Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


Visar inlägg med etikett Demiurgen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Demiurgen. Visa alla inlägg

söndag 4 maj 2025

Mer om Naomi Klein och de tre fäderna

Någon kanske uppfattade hur konflikterat inlägget var om Noomi Kleins hårdföra om än rabiata text som utmynnande i ett evigt tjatande om undergångsfolket som förvisso håller på att förgöra världen. 

 Hon hade en hopplös födelsekarta när tiden är okänd. Hur reder man ut en åtstramare (Saturnus) i fallet läge och i opposition till en expansionist (Jupiter) i "lyckosamt" tecken men illgörande för sinnelaget? Man kanske får stanna vid "aktivist", en själ som har med sig många olösta problem att adressera i detta liv och blir utagerande (Solen i Väduren kan vara väldigt utagerande). 

Nödlösningen är som vanligt att spekulera kring en utvald själ som tar världens ondska på sina axlar och fast med stora egna brister ändå utför ett storverk. Men inte heller själens relation till DHARMA (hus 9) kan utrönas utan känd ascendent (när månascendenten stämmer väl kan det gälla för något men kan lika gärna familjehemmes påverkan och inte en själ på specifik mission...)

Att hon är ateist stod snart klart av den låånga essän och att hon inte har en aning om att Naturen själv kommer att frisera mänskligheten framöver och rädda oss från Kleins skräckskildring menar att IT-fascisterna och Trump  bygger. 

Förutom att ge hennes text hakade upp sig på samma nyckelord brast den i korrekt beskrivning av kristendomens flera missförstånd som givit Väst den variant på de apokalyptiska självdestruktivitet hon ser i den vanartiga amerikanska högern. (Jämför den här bloggens analys av USA-kartans suboptimala 9e religionhus.) Men hennes kritik rörde föreställningar som redan västerlandet hade versioner av många hundra år tidigare (greken Hesiodos lära om de fyra tidsåldrarna och stoikernas lära om periodiska världsundergångar eller världsbränder - förmodligen import av indiska tankar).

*****

Apropå världsskapelser passar det bra att avsluta rättelserna av bloggens förvirring om vem som var Platons världsskapare (Demiurgen) - det gudomliga Intellektet (Nous) eller Själen (Psuche). Hos nyplatonismens fader Plotinos definitivt symboliserade av de Kronos/Saturnus resp. Zeus/Jupiter.

Tänkarens Ennead volym 5 innehåller både lättare och svårare traktat på temat den övernaturliga eller rättare utomkosmiska tillvarons tre gudomliga hypostaser (avspaltningar): Den Ena, Intellektet och Själen. 

På botten av Själen finns vår värld och ateister som inte ens försöker förstå sin plats i världen. Plotinos kallades senare i sitt liv Själens dunklaste regioner för "Naturen" och som en oupplyst måste han ha betraktat Naomi Kleins tankar.  Jag däremot uppskattar en del av hon säger eftersom nyplatonismen öppnar vägar för den söker upphöja sig. 

'Tillvaron är som en utdragbar tubkikare som tar slut vid Naturen men som via Själen sträcker sig upp till det gudomliga Intellektet som det absolut ligger i människans makt att erövra.  (När naturaliste invänder sig mot att petas ner på botten av världssystemet säger platonismen att valet är fritt_ att man kan vegetera som ett halvliv under eoner så länge man inte tar sin människosjäl på allvar utan frossar i djurlivets egenarter. Nationer har egna ödesvägar och oturliga fall kan man dras med i en nation med dåliga utsikter. Slavar är ett exempel på varelser som är mer djur än människa och det är därför Sverige lyckats hålla sin befolkning på mattan ända sen socialdemokratins upphörda skrämma eliten och gav upp visionen om Vatttenbäraren - en enda mänsklighet.)

Intellektet är vad själsvarelser måste nå och i sig går det dessutom upp till Den Ena, men här måste en människosjäls trimmade intellekt dessutom tystna helt (genom kontemplation) så att  Den Högste själv kan ge sig till känna. Den nästan perfekta själen bidar sin tid i det gudomliga Intellektet vilket innebär att själen ignorerar den enkla människans logik och diskursiva tänkande. 

(Astrologin har bevarat filosofiska glimtar - Merkurius "upphöjelse" OCH negativa härskarläge i jordbundna Jungfrun har kommenterats tidigare:  detta låter gynnsamt och för räknenenissar och revisorer är det säkert så.. Men logik och förnuft trälbinder varelsen och blockerar från den medvetandefunktion som behövs för att stiga mot Intellektet i den himmelska hierarkin. Astrologin varslar om skumma saker här eftersom Jungfrun också markerar platsen för människosjälens "olycka" - smartskallar har i själva verket dragit en nitlott på detta varv.).

Klein skäller på denna låga "teknikermentalitet" men sanningen är att hon själv bara har den enkla nivån av diskurs (en mycket eldig vrede i denna essä eftersom Merkurius i Eld blir grov och oförfinad när fundamentet är Mars i Jord - jämför svenska nationalsjälens Mån-Vädur med tröga underlaget Mars-Oxen). 

Hon kan bara bara bli en låg ateist som aldrig förstår vad Mänskligheten står inför (hennes själ är hårt undertryckt i detta liv). Sanningen är inte hennes skräckhistoria med alla dess monster. Bra historia i alla fall, men att essän bara blir en litania beror på hennes psyke (Månen i kritiska Tvillingarna) som representerar just bara logi men inte den högre plattform (det gudomliga Intellektet) som behövs som förberedelse. Det diskursiva sinnelaget har visserligen stöd från förnuftets Saturnus men den planeten har reducerad förmåga i sitt fallna tillstånd och illa uppbackad av sin disponent Mars. (Det låter som en producent av klagovisor som slår t.o.m. den här bloggarens Måne - kanske därför jag ändå gillar något av det Klein säger även om essän saknade fundament - en materialistisk världsbild håller inte längre.)

*****

Vem är Demiurgen? Ett sista varv.

Ett hopp rakt in i Plotinos Ennad 5, 8e traktatet som är en del av en lång och svår text. Citatet är långt (men några infogade parenteser kan förtydliga) (Från Armstrong s. 276-77):

I den högre världen där vår, när vår kunskap är mest perfekt i sin konformitet med Intellektet (den andra hypostasen) tänker vi oss inget se eftersom vi väntar upp upplevelsen av sinnesintryck vilka hävdar att vi inget ser. Och sinnesintrycken kommer förvisso aldrig att se någon på denna nivå och kommer aldrig att se ting som dessa.

(Plotinos har tidigare diskuterat den intelligibla skönheten som inte har att göra med världslig skönhet eftersom Platons former lever i Intellektet och inte som kroppslig skönhet i den lägre värden, en obönhörlig materialist kan köpa ting men aldrig uppleva verklig skönhet - det moderna västerlandets tragedi och sekulära esteten Sverige är närmst  helt förlorat).

...

Intellektet (för den människa där det aktiverats och förstår allt) och behagas av all sin avkomma (Platons former/idéer) och håller denna omkring sig (Intellektet "stiger aldrig ned") i sin och deras härlighet. Alla andra är sköna och t.o.m. än skönare och bevarats inuti Fader Kronos/Saturnus (som ÄR skönheten). Bara sonen Zeus/Jupiter har uppenbarat sig på utsidan. (här står de klart att Platinos använder en allegori som bygger på de mytiska Ouranos, Kronos och Zeus - tre fäder om man så vill. Men det är Zeus som är lägst, är Själen vari vårt universum existerar. Längre ner mot botten av de primitiva materiella världarna -  den subluära månkretsen - kommer man inte och där håller Naomi Kleins naturalism hemma. Notera speciellt hennes Mars-fobi i essän apropå Elon Musik. Hon har verkligen en skadad VenusOxe helt nära Mars.)

Från Zeus, även om han är yngste sonen, kan man på avstånd se som genom en snarlikhet hur storslagen hans fader (Kronos/Saturnus) är och som förblivit inom honom (varje varelse inuti Själen bar sin fader som en avbild, som ett intellekt med gement i, förutsatt att man aktiverar sin högre natur och inte stannar av som ett kreatur). Men han (Intellektet) säger att det inte var utan syfte han flödade fram ur sin sin fader (Den Ene), för ett andra universum måste existera som har inträtt i Existensen (vara) med skönhet (Den Ena är bortom existensen och kan inte ha en egenskap som skönhet - obs, Den Ena syftar inte på en numeral). 

(I denna oklara passage verkar Plotinos inte  inte syfta på Intellektets värld utan vårt i Själen belägna universum, avbilden till de helt perfekta formerna. Nyplatonismen var kluven, denna värld både är vacker men i vissa avseenden inte. Ju mer men förnekar sin del i Intellektet desto fulare blir världen.) 

.... För det är ett ytterligt brott mot universums lagmässighet att det inte skulle rymma någon avbild av skönheten och verkligheten. (Bara i Intellektets högre värld börjar de genuina existenserna - vi är bara avbilder och dödliga sådana.)

Plotinos lärjunge Porfyrios hackade idiotiskt upp vissa av lärarens texter till nio verk (ennad) per volym så den spännande fortsättningen dyker upp tidigare i volym 5, i traktat 5 (s. 165).

 ... I vår (föregående) liknelse med Konungen är annan varelse än de som paraderar före honom (Den Enda äger inte existens!)  men kungen i den högra världen (Intellektet) har inget herravälde över  annorlunda, främmande folk utan besitter en sjystaste, naturligaste överhöghet och det sanna kungadömet (Platons idévärld, Intellektet). För han är kung av sanningen och naturlig herre till all sin avkomma, kung över kungar och, och mer så än Zeus, som kallats gudarnas fader (de unga inomkosmiska gudarna som en del känner via astrologin). Zeus imiterar (Själen!) sin fader (Kronos) även i det avseendet att han inte är nöjd med att bara kontemplera uppåt mot sin fader utan aspirerar mot, kan vi säga den aktiva kraft med vilken hans farfar (Ouranos/Den Ene) etablerar verkligheten i VARAT/Existensen.

Såg ni? Mysteriet om vem som är den kosmsiska skaparen fortsätter. Det är både Kronos och Zeus som är demiurgen eftersom deras "släktskap" glider samman som en tubkikare som kan dras ut och skutas ihop! (Vill minnas att Proklos på 400-talet hade ett antal smådemiurger i sitt utvecklade system.)

Ledsen feminister, det är från "männen" i himmelen skönheten kommer och här i antiken kommer början på hatet mot patriarkerna. Terra vetter ner mot ren oformlig materia, sinnebilden för det onda. Feminism och platonism i dess olika former går inte ihop eftersom vi inte är kroppar utan själar.

Jesus hade en lösningen på detta (Thomasevangeliet) men kristendomen censurerade originalläran friskt. Det är med dålig kunskap om det som Naomi Klein får en del rätt men annat fel. Kristendomen har idag förenat sig med den sataniska världsordningen som Klein ringar in delar av och som bloggen ofta nämnt.

Allra sist i traktat 8 har översättaren Armstrong en intressant fotnot/kommentar:

Plotinos brukar gilla att identifiera Själen med Afrodite. Men så långt i detta (uppstyckade) traktat har Zeus haft rollen av Själ och leder kontemplationen av Intellektet och kommer ut from den intelligibla idévärlden för att som Hantverkaren tillverka sinnevärlden.

Afrodite lyckas både vara Kronos och Ouranos dotter i volym 3, 5.2 och kanske tänker sig Plotinos henne även som dotter till Kronos (Intellektet) här och har droppat Zeus ur sin allegori för ögonblicket.

Armstrong skulle ha studerat astrologin mer, för här är ett lysande exempel på det Plotinos kallade den "filosofiska astrologi" han uppskattade. Den här bloggens läsare känner igen de urgamla astrologiska scheman där Venus/Afrodite är Själen och härskar positivt (himmelskt) över Luft-Vågen, händelsevis just det tecken där Kronos/SAturnus betecknas som "upphöjd" (Själen sägs favorisera det gudomliga Intellektets representant och tankarna går direkt till Plotinos utläggning om att Intellektet är det Sköna eller Veckra. Många blogginlägg har tassat kring ämnena men detta är tydligt. Plotinos leker med båda Intellektet som Skönhet och Sanning men Venus och lagmannen Zeus representerar olika aspekter. 

Orelaterat: var det antika uttrycket "Jupiter fröjdar sig i Vågen" uttalades hittade jag vid något tillfälle men har tyvärr glömt i vilken text. Naomi Klein har Zeus/Jupiter i Vågen men för en lunär ascendent är denna längtan efter nöje och behag inte bra. Jag har sett både extremt förytligade exemplar men också mycket trevliga och gracefulla individer med denna placering i viktigt husläge.


PS. I något inlägg om de Kaldéiska Oraklen har de tre fäderna nämns. Texten är ett hellenistiskt blandverk och nyplatonikerna gillade det. Men här finns också den alternativa tanken att Solen kan gestalta Fadern och den tanken har bl.a. ha stoiskt ursprung. Stoikerna var astrologiskt intresserade. 

Solen härskar i Lejonet och intressant nog kompletteras den på andra sidan  (i Vattenbäraren) av Kronos/Saturnus (dess himmelska Luft-läge). Eld och Luft har synergi så här finns tanken om "bubkikaren" att dessa två element ingår i varandra. Plotinos: ingen spatial åtskillnad mellan den högre världen och den lägre -VattenbärarenMänsklighetes symbol lever alltså inte på Jorden för den som ser utan i en högre värld. Här är Kleins stötesten, vissa horoskop med stark Ox-komponent är så tunga nedåt att det bara blir ateister av dem, men undantag finns. Det lär bli fler återfödelser om en så viktig insikt i själen saknas.

Kristendomen övertog konceptet "Fadern förhärligar sig genom Sonen" där "Son" i vår tid bör fattas som "Avkomma" - mänskligheten är ett andligt släkte fallet eller på glid. Detta påminner om att Solen (härskare i faderliga Lejonet) är "upphöjd" i Väduren/Barnet, som nos den friska men arga Naoimi Klein som ett andra påstående får mig tro att kan kanske önskade att hon blivit född man.


tisdag 29 april 2025

Tillägg till det tidigare om de "intelligibla" höjdarna Saturnus och Jupiter

Vid fortsatt läsning av 300-talsfilosofen Iamblikos "Om Mysterierna" dyker en fotnot upp som påminner om föregående inlägg och återställandet av bloggens inledande koppling mellan Platons Demiurg (världsskapare) och representanten Kronos/Saturnus nere i vårt universum (en avbild i den lägre världen av det gudomliga Intellektet - Nous).

Men i fotnoten syns förklaringen att nyplatonismen efter Plotinos blev allt mer detaljerad och komplicerad. I århundradet som följde Iamblikos kulminerar komplikationerna, inte minst genom Proklos för sin tid besvärliga analys i "Platonisk teologi".

"Mysteriernas" 1800-talsöversättare Thomas Taylor:

Rhea, gudarnas moder, är en livgivande gudinna, sannerligen fylld (säger Proklos i Platonisk teologi , bok V.C.XI) från fadern som föregår henne [dvs. Saturnus] med en intelligibel och överflödande kraft, men Rhea fyller Demiurgen [Jupiter] som härleder sin existens från henne med livgivande överflöd.

Uppenbarligen är denna tolkning av Demiurgen en frukt av nyplatonism som grävt djupare i Platon än tidigare uttydare gjort. Jag rekommenderar på nuvarande stadie av ignorans att inte upprepa mina misstag utan tydligt förstå Proklos till och med spaltar upp tillvaron i olika nivåer av gudomlighet. Under de intellelligibla (noetos) gudarna (som de är när det idkar självkontemplation och vilar helt i sig själva), närmare vårt universum, finns också grupper av intellektiva (noeros) gudar!

En titt i det välfyllda sakregistret i Radek Chlup - "Proclus an Introduction" påminner om en omläsning före fördjupningen i Proklos kommentar till Platons "Timaios" hade varit önskvärd!

Högre hypostaser utgår inte bara från sina orsaker, de är dessutom själv-konstituerade och utgår från och återvänder till sig själva... Sen nyplatonism fattar [likt tidigare tänkare] VARA och INTELLEKT som två sidor av samma hypostas [Nous, det gudomliga Intellektet]... Men aspekter kan underordnas varandra. Varje tänkande subjekt måste först och främst vara kapabelt att tänka och existens/vara måste komma före aktiviteten tänkande. Därför hanterar Proklos ofta Existensen  som en oberoende "intelligibel" (noeton) nivå ovanför Intellektet, varande kontemplerad av det senare. Intellektet, å sin sida, syftar strikt talat till en "intelliktiv" nivå (noeron), dvs. nivå som har naturen av ett kontemplerande Intellekt. (Svenska språket utvecklades av själar utan filosofisk böjelse och viktiga begrepp från grekiskan går knappt att översätta.)

Chlup släpper på sidan 93 bomben att Proklos hoppar mellan två olika definitioner av andra hypostasen Intellekt på två olika sätt, som det passar honom! Den varningen missade bloggaren vid läsning för 8-9 år sedan ("speed reading" som alla ägnar sig numera fungerar inte med krävande text). Det kan ha spelat in i bloggens brottningsmatch med att få rätsida på frågan om Demiurgen ska knytas till Kronos/Saturnus eller Zeus/Jupiter. 

En annan förklaring är att bloggaren kanske har en egen blindfläck här: Vid hans födelse är Kronos/Saturnus en dominant i västra hörnet, medan Zeus/Jupiter är känd för kosmisk expansion, en världstillvänd sida eller rent av Själen - den 3e hypostasen och därmed bunden till vår värld. 

Men för bloggaren äger Skytt-Saturnus-9e-metafysiska på grundvalen Jupiter-i-Fiendens-6e,  Av denna komplexa figur (som noterats flera gånger tidigare bl.a. här) gör hörnplaceringar Saturnus till horoskopets kanske viktigaste planet, men den vilar på fiendegrund och lockas typiskt av de världströtta filosofer som t.ex. den ursprungliga kristendomen och gnosticismen representerar och även nyplatoismen som generellt följer Platons två-världslära. 

Den här illustrationen från sidan 121 antyder en aning av komplexiteten i den världsbild Proklos tyckte sig se i Platons samlade verk!

"Henader" är gudar, helt transparenta och medvetna om varandra, vilket gäller generellt om väsen i det övernaturliga medvetandetillståndet.

Där (högre himmelen) råder "det lätta tillståndet"... allt och alla är transparenta och inget är  mörkt eller halvgenomskinligt i förhållande till något annat...ty ljus är transparent till ljus, och allt har allt annat klart och tydligt inom sig...

Plotinus Ennead V.8 (Armstrong s 249) ungefärlig ös.

Översättaren Armstrong ser så stilistiska avvikelser här att han misstänker att Plotinos relaterar en längre personlig vision även om han inte gärna ville tala om dessa ting. (Flera av ledarna för den sena Akademin hade visionära förmågor.) Det handlar om medvetande på det transcendentala Intellektets nivå, som utvalda själar kan nå eller de som haft en fallenhet för träning.

 T.o.m. som kroppslig människa (generellt det mest mörklagda medvetandetillståndet) upplevde bloggaren en gång "telepatiskt" en käresta gå över en bro i stan med honom som om inuti hans egen kropp. Upplevelsen höll i sig nära på en halv minut. Han kontrollerade senare tidpunkten via telefon och fick "lunchtid" bekräftad - kvinnan (som befann sig i annan stad) hade dagdrömt vid just den tiden. Detta var inte den enda medvetande-enbart kontakten de två hade och är således en process som ligger på ett högre själsligt plan - kroppen har inget med saken att göra. Detta är "spooky action at a distance".

Samstämda själars "transparens" gentemot varandra i linje med Plotinos skildring av den verkligt Existerande gudomliga kärnan att göra? (Kvinnan var kristen medan bloggaren som bäst hade ett akademiskt religionsintresse vid tiden. Intressanta men inte de enda astrologiska kopplingar var hans Sol i 6e Vågen. hennes Mars i 6 Vågen/Vågascendent, hans daimonens lott i Vattenbärarens 16e grad, hennes Venus i Vattenbärarens  17e grad - tydliga tecken på kontakt via "luft" - den hellenistiska doktrinen om daimonen som ett högre Jag saknas i indisk tradition men är fascinerande.)

Noterar frågetecknen i grafiken - om även "lägre gudar" kan förekomma i Naturen (Själens lägsta nivå). De planetära gudarna (astrologins underliggande Saturnus och Jupiter) har förstås en sinnlig form i Naturen men är förstås ytterst "hyperkosmiska" eller bortomvärldsliga och som Saturnus i ett nyligt inlägg kallats "kunglig" av nyplatonikern Proklos säkert hemmahörig på en högre nivå - åtminstone enligt Plotinos liktydig med det gudomliga Intellektet självt! (Även om den jordbundna själens intresse av sin bästa inre sida kan variera från obefintligt till uppslukande.)

Här en rätt korkad fråga från någon som håller boken av Chlup i händerna men likväl måste fråga världen vad "henader" betyder:

https://www.reddit.com/r/Neoplatonism/comments/1f3czbb/what_are_the_henads/

Dessbättre får han ett svar snarare än ett snäsigt "läs klart innan du frågar"! Dessvärre stämmer det första svare (från "PlentyClimate") inte alls med illustrationen härovan - ännu en påminnelse att Nätet är lika mycket fördumning som upplysning. Men Chlup, så närläsare han är har som sagt satt frågetecken för om Naturen kan rymma några henader ("encosmic"/nomkosmiska) så även detta borde utredas genom grundlig omläsning av denna mästerliga introduktion till ett svårt ämne.

Lite längre fram (s. 253) i Plotinos långa och sällsamma vision:

Intellektets (det gudomliga) själva VARA består av vishet. Intellektet börjar inte med att existera för att därpå uppnå vishet. Av denna anledning finns ingen större vishet. Den absoluta kunskapen  har sin tron bredvid Intellektet i deras gemensamma uppenbarelse, såsom de säger symboliskt att Dike/Justitia tronar bredvid Zeus/Jupiter.

Där, slutligen, kanske är det klargörande som varit så gäckande. Plotinos talar om övernaturliga himmelen men hur nära ligger inte detta språkande om den jordbundna astrologins sjunde och sjätte himlakrets. För VISSA individer är nivåerna densamma. Plotinos säger i annan text är Platons högre och lägre värld i själva verket inte är spatialt åtskilda, det är bara "fallna själar" som praktiserar sekventiellt tänkande (Merkurius) eftersom de inte längre har tillgång till filosofi när det hackar sönder allt i vetenskapens "sekvenser" (tänk sekventieringen av DNA och du har en sinnebild för en "fallen själ" som förlorat insikten äldre kulturer i sina bästa stunder nådde. 

Det förlorade Atlantis var en kultur som nått högre än den moderna världen - Proklos på 400-talet insisterade på att Platons berättelse var både historisk sanning men också rymde symbolik. I detta bestred han Plotinos lärjunge Porfyrios som bara såg "andlig symbolik" i hela historien. Bildmaterialet i Atlantis-länken är inte AI-fejk så förra civilisationstoppen kan ha varit för cirka 20.000 år sedan, just som siaren Edgar Cayce beskrev den kulturen i tre långa faser).


söndag 27 april 2025

Zeus/Jupiter som diskusivt tänkande. Fadern Kronos/Saturnus som allvetenhet i evig presens

I Plotinos Ennead 5 som jag läser om många år senare men inte i McKennas utan Armstrongs senare översättning  fastnar jag vid att den senare hävdar att Världssjälen/Zeus (astrologin känner den som Jupiter) är liktydig med DISKURSIVT TÄNKANDE, tänkande i sekvens som vetenskapen ägnar sig åt med mindre ett geni får en INTUITIV AHA-UPPLEVELSE och ser hela lösningen inför sig på samma sätt som Kronos/Saturnus. Som Guds Intellekt (Nous) äger denna all mångfald och behöver inte tänka, allt finns närvarande i Saturnus värld och på senare tid har den här bloggen noterat att den astrologiska Saturnus essens är LUFT. Detta är inte guden utan en avbild i vårt kosmos och möjligen kan det förklara hur Saturnus i sitt positiva läge som Vattenbärarens härskare representerar INTELLEKT SOM KONCEPT. Dvs. astrologiska Saturnus tänker inte seriellt som den logiska Merkurius utan representerar ett färdigformat koncept, en hel ideologi eller ett ideal.

Men hur många gånger har inte den här bloggen repeterat att horoskopets "bästa hus" (hus 9) representerar filosofi, religion och ett högre medvetande som ger sig till känna som just intuition - det stämmer inte alls med att det är hus 11 som naturligen kopplar till den luft-burna eller aitheriska Saturnus som är herre över intellektets domän.

Armstrong:

Detta Intellekt [den andra uppspaltningen av den gudomliga verklighetens tre hypostaser, Den Ena, Intellektet, Själen]...är av renaste slag i det att det stammar från ingenstans förutom från den Första Principen och som, när det blivit  till, alstrar alla verkligheter med sig,  all skönhet som Formerna ger och alla de intelligibla gudarna [de planetära gudarna är inte identiska med de materiella planeter vi ser i vår materiella värld men befinner sig i den helt intellektuella/intelligibla högre världen]
... Intellektets/Kronos avkomma [Zeus/Jupiter] är en rationell Form och ett existerande väsen som tänker diskursivt. Det är denna varelse som rör sig runt Intellektet [Själen mindre central än Det Ena/Gud], är ljus men ett vekare spår av Intellektet och beroende av det.

McKennas gamla översättning är väldigt avvikande (och bytte språkdräkt om om om igen under den tid den var aktuell). I den här utgåvan finns inte ordet "diskursivt intellekt" med trots att det hänger nära ihop med Världssjälen och Plotinos ständiga upprepningar att detta är en förändringens värld som ständigt är i vardande men aldrig pga. tidsflödet kan uppnå äkta existens, bara kretsloppets död på död:

http://classics.mit.edu/Plotinus/enneads.5.fifth.html

 A being of this quality, like the Intellectual-Principle, must be felt to be worthy of the all-pure: it could not derive from any other than from the first principle of all; as it comes into existence, all other beings must be simultaneously engendered- all the beauty of the Ideas, all the Gods of the Intellectual realm. And it still remains pregnant with this offspring; for it has, so to speak, drawn all within itself again, holding them lest they fall away towards Matter to be "brought up in the House of Rhea" [in the realm of flux]. This is the meaning hidden in the Mysteries, and in the Myths of the gods:

Kronos, as the wisest, exists before Zeus; he must absorb his offspring that, full within himself, he may be also an Intellectual-Principle manifest in some product of his plenty; afterwards, the myth proceeds, Kronos engenders Zeus, who already exists as the [necessary and eternal] outcome of the plenty there; in other words the offspring of the Divine Intellect, perfect within itself, is Soul [the life-principle carrying forward the Ideas in the Divine Mind].

Now, even in the Divine the engendered could not be the very highest; it must be a lesser, an image; it will be undetermined, as the Divine is, but will receive determination, and, so to speak, its shaping idea, from the progenitor.

Yet any offspring of the Intellectual-Principle must be a Reason-Principle; the thought of the Divine Mind must be a substantial existence: such then is that [Soul] which circles about the Divine Mind, its light, its image inseparably attached to it: on the upper level united with it, filled from it, enjoying it, participant in its nature, intellective with it, but on the lower level in contact with the realm beneath itself, or, rather, generating in turn an offspring which must lie beneath; of this lower we will treat later; so far we deal still with the Divine.

Har då den här bloggen haft fel i alla år när den knutit en högre intuition till huset som motsvarar Världssjälens rotation och blott diskursiva/seriella tänkande?

Det skulle gå att skriva en lång uppsats om detta men jag misstänker att detta är en korruption i astrologin. Plotinos föraktade astrologer som sålde förutsägelser som lovade guld och gröna ängar men saknade filosofisk skärpa. 

Däremot kan det vara så att indisk och västerländsk astrologi är oförenlig eller att astrologin själv är diffus (eftersom åsikterna gick isär mellan tänkarna). Stoikerna var materialister och hävdade att ELD var det närmaste det gudomliga man kom i denna panteistiska värld (och Plotinos lät sig påverkas en del av stoikerna och ekar sentimentet om den "nästan gudomliga Elden" flera gånger). 

Därmed stämmer också den indiska tanken att 9e är det bästa huset, det klassas som ett Eld-hus och planeten Jupiter är en ljus och sattvisk planet (Sattva guna) som passar med metafysisk spekulation och kanske också djupt seende som gränsar till "gudomlig intuition". Men vi är alltjämt nere i Själens eller världssjälens domän, styrd av tiden, av kommande och gående, och inte den permanenta intellektuella besittning som är det gudomliga Intellektet (Nous) och som astrologins Saturnus/11e huset illustrerar som en avbild av den äkta varan. Men hinduerna kallar inte 11e för "det bästa huset". Här anas problem med traditionen. (Bara Tvillingarna som ascendent parar 9e huset med Vattenbäraren/Saturnus.)

Att indierna klassar astrologins Saturnus som "mörk" (Tamas guna) låter suspekt givet grekernas lovordande av Intellektet, men bloggen föreslog tidigare att Saturnus kan fattas genom att den tillhör en äldre generation gudar - titanerna - och kanske detta förklarar Saturnus "mörker". Den är en föredetting och unga och ännu ytliga själar som trampar snett och går ned sig i denna värld diggar framgångsrika Jupiter/Zeus och den framgång han och Platons unga gudar (astrologins studieämnen) utlovar.

Saturnus är förvisso mörk eftersom den redan vet allt och har all kunskap intuitivt tillgänglig. Saturnus i dess gudomliga förlaga är faktiskt Fader till hela universum och lever inte längre rullan som barnen av vår värld gör (fallna själar). 

Kronos/Saturnus är den visaste av alla gudar enligt nyplatonismen. Kronos förefaller anknyta till tidens flyktighet i universum men i den antika världsbilden är Tidens Herre inte själv del av rörelsen utan står över tiden (även om Plotinos redogör för Kronos/Intellektets INRE RÖRELSE som påminner om den lägre världens.)


Omtag: Demiurgen (Världsskaparen) igen.

I Plotinos Ennad 5 kommer så bekräftelsen att Sideriska siktet visst hade rätt i sitt tidiga skede när Saturnus representerade Intellektet som tillika världskaparen Demiurgen.

Förvirringen satte in i januari i år men jag vill inte skylla på en lungsjukdom som förvisso varit mentalt handikappande: Zeus far Kronos som Vägvisare (+ en granskning av aktrisen Sienna Miller), Här tycks en bov också ha varit källorna - argumentationen för Zeus som Demiurgen föreföll grundlig.

I mars och Bernie Sanders: De rika är ofria som heroinmissbrukare ägnades mer tid åt att ursäkta bloggens vacklande om vem Demiurgen motsvarade på senare tid.

Det här citatet från Plotinos läste jag för länge sedan i McKennas översättning och Armstrongs gällande referensöversättning lämnar ingen tvekan. Vacklandet beror i viss grad på att olika författare har sin egen terminologi men framför allt på att t.ex. en senare nyplatonist som Proklos komplicerat Platons enkla kosmologi mer än Plotinos:

Platon sade också att det fanns en "fader bakom orsaken" och menade Intellektet med orsaken. För Intellektet är hans hantverkare [Demiurgen] och han säger att den andra hypostatsen tillvakar Själen i sin "mix-skål" (krater, i vilken grekerna blandade vin och vatten). Och Intellektets fader är den orsak kan kallar Det Goda och som är bortom Intellekt och Existens.

(Not) Här i V.1.8 påbörjar Plotinos sin demonstration av de tre hypostaserna som Platons sanna doktrin... Plotinos identifierar ALLTID Platons hantverkare med sitt Intellekt, aldrig med Själen vars funktion är att göra det fysiska universum han [Plotinos] ser som underordnat och instrumentellt.

För att en gång för alla fastslå Plotinos version av Demiurgen/det gudomliga Intellektet till och med existerar som del i människans själ (förutsatt att hon aktiverat sitt förnuft), se följande i V.1.10 (Armstrongs översättning, obetydligt kortad och ändrad):

Vår mänskliga själ är också ett gudomligt ting och av en natur som skiljer sig från sinnesvärlden, lik själens universella natur [Armstrong använder Själ med versal om den övernaturliga, rent gudomliga hypostasen Själ, aldrig när han talar om inomkosmiska själar av olika dignitet]. Den mänskliga själen är perfekt när den väckt sitt intellekt, ett intellekt som är av två slag: det som resonerar och det som gör resonemang möjligt...

Den rationella själen behöver inget kroppsligt instrument utan bevarar sin aktivitet i renhet för att kunna delta i rent förnuft. Man kan utan misstag placera den som separat från och är utan mix med kroppen, i den PRIMÄRA INTELLIGIBLA DOMÄNEN (det gudomliga Intellektet). För vi ska inte leta efter en plats att placera den utan låta den existera icke-lokalt. För det är sådan den är i sig själv, bortom världen och immateriell, när den är ensam och inte kvarhåller något av den kropp [den haft under en eller många inkarnationer].

Detta är anledningen till att Platon säger också om universum att hantverkaren svepte själen runt sig medan han förblev utanför världen. Det indikerar den del av själen som förblir i det intelligibla och Platon uttryckte sig dunkelt när han om oss människor sade att själen är "på toppen av vårt huvud" (Dialogen Timaios 36E3 och 90A5).

Och det var här bloggen började för många år sedan med illustrationen av da Vincis Vitruvianska Människa prydd med Saturnus som det 7e kronchakrat (energisätet) flytande i luften ovanför hjässan. Detta är samtidigt den första principen i vår värld (Den Ene äger inte ens existens så Intellektets blir ettan bland det som äger Existens, men Duaden i relation till Den Ene.) 

Den första tanken är ofta den rätta.