppade strömhopp ner till de lägre världarrna!), där beskriver den sataniska axeln mellan Jord och Vatten en människa som föds på "vår" jordiska sida av samma syndafall.

Här är vi, nedkastade i märkliga kroppshöljen - med hungriga munnar i båda ändar (anus är en negativ mun!) och fastlåsta i den jordiska naturens försök att imitera en annan högre värld. Men ur stånd att få till något bättre än detta! Man kan på sätt och vis förstå en ateist som inte kan se någon Gud i naturens brutalitet, men att de inte tänker genom alla perspektiv innan de tar ställning, det är deras brist och synd.

Jag skriver dessa ord ännu under stark påverkan av den remarkabla psykiatern och dualisten Arthur Guirdham, vars flera böcker inte nog kan rekommenderas. Hans starkt "noetiska" horoskop här.

*****

Några biografiska data om Wolfgang Smith här, och en granskning av hans horoskop, lika "noetiskt" som Guirdhams, här.


PS. Jag är medveten om att vårt exempel har förekommit i flera inlägg de senaste veckorna. Jag upplever mig dock inte på något sätt eller fixerad för tillfället och kan bara tolka det som att Solens transit genom Kräftan för tillfället riktar strålkastarljuset mot detta tecken. I Sturmarks fall rymmer Kräftan en ytterligare källa till problem: Mars/Venus indikerar ett hat mot sin egen själ. Är detta budskap om något sårigt och smärtsamt på insidan då ett komplement till "synden" i Sturmarks yttre agerande mot allt högre förnuft? 

Det kan vara så att Sturmarks onda Kräfta "sänder" i respons på Solens passage högre än någon annan i Sverige - vilket kan stämma eftersom det drar ihop sig till gayfestival och han kryper fram ur sin reträtt för att fåna sig mot de kristna socialdemokraterna i hbt-frågan i Newsmill-inlägg. En socialdemokrat och kristen kritiserar med rätta Sturmark för den vingliga linje han beskriver i den svenska debatten.

Som jag sade i inlägget om regissören till filmen Inception: kan inte någon nära vän till Sturmark ta honom till en hypnosregressionist så han får ur sig det här onda tidigare jordelivet som hemsöker honom så. Det är uppenbart att han lidit religionsförföljelse i ett tidigare liv och nu har blivit samma förföljare själv - men av de religiösa.


*****

Se även Vem är arketypisk syndare? - en spin-off på detta inlägg.

 

torsdag 2 juli 2009

Soltecknen och kriminalitet

Direkt efter upptäckten i förra inlägget (nytt fönster) att illgärningsmannen Mars beter sig lite olika i det förvisso väl magra underlaget av 15 sexbrottsdömda, började jag om från noll och testade en samling med 2.226 solära horoskop för kända och ökända personer som jag på måfå sparat under några år.

Med "solär" menas att födelsetidpunkten inte är känd, men här var min fundering bara om soltecknen beter sig olika i fråga om kriminalitet. Till skillnad från förra minitestet där Mars hade huvudrollen är Solen på det hela taget en neutral planet. Indisk astrologi kallar den visserligen "grym", men det hänvisar mest till att livet i heta sydländska klimat inte är någon dans på rosor.

Jag tror det är mer korrekt att bedöma paret Sol och Måne som i grunden rätt neutrala faktorer, särskilt ur det perspektiv där Solen indikerar andesjälen - atman - som är den varelse som via sin inkarnation i människokropp är här och samlar upplevelser. Andevarelsen kan ta båda "onda" och "behagliga" liv och frågor om gott och ont tillhör inte dess upphöjda varseblivning.

Att klassificera Månen som "ond" vilket indisk astrologi gör för det halva varv då den åter är på ingång mot en nymåne (och god då går mot fullmåne), tycks också dubiöst och av föga praktiskt värde. Åtminstone har jag inte nått den subtilitet där jag ser några skillnader i psykets (Månen) funktionalitet.

Solen i:Antal:Dömda:Kriminalitet
(procentuell):
Väduren193199,8%
Oxen196178,6%
Tvillingarna197115,5%
Kräftan18594,8%
Lejonet188134,9%
Jungfrun18684.3%
Vågen16095,6%
Skorpionen168105,4%
Skytten17242,3%
Stenbocken16563,6%
Vattumannen180137,2%
Fiskarna236177,2%
Alla:22261366,1%

Gör vad du kan av den här uppställningen! Om man "normaliserar" det skiftande antalet horoskop för vart och ett av de 12 tecknen genom att beräkna den procentuella kriminaliteten för vart och ett, syns en tendens. Det är uppenbart mer kriminalitet i en tredjedel av zodiaken, den som sträcker sig från Vattumannen och genom zodiakens sista tecken Fiskarna och sedan in genom omstarten i Väduren och fram t.o.m. Oxen.

Jag har ingen förklaring till varför, i rena tal, betydligt fler Fiskar har noterats än andra födslar. Jag har själv ingen aktivitet i detta tecken som skulle tyda på en benägenhet att svara på nyhetsmaterial där en Fisk figurerar.

Mycket intressant sker också en kraftfull minskning av kriminaliteten på ett ställe. Det remarkabelt låga värdet 2,3% hittas vid just det zodiaktecken där godhetens herre Jupiter (eller Zeus) härskar, i sitt positivt polariserade Eldtecken Skytten. Är detta en slump att religionens och filosofins zodiaktecken är så relativt befriat från kriminalitet?

Tyvärr är jag inte mycket till matematiker och kan inte säga om det här resultatet med bara 136 kriminella horoskop har någon statistisk signifikans. Jag misstänker att det inte har det, med de relativt låga avvikelser det rör sig om från det förväntade snittet på 6,1% kriminella i vart och ett av de tolv födelsetecknen.

Dock ska noteras att "värstingen" Vädurens brottslighet är strax över 50% högre än snittet, och Skytten med sin granne, den laglydiga samhällsmedborgaren Stenbocken, är distinkt mindre än hälften av förväntat snitt.


Att just Jupiters positiva tecken var så föga belastat tar jag med mig som en glädjande upptäckt, precis som jag redan tidigare genom åren tyckt mig se att graverande fall av brutal brottslighet ofta tittade fram i Väduren, Oxen och Tvillingarna. Men det var med den tropiska zodiaken.

Med den sideriska zodiaken flyttas detta område bakåt i zodiaken - och när man betänker saken närmare är Fiskarna ett moraliskt osäkert tecken. Jupiter behärskar även det, men nu visar sig expansionens planet i sitt "negativa tillstånd", dvs det drar saker till sig och stället för att ge ut.

Inte minst har det på den här bloggen dykt upp ett antal fartblinda (men inte dömda) figurer i samband med diverse fond- och bankskandaler som antytt att Vattenelementet generellt skulle kunna vara problematiskt.

En tillfällighet kanske, men notera kriminalitetens halvering i Eldelementet, var gång elementet repriseras i en mer komplex variant.

I första fasen är Elden helt egocentrerad i Väduren: ~10% kriminalitet. I andra fasen, som Lejon, utgår Elden ur en djupare känsla av Individualitet - kriminaliteten halveras till 5%.

Och i Eldens tredje och avslutande manifestation, den transpersonella eller universalistiska Skytten som riktar eldpilen helt och hållet bortom sig själv, halveras kriminaliteten ännu en gång, nu till mindre än 2,5%!

Tänkvärt?

Det lär bli fler ministudier av det här slaget.



*****


Se även "Stora skurktestet" där jag upprepar undersökningen med ett något utvidgat underlag.