Einstein och hinduiska tesen om planetär "mognad"

Indiens astrologer är verkliga siffernissar, praktiska typer till synes utan filosofisk böjelse eller intresse av hur deras lära tillkommit. I fråga om den underordnade doktrinen om ”planetens ålder” stötte bloggaren snart på problem och något mer måste sägas om avastha-doktrinen.

(Upptäckte att en initial felläsning förts vidare i alla år: avaSH… Alla felstavningar på bloggen har nu rättats - det tog en god stund!)

Wikipedia drivs av sekulära tankefascister och ovanför artikeln om avastha ser jag tankepolis anmärka på att artikeln falskeligen imiterar Wikipedias officiösa och förment neutrala röst men i själva verket använder en troende hindus metafysiska bas för att beskriva ämnet.  Den ateistiska västerlänning som tryckte in den varningstexten beskriver perfekt hybrisdemonen Rahu i verksamhet: ”snäppet bättre än dig, du simpla hindu”.  Naturligtvis lär ingen skriva om texten för att behaga en demon. Wikipedias administrativa insida är alltjämt tummelplats för små makt-Hitlers.

https://en.wikipedia.org/wiki/Avastha_(Hindu_astrology)

Likväl… räknenisseriet är påfallande och planetens fem mognadsstadier kvantifieras: när planeten är i sin början av resan genom ett zodiaktecken sägs den vara Barnet och har bara ”en fjärdedels styrka” medan den i slutet av färden är Död och tillmäts ”minimal inverkan”. För några år sedan hade jag slutgiltigt bestämt mig, ”ålder” är en dålig metafor (planeter är gudarnas synliga gestalt och gudar åldrars inte i sig i t.ex. termer av mänsklig skröplighet, däremot kan man säga att de i sitt döda tillstånd i princip är färdiga med den uppgift som zodiaktecknet symboliserar. ”Nu har jag varit här, och nu kan jag detta”. 

Givet den hinduiska läran Atma Karaka, som ger den planet som hunnit längst i sitt zodiaktecken rollen som själens signifikator, uppstår en teoretisk självmotsägelse, som jag kommenterat och sökt bemöta flera gånger eftersom det är lätt att glömma att planetens ”åldrande” är utifrån zodiaktecknet och inte i sig själv. En död intellektsplanet som Merkurius är död för sitt zodiaktecken och inte en senil och oförmögen planet!

De räknenissiga hinduerna säger faktiskt så mycket själva. I sitt ”döda” Mrita-läge OM i ett positivt zodiaktecken, kan planeten mycket väl vara Atma Karaka, dvs. själens signifikator. 

Vad säger detta? Jo, att planeten som ”själens svaga röst” borde vara stendöd om astrologin talade om individens karaktär. Men avastha är bara ännu en räkneövning för att ranka planeternas betydelse före astrologens tolkning av horoskopet. 

För bloggaren stämmer detta. Merkurius i Vågens 27e grad har inte varit dominant i det yttre livet (innan Sideriska som heller inte är någon världssensation). Men Merkurius har alltid varit den mest aktiva planeten genom livet och den som bäst representerar bloggarens själsliga böjelse (AK). Redan i barndomen avböjde han att gå ut och leka med barnen några dagar i veckan för att han mentalt kalkylerade hur ofta han kunde "lämna flocken" utan att förlora sin plats som en i gänget. Men han ville ju allra helst sitta och skriva och illustrera egna hemmagjorda serietidningar! Dessa cirkulerade han i klassen under några korta perioder. En liten pojk-publisher – detta är så Merkurius i Vågen i 5e barn- lek- och kreativitetshuset. Väger olika vägar och utfall mot varandra redan som barn.

Likt dessa tidigare uttryck för "själens vilja" blev det bara periodvisa insatser i merkuriusyrken i livet, ungdomsjobb som butikssäljare (Merkurius på definitiv "introduktionsnivå"), 3 år som dataprogrammerare, 3 år som webmaster, ett par års extraknäckande som textbedömare åt ett förlag i Bonnier-gruppen, ett halvårs praktik på lilla Strindbergsmuseet (som verkligen relaterar till Merkurius som skriftställaren). Först med Sideriska – ett tidsfördriv vid sidan av jobbsökande när den svenska arbetsmarknadens åldersdiskriminering satt in – fick Merkurius som ”själens åstundan” ett utlopp som varat i 13 år. (Var det allt den här själen var destinerad till i detta liv - i ett land som dessutom med få undantag lyckats avvänja befolkningen från att tänka bortom det materiella?)

Exemplet är tydligt och bra men gäller bara kombinationen av avastha och AK i positivt polariserade zodiaktecken. I de negativt polariserade kan en planet i slutet av sin färd därigenom aldrig bli vad själen vill (AK) eftersom avastha räknas baklänges i Jord- och Vatten-tecknen. 

Merkurius i slutet av Fiskarna indikerar t.ex. att den ”bara är barnet” (Bala-fasen) i fråga om Fiskarnas ultimata uppdrag: att intellektuella betänka offret av denna världens goda för själens befrielse. Naturligtvis sätter sig själen inte ett AK-mål att regrediera till en nybörjare! 

Eller? Kan vissa själar göra en omstart – ”gör om och gör rätt”? Det är sådana här frågor bloggaren har spanat efter på nätet sedan bloggstarten. Men det är närmast hopplöst att hitta hinduiska astrologer som är annat än räknenissar. Alla talar tekniker men ingen verkar fundera över skälen till att traditionen ser ut som den gör (eng: "rationale").

I just den här frågan kanske bristen på information går att förklara. AK har ingen som helst förbindelse med avastha – doktriner kommer från varsin huvudtradition, vilket Sideriska tidigt konstaterade. Men så intressanta är båda doktrinerna att de förekommit sida vid sida genom åren!

Nytt i Wikipedia-artikeln är det egentligen självklara påpekandet att en ”död” planet gör bättre ifrån sig i helhetstolkningen om den står i ett starkt tecken än där den anses svag. 

För t.ex. Merkurius är alltid Jungfrun eller Tvillingarna bättre tecken att genomleva (oavsett vilken underkategori/avastha den än befinner sig i), än Merkurius i sitt ”fall” i Fiskarna eller Skytten som är Tvillingarnas opposita princip. Skytten tar alltid stora grepp och struntar ofta i detaljerna (som Merkurius handhar).

Att Einstein länge varit Västerlandets sinnebild för ”geniet” trots Merkurius ”fallen” i Fiskarna beror på vår civilisations skenande teknokrati.  Vetenskapsfilosofen och matematikern Wolfgang Smith har i omgångar kritiserat Einsteins grundläggande tänkande, men han är en röst som ropar i öknen eftersom alla älskar att spekulera kring ”maskhål” som gör rymdresor snabbare för den som tror tid och rum är Absoluta,  och fascineras av gungflyet ”rum-tid”. Men detta Absoluta är inte sant enligt Smith, bara för materialister som inte förstått att andra naturlagar gäller i högre verkligheter, sådana vi idag undanber oss eftersom det luktar religion. 

I kommentaren till Einsteins horoskop skrev jag utan källhänvisning in: ”Baserade sin Nobelprisbelönade relativitetsteori på grundantagandet om ett statiskt universum (Gud spelar inte tärning), vilket LeMaitre falsifierade”. Det kan ha varit ett utdrag ur Smiths kritik, en extrem Vattenbärare som analyserade sina ämnen i djupet. Men vidlyftigheter i Einsteins tänkande sägs ju ha verifierats (som att fysiska kroppar rubbar tidens gång – en gång bevisat genom noggrann mätning av Merkurius bana kring solen). 

Jag har nu inte geni nog och kan inte kommentera Smiths invändningar i detalj, men uppfriskande var det att läsa en kritik av – i astrologiska termer – Einsteins otroliga röra av Vatten och Luft, känslor och intellektuella tankar. 

Kanhända är det i detta gigantiska kosmos man ser att han ändå var ett geni, detta är något helt annat än de förvirrade smålögnare eller dagdrömmare som Luft/Vatten-typer av vardagligt slag ägnar sig åt. Hos Einstein tvingas de normalt svårförenliga elementen samman av att Rymdens Herre Saturnus gästar Psykets djupa Vatten, ägt av Jupiter som här avlägger en ömsesidig visit bort i Luft- eller rymdtecknet Vattenbäraren. Allt detta fyller den förvisso ”fallna” Merkurius i Vatten och som sedan förmedlar detta till Tvillingarna, Einsteins logiska person och framtoning. 

De universella Jupiter (6e kretsen) och Saturnus (7e himmelen) bildar hos Einstein BÅDE en gigantisk "dissociation" men också "ömsesidig reception". Förmodligen måste man vara funtad som Einstein för att kunna sätta sig i detta medvetande... Inte minst tycks hinduerna har helt rätt här. Detta är den mest magnifika realisationen av en "kunglig yoga":

Dharma Karmadhipati Yoga - en Raja yoga (kunglig/lyckosam kombination)

Denna yoga gör kritiken mot hans kosmologi intressant eftersom hinduisk astrologi också hävdar att en ond influens inte bortfaller av en god influens. Istället tenderar de att realiseras inom lika områden. Men vilka skulle de områdena vara när den ömsesidiga receptionen tvingar samman husen 9 och 10 och Vatten och Luft samtidigt söker separera sig? Vilken kosmisk gåta!

Den vithårige och rufsiga mannen stämmer perfekt in på kartans bild av en gigantisk och kosmisk förvirring och Wolfgang Smith menar sig se felsluten i Einsteins tänkande, sitt NASA-förflutna mest att betrakta som en ”privatspanare”… På enklare nivå är det lätt av 10e huset för offentlighet (eller offentligt erkännande) att se tidsherren Saturnus som ju anknyter till det alla känner honom för: mannen som introducerade "töjbar tid". Det töjbara skulle då vara den minst av allt statiska Fiskarna.

Kosmologen (och prästen!) Georges LeMaitre påpekade alltså att Einstein baserat sin revolutionära "relativism" på en stelbent tanke om ett statiskt universum och här är då den andra komponenten: den töjbara Jupiter (det expanderande universum) ligger faktiskt i Luft, i den statiska Vattenbäraren - det "statiska universat". Jag minns inte LeMaitres invändningar, kanske handlade det om att Einsteins tänkande var inkoherent, vilket är just vad man kunde misstänka med denna röra av Vatten och Luft, den Irrationella och Rationella Själen i Platons gamla ontologi.

*****

En kritik mot avastha-tänkandet från några år tillbaka:
Lööf, Löfven och bekräftelse av en tes (fast humlan inte borde kunna flyga)

*****

Vad då om Einsteins Atma Karaka, som blir Venus i Fiskarnas 24e grad (Vriddha-fasen, ålderdom/mognad)? Hans privatliv och äktenskap var piss och det är kanske inte så märkligt med en Venus så mild och god ("upphöjd"!) i Fiskarna men så förlorad i tankar genom fundamentet Jupiter i världsrymdens Vattenbärare. Det var som att Einsteins själsliga motivation var en omöjlig kärlek till universums begriplighet. Han var inte äktenskapsmaterial.

För den som till äventyrs ser en ordväxling med en läsare här, hade avastha-läran fallit mig ur huvudet och jag resonerade felaktigt om Merkurius stadier i Jungfrun. Tecknet tillhör zodiakens negativa polaritet. Redan Platon menade att fel alltid uppstod i den negativa polariteten (den försämrade kopian av det himmelska originalet). Jungfrun/Merkurius har som astrologisk princip att prioritera urskillning (som i dåliga fall blir diskriminering) och naturligtvis kommer denna Princip därför att kopplas till fel, olyckor och fiender (via dess naturliga sjätte hussektor).

Merkurius "fallen" i Fiskarna får därmed uppdraget att lösa upp all den falska urskillning Jungfrun ställer till med och Einsteins Merkurius kan ses som i full färd med att "befria" västerlänningens förståelse från olyckliga distinktioner och därmed frälsa världen (Fiskarnas 12e = moksha eller frälsning) och öppna för en större insikt.

Intressant nog blandar han frälsningsmotivet med Vattenbärarens ideologiska eller kosmologiska ambition. När kvantfysiken gjorde honom paff yttrande han orden om att Gud väl ändå inte spelade tärning och jobbade via "sannolikheter". Där tittade den judiske Einsteins religiösa sida fram. 

I judendomen skapar Gud inte som i Platons tänkande en sämre avbild ("och Gud såg att allt var gott"), platonisk kosmologi liknar mer kvantfysikern Heisenbergs osäkerhetsteorem. Guds godhet eller fullkomlighet är mänsklighetens mest olösliga fråga - fast mindre ett problem för högre intelligenser, typ de UFO:s som tilltagande markerar något för jordens människor som efter atombomben alltjämt befinner sig på randen till självutplåning.

Nu är förstås atombomben mindre angelägen än vissa människors rovdrift på naturen. Räkna med att folkmängden på den här planeten bara är en liten del av nuets om hundra år. Kanske avser Naturen koka människorna levande i abnorm hetta? Det har ju länge talats om helvetet som en varm plats. 

Planeten Jorden axlar nu rollen av helvete, ungefär som onyttiga EU-parlamentariker flyttar fram och åter mellan två städer. När Jorden senare stabiliserar sig kommer den att ta rollen av "himmelen på jorden". Då är det Vattenbärarens tid, den Nya Mänsklighetens tid. Intressant och fullständigt hypotetisk är frågan var alla människosjälar tar vägen som inte kommer att få plats på morgondagens Jorden? Tibetanska dödsboken, talar om ett antal jordvärldar uppträdda som kulor på ett radband. Är det över- och undertoner till den här planeten eller en metafor för olika platser på denna enda Jord? Eller Jorden vid skilda tidpunkter i dess rörelse genom universum?

Aftonbladets Överherre

 

 

Himmelen skriker ut varningar dygnet då
Schibsted förvärvade 91% av Aftonbladet.
"Aftonhoran" i kartan är den aggressivt
prostituerade Venus i kartan. Se huvudtexten.

 

Svårbegripligt publicerades aldrig ovanstående karta när bloggen var ny och bloggaren, alltjämt rätt vässad efter flera år inom den kluriga dataprogrammering, började inspektera nätets tidningar och framför allt upptäckte hur hårt Aftonbladets innehåll vinklade läsaren bort från verkligheten och in i Triviallandet. Jag minns något tyckande om tidningens schizofrena natur, när några få politiska artiklar levde ett eget och isolerat liv utanför den lervälling som rann förbi och drog med sig majoriteten av läsarna i det oegentliga livet.

Men nu, när AB så entydigt drevat mot kritiker till Big Pharmas framtagna läkemedel och i det pågående drevet mot Ryssen inspekterade jag återigen dagen då norska Jättekapitalisten Schibsted köpte upp Aftonbladet till över nio tiondelar. 

Visst ser man vad som pågår, till och med vid bruket av en "naturlig zodiak" som inte ens försöker knyta himmelska omina till "jordiska hus". Kort sagt, utan vare sig en fysisk eller psykisk (Månen) ascendent berättar redan planeternas positioner om en verklig Mörkerman, en Maktens handgångna tjänare. 

Den så kallade "obundet socialdemokratiska" Aftonbladet är Överhetens (den numera globala Kapitalistens) instrument för att flytta den obildade och därför hjälplösa genomsnittssvensken i önskad riktning. Och då talar jag inte om ledarredaktionens politiska texter som får existera på nåder av Kapitalisten - dessa texter är ofta mer än lovliga positiva till den hävdvunna svenska modellen och söker på inget sätt plantera verklig socialism i läsarnas hjärttrakt.

Alla tjänar så bra på den rådande ordningen i vilken  ett par procent svenskar ges skattelättnader och tillåts tjäna pengar på pengar och lämnar alla övriga att konsumera billig skit. Jag har noterat hur AB med kluven tunga låter "billiga varan" vinna i deras produkttester. Detta händer så ofta att jag insett det är ännu en strategi från Överheten för att hålla folk nöjda med det de nu har råd att införskaffa. Det ligger faktiskt glädje och förtröstan i att höra även en riggad test kora underklassens produktval till det bättre valet. Så håller Aftonbladet t.o.m. i det lilla svenskarna pacificerade och liknöjda med den rådande situationen och utvärderingar som gjort över deras huvuden. 

*****

Hur ser nu Överhetens våld och snedvridning av medborgarens utblick ut, astrologiskt?

Till att börja med stämmer kartan perfekt med observationen nyligen att AB på den djupa Kvalitetens nivå (knappt skönjbar som mer än attityd hos vissa människor) att alltid välja det PK och trygga tankesättet. Goda men inte alltför djupsinniga försvarare av det rådande tillståndet. Astrologin före det grekiska missförståndet av de tre kvaliteterna såg i den Mörka kvaliteten alltid en seghet eller ett kitt som höll ihop eller snarare bildade ett fundament för varje världs- eller civilisationsbygge. 

Kineserna såg Mörkret (Yin) som den tröga kvaliteten som sjönk till botten vid universums födelse medan Ljuset (Yang) steg uppåt (och lämnade en öppen spelplan i mitten för Människan som precis som hos hinduerna är en av skapelsens tre pelare). Västerut återkommer den här föreställningen så klart som den synliga delen av himlavalvet och den mörka natthalvan och universellt i föreställningar om en dold värld (Underjorden) och en himmelsk värld. 

Diverse föreställningar om själen och huruvida den efter kroppens död gick "ned" i Dödsriket eller lyftes upp i Himmelen och blev en stjärna eller gud, är en av många utvecklingar från mänsklighetens första insikt, den att livet inte börjar förrän med förmågan att se upp bejaka dess DUALISM. (Förstå hur pinsamma svenska medieröster är som återkommande förnekar allt värde i dualistiska synsätt - de kritiserar faktiskt sitt eget psykes konstruktion. Så dum blir man ofta som naturalist eller explicit Ateist.)

Aftonbladet besmittas till 91% av Kapitalismen med en massiv betoning på den otänkande men attitydstinna Mörkerkvaliteten! Och naturligtvis handlar det om att GYNNA (Jupiter) den ANSIKTSLÖSA FOLKMASSAN (Månen) med de DIREKTIV som utgår från DIKTATORN (Saturnus) i sitt kanske mest opassande läge i det upplysta Lejonet, tecknet för kungen som Guds ljusspridande representant på Jorden. 

Solen själv, tillsammans med mediernas planet Merkurius, befinner sig i Mörker i materialistiska och penningkära Oxen. Så vad chans har ett intellektuellt predisponerat folk (Månen i Lufttecknet Vattenbäraren) när alla andra krafter verkar för att låsa det i en enfaldig form av materialism? Aldrig verklig kunskap i Aftonbladet, bara ämnen som låser och riktar läsaren mot pengar och prylar! Det är Solen-i-Oxen i ett nötskal.

*****

Men vad om den orange-färgade Passionens kvalitet? Ja, Mars och Venus bildar det bloggen kallade "horbockssyndromet". När Jan Helin ännu basade för tidningen och dess lönsamhet tog han beslutet att kasta ut alla dess sexannonser och det kan man ju se som ett oavsiktligt försök att rensa det olyckliga Schibsted-övertagandet från den ystra och kåta baggen (Mars+Venus i Väduren).

https://siderisk.blogspot.com/2013/03/aftonbladet-sparkar-ut-aftonhoran.html

Den kvar blir Passionens alla andra möjliga uttryck! Eftersom Väduren symboliserar en Debutant, en varelse utan medvetenhet om sin själs långa (evighetslånga) tidigare historia, står det första tecknet knappast för ledarskap, tecknet påminner faktiskt starkt om Jesus kryptiska svar på elevernas okunniga fråga om vem som får bästa platsen vid måltider i "himmelriket": Den första kommer att bli den sista, och den sista visa sig vara den förste/främste. Nybörjaren är för yster och libidinös, för otålig och energisk att bli annat än en idrottsman eller kanonmat på Överhetens krigsskådeplatser. "Den sista", som drar vinstlotten, förefaller alltså vara Fiskarna "denna världens förlorare" i astrologisk tradition men också de som hittar vägen till själens befrielse (moksha) i hinduisk astrologi. 

Eftersom astrologins kunder i alla tider varit vanligt folk med enbart inomvärldsliga frågor, har det 12e Fisk-huset fått en allmänt ond betydelse, men hinduisk astrologi förvirrar avsiktligt genom att Jupiter (den Stora Välgöraren) äger den här sektor, exakt som i Väst  där 12e under hellenismen t.o.m. sågs som den Onda Demonen, ansvarig för alla jordiska eländen. Så jo, Gud ÄR sadist i det att jordisk misär ibland är det enda sättet att driva vilsna själar närmare insikten om Livets verkliga spelregler. De som fattar blir därför den noblaste sorten från det sista tecknet/huset: Martyrerna, vittnena som höjer sin röst!

Ett annat jesusord beskriver återigen zodiakens slut i Fiskarna och historielösa omstart i Väduren (det återfödda barnet har nu ett nytt ego att utveckla och det tränger effektivt bort djupare minnen av tidigare liv): "Den som är redo att offra sitt liv kommer att vinna det åter", ska Jesus ha sagt, och, "den som söker bevara sitt liv kommer att mista det". Min misstanke är att Väduren, trots sitt mod (en annan sida av tanklöshet) är den som söker bevara sitt liv. Mannamodets dygd visar sig vid närmare påseende inte alls vara värst modigt, tecknet har ofta påfallande dåligt självförtroende och det kanske är därför det drivs av en så låg drivkraft som Mars (sexuell energi). Att identifiera horoskopet drivande frekvens är nu inte det lättaste och även efter många avvägningar kanske man finner två eller  flera lika tungt vägande. Blir det en mångsidig eller obegripligt splittrad natur?

Hela denna utläggning beskriver således en överemotionell och libidinös urkraft som bor i AB:s läsare: märkligt lik schablonbilden av en arbetare eller en hängiven konsumist (lever för att jobba och bränna pengar). Det är i vilket fall människor som definitivt inte ens överväger möjligheten att bli "gudar" - en annan kryptisk utsaga från Jesus. Klentroget replikerar han till några särdeles okunniga åhörare om de aldrig ens läst i folkets skrifter att de "är gudar i vardande". Vilka dessa skrifter kan ha varit är okända, det låter inte judiskt utan mer grekiskt, men hela Medelhavsområdet var extremt helleniserat på Jesus tid och det är möjligt att t.ex. Platon lästes av åtminstone det folk som hörde hemma bland asketerna vid Döda havet, där fragment av Platons texter hittats bland Dödahavsrullarna).

Vädurens "Eld med livsaptit" syns sedan smitta ner den penningorienterade materialisten Oxen, därav en orange klick i Mörkrets kvalitet. Problemet är att Passion inte är Ljus så den här mixen upplöser inte. Tvärtom blir kvalitetsblandningen "Passion som dras in i Mörker". Debutanten Väduren är som ett arbetarklassbarn som helt saknar historia och kunskaper bakåt och den dras obeveklig mot det falska ljus som är Pengar och Prylar. I själva verket blir detta en smutsig passion, ett folk som inte för ett ögonblick förstår hur de manipuleras av Överheten via organ som Aftonbladet.

*****

Vad gäller Överheten själv så är Saturnus (diktatorer eller formalister eller kontrollinstanser) mycket olyckligt placerad i den sanna kungen eller Ljusspridarens Lejon. Saturnus visar en sämre sorts överhet, den som insisterar på att begränsa Folkets rörelse så att Pengarna aldrig tappas bort. Minns att alla turer mellan Saturnus styrning, den "upplevda" lyckan (Jupiter) hos Folket (Månen) är MAYA - världen av falsk inbillning. Mörkrets kvalitet är i själva verket de pseudo-realiteter eller falska kulissväggar som riggas så att Folket redan tidigt hindras tänka utanför mallarna. Politikerna och deras uppdragsgivare, Överheten, vill ha stabilitet och förutsägbarhet.

Mörkrets kvalitet motsvarar ungefär Newtons dödförklarade modell av ett mekaniskt universum, enkelt och förutsägbart. Det kända epitetet "Ingenjörssverige" är alltså tanke och arbete utifrån en verklighetsbild som är akterseglad sedan 100 år om man tar Einsteins relativitetsteorier som signalen på en ny nivå i mänsklighetens tänkande. Typiskt nog kröns hans horoskop (se en mängd inlägg) av en mäktig uppvisning i Ljusets kvalitet och därtill i Sanningsvittnet, martyrens tecken Fiskarna. Det är raka motsatsen till Shibsted-Aftonbladets horoskop som omvittnar en formidabel Mörkerman. Dess funktion är allt annat än att ge läsaren något nytt och sant!

Särskilt Agnes Wold som tog ordet "antivaxxare" i sin mun beträffande en synbarligen skicklig hjärnforskare visar tydligt Överhetens arbete med att hålla den falska kulissväggen intakt. Aftonbladet som fulvinklade hjärnforskarens åsikter genom att ge Wold sista ordet beskriver perfekt ovanstående karta: den innehåller INGENTING i Ljusets kvalitet.

Vad Ljus Solen (sattvisk planet) nu bidrar till landar i stockkonservativa Oxen där dess storverk handlar om att hålla världen låst i samma gamla hjulspår och på sin höjd excellerar när det kommer till Nobelpris i det dödaste av ämnen: kemi (tidigare fynd på bloggen, och rätt underhållande). 

Månen och Jupiter är de andra Ljusspridande planeterna enligt hinduisk astrologi, och tillsammans tecknar de väl Aftonbladets stora räckvidd (Sveriges största tidning). Särskilt pikant är att Vattenbäraren är Sverigehoroskopets soltecken. Jupiter-Månen blir som att säga "detta folk återspeglar brett ledarens värderingar" - en symbolik värdig en diktatur! Men detta är inte ett sant upplyst folk, för Saturnus mittöver styr eller snarare kontrollerar Folkets skygglappar från Ledarskapets favoriserade 5e position.

Intressant nog är den här lågt utvecklade Saturnus (som fixerar individen snarare än sakfrågor) i sin tur disponerad av Solen i Oxen, så Överheten som kontrollerar Folkets åsiktsbredd är helt och hållet MÖRKER, det är Pengarna som gör svenskarna som läser gammelmedierna så urbota inskränkta! Urgamla teser om att "pengarna är det ondas rot" gäller som synes alltjämt. 

Detta är därför ett signifikant horoskop även utan födelsetid eftersom det, som sagt, rör Sveriges tidning med den största kapaciteten till masspåverkan. Den kan kallas sig "oberoende socialdemokratisk" hur mycket den vill, men här ses den gamla svenska folksjälens styrande Överhet, fast skildrad genom en annorlunda kombination av de astrologiska symbolerna - Eldskriften på väggen som avslöjar vilka som bär skulden till att Sverige efter 1900-talets undanröjande av de värsta missförhållandena nu sjunker tillbaka till ett land för några få procent. Mörkret är starkt även i det nu gällande nationalhoroskopet.

*****

Ett bra exempel på den (konservativa) rådande ordningens försvarare gav nyligen Schibsted-Aftonbladets kolumnist Kadhammar. Han kan ha glömt att han kanske en gång hyste radikala tankar. Nu försvarar han ett av de vidrigaste fenomen som uppstått på svensk mark: den barnprofiterande så kallade Engelska Skolan (skapad av en tysk underklasskvinna som levde för länge i USA och där om inte tidigare infekterades av profitlystnad - närigt Vatten överflödar i hennes horoskop). 

Profitskolans senaste skandal, som Kad stödde var regler för flickor som absolut inte får se ut som slampiga borgarbarn. "Barbara" påför flickorna sin egen påklistrade nya roll av proper och framgångsrik!

Andra skribenter har flaggat för rätten att förnedra sig eftersom de inte längre har någon etisk barometer - det är säkert dessa Kadhammar här vänder sig mot. Men även värdeförnekarna är fångar i det insiktslösa Mörkret, som utmärker sig för rigid positionering. I astrologins kosmologi byter de nominella värdena, som Ljus och Mörker ständigt plats med varandra och avgrundsdjup okunnighet poserar gärna som höjden av upplysning.

 

Några exempel på astrologins svårfångade budskap

Tänk Lejonets tecken som är av Mörkrets kvalitet trots att det på ytan ser ut som ett Eld-tecken. Den här förstockade djuriskheten kan orsaka våldsamma skador om andra planeter än Solen (Lejonets härskare) är hemma i tecknet för att kasta Ljusets kvalitet över primitiv djurisk härsklystnad! Och Solen i hemmaläge räcker egentligen inte, det finns gott om exempel på Sol-Lejon som tappat kontrollen helt av sina liv i djurisk frossa och överkonsumtion. Klockslag behövs alltid, så att man ser om Solen står världsligt stark i Lejonet och gärna har en Måne som förmår reflektera solljuset i konstruktiv riktning...

Samma mångtydighet med Skorpionen, mörka Vatten. Med mörka Mars, härskaren till detta tecken!, kan det gå riktigt illa om aggressorn är involverad i ett problematiskt horoskop. Sattviska (ljusbringande) Solen däremot, kan skapa en förnämlig typ av "upplyst" Skorpion. 

Samma resonemang gäller för tecknen som ascendenter, Skorpionen kan sänka eller höja en personlighet beroende på var Mars befinner sig och Mars i sattviska tecken söker eller bringar Ljus lyfter personligheten. Även om dogmatism alltid lurar i bakgrunden med tamasiska tecken, ger en väl fungerande Mars ett lyft. Räkna dock inte med Venus elegans när Mars är en faktor i personligheten! Mars är direkt och smyger inte med vad den vill.

Nämnvärd är en Mars som förbättrar den personliga utblicken hos Skorpionascendenten vid de två fall där ascendentägaren själv har trillat ner i den sublunära världen (Jord / Vatten) MEN befinner sig i ett ljussökande eller sattviskt tecken. 

Det vill säga, Mars i Jungfrun och Mars i Fiskarna ger båda ett lyft åt skorpionpersonligheten, den förstnämnde genom intellektuellt sökande och vass analys. Den senare genom Mars som martyren, som i självuppoffring blir en närmast helgonlik Skorpionpersonlighet - förutsatt att fler faktorer instämmer.

Exemplen på astrologins komplexitet kan mångfaldigas nästan i det oändliga (studentens egen livslängd lär sätta gränsen för hur mycket kunskap man hinner bygga upp innnan den bryts ner igen vid döden. Även Ljusets kvalitet binder fast själen i Kretsloppet, som texten Bhagadvad Gita hävdar - se sista styckena i Kim Cattrall, Parker och Stollen.

Uppbyggligt tillägg - Ljuset som ser igenom det Mörka och fixerade

Luft och Vatten brukar inte blanda sig väl, men
Einsteins geniala horoskop motsäger den tesen!
Se också den förmodat västerländska "Lyckopunkten"
i 10e huset för ära och anseende.

Einsteins ljus- eller kunskapssökande Fiskarna på topp är kraftfull men märklig. Han sades ha presterat rätt klent i skolan, hade länge ett rutinartat jobb på en patentmyndighet, och ägnade 13-14 år åt sin "relativitet". 

Sant är att Merkurius klassas som "fallen" i Fiskarna men det beror förstås på att den rena logiken har sin bästa nivå mittöver, "upphöjd" i Jungfrun. Dessutom föddes Einstein med den tungrodda Saturnus i tät konjunktion med sitt praktiska intellekt. Men med tyngd dras tanken ned i djupa vatten och med Saturnus tålamod kan efter avsevärd arbetstid extraordinära ting uppenbaras. Så egentligen är inte Einsteins insikt om den töjbara rumtiden oförenlig med horoskopets budskap.

Och vad som den mäktigaste av alla ömsesidiga mottaganden, den där giganterna Jupiter och Saturnus gästar den andres hemmaplan. Kosmologiskt majestät skulle kunna resultera, givet att Vattenbäraren är rymden (Världsanden) eller ena halvan av den kosmologiska axeln (Solen/Lejonet - Saturnus/Vattenbäraren). Missa inte att Solen (kognitiv kapacitet) från denna axel impliceras eller involveras via utväxlingen av Fiskarnas och Vattenbärarens härskare! Involveras gör också Merkurius, och det var just avvikelser i Merkurius bana kring Solen som korrekt kunde förutsägas med Einsteins upptäckt att massa vurpar substratet av rumtid. Det ser verkligen ut som att Einstein var rätt man att lösa stora gåtor.

Dessutom sammanträffar Merkurius/Saturnus med den antika lyckopunkten som jag aldrig använt på den här bloggen eftersom den inte används i hinduisk tradition. Men Lyckopunkten kan ses som den hellenistiska kulturens motsvarighet till den hinduiska traditionens sätt att utläsa "god karma" (lycka, tur) ur 5e huset (i horoskop med känd födelsetid, ska tilläggas). Att se Lyckopunkten ligga där den ligger i officiella 10e makthuset påminner direkt om vilken ikon Einstein blivit. Den som vill förstå hans goda karma ytterligare behöver bara se var Lyckopunktens ägare ligger: Jupiter i 9e huset för religion,  filosofi och naturligtvis sattvisk och kunskapssökande forskning. Att Merkurius i Vatten inte är den bästa positionen för en Tvilling-personlighet och att Jupiter är en "verksam illgörare" för budbäraren Tvillingarna kan man bortse från.

Den nästan omärkliga lilla symbolen i Jungfruns 29e grad är Den Goda Daimonen i en spegling av Lyckopunkten och en dubblering av 11e huset som under hellenismen bar samma namn. Den våldsamma kulturblandningen i Västerlandet vid vår tids början resulterade i en våldsamt förvirrad astrologi, som inte bara tappade sikte på vårdagjämningens precession och därmed en zodiak som pekade allt mer fel med århundradenas gång, utan även dubbleringen av t.ex. traditioner om människans skyddande daimon  (skyddsande, personliga ängel). 

Nu var inte västerlänningarna de enda: en känsla av resignation har drabbat bloggaren ju fler hinduiska bloggar och sajter han besökt. Indierna har en mängd traditioner (en del av dem helt motsägelsefulla) och den här bloggarens smala lycka var att tidigt ana oråd och besluta sig för att inte nörda ned sig i Jyotish. 

Den historiska överblicken är mer intressant och i praktiken ett urval av metoder som visar att både den grekisk-romerska och hinduiska astrologin har gemensamma och äldre rötter. Senast upptäckte jag att den typiskt hinduiska metoden (trodde jag) att räkna hus från hus för extra information också fanns bland greker och romare. 

Ett lätt exempel: 7e husets äktenskapspartners ekonomi kan utläsas av 8e dödshuset eftersom detta är det 2a ekonomihuset räknat från 7e. Jag umgås inte med det rika och ytliga folket men en god vän råkade via hustruns mångmiljonarv plötsligt gå från medelklassborgare till välbeställd. Hans karta har Väduren med Mars i härskarläge i 7e äktenskapshuset. En passionerad hustru med Vädurens typiskt översvallande och ögonblickliga (Eldens element och Passionens kvalitet).

Hennes 2a ekonomihus är alltså hans 8e och här finns Solen och Merkurius i penningtecknet Oxen, men intressant är att husägaren och disponenten Venus ligger i makens 9e hus för utlandet och Venus därtill i svag konjunktion med Lyckopunkten (5 grader ifrån). 

Det visar sig att makens karta berättar mer än man kan tro om de ekonomiska grundvalarna hos den partner han valde: mycket av hennes arv kom föräldrarnas innehav av en eller flera fastigheter i USA.

Förrädiskt svagt avslöjar disponentkedjan att hans Lyckopunkt var kopplad till utlandet (hus 9). Nionde som maken egna högre studier skar dock tidigt ihop, och här måste man säga att Solen och intellektets Merkurius i 8e huset inte är en höjdarplacering, även om deras disponent Venus i 9e räddar från en "kossas begåvning". Ibland har jag tänkt (fula tanke) att han i sin ungdom valde partner utifrån hennes klassrepresentativa familj och potentiella framtida rikedom eftersom han själv ingenstans kom i världen. Men säg hellre att han hade "god karma" innestående och att den föll ut först när svärföräldrarna kolade vippen.

 

Visionär, sammanhang och slutsats

Lucifer lämnar sitt himmelska hem

Jag noterar en månadsgammal forskningsnyhet från Georgetown University Medical Center, just en sån nyhet svenska medier hoppar över eftersom den svenska myten handlar om att människan är alltings mått:

Neurovetenskapare menar att individer som omedvetet förmår förutsäga komplexa mönster, en förmåga benämnd "implicit mönsterinlärning", också är benägna till en starkare tro att det existerar en gud som skapar händelsemönster i universum.

https://www.sciencedaily.com/releases/2020/09/200909085942.htm

Min översättning är korrekt, det verkar vara vetenskapsjournalisten eller t.o.m. uppgiftslämnaren som tänker illa. Sammanfattningens påståendeskapar logisk inkoherens och "en gud som skapar händelsemönster i universum" kan inte sägas vara en självevident eller oproblematisk tanke.

Men logik och semantik åsido, mänsklighetens nydanare bör alltså ha denna förmåga att uppleva mönster i tillvaron och det säger redan den antika grekiska filosofen Platon. En liten länk uppe till höger på bloggen har sedan 2009 pekat mot ett pregnant citat hos Platon.

Hos vissa av Platons biografer började efter flera hundra år myten odlas att han "bara" representerat Pytagoras tankar. Denne menades å sin sida ha studerat i Babylon, där astrologin (och astronomin) Platon-citatets hyllning till de "mönster" människan kan läsa sig urskilja på stjärnhimlen sluter då cirkeln. Inget nytt under solen.

Långt tillbaka (april 2009) redogjorde jag för en av de svettigaste drömmar jag haft, ansträngande på så sätt att drömmaren mottog data från ett större medvetande än den sovande kroppen som tog emot "reserapporten". Man kan bara använda liknelser här: kroppens hjärna var trög som ett gammaldags modem och skulle behövt en både bredband och optiska ledningar. Men trots den dåliga dataförbindelsen lyckades kroppen registrera drömmen. 

I drömmen var jag en "frisjäl" på resa genom spiralarmarna i vår galax, så långt från vårt solsystem att mina "andeögon" knappt kunde urskilja det i en spiralarm diametralt motsatt drömmarens position.

Jag upptäcker också att galaxen har en lasagneplatteformad struktur där ljusa och mörka skikt varvas. Naturligtvis är spiralgalaxen en bild som figurerar titt som tätt, och låt gå för att hjärnan bara återskapade någon tidningsbild. Men här lades också en massa kringmaterial till och i drömmen "insåg" jag tillvarons natur på det sätt som en bild kan ge upphov till tusen ord.

Så åtminstone i drömmen praktiserade jag förmågan att "omedvetet förutsäga komplexa mönster". Om spiralen tecknar en värld som likt den fallna ljusängeln Lucifer kastats ut ur Himmelriket (galaxens centrum), då kunde man läsa varvandet av ljusa och mörka stråk som att det rebelliska Ljuset visserligen minglar med den ur-materia som vissa gamla filosofer såg som den ontologiska ondska som är tidlös men som Världsskaparen skapade ordning och symmetri i. 

(Hmm, ordbehandlaren Microsoft Word saknar ”världsskapare” i sin stavningskontroll, en ateistisk svensk tycks ha ansvarat för språkmodulen...)

Men varje gudomlig skapare har sin tid och i en hinduisk myt nämns att skaparen Brahma efter otaliga omskapelser en morgon vaknar ur sin Brahma-natt under vilken han också slocknar och sover innan karma forcerar också honom, Skaparen, att börja om i sitt värv. 

Men den här morgonen ser Brahma något han aldrig sett tidigare: det formligen kryllar av andra Brahmas runt honom. Det finns otaliga Brahmas på den verklighetsnivå detta nu utspelar sig på! Kan den här myten knytas till Solen som den skapande och levande kraften. Då innebär det att hinduerna listat ut att solen var av samma art som stjärnorna. Och vidare att varje själ eller sol som inkarnerar som människa är "en gud i uppvaknande", som den judiska läraren Jesus uppsnappat någonstans.

Vad ser då jag i drömmen? En spiralgalax som en representation av en central SOL som likt de grekiska stoikernas tanke sprider logoi spermatikoi - intelligenta ljusfrön (fallna Lucifers i stor mängd) ut i Mörkret. Dessa småskapare bildar i sin tur världar, inte olikt nyplatonisten Plotinus lära om att Den Enda "emanerar" eller flödar ut utan att själv minska och att emanationen leder till gradvis mer detaljerade men mindre verkliga världar. Människan på Jorden lever 2/3 ut på sin spiralarm och världens upplösning nafsar symboliskt människan i bakhasorna. En passande dröm för vår tid.

På ytterligare någon tredjedels avstånd från Centrum upplösas spiralarmarna och det är här drömmaren ser lasagne-varvningen där Mörkret från före "Skapelsen" (Världsskaparens myriader små lucifers åter gör sig gällande. Att Vintergatan ur ett perspektiv är platt kan vara en sinnesmänniskans metafor: vi lever i väldigt få dimensioner av vårt verkliga medvetande. Materialismen har långt kvar till själens globformade all-seende...)

Många år senare tycks mig drömmen påminna om ålderdomlig metafysik. Ur-materien, ond eller neutral, är förstås hinduismens Tamas guna (Mörkrets kvalitet inom det skapade universum). Galaxens centrum får representera Sattva guna (Ljuset, fulländad kunskap). Den punkt där de spiralformade ljusarmarna börjar blandas upp med mörker blir då hinduismens mellanskikt där i Rajas guna, passionens kvalitet, människosläktet i stort sägs uppehålla sig. 

Bidragande till drömmen var kanske "Guds lek" av Walther Eidlitz jag läste vid 20. Här ges i hinduisk metafysik som skiljer i åtminstone val av terminologi från den Samkhya-tradition om indisk astrologi är sammanbunden med. Samkhyas Tamas - Rajas - Sattva skildrades av Eidlitz i boken aldrig namngivna tradition (det han lärt sig av sin guru under sju år i Indien) inte som materiella kvaliteter (förvisso med "driv" i sig) utan som "shaktis", aktiva krafter. 

1. Akarshana shakti, kraften som drar till centrum av allt vara
2. Tata-Shta shakti, kraften vid gränsen
3. Vikarshana shakti, kraften som stöter bort från centrum av allt vara
   

Förlorat på bloggen finns äldre omnämnanden av denna variant som påfallande mycket liknar centripetal- och centrifugalkrafterna. Det som en skapare av bildliga myter skulle uppfatta som en ljusängel som slungas ut från centrum motsvarar här Tamas guna upplevt som en aktiv kraft som extraherar och drar in ljusgnistorna i illusion (materialism och tro att det mätbara är det verkliga).

Akarshana är då Centrums attraktionskraft för dem som sett i genom materialismens fadäs, dessa är Ljusets barn, på "Vägen upp" eller tillbaka. Människan har en unik förmåga att göra egna val och den här indiska traditionen ser gränslandet mellan de två krafterna inte så mycket som en tredje kraft utan som just den passionerade kvaliteten i Samkhya-kosmologin. 

Mellanläget är detsamma som de halvt fallna själar som själva utgör gränsen. Passionens kvalitet kan fullborda Lucifers fall och helt sjunka till den Mörka sidan eller göra fall som till sist resulterar i ett återvändande till Ljuset (total medvetandeöppning - utan den "dåliga dataförbindelse" jag upplevde så stressande i drömmen).

Det här påminner om hur distinkt dualism påverkade en del grekiska filosofer runt vår tideräkningsbörjan. Hade Indien och Persien en snarlik dualism en gång i tiden? Vissa platonisterna såg i sin grundare tydliga formuleringar att världen inte var så god som det var kutym bland grekerna att anse, men det tog cirka 200 år innan den här skepsisen mot världen slog rot, och Wkipedia daterar även Indiens Samkhya-kosmologi med en komisk rationell och irrationella själ mycket löst dateras till 2a århundradet fvt.

Ett problem uppstår när man försöker jämka nyplatonismens, t.ex. Proklos systematisering av platonismen så lång, tankar om Den Enes emanation, självkonsolidering och återvändande. 

Utflödet ur Den Ene till självmedvetet
Intellekt, stabilisering och återkoppling till
sin källa repeteras på även på Själens nivå -
Platons gamla tredelade Själ igen, med
Själen delaktig i Intellektet och
Intellektet rotat i Den Ene.

(Illustration från Radek Chlups
introduktion till Proklos.)

Här passar det plötsligt bättre att ändra gunas turordning: det är rajasisk Passion som får en skapelse (1a Mosebok: "Gud sade, varde ljus...") att strömma fram ur det som tidigare var intet. (En kreationistisk Big Bang-syn, där kreationismens kritiker kan ha missat att äldre kulturer tänkte metaforisk! Skeptiker syns mig ofta projicera sin egen förkrympta världsbild på folk som tänkte större eller åtminstone annorlunda.)

Var hypostas i det nyplatoniska schemat "bottnar" i sig själv innan nästa lägre nivå uppstår (Den Ene - Intellektet - Själen - Naturen). Här matchar det konsoliderade och stabila läget bättre Tamas guna vars motsvarande zodiaktecken kallas "fasta/stabila" i Väst. (Dock baserad på det felaktiga antagandet att zodiaken illustrerar det jordiska jordbrukaråret och att de fyra fasta tecknen indikerar den period när var årstid är stabil.)

När de gudomliga och eviga själarna så börjar ställa de Stora Frågorna, det är starten på "vägen upp" och matchar perfekt den aktiva Sattva guna, Ljusets eller sanningssökandets kvalitet.

Många platoniker hävdade att Naturen, slutet på emanationsprocessen, inte ens är verklig (stark varning för lån från hinduismen!). Den är bara en reflektion av de genuint existerande högre realiteterna. Den fjärde hypostasen, som ren reflektion, har därför inte någon förmåga att av egen kraft "återlösa" sig. (Kristna begravningsritualets: "Av jord är du kommen och till jord ska du åter varda.") 

Den lägre delen av Själen kan symboliseras av elementet Vatten, vars naturliga (fysiska) sätt är att rinna vidare nedåt och nå materialisation genom föreningen med Jord. Vatten reflekterar bara Själen/Solens kognitiva medvetande - och gör det bra om inte den materiella dragningen/Jord tar överhand. Jord speglar inte några högre realiteter och i Platons grotta måste tro eller hopp ta över där själen inte längre kan kommunicera direkt med den fysiska kroppen. De flesta renodlade kroppsmänniskor ("gymfolket") väljer att inte tro på något annat än det materiella. Är det en fråga om själens evolution eller att Lucifers syndafall är större hos en del?

Bloggarens gamla dröm tycks som föreställningen (?) om en obunden frisjäl (intellektet) som kommunicerar till den bildproducerande fantasin, en psykisk fakultet som tillåts fritt spelrum under sömn och som svarar med sinnebilder som ett mänskligt psyke (vid uppvaknandet) kan förstå, kanske bara bokstavligt men eventuellt även uppsnappa budskap dolda i drömhandlingen. Drömmen, som jag sparat i mitt lilla kartotek av memorabla dito, berättar om världens beskaffenhet på ett sätt som gör att flera kulturers myter kan knytas till den, precis som alla bra symboler eller "kognitiva mönster" fungerar. 

Dessa är alltså sinnebilderna för den lägre människan och avsändaren är förstås den högre, rationella delen av människans själ, den del som inte behöver bilder utan till sitt väsen är "noetiskt", rent intellekt med "direkt kunskap". Drömmen är rätt simpel och jag vill inte ens tänka på hur långt ner på näringskedjan min själ luciferiskt fallit, jämfört med mänsklighetens alla Einsteins!

*****

Också Einsteins insikter blev ifrågasatta (av den framväxande kvantfysiken), men hans ansikte och rufsiga år blev en västerländsk sinnebild för Geniet (för den fallna del av mänskligheten som är nöjd med sinnebilder och inte har något behov att att förstå de bakomliggande strukturerna). 

Hans horoskop har känd födelsetid och Tvillingascendenten leder rakt till intellektets Merkurius som här står i tät konjunktion med Saturnus (den djupa intelligensen) på topp i offentliga ryktets 10e hus. Kort sagt: perfekt placering inte bara för en tänkare utan också som sinnebild för Geniet.

Genie är romarnas motsvarighet till "själ" i  bemärkelsen den högre, och rationella själen, till vilken Solen tyvärr inte hör enligt stora delar av platonismen! Livssjälen är bara ett återvinningsbart stoff som varar intill att en Brahma-natt faller över världen (en stjärna slocknar för att återfödas någon annan stans i universum.) Det finns många beröringspunkter mellan den "materialistiska" stoicismens tanke om Elden (Logos) som universums finaste substans - Gud och människans inre förnuftssjäl (logos) av samma substans.

Men även stoikernas värld går likt hinduismens periodiskt under, den stoiska världsbranden. Sedan upphör likheterna eftersom stoikerna föreställde sig att samma värld återskapades in i minsta detalj. Jämför galten Särimner som fornnordiska gudavarelser slukar men som strax återskapas för en ny dag.

Svenska Wikipedias skribent fastnar i materiella oväsentligheter och har inte ett ord att säga om den djupare symboliken i denna slaktgris som en högre verkligheten cykliskt äter upp! Man måste ta ett par steg ut i världen för att få perspektiv på det inhemska. Uppenbarligen har nordborna förlorat tolkningsnycklar till sin mytologi (ursprungligen indoeuropeisk, kanske proto-hinduisk). Det var i så fall varken första eller sista gången en civilisation tuggade på i många generationer ytterligare efter det att anden lämnat byggnaden...

Den hinduiska tradition Eidlitz lärde sig talar om jiva-atmas som myllrar i (passionerade) och halvfallna tillstånd - dessa är "levande själar", men livsprincipen är underordnad det gudomliga intellekt som tänker och alltid tänkt hela världsmanifestationen. Jag tillåter mig gissa att det är den opersonliga Brahma (neutrum, ej samma figur som världsskaparen Brahma) som motsvarar grekernas gudomliga Intellekt - utanför universum och genuint evigt.

För en platonist är således själens bästa del, frisjälen eller den intellektuella essensen, evig. Så inte för stoikern som inte ser något mer än ett universum eller i bästa fall ett oändligt antal omskapelser av exakt samma universum. Det är fascinerande hur de halvmaterialistiska stoikerna kunde undvika att ställa sig frågan var minnet av en värld som brann ned till grunden var lokaliserad om ingenting utanför universum existerade. Gud var ju Elden för och synes ha självförbränt sig under stoikernas ekpyrosis... 

(Förmodligen hittar den som gräver djupt i stoiska texter till sist någon klausul om att Eld som Guds är den som bränner ner hela världen till sin egen baslinje och att det ligger i Eldens natur, i Logos natur, att rymma hela kartritningen. Det känns som om stoikerna har importerat den hinduiska läran men tappat bort viktiga delar!)

I linje med antikens mikro- och makrokosmiska parallellism stämmer tanken om människosjälens återfödelse med den om att en världsskapare, en Brahma, en sol, en dag slocknar bara för att titta fram igen på något nytt ställe i det eviga universum. Vad Big Bang-teorin håller för att vara alltings start är bara födelsen av det segment av det oändliga universum vi har rymdsonder och mätutrustning att uttala oss om. Därför stämmer både de antika synsätt som hävdade universums evighet och de som utifrån några suspekta rader hos Platon tyckte sig se "kreationism" av typ skaparguden Brahma som genom tallösa solar som skapar sig tallösa solsystem. Båda synsätten stämmer, förutsatt att man kan ställa om sin synhorisont och uppfatta ur båda perspektiven.

Den excentriske israeliska raketforskaren Itzhak Bentov avslutade sin enda bok om universums konstruktion (inhämtad genom meditation!), "Stalking the Wild Pendulum" (1977) med en vink till hinduismens (och platonismens) mångskiktade tillvaro:

Epilog

Tillbaka till vår Skapares subjektiva rumtid. 

Efter att ha producerat ytterligare en skapare ("i Sin avbild skapade Han honom"...) drar Skaparen iväg till motsvarigheten till en kosmiskt byggvaruhus för att hänga, snacka jobb och chilla med grabbarna. Han introducerar och visar upp Sin nya dubblett, ännu rätt naiv och utan erfarenhet av en Skapares alla vedermödor. Efter att ha vilat en stund och ha plocka upp några bra tips för Sitt nästa universum, drar Skaparen vidare för nästa runda. På vägen far under en bråkdels sekund tanken genom Hans sinne: "Vem vet, efter den här rundan kanske jag får en högre befattning..."

"Although having no formal background
or degree in science, Bentov quickly
demonstrated his genius. Among other things,
he designed Israel’s very first rocket...
This marked the birth of Israel’s now
world-famous military research and
weapons development program."
(källa)

Minsta gemensamma nämnare mellan Bentov och Einstein är tonvikten på Tvillingarna (Merkurius/intellektet) och just Bentovs Mån-Tvilling beskrivs i hinduismen som ett sinnelag ägnat åt filosofi, ett ämne som bl.a. annat innehåller delämnet Logik. 

Mer intressant är kanske psykascendenten som placerar intellektets Merkurius i sitt naturliga 3e hus, i föreningen med den himlastormande demonen Rahu (som här tydligen höjer intellektets förmåga till avsevärda höjder). Kombinera sedan det med hur Jupiter expanderar psyket/Månen (på gott och ont eftersom Jupiter är en illgörare för Tvillingarna i 1a huset):

Enbart de supralunära tecknen färgade -
tecken på ett exceptionellt och färgstarkt intellekt

Hur Bentov en tid av sitt yrkesliv kunde halka in i mördarindustrin måste förstås i skenet av att han förlorade sin familj i Förintelsen. Se klantecknet Krabban och all dess uppvridna smärta (Mars/Venus i ett Passionens tecken). Även Liemannen (Saturnus) i Krabbans naturliga 4 hus och dess attack mot Krabbans Måne i Tvillingarna. Och kanske även den "verksamt onda" Jupiter (jämför Sverigehoroskopet och svensk fixering vid sin vapenindustri) spelar in i yrkesvalet? Förutom att den generösa Jupiter här är "verksamt ond" undermineras den av att disponenten Venus står i familjära men olycksdrabbade Krabban! MEN: senare tvärvände han och ägnade sig åt livsbefrämjande uppfinningar!

Noterat: Bentov dog 55 år gammal i en flygkrasch på Chicagos flygplats. Den kända flygplatsolyckan koinciderar med att Saturnus/Liemannen som aspekterar hans natala Månen (Månen som vaggan och graven) passerar genom Lejonet med kommunikationsmedlens Merkurius men framförallt att den ständigt retrograda Rahu nått 21a graden Lejonet - en närmast gradexakt retur till startpunkten.

Som trigger för dessa trögare rörelser olyckans Mars (med Venus) i Väduren i 90-gradersattack mot den natala Mars och Venus. Jupiter vid olyckans passerar den sorgliga Krabba som en gång förbrända hans släkt under nazieran, nu bränns han själv snabbt (?) ihjäl.

Nobelpristagare och de tunga planeterna (omtag)

Bland de "tunga" planeterna (Mars, Jupiter och Saturnus) hittade jag nyligen ett speciellt mönster som enligt britten Charles Carter sades teckna förhöjd intelligens. "Konjunktionen, alla aspekters moder", tycktes gynnsam i fallet Solen och Mars, båda besläktade eldplaneter i astrologin. 

Det ville synas som om den mäktigare Solen disciplinerar den Lilla Illgöraren och att resultatet blir en Sol som inte bara vandrar i sin stabila bana utan får lite mera "spets" vilket möjliggör nya landvinningar inom vetenskapen, eller litteratur som har det där lilla extra. 

Naturligtvis ska varje seriöst syftande test innehålla en kontrollgrupp - om icke-Nobelpristagare uppvisar samma trend är fyndet inte mycket att skriva hem om! Så här, två veckor försenade är samma antal (706) datum, men slumpgenererade. 

SATURNUS OCH SOLEN
Sa.0.So 65
Sa.60.So: 58
Sa.180.So 40
Sa.270.So 58
totalt 221 förekomster

MARS OCH SOLEN
Ma.0.So 106
Ma.90.So 56
Ma.180.So 21
Ma.210.So 33
totalt 216 förekomster

JUPITER OCH SOLEN
Ju.0.So 76
Ju.120.So 47
Ju.180.So 51
Ju.240.So 39
totalt 213 förekomster 

En god och en dålig nyhet. Den goda är att referensgruppen inte längre och notabelt (tyckte jag för två veckor sedan) ger färre födelsedatum i samband med oppositionen. Det verkade logiskt att färre vann Nobelpris när de tvingades brottas med en opponent eftersom en kamp MOT något drar energi från kampen FÖR något. I kontrollgruppen av slumpdatum - fiktiva människor som inte gjort några erövringar alls - borde inte den här trefaldiga indikationen om "hindersam opposition" förekomma. Och det gjorde den inte heller.

Den dåliga nyheten är att Sol och Mars i kombination (i samma tecken) är dominant även i gruppen av slumpmässiga födelsedatum, antalet kombinationer till och med ökar ytterligare! Adjöss till Charles Carters observation om markörer för "hög intelligens"! Carter kan, är jag nästan övertygad om, ha haft ett klent dataunderlag. Ofta i sina böcker återvänder han till horoskopsamlingen "1000 Notable Nativities", vilket tycks ha varit mer forskningsorienterade brittiska astrologers främsta informationskälla under det tidiga 1900-talet.  Undertecknad har skrapat ihop fler kartor än så via internet och det är bara en bråkdel av namnen som finns hos t.ex. AstroDatabank.

Att Mars och Solen i samma tecken har så många förekomster i båda testgrupperna avslöjar att förklaringen är naturlig/deterministisk. Man ser inte enbart slumpvariationer från grupp till grupp utan en funktion av Mars aningen långsammare dagliga rörelse än Solens. 

Mot den i jämförelsen närmast stillastående Saturnus i systemets utkant, drar Solen förbi på 30 dagar, men när Mars befinner sig bortom Solen (från jorden sett) tycks de hålla nästan jämna steg. Detta måste vara varför deras kombination är mer välrepresenterad. Den som sätter sig in i den celesta mekanismen har faktiskt på kuppen kommit Einsteins relativitet på spåren, vilken jag lite mystiskt beskrivit på bloggen som att den som kommer i närheten av materien - blir en materialist! - förkortar sin tid att leva. Är det möjligt att Einstein födde sin insikt om att gravitationen kröker rumtiden helt enkelt genom att meditera över solsystemet, planeternas omloppsbanor och "relativa tidsfönster"?

Jag undrar just om Charles Carter ens tänkte på Solens och Mars snarlika hastighet genom zodiaken innan han dubbade konfigurationen "intelligenshöjare"? Jag får erkänna att jag först nu, med kontrollgruppen, insåg hur simpelt det är. Betyder det att Carter struntade i kontrollgrupper eller att han saknade den där lilla extra intelligensen han gärna undersökte i andra? (I rättvisans namn ska sägas att han inte enbart talade om konjunktionen/kombinationen utan om "Mars aspekter till Solen". Dessa har dock vägrat att ge utslag i förbrytarhoroskop i en test jag gjort. 

Brottslingar är just den typ där man främst borde möta den mörka eldens illdåd - så frågan är om Mars skulle i horoskop för människor som Carter av någon anledning tyckte verkade begåvade. Han hade siderisk Jungfruascendent och jag har ofta noterat en slags korttänkt gatusmarthet med denna utblick (gärna med det korttänkta syftet att gynna eller boosta det egna egot). Detaljer och kortsiktiga lösningar berövar den jordbundna Merkurius förmågan att tänka stort och det är rätt typiskt att Einstein hade sin Merkurius mittemot sitt jordbundna härskarläge i Jungfrun. Det gjorde att han kunde slappna av från begränsande logik och en bedövande praktisk läggning för att istället visualisera sina problem på ett annat sätt... 

 

Einstein: dissociationen mellan Luft och
Vatten som "den tankspridde professorn"

Einsteins Tvillingascendent visar dock att logiken är viktig (siffernisse-aspekten) men det är inte Merkurius själv som kontrollerade den här föreställningen, utan den högsta rationella principen i vårt universum, Saturnus. Och Saturnus leder direkt till symbolen för rymden, Den Väldiga (Vattumannen) i vilken Jupiter expanderar så långt det saturniska tecknets ramar medger. Men var står Gränsen Saturnus? Jo, i gränslöst expansionsvilliga (jupiteriska) Fiskarna. 

Vilken sällsam rymd som breder ut sig över Einsteins huvud! Allt hans "fallna" Merkurius behöver göra att jobba (dubbelt så hårt som den naturligt vassa Jungfrun) på att precisera det hans högre intellektuella nivå flöt ut i. Visst, horoskopet har distinkta problem också och det är bara att gå till Einsteins privatliv för att förstå att ett geni kanske inte ska gifta sig och bilda familj...

"Slirigheten" mellan Luft och Vatten har pga. svenska politikers och företagares falskhet mest kommenterats ur ett negativt perspektiv, men det är givet att Einsteins Vattuman och Fiskarna på den universella nivån också kan läsas som Intellektet och Själen/Naturen som angränsande men helt väsensskilda storheter. För den senaste omtagningen av den kosmologiska bakgrunden till astrologins begrepp, se Platons Gränsen och Det Obegränsade i astrologin, ett trögläst inlägg, det medges, och ett som kanske skulle kunna tajtas till i diskussionen om Saturnus som symbol för materien.




På grund av den här partiella falsifieringen av Nobelpristagartestet utgår det tidigare inlägget, men jag sparar dess centrala del som nedanstående tillägg.

 *****

(9/9 2017)

Ur följande test framtonar den distinkta (och oväntade) möjligheten att krigaren Mars faktiskt är till nytta - om den står i ett visst läge i förhållande till Solen!

Jag hade i princip bestämt mig för att planetära aspekter saknade inflytande efter att inte hittat några skillnader mellan kriminella horoskop och testgrupper av slumpbaserade födelsedatum. (Se dock inläggen under taggen "multipel attestering testad".)

Men av en händelse prövade jag nu de "tunga" aspekterna från Saturnus, Jupiter och Mars mot intelligensens emblem Solen. Jag kan inte påminna mig att jag någonsin gjort det, för resultatet är minnesvärt, precis som när astrologins tradition om att psykets indikator Månen "fallit" i Skorpionen och 311 mördares horoskop visade sig ha en signifikant överbetoning på just denna månplacering.

Datasetet omfattar 706 Nobelpristagare (t.o.m. 2015 - jag har inte uppdaterat på några år). Jag utesluter av princip det falska Nobelpriset i ekonomi som min närapå tidstvilling Alfred Nobel troligen inte skulle ha accepterat.

Inför listan här nedan är konjunktioner och oppositioner oproblematiska men jag måste påminna om att planeter med "specialaspekter" enbart sträcker sig framåt i zodiaken enligt den indiska metoden. Ständigt nyfiken granskade jag också soltecknets element för den placering som tycks försämra koncentrationen som krävs för framgångsrik och Nobelprisvinnande forskning, nämligen någon av de tunga planeternas OPPOSITION mot Solen. 

Detta verkar rimligt, för den som ständigt ligger i opposition med en annan kan inte samtidigt vara konstruktiv! Det gäller att välja sina strider, och när det kommer till oppositionen är den mindre representerad bland de snillrika Nobelpristagarna. Hade jag bara utfört ett enstaka test på någon av oppositionerna, hade man direkt kunna avföra fyndet som en obetydlig, slumpmässig fluktuation. Men här underpresterar oppositionen i samtliga tre fall, Saturnus, Jupiter och Mars. Det måste väl ändå sägas vara en smula tänkvärt.  Claudius Ptolemaios (200-talet) hävdade att den astrologiska effekten finns men "är svag". Tyvärr utvecklade han aldrig resonemanget. Den tidens böcker var väldigt koncisa.

Utöver den här trefaldiga indikationen om oppositionens störning av Solen, se särskilt den motsatta konjunktionen i fallet Mars med Solen. Snacka om "solflamma"! Jag ska strax kommentera konjunktionen (som rent tekniskt inte är någon aspekt eftersom Solen "sväljer" eller "äger" den andra planeten).
 

SATURNUS OCH SOLEN
Sa.0.So 65
Sa.60.So: 60
Sa.180.So 53
Sa.270.So 68
totalt 246 förekomster

MARS OCH SOLEN
Ma.0.So 86
Ma.90.So 68
Ma.180.So 18
Ma.210.So 23
totalt 195 förekomster

JUPITER OCH SOLEN
Ju.0.So 67
Ju.120.So 40
Ju.180.So 41
Ju.240.So 69
totalt 217 förekomster

Som synes gav den turbulenta krigsplaneten Mars väldigt tydliga resultat i astrologins mest grundläggande formationer: konjunktionen och oppositionen. När det är opposition och Mars är involverad, då är det verkligen krig! De som ändå lyckades vinna Nobelpris med oppositionen måste ha varit extremt psykiskt starka!

Det mest intressant är ändå konjunktionen mellan Solen och Mars. Som med Solen och Jupiter råder åter synergi mellan planeternas essentiella natur (Jupiter är visserligen den indiska astrologins enda Eter-planet men man kan argumentera för att Eter är ett kombinat av Eld och Luft, åtminstone såg vissa grekiska filosofer på kvintessensen på detta sätt. Dessutom är Jupiters positiva härskarläge det över Skytten, ett Eldtecken). I fallet Solen och Mars råder inga tvivel, de är båda till sitt innersta väsen "Eld", Solen dock himmelsk eld och Mars infernalisk eld.

Vid några tillfällen har jag relaterat tankar hos Englands störste 1900-talsastrolog, Charles Carter. Han var den första britten som undersökte astrologins påståenden systematiskt. Testerna var dock modesta, han verkar ha använt horoskop han själv samlat in (och data var svåra att komma åt på den tiden), samt en bok som alla på den tiden använde, "1000 notabla nativiteter" (kändishoroskop mestadels med födelseklockslag). Jämför det med att den här bloggens insamlade 9800 kartor (varav 1600 med födelsetid). I flera fall har den här bloggen presenterat undersökningar med ett större underlag än Carter någonsin hade tillgång till, t.ex. den här gruppen av Nobelpristagare.

Genom sina halvt systematiska undersökningar tyckte sig Charles Carter se förhöjd intelligens hos dem vars Sol aspekterades av just Mars, Jupiter eller Uranus, som han som västastrolog inkluderade trots att den inte kan ses för blotta ögat och därför inte ingår i någon klassisk lärobild.

Det här pilottestet av Nobelpristagarna eller "höggradigt begåvade människor" styrker Carters observationer om framför allt Solen med Mars. 

Ser man på Saturnus, Solens naturliga fiende, ligger alla fyra aspekter ganska nära varandra i antalet förekomster. Ändå producerar Saturnus samtliga aspekttyper till Solen fler Nobelpristagare än någon av de andra tunga planeterna, trots att Sol och Saturnus som ömsesidiga fiender borde utöva en destruktiv inverkan på varandra. 

Är det återigen Saturnus närhet till materien (i sitt negativa härskarläge i Jord) och teoribyggen (i sitt positiva härskarläge i Luft) som trots allt interagerar väl med den råa fattningsförmågan i Solen? Jag tror det. 

Saturnus, "Stora Illgöraren" som en döpts till, ger fler upptäckter totalt, än "Lilla Illgöraren" Mars, även om den senare verkligen briljerar i kombination (eller konjunktion) med Solen.

Kvinnan som försökte lura Fader Tid

Aftonbladdret berättar om hur Laura Branigan, en mindre discodrottning från 80-talet, kommits på med att fejka yngre än hon var vid genombrottet. När hon dog ung i hjärnblödning var hon inte 47 utan 52.


Med horoskopet baserat enbart födelsedagen kommer man inte så långt, men utifrån en sinnelagsascendent (Månen) är det ändå intressant att studera hennes relation till Fader Tid - Kronos eller Saturnus. Den kontakten är inget vidare eftersom åldrandets och ålderdomens planet ("sanden i timglaset") står i 12e sektorn för världsliga offer i detta liv. Och TID är ju basen för all världslig existens så symboliken finns där...  

Einstein skulle rätta mig här och påminna om att TID och MATERIA alltid hänger ihop - "rumtid" - men astrologen skulle då kontra med att Fader Tid eller den sjunde himlen faktiskt också betraktas som materiens princip - som om de antika tänkarna alltid visste det Einstein med stor möda och påstått skyhög intelligens lyckades lista ut efter minst ett årtionde av hård koncentration. 

(Ja, Einstein har en gräslig attack mot sin fria solära förståelse från Saturnus, men även om den slöar ner både Solen och Merkurius ska man inte räkna bort den saturniska människan som trög eller dum i huvudet - långsamheten kanske snarare beror på att faktainsamlandet hos den här dröjsamma typen sträcker sig ändå upp till sjunde himlen. Det kan vara värt att vända på ett utlåtande från den här sorten. Motpolen - den omedelbart reaktiva Månen pladdrar på i direkt och instinktiv kontakt med sinnesintrycken och blir då en röst man helt kan räkna bort. (Den här bloggaren har Månen stigande exakt i öster, men är sparrad av Tidens herre exakt i väster - många horoskop innehåller sådana här intrikata paradoxer och gåtor.)

Einsteins födelsehoroskop har känt klockslag och precis som det stämde väl in på fakta att Laura Branigans psykiska ascendent tycks vilja offra åldrandets princip Saturnus eller sätta denna ur spel, så stämmer det konkret med fakta att hitta en Saturnus i det mäktiga 10e offentliga huset i horoskopet för vår tids främste tänkare kring tidsbegreppet. 

Notera hur det är förvirringens eller kaosets Fiskarna som ockuperar detta offentliga hus och hur Einsteins rufsiga hår och mimik blivit en ikonisk sinnebild för den vimsiga professorn! Ikoner ska för övrigt också kopplas till Saturnus som ju är en formalistisk planet och som i antiken liknades vid själens form. Med detta menades primärt Världssjälens form där människornas själar är små mikrokosmiska paralleller. Det är förstås tidstudiemannen Saturnus som vandrar i den sjunde och yttersta kretsen som ringar in och definierar vårt kosmos - den är vår kosmiska Själs yttre form av därmed avgränsare. Saturnier är ibland besynnerligt ytliga och fixerade enbart vid ytan och det är där vi kan börja tala om stupiditet.

Det finns fler indikationer på himlen om Laura Branigans lilla lögn om sin ålder för att inte framstå som en hopplöst överårig 30-åring på diskoteket (hon fingrade parallellt på mognare mainstreampop typ Celine Dion). En viktig indikation är att hon verkar vara så "högt uppe i det blå" med både Sol och Måne i Luftelementet. Faktum var att jag frös direkt när jag såg fotot på henne i AB och med åren har jag lärt mig att ge akt på den här rent kroppsliga reaktionen - den inträffar när man känner igen sina "himmelska släktingar". Som så ofta förr visar sig sångerskan och bloggaren ha Ljusen omkastade, bloggaren är ju Sol-Våg med Mån-Tvillingarna. 

Men kvinnans vita lögn om åldern beror troligen på att Merkurius är en vek disponent till Solen och attraktiva Venus i Tvillingarna. Den står fallen ner i det "biologiska" Vattenelementet, eller rättare sagt, det fruktbara psykiska substratum som ligger ett stadium innan en rent kroppslig kropp framträder i det grovt materiella. 

Månen är i sin essens liktydig med detta psykiska  Vattenelement och det är därför man kan tala om psykisk sjukdom eller förorenade vatten som är så agiterade och fyllda av begär att individen beter sig som en vettvilling. Kapitalismen skulle kunna beskrivas just som ett helt system baserat på begär som övergått i sinnessjukdom och det är märkligt att den överlevt sin 100-årsdag med marginal (tänk industrialism, ångmaskin och fabrikernas löpande band som ett febersjukt vattenflöde styrd av vansinnigt giriga chefer).

Laura Branigan har med stor sannolikhet Månen kvar i Vågen (dygnets cirka fem sista timmar går dock i den "fallna" Skorpion-Månens tecken). För Vågen i 1a huset är naturligtvis Mars inte bara en naturlig illgörare utan också verksamt ond. Som omoralens planet motsade sig inte Branigan att skivbolaget lade till "sex on the beach" som en undertiteln till en av hennes hitlåtar och lät sig designas till en plastdocka som skulle sälja på sin mörka iriska skönhet - jag kommer att tänka på irisk-judiska aktrisen Jennifer Connelly som hade en snarlik sex appeal och vars horoskop innehåller samma gåtfulla och osäkra "dissociation" mellan Luft och Vatten.

Även Connelly har "dissociationssyndromet" mellan Solen och dess disponent, bara att Solen nu ligger i Vatten och dess disponent (Mars) befinner sig i Luft! Jag har nämnt hur "sällsam" och hypnotiserande Vatten/Luft-typen kan vara och det har möjligen med dess koppling till dels psyket och dess fantiserande förmåga och till Luft som klär fantasin i distinkta tankeformer (formplaneten Saturnus är ju essentiellt av Luftelementet).

Även denna kvinnas horoskop saknar känd födelsetid men utifrån den psykiska månascendenten är berättelsen nästintill kolsvart! Alla kan inte vara födda lustigkurrar men jag tror aldrig jag sett den här kvinnan i en enda filmroll där hon lett med värme eller karisma. Här finns istället magnetism, en negativ attraktionskraft. Connelly som person påminner om en siren som lockar svaga sjömän att dyka ner i Skorpionens mörka vatten. Alla hennes roller är triviala - hon deltar för att skänka filmen kvinnlig fägring eller skildrar figurer i nöd eller med problem. 

Månen i Oxen ger en sinnelagsascendent där "arbete är bästa medicin" eftersom tecknet tenderar mot statisk jämvikt. Tyvärr är slavdrivaren Saturnus, som piskar på oxen så den gör sitt jobb, också undanskymd i 12e huset för "världsliga försakelser". Kan det vara så att Connelly besväras av att bara betraktas för sin kvinnliga form? Solen och Jupiter i Skorpionen bildar synergi men också den expansiva Jupiter är ett problem för sinnelaget i Oxen, vars jämvikt störs av för mycket Jupiters oförvägna expansion (Oxen betecknar en konservativ och konserverande tendens). 

Visserligen är inte heller Skorpionen särskilt expansiv, men att betrakta Connellys intensivt betraktande ögon (i film efter film) säger allt om den här intressanta kombinationen av ögonens Sol och Jupiter. Kvinnan är hypnotiserande och i jämförelsen ser Laura Branigan mest hysterisk ut på AB-fotot. Förklaringen kan, som sagt, ligga i att åldersfuskarens SolÖga står svagt på Merkurius i Kräftan som står så nära besmittelsen från Vattenelementets tusen och en affekter. "Stilla vatten går på djupet" förklaras perfekt av att se Jennifer Connellys stinna och genomträngande blick i det djupa och mörka (Tamas guna) tecknet Skorpionen. 

Branigans lögn för tankarna till flitigt omnämnda moderata försvarsministern Sten Tolgfors som försökte ljuga sig ur Saudiskandalen. I det horoskopet inträffar samma dissociation som vi sett här och det är återigen Solen i Vatten som slirar betänkligt när disponenten (Månen) befinner sig i Luft. Tolgfors månascendent placerar Tvillingarna i 1a huset och där är dels Jupiter, storfinansens planet som här är en verksam illgärningsman, samt den naturliga illgöraren Mars i rollen som en verksam illgörare. Det förvånar inte att Tolgfors gick den svenska mordvapenindustrin som lobbyist direkt efter sin tid som värdelös försvarsminister i regeringen Reinfeldt. Han gjorde Sveriges smutsiga jobb precis som nu (s)-märkta Hultqvist fortsätter i samma vedervärdiga anda. Sverige är så långt efter övriga världen att vi troligen kommer att vara det sista land som lägger ner vår lukrativa "försvars"industri. 

(Även England älskar att dra in stora pengar på export av mordvapen, se The Independent - om jag inte missminner mig ligger någon svensk vapentillverkare i säng med någon brittisk...)

Det här folket kan knappt något annat än att använda sitt konstruktivistiska sinne till destruktiva saker: nationalhoroskopets sinne/Månen disponerad av  krigs-Mars i arvets och korruptionens 8e hus vittnar om vårt mörka historiska arv, ett arv som i hög grad förklarar varför så många kan tänka sig att rösta - och röstade - på ett parti med nynazistiska rötter! Landet Sverige är verkligen på kant med Sanatana Dharma, den universella och moraliska världsordningen. Minns att Världssjälen illustreras av Jupiter som också är Lagens planet. Men det är inte Lagen utan Satan som äger det svenska folket som kollektiv betraktat. (Det är upp till den enskilda individen att markera mot "världen enligt officiell svensk modell"!)

Tolgfors är ett så fantastiskt exempel eftersom han perfekt illustrerar Vattenelementets sårbarhet - det förgiftas lätt och har sedan en lång resa för att återigen rena sig. Detta har mycket med sinnelaget (Månen) att göra eftersom Månen essentiellt knyts till Vatten. Tar man Jennifer Connellys karta är inte Solen med Jupiter i Vatten så mycket korruption som en brist på andlig spänst. Hon har med sin "sataniska fullmåneaxel" valt "implosionens" väg och tjänar grova pengar på sin rent kroppsliga skönhet. Minns hur den här fullmånen veknar som av "materialtrötthet" och faller samman istället för att ta ett kvantsprång och hitta en helt ny nivå. Jag misstänker starkt att den hemlighetsfulla Connelly har en nära anknytning till den judiska tragedin i Förintelsen, född med ett så kolsvart psykiskt horoskop som i princip betonar alla dystra och onda sektorer: olyckans 6e, dödens 8e och offrets 12e!

Fick då Laura Branigan betala med ett kortat liv för att hon förnekade Fader Tids verkliga värde inför omgivningarna? Knappast som generell tumregel, folk i nöjesbranschen skulle dö i förtid som flugor om så vore!