Dagens Nyheters identitetsförvirring och mer om Cicero

Vid ett flertal terrorattentat i Europa bultar sig Dagens Spyfärdigheter ap-hysteriskt på bröstet och skrålar att vi inte viker oss för terror eller ännu mer patetiskt, att extremisterna ska hålla sig borta från västerlänningens champagneskrålanden (yttrat av tidningens kulturchef). 

Nu har terrorn återvänt till den plats där det västerländska psykbrytet startade och DN repeterar samma ihåliga ramsa fast via New York-borna som språkrör.

Det lustiga är att man kan vända steken och höra en mörkare ton. Stadsborna "är tuffa på ett sätt folk (omvärlden) inte förstår" - men på ett patologiskt, djupt stört sätt. 

Jag kan påminna om det vedervärdiga arkeologiska fynd New Yorkarna gjorde för några årtionden sedan i samband när man schaktade ett område nära vattnet för att bygga nytt. Arbetarna nådde ner i ett äldre stadsskikt och gjorde en fasansfull upptäckt av fotavtryck som bevarats av en slav som uppenbarligen tvingats arbeta tills han död föll samman (jfr den reinkarnerade f.d. negerslaven - eller var han slavägare? - Fredrik Reinfeldts syn på hur svenskarna ska arbeta in i döden). Byggjobbarna såg härdade avtryck av fötter så nedgångna att en synlig benpipa var en del av ena fotens avtryck! 

Arbetsgivarens "gonna work you to the bone" - den svenska borgerlighetens inlån från det "tuffa" USA" - fick här sitt bokstavliga uttryck.

Se även stadens korta, officiella medgivande vad den ägnat sig åt men ogärna velat forska närmare i, t.ex. slaveri vid Hudsonfloden på 1800-talet.

Ett folk kan samla kollektiv karma som de tvingas konfrontera långt senare. Då skriker de kanske som grisar "varför hatar hela världen oss?" Kanske anklagar de religionen för att villoläror om god Gud som inte existerar. Men det är bara deras korta minne - en följd av materialismen och egen ondska - som bedrar dem.

I universum sker inga fel. Allt som drabbar en människa eller grupp har en föregående orsak. Att förneka orsakslagen är bli en satanist, som den svenska desinformationsrörelsen Humanisterna eller deras lika onda syskon Vetenskap och Folkförvilling. Det är sant att båda dessa scientistiska sekter hyllar empirisk vetenskap men genom att förneka merparten av verkligheten är de i själva verket kaosspridare och när något störande händer räcker inte deras livssyn långt. 

Med en så dålig grundning låter man som Björn Wiman som skrålade som en kärring om sin champagne dagen efter det i och för sig hemska Parisattentatet (nov 2015) just som, passande nog, en amerikansk rockgrupp spelade på Bataclanteatern. 

Jag kommenterade Frankrikes dygn av terror på en kortlivad engelsk blogg (självdog av tidsbrist), och då utifrån den mer generella tanken att även KOLONIALISM är en existerande varelse, en andlig FORM i Platons mening. Även tankar och tankesystem bildar väsen som måste möta sig själva en vacker (eller inte så vacker) dag... Se också romerska politikern Marcus Cicero spela dum i samband med olyckor som involverar många människor.

Cicero sympatiserade med stoicismen, vars världsbild var påminde om dagens officiella svenska: tillvaron är materialistisk och orsaksstyrd, dvs. predeterministisk. (Så långt tar inte de svenska materialisterna sin diskussion eftersom en borgare då skulle kunna säga åt negerslaven som kör PostNords svajiga bilar att det är hans öde att jobba underbetald och vara allmänt slarvig - han är ju neger. Det är bara att gå in på svenska forumet Flashback var som helst och upptäcka hur denna vulgära version av materialistisk stoicism frodas i den svenska folksjälen. Den hinduiska - egentligen universella - karmaläran påminner visserligen om att ingen blir vad man blir utan en underliggande orsak, men är en opersonlig doktrin utan några horn i sidan till vare sig den ena eller den andra.)

Trots sin stoiska fatalism avskydde Cicero astrologerna, kanske för att dessa ofta drog in gudarna i sina resonemang. Som realpolitiker var Cicero förmodligen nominalist (jag har inte djupstuderat honom och minns knappt ett ord från Samtal i Tusculum). Romaren uppskattade inte astrologins implicita bejakande av att tankemönster är andar vilka kan studeras ur perspektiv av antikens komplexa orsakslära. Aristoteles namngav ett flertal orsaker som västerlänningarna inte orkat ta med sig under sitt nedförslut mot enbart teknologisk materialism och dess fulla acceptans enbart av "verksam orsak", den kanske mest ointressanta i Aristoteles modell.

"Ändamålsorsaken" accepteras förstås också, teknikern har ett syfte med tingesten han bygger, men dagens materialism förnekar den ultimata Orsakaren till vår meningsfulla värld: Gud. Även här vrider sig den gudlösa västerlänningen lite besvärat över sin egen slutsats att allt är meningslöst och fortsätter piska på folkmassorna med lögnen att arbete intill döden är livets mening - jfr New Yorks svarta slavar.

Ingen kan komma och påstå att västerlänningarna är en bra folkgrupp och allra minst att de skulle ha nått längst i någon fantasi om kulturers evolution. Eftersom allt går runt kan man bara säga att väst nått ett extremläge som nu utlöser motreaktioner i hela den mänskliga världen. Våra dagar är räknade och bara de har en bra framtid (i kommande liv) som redan nu ikläder sig säck och grå aska och åtminstone i sitt inre gör avbön, jobbar lite mindre - maskar! - och den vägen söker dra ner på västerlandets helveteshjul som föröder världen. DN och bakomliggande mediehuset Bonniers verkar vara den syndare som kommer att vakna alltför sent och förstå att arbete för att driva på en "tillväxtekonomi" just nu är universums värsta förbrytelse. Men försök säga det till räknenissar, dessa ytterligt förståndsbegränsade människobarn.



Bonusspaning, "realisten" Cicero

Just som jag ritat kartan över den här extremt maktorienterade (se Stenbocken!) politikern upptäckte jag att Cicero redan förekommit på bloggen. Det var i en föga smickrande jämförelse med "landsfadern" Fredrik Reinfeldt! Skräp vill man inte ha kvar i huvudet och jag glömmer därför det mesta av blogginnehållet så fort jag tryckt ut det, hur väl kartorna än illlustrerar själar som hamnat på villovägar...

Det är för övrigt intressant att återupptäcka Ciceros starka Stenbock direkt efter kommentaren till tv-producenten som specialiserade sig (verkar det) på "matformat". I föregående inlägg stack jag in "hungerns tecken" i samband med hennes extrema Stenbockshoroskop. 

Och vad var den icke-korrupta stoicismen annat än en avhållsamhetens (om än inte självsvältande) livsfilosofi? 

Se hur hårt Saturnus i Skorpionen håller tag om Ciceros Stenbock och så att säga formaliserar hans livsuttryck - som om han var en förprogrammerad och ödesbestämd pusselbit som bara mekaniskt tänkte sina tankar och utförde sina handlingar. Parallellen (av stenbockstyp) med tv-producenten som "snöade in" på matprogram är uppenbara. Men om man åter vänder på steken ser man istället formalisten Saturnus stenhårda press på den solära intelligensen. Många anser Cicero som en av romarrikets bästa prosaförfattare och talare. Som sagt, en realpolitiker med extremt saturnusgrepp om retoriken. 

Hur en så illa placerad Måne (i 8e dödshuset) förhåller sig till handlingsmänniskans solascendent förklaras av den tidens förråade romerska  kultur (inte olik de "tuffa" amerikanerna), hans maktkamp med Markus Antonius och hur han förföljdes in i döden och fick sitt huvud avhugget just som han sökte fly Italien... Jag har flera gånger uttryckt min misstanke att båda härsklystna tecknen Stenbocken och Lejonet i samma horoskop kan resultera i slitiga öden och alltför hårdföra naturer (men ibland individer som hamnar i skottlinjen för en allmänt förråad tidsanda). I Ciceros horoskop ska man dessutom väga in den brutala Saturnus-Skorpionen som till stor del var hans eget makthungrande ideal, dvs. grunden till all den stridighet som ses inom Stenbocken (Mars, oratorn Merkurius och Venus - förhöjd libido och kommunikationen däremellan). 

Den här mannen var sin egen värsta fiende, att döma av de infernaliskt höga formella krav (Saturnus) han ställde sig. Född till en typisk romersk överklassfamilj kan man här se Saturnus som det fordrande och skoningslösa patriarkatet. Ur Solens perspektiv - handlingsmänniskan - verkar denna Saturnus som ett ideal, men den ömsesidiga receptionen mellan den dubbelt onda Mars (jfr Reinfeldt) och Saturnus visar att hans liv utspelade sig under de båda naturligt onda planeterna och därtill i deras låga sublunära intressesfär (Vatten och Jord). Snacka om materialistisk maktmänniska in i det bittra slutet! 

Med det sagt är det lustigt att en tänkare som omfattar stoicismens nobla insikter alls befattade sig med politik. Han kanske var en så extrem fatalist att han inte vågade/förmådde kliva ut ur den roll han trodde LOGOS - det av stoikerna materiellt uppfattade världsförnuftet (Världssjälen) ordinerat honom... Men varför flydde han då för sitt liv upprepade gånger i sitt liv. Jag misstänker att den gömda Månen i 8e avslöjar att han inte ägde perfekt balans mellan tanke och handling...

Landsfadern och Cicero

En bild säger mer än tusen ord, heter det ju. Betänk då hur komplex information som kan förmedlas om man kombinerar tre bilder. För det handlar inte bara om enkel multiplikation - 3.000 ord - utan - precis som i astrologin - om en närmast exponentiell ökning av penseldragen som tecknar triptykens andemening.

Se den här, till exempel. En klassiker följd av två nya bilder, dels på den övertygande romerska talaren och statsmannen Cicero (1a årh. fvt) och en nytagen bild från AB av Fredrik Reinfeldt:

Lite för sann (för ovanlighetens skull)
inför valet 2010

Det enda som saknas den svenska plagiatören är en lärdomens bokrulle i hand. 

Men för en man som kallar till bekymrad presskonferens över lite groll på fotbollsläktaren men tiger som muren i frågan om hur stort NSA:s makt över svensk signalspaning egentligen är, och som "unnar" sig en hög Läckberg-deckare på raken under semestern, är det fara värt att det inte finns någon lärdom att klänga sig fast vid. 

Detta är inte en verklig ledare utan Storfinansens nyttiga idiot. En teaterapa som dresserats och noga drillas inför varje offentligt framträdande. Moderaternas hånfulla inställning till väljarna saknar motstycke. Aldrig i historien har Sverige haft ett så patologiskt och genomfalskt parti. 

Och fortfarande tror faktiskt var fjärde svensk på deras budskap - eller är själv en så gemen människa att de skriver under på demoniseringen av sjuka och arbetslösa. Man borde överväga att tvångsutvisa en betydande del av "pursvenskar" och invandrade lycksökare - för att nu anamma en tudelning som bara lågutbildade människor skulle bygga in i sin världsbild. Att främlingsfientlighet är så utbredd i Europa kan vi tacka den internationella högern för och "landsfadern" har halkat fel med sina ord i den här frågan mer än en gång.

Plagiatören eller "copycat-syndromet" tillhör per definition det speglande Vattenelementet och dess primära planet Månen: "monkey see monkey do". Men naturligtvis också intellektet i en mer avancerad planläggning som t.ex. upplägget av tre bilder här ovan. "Landsfadern" har intelligensen i plagiarismens Vattenelement och Månen som återspeglar via rationaliseringens Luftelement. 

Man kan argumentera för att en sådan människa aldrig tänker en enda ren tanke utan enbart nöjer sig med att sätta ord på känslor. Då inser man vilken fasansfullt kall människa det här är! Det är inte en psykologisk typ man vill se hos en statsman.

*****

Går vi tillbaka till den äkta varan, Cicero som Reinfeldt tydligen instruerats av hans PR-män att söka efterlikna i sitt rollspel, så ser vi den närmast fulländade bedragarens horoskop!

Oration eller påverkan (dupering) av människor via talekonst, förutsätter en kombination av konkretion - hänvisningar till kända ting som lyssnaren kan relatera till, ett spel på lyssnarens känslor och naturligtvis organisationsförmåga nog att sätta ihop hela framförandet. En talskrivare är mer hantverkare än konstnär och i mina ögon tydligare under Saturnus än fjäderpennan Merkurius. Cicero uppfyller alla kriterier på en med makten att påverka andra i önskad riktning.

Det här är sol- och måntecknet hos en föredetting till bloggaren, en kvinna som gick en välrenommerad dramaskola i Boston. Månen i Lejonet ger ett sinne som drar mot attraktion och Solen i Stenbocken är väl, först mig rätt, det mest "hopplöst" traditionsbundna av alla tecken. Vilken teaterskola som helst, eller ens en i hemlandet, dög inte. 

Att Solen i Jord är "kontraktiv" och söker konkretion leder till en förhärdad inre kärna - en fixering vid former - som sedan sinnelagets Måne kan dramatisera via Lejonet vars härskare är just Solen. Att Jord/Eld också leder till förbittrade motsättningar och mycket friktion är möjligen en tillgång för människor som ägnar sig åt dramatik. Det blir utagerande typer.

Parallellen mellan karaktärsskådespelaren in spe och Ciceros tankar om effektiv talarkonst behöver inte förklaras ytterligare.

Den ömsesidiga receptionen äger enligt indierna minst lika stor kraft som en konjunktion mellan två planeter och här bildar de två naturliga illgärningsmannen Saturnus och Mars en fruktansvärt slug planerare - en skrämmande bild av en krass realpolitiker som t.ex. skulle spinna på religion om åhörarna var så stämda eller prata pengar om talaren stod inför ett förvridet och girigt sällskap.

Det finns också ett subversivt drag i Ciceros horoskop som kan knytas in i resonemanget om den svenske "landsfaderns" kraftlösa poser. För dem som inte själva blir direkt korrumperade av Satans stjärna Algol finns en möjlighet som jag sällan nämnt men som egentligen figurerade redan hos humoristen Charlie Sheen.

Hårt leverne och ålder har tagit udden av honom och i senaste humorserien "Anger Management" levererar han sina repliker sluddrigt och orytmiskt, men han har ännu hjärtat (Solen i Lejonet) på rätt ställe och uttrycker sin diskreta ton av Algol som Gycklaren en skälm som egentligen inte menar vad han säger utan likt en godmodig Satan mest söker utlösa reaktioner.

Nu är det inte en glad fan man tänker på i samband med Reinfeldt utan det jag vill åt är begreppet "djävulens advokat". En människa starkt under Algol behöver alls inte vara förblindad i sin korruption utan kan använda den här planeten som en Frestare eller Korrumperare, som en del av sitt eget galleri av typer eller personegenskaper! 

Det här har Charlie Sheen verkligen gjort i sin karriär och egenskapen finns hos ALLA födde med Oxen i öster, vare sig ascendenten sammanträffar med den onda stjärnan Algol eller inte. Det är Venus i härskarläge i Oxen som är den romerska filosofen Plotinus sköka - den fallna, jordiska Afrodite. Naturens lägsta yttringar - den värld där människan sänkt sig ner till djurets nivå och enbart lever för sina fem sinnens konsumtionsbehov. 

Jag har haft tillfälle att uppleva bekantskap både med kvinnor med Ox-ascendent och den motsatta Skorpion-ascendenten. Medan den senare kan vara chockerande direkta och plumpa i sina sexuella anspelningar är Oxen en verklig förförerska! Med sockrat tonläge och indirekta ordaval hörs här Satan smickra lyssnaren och lura in denne. Inte undra på att moderata torsken Sven-Otto Littorins "arbetslinje" lurat hela den borgerliga väljarkåren genom partiets djävulska omskrivningar som den att, "det ska löna sig att arbeta". 

Det saknas ord för hur naiva och rent korkade svenska folket är som har köpt den smörja vi nu börjar se resultatet av. Inte ens moderaternas paradgren försvaret fungerar längre. Istället har oräkneliga miljarder slussats över till de rika och landat kommer att lämnas över till nästa regering nedmonterat och närapå i skrotfärdigt skick.

*****

Cicero är troligen en skickligare djävulens advokat än någon annan västerlänning och det skulle kunna förklaras som en synergi mellan fusionen mellan Skorpionen/Stenbocken och dess listiga planläggarförmåga OCH stjärnan Algol. (Jag kunde studera Skorpionen/Stenbocken genom några synnerligen listiga IT-tekniker under några år i den branschen. 

Den praktiska kombinationen Jord/Vatten ger en schackspelarmentalitet som tänker flera drag i förväg och förutser den "klantiga datoranvändarens" kommande tankemissar. Det hör till saken att den här mentaliteten är arrogant och anser sig överlägsen andra men med Skorpionens förmåga att mörka och dölja tona ned sina verkliga åsikter.

Vad som gör Ciceros bedragar-Algol så intressant är att den mäter sina krafter mot ingen mindre än noblessens Jupiter, den rika planeten. Eftersom Jupiter äger en "dimensionalitet" utöver sin naturliga motpol Merkurius logiska tråcklande (hör Reinfeldts mödosamt formulerade grammatik när han pratar utifrån sin merkuriska Jungfruascendent), sker Satans ränksmideri på en nivå så omfattande att många inte ens förmår överblicka falsariet. "Det krävs en tjuv för att känna igen en annan."

Eller som Dylan sjöng i vad jag misstänker var en referens ett redan existerande talesätt: "Stjäl en smula och de kastar dig i fängelse, stjäl en hel massa och du hedras som en kung!" Det är på den senare nivån en Jupiter korrumperad av Algol verkar. 

Se upp för den här bloggen! Han som skriver den har en utebbande version av Ciceros storskaliga version av "Djävulens advokat". Men å andra sidan tillade jag den brasklappen uppe till vänster i samma ögonblick jag lämnade en strikt undersökning av den sideriska zodiaken och började använda kändishoroskop i ideologiskt syfte.

Samtidigt har bloggaren ett speciellt förhållande till Jupiter, inom vars spektrum ryms allt från Gud till filosofi eller - på en mycket låg och materialistisk nivå - Storfinansen. Det här speciella förhållandet kan utläsas bara tack vare känt födelseklockslag. (Ciceros födelsetimma är inte känd.)

Strikt talat har den här Jupiter slitit sig loss från det onda öga Satans huvud kastar. Det äldsta antika måttet på en stjärnas inflytande är ±7½°, och tycks baserat på hur långt ner under den västra horisonten solen måste sjunka innan dess ljus slutar överskugga en stjärna (oklart hur ljusstark). Med heltal har Jupiter lämnat oppositionen från Algol med åtta grader. 

Men det finns skäl att anta att hela Oxens tecken beskriver själens insomnande i materialism, vars första sinnebild är Satans grinande leende - barnmorskans/moderns leende som lyckligt välkomnar det nyfödda barnet till denna värld. Oxen är också "Helvetets port" (2a huset för eget ägande) i hellenistisk astrologi och att traditionerna uttrycker en och samma antika insikt är uppenbart. 

Indisk astrologi håller ju hela Oxen i första huset för att ge ett "verksamt ont" sinnelag och en verksam ond disponent (Venus)! Ox-ascendenten är således sinnebilden för ett "världens barn" (antikens judar som förde fram Jesus på den historiska arenan skulle ha kallat dem Satans avkomma!)

Historien om Oxen som ledande tecken och med både sitt eget sinne och sinnelagsdisponent mot sig har hittat ett uttryck i det kända talesättet, "du får ingenting ta med dig när du går" (dör), troligen en parafras på jesusordet om att samla sina skatter i Himmelen och inte på Jorden. 

Varför Månen traditionell ansetts upphöjd i Oxens tredje grad är att den till materialism fallna själen här kommer att bjudas åtskilliga tillfällen att "upphöja" sitt sinne. Själen är nu exakt i Satans blickfång, och Gud har givit ondskan fritt spelrum att djävlas med den här själens materialistiska böjelser i syfte att väcka människans insikt om att själ och natur inte är identiska företeelser.

Det är således en hel del negativitet som den sanna astrologiska traditionen riktar mot hedonismen och världslighetens tecken. Afrodites babyloniska förlaga Ishtar (Ester = Venus) nedstiger till Dödsriket. Jfr. andra huset som dödsrikets port. Intressant nog hänger köttstycken på krokar på denna plats - ännu en referens till nötkött eller Oxens tecken eller Venus som fallen till en materialistisk horas nivå! Det är en rik, en materiellt slösande rik värld, detta Hel eller helvetet inte olik Valhall där de indoeuropeiska rötterna kan skönjas i asagudarnas frossande!) 

Platsen där Venus faller till en horas nivå är förstås Jungfrun där den astrologiska Venus lider sitt fall. Och det är på en åkermark Helvetets herre spränger upp och rövar bort Persefone i den grekiska varianten av myten. Sammanhanget mellan åkermark, horor och helvetet är klockrent i astrologin men dolt i mytisk klädedräkt. Den indiska astrologin nöjer sig med att kalla andra och sjätte (och tionde) husen för "resurshus".

Samtidigt är Venus fall möjligheten till Merkurius "upphöjelse"! Denna luriga sanning kodad i zodiaken har jag som en gris bökat i tidigare utan att renodla intuitionen i ett didaktiskt skolbokskapitel.

Givet den "ambiens" som omgärdar Oxen menar jag alltså att hela platsen är infekterad, Djävulens eller möjligen Pans spelplan - denna världens herre. Men likväl - och det kan jag ärligt säga att jag upptäcker först nu - representerar bloggarens horoskop en "harmlös" version av frestaren (eller korrumperaren) Algol. Inte för att Jupiter lämnat Algols traditionella räckvidd - jag menar ju att hela Oxen representerar "underjorden" för den himmelska människa som bebor en högre version av Jorden ("det himmelska Jerusalem").

Men den veka oppositionen hos bloggaren nästan vänds till något gott eftersom den onda stjärnan Algol disponeras från tolfte huset - den onda daimonen - som för Tvillingascendenten är en både naturlig och verksam välgörare. "Dubbelhetens" tecken står alltså i ett gott förhållande även till det som andra skulle kalla ondska, olyckor och förluster.

I den mån denna Algol påverkar bloggarens Jupiter mittöver, är det en godartad, venusiansk satan, mer av "djävulens advokat" och mindre ett genuint perverst neggo. Minns att nihlismen ÄR identisk med materialism. För att kunna hävda materiens primat måste alla högre organisatoriska principer förnekas. 

Om detta nu låter som om bloggaren slår på sin egen trumma, må så vara. Jag försöker bara följa de tolkningsregler som den indiska astrologin öppnade mina ögon inför för några år sedan. Jag har avsiktligt avstått från att rusa till det egna horoskopet i tid och otid efter en eller annan avgörande insikt på den här bloggen. Men det här inlägget, vars innehåll alls inte var planerat utan har tillkommit under inspiration, var tydligen ett bra tillfälle för att diskutera den onda daimonens varierande grad av ondska! Inte för inte sägs det om Merkurius (Tvillingarna) att den kan färdas genom alla världar - således även passera genom den onda daimonens låga sfär inte alls långt under människans medvetandetröskel.

Jag tvekar inte att säga att min långtidsarbetslöshet och oavlönade fas 3-slaveri under Reinfeldts illegitima regering är bland det bästa som hänt i mitt liv! Trots denna pennalistiska tvångsåtgärd för att "konfiskera den arbetslöses tid" har jag mer tid att tänka över det som har hänt än någonsin som löneslav i närighetslivets maskineri. Framför allt har människor på botten inte mycket mer att förlora och det gör att man VÅGAR se sanningen. Och sanningen om regeringen Reinfeldt och dess uppdragsgivare - Rovkapitalismen och inte Folket - är inte vacker!

Inför upptäckten att Tvillingarnas ENDA VERKSAMMA VÄLGÖRARE Venus förmår neutralisera den onda daimonen och tolfte husets innehåll, fördjupas och nyanseras bilden av Tvillingarna som ett amoraliskt tecken. Och en annan pusselbit som jag alltid attraherats av faller på sin plats i ett större mönster:

Jag upptäckte vid 20 och kom att värdera budskapen den kinesiska furstespegeln I Ching (Förvandlingarnas bok). I den rekommenderas länsherrar som kommit upp sig så långt i världen att de får audiens vid kejsarens hov att "inte ta vinst eller förlust till hjärtat".

Att tänka som en liten profitsökande åkersork i det här läget - som en av aktörerna därnere på marknadsplatsen - skulle verkligen innebära att kejsaren missbedömt kalibern hos länsherren eller att länsherren själv börjat korrumperas av Frestaren! (Se I Ching, kap. 35 "Upphöjelsen", femte "linjeomdömet" och jämför gärna vishetssentensen med den horribla sits Stockholms mutmisstänkta kulturborgarråd satt sig i - se särskilt hennes synnerligen tajta koppling till Satans huvud i födelsehoroskopet.)

Så nej förresten, "se inte upp med den här bloggaren"! Hans "himmelska kredd" är nästan oantastlig eftersom Venus dessutom ingår i en ömsesidig reception med Solen (som passar på att "bränna bort" den elaka Mars) och verkar från den goda lyckans femte hus - en återspegling i den lägre världen (dödsriket) av den "goda daimonen". 

Frankt talat, jag tror inte det här återskapandet av astrologins ursprungliga logik varit möjligt med en uttydare som själv varit begravd under årtusenden av synd och felsteg. Jag har vissa aningar om var min själ varit och vad den gjort i cirka ett dussin tidigare jordeliv - kalla dem uppmuntrande (och nedslående) vykort som själen skickar den lägre kroppsmänniskan i drömmen (eller t.o.m. i vakentillståndet). Och oturliga liv och maktliv utan några värre försyndelser verkar dominera över ett eller annat skitliv - mördaren i Balkan, tidig medeltid, var ingen höjdare...

Sant är att Tvillingarnas tecken bara har den lilla välgöraren Venus på sin sida och att bloggarens Jupiter visserligen aldrig kan förlora sitt väsen som den stora välgöraren men i praktiken blir till en verksam illgörare. Som framgår av kartremsan här ovan distanserar sig bloggaren/Tvillingarna från den Jupiter som i Storfinansens skepnad verkar ont genom att Tvillingarna märker ut denna verksamt onda Jupiter som den arketypiska Fienden! Ont ska med ont förgöras. 

Det är logiskt, utifrån den tidlösa sanningen att "du får ingenting ta med dig när du går" att Storfinansen blir Fienden: Jupiter i Skorpionens tecknar framgångar för det enda onda som egentligen existerar: skorpionens fasa inför slutet. Dödsskräckens tecken i kombination med Jupiter klamrar sig fast vid ägande (eller hoppet om världslig succé) i den lägre delen av Naturen, den vegetativa, instinktiva själen som mer liknar ett djur än en människa. Att bloggaren "råkat" börja nysta i den gamla sideriska zodiaken via skandalartiklar i medierna är knappast en slump. Jupiters essentiellt framgångsrika natur används här till att exponera och avslöja Fiendens missbruk av den nobla Jupiter.

Se bara Fredrik Reinfeldts patetiska försök att imitera antikens stora talare Cicero.


Tillägg

Horoskop på inläggets publiceringsögonblick följer. Jag hade ingen aning om att Månen stod som den stod idag, men det förklarar perfekt varför det som började som ett banalt uppslag om "landsfaderns" imitation av klassiska poser via Cicero övergick till en diskussion av fenomenet "djävulens advokat", dvs en medvetet kontrollerad Satan i dess mest klassiska roll som Åklagaren!

Vrider man kartan 180 grader får man platsen för inläggets publicerande - Skyttens 28 grad. Det betyder att Jupiter sjunker i väster i Stockholm vid publiceringstillfället, planetens svagaste världsliga position (men likväl starkt manifesterad). Jupiters världsliga position rimmar väl med innehållet i om Storfinansen som Fienden som måst bekämpas för en ny och mer mänsklig världsordning!

Och är det inte typiskt att Månen (det återspeglande sinnet) just nu stryker förbi bloggarens natala Måne i Tvillingarna och dessutom i sällskap med Jupiter - ytterligaren en astrologisk trigger som beskriver varför ett inlägg  utan djupare avsikter plötsligt tog sig en annan vändning och kom att handla om Tvillingarnas förhållande till den onda daimon zodiaken placerar bakom dess rygg i det fortsatta uppenbarandet av allt högre och mer allinnefattande sanningar.

   

Cicero, den arrogante statsmannen

Stockkonservative aristokraten Marcus Cicero var romersk statsman under det första århundradet före vår tid. Hur imponerad han än blev när han hörde Platons filosofi var egenmäktigheten i honom stark. Han förkastade läran om formerna (idéerna) och föredrog Platons politiska tankar. 

Han tycks inte heller ha uppfattat att Platon var positiv till astrologin, eller också gjorde han det men förkastade också den delen. 

Han var av uppfattningen att, "en god tillsynsman (mannen med ansvar för slavarna som arbetade på en farm) ska inte konsultera kaldéerna (babyloniska astrologer) eller andra spådomsmakare. Den här attityden reflekterar måhända också en angelägenhet om att inte undersåtar ska lockas till uppvigling, eller åtminstone ses häri en konflikt med den ansvarstagande attityd som krävs av en man med befäl över godset". (Tamsyn Barton: Ancient Astrology - Sciences of Antiquity Series, 1994)

Egenmäktigheten är som sagt det dominanta uttrycket på den här himmelen, och Wikipedia citerar en samtida karaktärsbedömare:

[H]is career as a statesman was marked by inconsistencies and a tendency to shift his position in response to changes in the political climate. His indecision may be attributed to his sensitive and impressionable personality; he was prone to overreaction in the face of political and private change.

"Would that he had been able to endure prosperity with greater self control, and adversity with more fortitude!" wrote C. Asinius Pollio, a contemporary Roman statesman and historian.

Det är en tid sedan jag påminde om Ciceros soltecken Stenbocken och hur latinets Capricornus kan utläsas som "nyckfullt stångande horn". Tecknet är rajasiskt, passionerat, och hårt (saturniskt). Men paradoxalt nog också känsligt och lättirriterat - geten är snar till godtycklig aggression. 

Stenbocken blir själva sinnebilden för en ond despot eller en egenmäktig diktator när horoskopet tyngs av många problem. Här har vi den klassiska indikationen på lättretlighet eftersom också psyket/Månen har en vilja att dominera. Sol i Stenbock och Måne i Lejon - för mycket av det goda?

I vissa horoskop kan en oregerlig Stenbock antyda otur med härskare eller arbetsgivare snarare än att man själv saknar direktiv för sitt liv och andlig discplin. Dessa horoskop lever då mer på sin månsida än den solära.

En liten teknisk detalj kring astrologimjukvara. Mitt pensionerade gamla Astrolog 5.40 skötte födslar före vår tid på hävdvunnet sätt: År noll existerar inte utan år 1 vår tid föregicks av år 1 fvt. Därför måste man lägga på ett år på negativa år så att Ciceros 106 BC (before common [era]) blir -105.

Men ukrainska ZET var ett underligt program. Jag hittade inga uppgifter i hjälpfilerna om negativa år, men efter lite experimenterande visade sig programmet acceptera föga intuitiva "0106B" som årsangivelse!

Horoskopet drar ögonen till sig för sitt "tripp-trapp-trull"-drama som startar i Skorpionen och slutar i Lejonet. Solen i Stenbocken hålls kort av sin egen härskare, den restriktiva Saturnus. Också den upphöjda Mars står under Saturnus repression. 

Det är med andra ord en tickande bomb vi ser i Stenbocken. Mars, hur mycket svängrum den nu får i de nyckfulla hornens tecken är en källa till problem och här attackerar den Ciceros eget sinne (Månen), vilket redan är i slitigt läge eftersom dess disponent är Solen involverad i attacker från båda illgärningsmännen Saturnus och Mars.

I det här horoskopet ger månascendenten märkligt tydliga resultat. Merparten av horoskopets elände utspelar sig i Fiendens sjätte hus, där vi har Stenbocken, tillsyningsmannen som förfogar över slavarna - sjätte är ju också arbetarens och slavens hussektor.

Jag ger inte ett sviskon för en marsiansk spådomsfilur...eller någon cirkusastrolog... Vidskepliga poeter och siande kvacksalvare är antingen arbetsskygga, galna eller hungriga. Ovetande om sina egna öden utger de sig för att kunna lära andra... (Cicero - On Divination)

Den nyckfulle och grovt egenmäktige Cicero, mannen som helt sonika klippte bort de delar av Platons filosofi som inte passade hans materialistiska natur, förklarades med tiden statens fiende. Han mördades.

Cicero var själv ett levande manifestation av Fienden - folk som inget gott för med sig (enligt sjättehusominat). Kanske kände han på sig att hans klass härskade orättfärdigt och att det var därför han ville hålla de kaldéiska astrologerna på avstånd, så att slavarna inte skulle få chansen att uppsnappa något subversivt prat om skillnaden mellan gott och ont.

Jämför detta med dagens massiva angrepp mot astrologin från mainstream-discipliner av alla de slag. Vilka tjänar dessa skeptiker? Inte folket i vilket fall. De tränar sig redan i tonåren på att bli maktens rövslickare och i detta ingår att lära sig bortse från antikens alla läror som påminner om att det finns såväl gott som ont myndighetsutövande.