Persbrandt och Aftonhoran - hur blir man sån här?

Aftonhoran lockar fram materialism hos befolkningen och är därför den arbetsplats som troligen blir den första att sprängas i bitar när terroristerna blir mer avancerade. Tidningen låtsas vrida sig besvärat över Persbrandts fläckiga rykte men konstaterar att han ändå är folkkär. Sedan stoppar de in värdelös information om skådisen bakom en betaldörr för att profitera på skåpmat i samband med att Persbrandt ger ut en självbiografi. 

Lägligt nog efter me too-kampanjen har han bara någon dag tidigare - i AB - sagt något ångerfullt om forna felsteg. Det ligger nära till hands att gissa han är en av de nära nog våldtäktsmän som krälat runt i Dramatiska teatern under 30 år - de "manliga genierna". Men innan en sån skandal rullas upp vill Aftonhoran tjäna lite pengar på honom. Sen kommer tidningen garanterat kasta sig in i drevet mot den karaktärssvaga människan. De har gjort det förr, som t.ex. 2014:

 
I SvD en bra artikel om den svenska "inlevelsefulla" skådespelarstilen som släpper igenom lustfyllda kryp som kladdar på andra i en sammanblandning av show och verklighet. Har nyligen i något inlägg frågat mig hur mycket mer patetisk än Persbrandt man kan bli när han, rundligt betald av något nätcasino, stönar sina tramsiga macho-repliker om högteknologisk spel & dobbel.

*****

Jag valde ut några punkter ur Persbrandts horoskop som jag misstänker samverkar till en karaktärslöst hungrig materialist och sökte sedan på andra med samma signatur, för se om något "typiskt" drag visar sig. 

Mitt resonemang börjar med den lätt suspekta Solen i Jungfrun som generellt indikerar ett städat / reserverat yttre bakom vilken döljer sig en smått antisocial attityd och tankar om "var och en sin egen lyckas smed". Svenskt Näringslivs ordförande bjöd nyligen på ett briljant exempel på varför Jungfrun i antiken ansågs representera ren och skär olycka, det är en rätt osportslig figur i zodiaken och det krävs andra intressanta placeringar (stark uppbackning) för att vända den här orienteringen till något gott. I isolation säger tecknets tillhöriga 6e hus allt - grekerna benämnde det kake tyché - den onda lyckans plats. Men olyckan verkar självförvållad och ett utslag av tecknets ohöljda egenintresse. 

"Kultur", i synnerhet xenofobiska Sverigedemokraters värnande om den nationella kulturen är samma platsbundna hortikultur som placerats under Jungfruns tecken (en formidabel trädgårdsmästare) och som utspelar sig i ängslig kontradistinktion till "förlorartecknet" Fiskarna mittöver. Samtidigt som Jungfrun behöver Fiskarnas vatten för att blomstra, fruktar den att Fiskarna eller båtflyktingarna innebär en syndaflod som spolar bort den egna kulturen. 

Jag har hittat många märkliga exempel på konflikterade människor med underliga och osammanhängande utblickar (överdrivet pålästa på en enda sak och så bara tomhet inom andra och mycket viktigare områden) när den här axeln är aktiv. Jag paketerar allihop under rubriken "själar på tillväxt". De kommer troligen att byta åsikter flera gånger under sitt liv eftersom två rörliga eller sattviska tecken i opposition tyder på att de söker ökad medvetenhet. Härav Persbrandts senkomna upptäckt vilket svin han varit under en stor del av sitt liv.

Jungfrun behöver således uppbackning (mot sin antisociala disposition) för att bli mer en än negativ självtjänare, men det stödet ger inte Persbrandts Måne i Skytten, särskilt inte om man har sinnelagets disponent Jupiter ("mer! mer! mer!") i något av de ständigt hungrande och törstande Vattentecknen. Vattnet ger men Jungfrun suger bara åt sig för egen del. 

Som sökmönster i programvaran ZET väljer jag följande:

so.vir & mo.sag & ju.can,sco,pis

Med ett så specifikt sökmönster blev det bara 14 träffar av över 9900 horoskop:

1. Charles Heston;4.10.1924; 7:55, skådespelare och fanatisk amerikansk vapenförespråkare
2. Bertil Torekull;16.10.1931;12:00, mycket näringsliv i det förflutna men kanske ett fall av "när Djävulen blir gammal blir han religiös", åtminstone bröt hans inlägg på en väns sajt starkt med de normala näringslivsassociationerna och han diskuterar faktiskt näringslivets tarvlighet
3. John Magee;24.9.1936;12:00, irländsk biskop, avgick efter usel hantering av pedofilproblem i kyrkan
4. Steve Miller;5.10.1943;10:31, rockmusiker, bröt ryggen i bilolycka 1972 men gjorde en enorm comeback med den klassiska hitlåten The Joker (1973)
5. Gerald L. Hassell;7.10.1951;12:00, CEO investeringsbank, bland USA:s rikaste
6. Alex A. Molinaroli;7.10.1959;12:00, CEO multinationellt konglomerat, bland USA:s rikaste
7. Anonym;9.10.1959;12:00, kvinnlig AD med skinn på näsan för tio män!
8. Brian T. Moynihan;9.10.1959;12:00, CEO, Bank of America, tidigare (?) arbetsgivare åt näriga och opportunistiska råttan Reinfeldt och bland USA:s rikaste
9. Boris Nemtsov;9.10.1959;13:05, mördad efter att ha kallat Putin för tjuv
10. Mikael Persbrandt;25.9.1963;12:00, referensobjektet
11. Lysette Anthony;26.09.1963;12:00, aktris, hävdar våldtäkt av Weinstein
12. Amanda Detmer;27.9.1971;12:00, humoristisk aktris (sedd i underhållande slapstick-komedin Saving Silverman, 2001)
13. Christopher O'Regan;28.9.1971;12:00, historienörd, guidar turer i Stockholm iförd ålderdomliga kläder
14. Andréa Ström;28.9.1990;12:00, moderata studenter, gnällde över regeringen Reinfeldts höga kostnader för privata konsultfirmor och kläckte sen den mer obehagliga idén att begåvade och snabba studenter (men inga andra) skulle få sina studielån efterskänkta

Horoskopsamlingen innehåller totalt 7,5% brottsdömda (små och stora brott) och det är inte värst mycket mer än i ett västland på deken. Däremot uppvisar gruppen en övervikt på skandalkändisar och annat folk med orent mjöl i påsen - en naturlig följd av att år efter år plocka namn från rubrikerna i svenska medier. 

Det är ändå lite förvånande inte hitta någon "god" människa under "typen Persbrandt". (AD:n är rätt neutral, åtminstone tills man begrundar vad en AD har i uppdrag att smörja: den lilla människans vilja att överkonsumera i ett kapitalistiskt system.)

Till ruttet virke räknar jag förstås också de tre vd:ar som hittades i en lista The Independent gjorde 2016 över världens rikaste chefer (förutsägbart nog en lista som i sig skevade mot USA eftersom andra superrika har vett att dölja sig helt och hållet).

Minstingen, Andréa Ström, är ett intressant fall eftersom båda de uttalanden jag noterat i medierna utgår från snålhet - först om folkets skattepengar vilket förvisso är en god ekonmisk instinkt, men sedan om Jungfruns naturliga privategoism, samma som Leif Östling uttrycket med sitt "vad fan får jag för mina skattepengar"? Ström vill istället staten ska efterskänka lån åt de mest begåvade! Snacka om Jungfrun och dess ökända tendens till diskriminering! Inte otippat hittar man Jupiter hennes 8e korruptions- och dödshuset och dessutom i Kräftan, ett tecken som inte skänker en krona med mindre man är säker på att få tillbaka den som en gentjänst... Kräftan påminner om Jungfrun, båda är orienterade mot sin egen trygghet.

(Här skiljer sig Kräftan från granntecknet Lejonet som både skapar och bränner och som kan vara oerhört generöst - underhållaren Charlie Sheen var ett bra exempel på ett lite vurpat men ändå ett ryckvis väldigt generöst lejonhoroskop. Med Oxen i öster hamnar nu hans Sol-Lejon i Hemmets trygga vrå. I båda sina sitcom-serier Två och en halv män och Anger management arbetar han från sitt hem! Sensualistiska Lejonet med SolLejon i 4e huset för hemmet och själslig tillfredsställelse ger exakt bilden av den njutningsmänniska Sheen av allt att döma är. En verkligt primitiv människa och i inte fullt ut herre över sina djuriska lejondrifter.)

Utöver Andréa Ström har systemkritikern Torekull och musikern Miller samma Jupiter-Kräfta. Steve Miller har Vågascendent vilket placerar hans Jupiter med girighetens demon Rahu i 10e offentliga huset (Sheen hade Rahu i 1a personliga huset). 

Rockmusikern Steve Miller

Miller har tjänat hysteriska mängder på sin musik eftersom hans Greatest Hits-album sålde stadigt under många, många år. Hans dödshotande trafikolycka är troligen den för Vågascendenten dubbelt onda Mars i 8e dödshuset eller varför inte färdmedlens Merkurius med livskraftens Sol i 12e huset för invaliditet eller förlust. Efter lång konvalescens kunde han röra sig igen - lyckobringaren Jupiter prominent i 10e hörnhuset, fastän kluven som essentiellt god men för Vågen en verksam illgörare. Ger detta en fartdåre som drabbas av det och sedan ändå klarar sig? 

En bekant med Vågascendent och samma Jupiter-Kräfta i 10e var under många år också mc-dåre, och min misstanke här är att normalt så garderade och säkerhetsorienterade Kräftan "knäpper upp" en smula med Jupiter i topposition och blir mer av en äventyrare som "testar lyckan" (Jupiter). Tur för dem om inte Mars angriper denna oförvägna Jupiter!

Det är tveklöst spektakulärt att med ett så begränsande sökmönster finna två snuskigt rika ledare födda inom tre dygn! 1959 baserade sig det expansionshungriga sinnet (Månen) på en Jupiter i Skorpionen, den kanske närigaste positionen av dem alla eftersom Skorpionen har något inflexibelt och fixerat över sig. När första miljonen är bärgad slappnar de inte av eftersom dödens terror är ständigt närvarande. De stormar vidare för att skaffa sig en miljon till, och ännu en...

Den första superrika vd:n, Hassell, föddes 1951 med det expansionshungriga mån-sinnet baserat på en Jupiter i Fiskarna, samma som Persbrandt. Utifrån månascendenten kopplas då den begärsfyllda Månen i expansiva Skytten till en disponent i 4e huset för Hem och Kapitalvaror - exakt vad Aftonhoran väljer att koppla Persbrandt till i sin "betala för att degradera ditt psyke genom att läsa sånt här". 

Vad aktrisen som sade sig ha våldtagits av Weinstein har för relation till patetiskt överflöd i hemmet eller sug efter dyra kapitalvaror som bilar, det hade jag ingen aning om innan jag nätforskade. Hon har samma horoskop som Persbrandt och jag tror mer på MånSkytten för svensken - näriga Vatten som stressar upp Elden och ger en överdrift/självdestruktivitet stämmer bättre in på Persbrandts livsstil än en MånSkorpion baserad på Mars i partnerskapets Vågen - Vatten/Luft har visserligen sina egenheter men är inte i närheten av de stormar som Vatten/Eld piskar upp. 

Angående Lysette Anthony kan man istället tolka oppositionen mellan Solen i Jungfrun i mäktiga 10e "tar sig friheter" (Jupiter) i det fredade och privata 4e för haremet (islams skyddade zon för kvinnor). Weinsteins påhopp? Frågan dyker upp igen: har även Persbrandt tagit sig friheter med kvinnor på gränsen till våldtäkt? Som en "lysande Sol" uppifrån (traditionellt maskulin) maktposition med ett rovdjurs blick för kvinnor i deras skyddade fjärdehushägn?

Månhoroskopet tecknar enbart en "lunär fantasi" och jag ifrågasätter inte alls att Anthony verkligen blivit utsatt för övergreppet från Weinstein. Däremot kan bloggaren, alls ingen avancerad Casanova i ungdomen, meddela att den "lättaste" kvinna han mött var född bara ett måntecken från Anthony. Kvinnan kvar så sexuellt villig att man kan fråga sig om Weinstein inte fick lite hjälp på traven och att hon, med Jungfruns ständiga opportunism föll in i "me too"-kampanjens mer drevaktiga sida för att tjäna lite på gamla försyndelser? 

Lysette Anthony, 80-talet

Jag googlar och ser genast ett foto som visar hur Lysette Anthony inte haft något emot att spela på sin sexualitet. Därtill finns uppgifter om att hon på sin tid var en lyxhustru, ytterst dyr i drift. Född bara ett dygn efter Persbrandt ser det här verkligen ut som hans kvinnliga motsvarighet - kanske även till bloggarens dejtande som han avbröt efter en förnimmelse att kvinnan var mer intresserad flytta från förorten till "statustyngda" Stockholms innerstad än av snubben som sådan.

Paradoxalt nog är det årtionden senare bara den här kvinnan bloggaren ångrade att han pga. höga moraliska hästar förkastade - där fanns en djup själarnas koppling och under fokuserad "tematisk meditation" sent 80-tal hittade jag t.o.m. tillbaka till ett tidigare liv där vi mötts under betingelser som indikerade strikt åtskilda sociala skikt.

Utvikning. Jag upptäckte redan runt 19-20 att det gick att fokusera ett ämne och sedan gå in i meditation och vänta på "filmklipp" från förmodat tidigare liv. Det blev med åren åtminstone ett halvdussin "vykort" från andra besök och dagen kom när jag insåg att också drömmar kan förmedla samma typ av upplevelse med skillnaden att drömmarna är kreativa återskapanden och kan anakronistiskt inkludera även nutida material. Den nivå av själen som skapar minnen befinner sig utanför tiden och jag misstänkte i detta inlägg den synske Edgar Cayce för att av misstag ha hoppat tusentals år framåt i det vi kallar tid när han beskrev en högcivilisation i Kina.

I det gamla Egypten, för det var där jag mött den "lätta" kvinnan, innebar social stratifikation murar som inte kunde överträdas och meditationssynen avslöjade dessutom att de byggde på rasism: jag tillhörde en mer ljushyad sorts egyptier i bättre ställning och kvinnan var i det livet 100% färgad och därmed - precis som i dagens Stockholm - hänvisad att sopa gatorna, typ! 

Frågan är om den kvinnliga klassresenären i detta liv stannat särskilt länge med en som valt motsatt väg för att reparera sin själ från de sjukdomar överhet drar på sig? Den här ministudien av "Persbrandts vibbar" tyder på att man bör lita på sina förnimmelser.

*****

Stockholms gatuscener, kan jag berätta för utsocknes, är sorgliga - stockholmarna - vilka dessa nu varit i tidigare liv - lever fullt ut sin dröm om att vara ett "herrefolk"! Färgade gatu- och parkarbetare är en så ny detalj i stadsbilden att det måste vara de senaste årens invandring som är förklaringen. Det intressanta är att Stockholm tycks finna skitjobb lagom för alla dessa nya människor, här är det inte fråga om att i vårt kunskapsintensiva samhälle ge de nyanlända moderna kunskaper. Den investeringen skulle ta flera år och kosta för mycket. Istället återskapas slaveriscener från förr i Sverige av idag. Sådan är den onda globala kapitalismen - regisserar krig för att sätta folk i rörelse vilket senare också använda för att gynna sig själv på. Profittänkande måste kriminaliseras för att något ska vända till det bättre.

Jag säger det igen: Reinfeldt och Täbyandan: rasism förklädd till ekonomisk diskriminering genom att först montera ner all allmännytta för att slippa minglet mellan hög och låg. En enda homogen population. Min teori är att alla dessa homogeniserade Täby-bor en dag återföds homosexuella och i en kultur som vägrar ge dessa avvikare några rättigheter alls. Det blir en passande följd av det "svenska livet" då de inte ville blanda sig med folk som var ekonomiskt sämre lottade än dem själva. Karma på kollektiv nivå. Räkna med att Täbys befolkning är en egen sort som här återskapat ett eko av ett annat liv de levt... 

Persbrandt mitt i allt detta är som en människa från underklassen med slugheten att söka upp ett skrå som skulle kunna ge honom den skjuts uppåt som hans svältfödda själ åtrådde... Titta på den en gång till, oppositionen mellan Solen i Jungfrun och Jupiter i Fiskarna! Trälen (Jungfrun) som kommer upp sig i maktposition och kan suga Jupiters framgångselixir ur dem placerade under honom själv. En vampyr. 

Detta förstås ur Månens fantasi-perspektiv men uppenbarligen lyckades Persbrandt bli någon slags inhemskt varumärke. Mindre än en människa men tillräckligt mycket logo för att Aftonhoran limmar hårt på honom i dagarna tre i samband med hans självbiografin. Vilken hämningslöst låg tidning det där är!


Aftonhoran - hur det började

Så "hur blir man sån här" som rubriken frågar. Jo, se här dygnet då norska Schibsted börjar äta sig in i det som dessförinnan var en mer ideologisk tidning. Har månne samma dräggiga tendens mot låg materialism setts tusen gånger tidigare på den här bloggen i samband med folk som bara ser till pengarna?

Extremt stark "satanisk axel" från öster till väster -
en tidning som dominerar i kraft av prosaisk världslighet
och ensidig stimulans av vår simpla, materialistiska sida

Det finns ett nästa steg 2009 när Schibsted förvärvar merparten av Aftonhoran, men detta är det viktiga horoskopet från 1995 när allt började. Missa inte korrumperaren Satan bestråla Merkurius - journalisten. Horoskopets överdrift av Vatten förklarar perfekt den kultur av sprit och horbocksmentalitet som under årtionden rått på tidningen enligt flera journalister i samband med me too-tsunamin. 

Jämför den här kartan med både nuvarande publisher Olsen-så-sen och förre Jan Helin. Som klippta och skurna för att leda en populistisk tidning som bygger på drev i precis allting. Missa inte hur den här tidningen enligt 1995-horoskopet älskar att halshugga folk som sticker ut näsan: Ketu med Solen i 6e fiende- och olyckshuset.

Hur kan den ha hållit ställningarna som landets största tidning sedan Schibsteds intrång? Tja, Jupiter som verksam välgörare i 1a huset är aldrig fel! Och även om framgången vilar på en extremt klen fallen Mars-i-Kräftan i 9e som finns ändå en viktig empatisk ton kvar i tidningen, den beskriver ofta enskilda förlorare för den girighet som samma Vattenelement beskriver. Ascendenthärskaren Mars i 9e utlandshuset beskriver perfekt ett initiativ från Norge... 

Och publiken - Månen - är en perfekt grupp förslappade Oxar som lunkar på i gamla hjulspår. Nya ägarförhållanden märkte de inget av,  dresserade som de redan var att konsumera den sataniska smörja som Algol och den verksamt onda Merkurius indikerar. En ond Merkurius och AB är bara så bra! Illustrerar perfekt skitjournalistiken bortom de rent behjärtansvärda inslagen. Varför inte Merkurius gagnar Skorpionascendenten beror på att detta Vattentecken symboliserar habituerat driftsliv och det är aldrig roligt för ett vattendjur att upptäcka vad Luftelementet - dvs, den egna högre intellektuella naturen har att säga om det låga livet under vatten! 

Anm. I planeternas vänskapsschema är Månen en direkt fiende för den nivå Merkurius representerar och termerna "irrationell själ" och "rationell själ" passar in här. Jämför bloggarens horoskop med Månen i Tvillingarna i ascendenten med en välplacerad Merkurius som dess härskare. Månen tar in stoff på sin inre teaterscen men i blotta sinnesdataimporten sker något: Merkurius representerar en högre rationalister och är således direkt kritisk om inte fientligt inställd till stoff som bara skvalpar runt som en slö människas oreflekterade pladder. Därav bloggens allmänt kritiska attityd.

Horoskopet för det fientliga övertagandet av Aftonbladet rymmer en enda Luftplacering (som jag glömde blåfärga), men det är den som förklarar tidningens mobbarmentalitet när det är dags för att dreva mot någon eller något. 

Saturnus i Vattenbäraren angriper den egna Skorpionascendenten vilket tyder på något djupt osunt i tidningens privata domän, inne på redaktionen. Det var ett tillhåll för (främst?) manliga alkoholister som levde ut någon parodisk dröm av samma typ som allt mediefolk verkar ägna sig åt. Därmed blir "det sociala utstötningssyndromet" inte bara ett ämne tidningen ägnat spaltkilometer åt utan också ett problem i tidningen själv. 

Jag har ett antal exempel på just Vattenbäraren och Skorpionen i samband med svår alkoholism, men den sjukdomen kan visa sig även genom t.ex. enbart överdrivet Vatten (och det finns ytterligare varningstecken). Det här horoskopet innehåller båda signaturerna, för att inte tala om den starka och orala Oxen, en ren sensualist fjättrad till sina sinnen. Sannerligen, detta är verkligen svenskarnas tidning, den låga takhöjden är påfallande. Mat och sex och numer perverterade sexuella yttringar och kroppsfascism i långa banor! Allt ligger föranstaltat i denna karta.

1995 börjar utstötningen och jag menar att det är ägarnas hunger efter pengar som är den ONDA IDEOLOGI som ankaret Saturnus illustrerar, och hur denna vinsthunger (Saturnus är en verksam illgörare för Skorpionascendenten) med tiden gav en råtta som Jan Helin som uppenbart var mer intresserad av lönsamhet än att använda mediernas makt till att förbättra världen. 

När Helin 2013 skröt om att man tagit bort sexannonserna är något väldigt fel. Hur kunde man sjunka så lågt till att börja med? Titta på det här horoskopet från mars 2013 och jämför Jupiters och Månens positioner med 1995-kartan! Visst är det talande?


Tillägg


Senare samma dag ser jag att SvD publicerat en artikel om Persbrandt kl. 9.30, just som jag sitter och slutjusterar några meningar i den här texten. Fast Svenskans artikel bara är tillgänglig för prenumeranter får jag en misstanke om att avhoppet kan ha med Dramaten-upproret inom "me too-revolten" att göra, vilket ger visst stöd åt horoskoptolkningen här ovan.

Tillägg 2


I sin självbiografi är Persbrandt tydligen en frispråkig man med sorglös syn på sexismen, enligt Expressen.

Djävulens stjärna Algol - några lösa trådar

Lärda män diskuterar kosmologi. Italienaren Tito Lessi
(1858-1917) kallade sin målning Galileo & Viviani.
Lärjungen Viviani till vänster av männens
respektive kroppshållning att döma.

Det är långt ifrån alltid att bloggaren först googlar runt och samlar fakta för att framstå som allmänbildad besserwisser. Desto roligare därför att i efterhand hitta bekräftelser på egna iakttagelser som, det medges, var ren spekulation vid skrivtillfället.

Ett ofta repeterat exempel på det är bloggarens påhitt med den "sataniska axeln" som några år senare dök upp vid läsning av den antika romerska lärdomsdikten Astronomica. Texten nämnde samma axel som något negativt men nu under namnet Tyfon, jordmodern Gaia monster till son och inte helt olik en satan (hur nu en sådan ser ut).

Idag landade den sista olästa inbundna kopian på Amazons marknadsplats av historiken Benson Bobricks neutralt hållna genomgång av astrologins historia, The Fated Sky (2005, Simon & Schuster). På skyddsomslagets flik inleds texten med följande stycke:

In a horoscope cast in 1647 for Charles I, William Lilly, a noted English astrologer, made the following judgment: "Luna is with Antares, a violent fixed star, which is said to denote violent death, and Mars is approaching Caput Algol, which is said to denote beheading." Two years later the king's head fell on the block.

"Astrology must be right," wrote the American astrologer Evangeline Adams, a claimed descendant of President John Quincy Adams, in a challenge to skeptics in 1929. "There can be no appeal from the Infinite."

Mäktigt slutord från Evangeline Adams!

Hur jag kom att inkludera den onda stjärnan Algol på bloggen var inledningsvis också en spekulativ tanke: det astrologiska fragmentet från de sekteristiska judiska Dödahavsrullarna innehöll något i "Oxens fot" som skulle motsvara en som "gör ont" och tycktes matcha Algols position i Oxens 3e grad. 

Misstanken stärktes av den lärda judinnan Diana Rosenbergs sajt och hennes artikel om Algol. Där var mitt intresse mättat tills texten på bokfliken. "Caput Algol" var en ny beteckning men googlingen hade svaret: caput är huvud på latin, oklart om det även är huvud i bemärkelsen ledare eller chef men det verkar troligt, tänk "kap-ten".

I samband med några minuters forskning (av just det där ytliga slaget jag föraktar!) upptäckte jag också att Wikipedia har uppgiften om det äldsta omnämnandet av den onda och mystiskt blinkande stjärnan: det finns i en 3200 år gammal egyptisk förteckning av "tursamma och otursamma dagar" (där Algol naturligtvis är förknippad med det olyckliga).

Sajten ConstellationsOfWords ger nästa historiska nedslag, i Claudius Ptolemaios Tetrabiblos från det 2a århundradet. Där kallas Algol "den lysande av dem i Gorgonens huvud", vilket leder rakt mot den grekiska mytologin och berättelsen om Medusa med krälande ormar till hår. Den som tittade henne i ansiktet förstenades, vilket kanhända är hur man upplever sig frysa till is inför Djävulen...

Längre ned i Wikipedias text kan man läsa att den judiska termen för Algol, Rosh ha-Satan, Satans huvud introduceras i England av en Edmund Chilmead (1610-1654) vilket knyter en full cirkel till textflikens omnämnande av engelsmännens stolthet William Lilly (1602-1681) som levde någon generation efter landets tidigare mästare, drottning Elisabets hovastrolog och alkemist, John Dee och hans unge adept, Edward de Vere, den 17e greven av Oxford (1550-1604). Den senare i sinom tid lovprisad som Englands främste astrolog och i vår tid röjd som den verklige författaren bakom verken tillskrivna "Shakespeare" och många fler Elisabetanska texter.

Omslagsfliken till The Fated Sky tar upp tråden:

No less a figure than St. Thomas Aquinas, the medieval theologian thought not [astrology] incompatible with Christian faith. There are some two hundred astrological allusions in Shakespeare's plays, and not one of their astrological predictions goes unfulfilled."

Stämmer detta, var författaren bakom Shakespeare verkligen en hängiven fatalist och gudstroende. Greven av Oxfords förgyllda "Geneve-bibel" (ett praktverk) är fullständigt nedklottrad invid viktiga bibelställen (varav många enligt Oxfordianen Hank Whittemore kopplar direkt till "Shakespeares" pjäser), och uppenbarligen såg greven lika lite som katolikernas normerande teolog Thomas någon djupare motsättning mellan astrologin och Guds allmakt. 

Man kan tillägga att Oxford också slukade antika klassiker då det var renässans i England och han bör ha mött samma nyplatoniska tänkare som den här bloggen fört på tal, inte minst Proclus (400-talet) som förklarade att människans fria vilja är en chimär och att ju renare ens intellekt är, desto tydligare förstår man att Den Ene är den enda som håller hela den här cirkusen i rörelse! Naturligtvis är planeter och stjärnor också perfekt koreograferade eftersom de bär spår av "gudarna i Guden". Misstaget, hade romaren Plotinus sagt ett århundrade tidigare, vore att tro det är planeterna som orsakar händelserna på jorden, den som ser orsak och verkan har krympt sin förståelsehorisont för mycket! Detta är inte mekanik som ett ingenjörsland som Sverige skulle försöka reducera frågan till (för att sedan förneka astrologins giltighet).

Faktum är att Benson Bobricks historiebok verkar mer lovande för förståelsen av det Elisabetanska Englands astrologi än vad den på bloggen flerfaldigt kommenterade Shakespeare and the Stars levererade. Den boken var, om sanningen ska fram, en rätt ytlig mix av "grundkurs i västastrologi" och en habil genomgång av sex Shakespearepjäser genom vilka författaren och språkläraren hjälpligt förankrade sin teori om att "Shakespeare" använde astrologiska motiv som övergripande teman, vilket färgade både handling och enskilda rollfigurer. 

Tydligen kan Bobrick berätta om mångfalt fler astrologiska allusioner i pjäsmaterialet och alltid presenterat som förutsägelser som slår in. Kort sagt, greven var hängiven den mer fatalistiska tolkningen av vår tillvaro, vi föds till ett Öde som på det hela taget ramar in våra liv och det är bara själens syndafall till ego-perspektivet som hindrar oss från att se det. Stoisk likgiltighet kan vara den bästa lösningen om man ser tidens tillkortakommanden men saknar "himmelens mandat" att agera för förändring..

En, likt bloggaren, som varken roas av teater eller att läsa Shakespeare som litteratur (vilket de bästa Oxfordianerna tydligt visat att det är, kodad litteratur som måste studeras noga efter hemliga fingervisningar om aktualiteter i det samtida England), gjorde Shakespeare and the Stars ändå nytta genom synopser av de sex pjäserna och goda om än rätt enkla analyser ur den arketypiska psykologins perspektiv.

*****

Så upptäcker jag ytterligare en bekräftelse på en tidigare spekulation. Efter några tidiga exempel tyckte jag det var svårt att avgöra hur "ond" Algol egentligen var, men lutade åt att stjärnan stod för lite varierande egenskaper. Ibland var den harmlös och inte mycket mer än en oseriös gycklare! Och nu ser jag precis samma tanke hos ConstellationsOfWords: araberna tog troligen sitt namn Ra'as al Ghul (Demonens huvud) från Ptolemaios och "det arabiska namnet betecknar bokstavligen en hyssmakare". Sajten tillägger att namnet lever vidare in i vår dag genom berättelsesamlingen Tusen och en natt (Arabian Nights).

På den här bloggen var det inlånet av trickster-figuren (från de nordamerikanska indianerna) som närmast perfekt motsvarar arabernas "hyssmakare". Man förstår nu bättre hur de gravallvarliga munkarna i Dödahavsklostret vid Qumran vägrade tillträde för medlemmar vars oseriösa lättsinne stod att läsa via en högaktiv Algol i deras födelsehoroskop! Jämför den nya ledamoten i Svenska Akademien, som har Algol som sin "samtalspartner" via Merkurius i 1a i opposition till Algol i 7e partnerhuset! Hade förmodligen inte varit okej med Ljusets barn i den första judekristna rörelsen. 

Jag har en misstanke om att denna protokristna rörelses astrologi var ganska primitiv, inte mycket smartare än det grekiska mottagandet av Babylons vishet. Grekerna missade ju att babylonierna tog fasta på stjärnhimlen och zodiakens långsamma bakåtrörelse (i förhållande till vårdagjämningen eller annan referenspunkt) Grekerna grabbade överilat det fascinerande systemet men gjorde precis som folket i Indien: tappade bort vitala delar av grunden. Enligt assyriologiprofessorn Francesca Rochberg användes staden Babylons koordinater ända in på 800-talet för att beräkna horoskop för människor födda i Indien! Hellre än väl, om man säger så. 

*****

Indiernas oreflekterade härmapebeteende får mig att tänka på ett annat folk som också så hungrigt importerat det utländska stoffet att de gapar över mer än de kan svälja: svenskarna och deras obegripliga USA-vurm. Förklaringen till att vi dyrkar tramset - hamburgarna, ytliga Hollywoodfilmer - från världens värsta mördarkultur, kan bara förklaras av Sveriges eget avlägsna förflutna. 

Vi var också en mördarnation en gång i tiden och som vikingar tog svenskarna slavar och sålde med god förtjänst på sina "affärsresor" till mot handelscentra där astrologin en gång föddes. Vikingarna ansågs enligt gamla bevarade rapporter som värsta slöddret (Frankopan - The Silk Roads, a New History of the World) och landet har alltjämt en stor portion av denna gamla primitivism kvar.

Ännu i 1974 års nationalhoroskop avslöjar det 8e huset gammal dålig karma som ännu inte tappat all glöd. Här finns en grundton av förpsykologisk naivitet, en materialistisk, ful och brutal sälle. Jag tänker på den här svenska korruptionen när jag ser Persbrandt och hans manierade bastoner då han gör reklam för någon nätcasinotjänst som ska locka den primitiva svenska underklassen att återigen spela bort hela sina disponibla inkomst. Hur orkar han med sig själv i detta hor för bara pengar?

I Persbrandts persona ser man svenskheten som den en gång var: en omoralisk och självisk viking, en del av mänskligheten som kommit rejält på efterkälken. Gårdagens nazimarsch i Göteborg är ett annat minne av vad som ännu lever i det svenska folkdjupet.

De lösa trådar om Algol på nätet skrevs några dagar tillbaka i tiden men fick här ett spontant tillägg i avslutningen om primitiva svenska materialister i historia och nutid. Omedvetet gick förstås bloggarens association till Algols störning i 8e huset av just disponenten till det svenska folkets kollektiva psyke (Månen). 

Persbrandts karta har inte varit framme till besiktning på så länge att jag helt glömt innehåll. Finns något Algol-artat och okynnigt/oseriöst även här?

Förstå mig om jag väljer vid månascendenten för en skådespelare medan jag på sistone börjat använda solascendenten för makthavare. Även om en framgångsrik skådis skulle kunna betraktas utifrån den agerande och ledande Solen är Månens eget tecken Kräftan dominerade som ascendent för de skådespelarhoroskop jag samlat in med känd födelsetid. Månen är inte den "äkta varan" utan just bara återspeglingen av solens ljus. Det passar därför utmärkt att en aktörs sinnelag används som riktmärke - aktören lever primärt i föreställningens eller drömmens värld med mindre Solen står förankrad i t.ex. individualitetens 5e hus (genuinitet) eller åtminstone är ett 11e-husideal man arbetar mot:

Med färgning av de tre kvaliteterna ser man att aktören primärt är en fjäderlätt typ i Ljusets kvalitet (Sattva), men också materialistisk och äregirig i sin tanke. Månen i expansionshungriga Skytten drömmer drömmen om en firad Sol-karriär i 10e huset och "ankaret" Saturnus i 2a huset för den egna ekonomin indikerar en anstötlig sorts karriärist: han som bara gör det för pengarna, för en solid materiell grund att stå på!  

Inte konstigt att Venus här tecknar "hora för pengarna" i tecknet för dess "fall" och som verksam illgörare för Skytten i 1a (och dessutom skamlöst och inför öppen ridå: 10e huset). Det intressanta är att Persbrandt i Ljusets kvalitet inte gjort några försök att dölja att han är ett praktsvin, det är fascinerande! Samtidigt bottnar detta troligen i ett försök att maskera sin sårbarhet...

Det jag alltid retat mig på, inser jag nu, är diskrepansen mellan Persbrandts lätta och rätt beskedliga natur (han t.o.m. har givits ett snällt utseende av naturen) och han totala brist på trovärdighet när han stämmer ner rösten och försöker spela tuff. Detta missljud, som inte alls passar hans verkliga natur, syns enastående väl när man sätter fokus på de tre gunas: Persbrandts ömsesidiga reception mellan kommunikationens Merkurius härskartecknet Lejonet och Lejonhärskaren Solen i den mer beskedliga trotjänaren och högra handen Jungfrun. 

I termer av de fyra elementen är detta ett försök att binda samman Eld med Jord, eller att kasta ljus över "fysikaliteten". Därav alla Persbrandts excesser och tomma åthävor i yngre dagar. Sattva antyder en så sensitiv själ att han förmodligen spelat värsting för att skydda sig själv från sig själv.

Om vi släpper kravet på Djävulens bokstavliga närvaro via stjärnan Algol, och istället betraktar all falsk förställelse som ett tecken på Djävulens - den Falskes - närvaro i en människas liv, då måste Persbrandt få 10 poäng av 10 möjliga.

Månen i Eld baserad på en empatisk Jupiter-hemma-i-Fiskarna ger en "negativ sensationalism", under Elden finns det negativt polariserade vattendjupet och söker dra ner Persbrandts psyke så att han är på gränsen att förlora sin själ i sitt eget gränslösa inre. (Jag tror jag talade om "eldvatten" eller alkoholism i ett tidigare inlägg om honom.) Detta är att gå över till andra sidan, dö, och troligen är hans kompakt manierade beteende också till del en följd av Jungfru-Solens vansinniga rädsla och skräck för detta inre djupet (Jupiter-i-Fiskarna i 4e, tänk sirenerna som lockar sexsvultna sjömän ner under vattnet.). Därför spelar han så gärna stöddiga roller.

Den lodräta axeln i detta sinnelagshoroskop (Jungfrun/Fiskarna) påminner om en xenofobisk signatur som regelbundet dyker upp. Men här är det Persbrandts eget djupaste (4e) som är främlingen han fruktar och diskriminerar mot. Troligen är det därför han aldrig blev mer än en lokal svensk begivenhet, trots ett par småroller utomlands. Och nu nöjer han sig med "stora och lätta pengars" Jupiter genom dålig casinoreklam.  

Han ÄR det låga Sverige i ett nötskal, den sorgliga nationalsjälens hopp om att komma åt andras pengar (8e = 7e husets, dvs. andras pengar). Det finns en satanisk drivkraft i Sverige som alltid kommer att försöka plundra sina egna när de efter arbetat liv blir pensionärer. Svenska nationalsjälen är en parasit som äter på sig själv! 

Är detta gamla Fattigsverige är det skrämmande hur det som en gång var yttre fattigdom och svält kom att placeras på insidan av folkkroppen som en gammal surdeg i 8e huset för dålig karma som ännu jäser en smula. Bloggen har ofta kallat Sverige för landet som gav sig hän till Djävulen (=sekulärt och materialistiskt), så det är passande att det får sig ett omnämnande även i ett inlägg som samlar in några lösa trådar om Algol.