Om extrem narcissism (Trump) och Saturnus som perfektion

https://www.dn.se/kultur/den-grandiosa-narcissisten-donald-trump-symboliserar-en-sjuk-kultur/

En mycket läsvärd artikel (så länge DN erbjuder den fritt) om den marxistiska samhällskritikern Christopher Lasch och hans tankar som gav världen insikt i "narcissisten".

Han var en kronisk surkart med kritik mot allt och alla. Han dog tidigt i cancer (vid 61) och Wikipedia berättar att han 

"under sina sista månader bannade den nya samhällsklassen av meritokrater som nått framgång genom rörlighet uppåt via utbildning och karriär och som allt tydligare kunde definieras av dess rotlöshet, kosmopolitiska stil, en ynklig känsla av att ha förpliktelser och minskad förmåga att uppbåda patriotism. Lasch argumenterade att denna nya klass [ny och ny... redan Platon diskuterade meritokratin...]  kvarhållit många av aristokratins synder utan att uppvisa dess dygder. Den nya meritokraten saknade känsla för ömsesidig förpliktelse, som varit en del av den Gamla Ordningen."

DN-psykologen ger en ypperlig rekapitulation av konturerna av den slitna uttrycket "narcissist" och noterar psykologins fantasi om att det är den "oceaniska friden" i moderskötet som byts i abrupt och akut osäkerhet om överlevnad vid fostrets förlossning. Skrönan tecknas i större detalj och det fascinerande är att Christopher Lasch själv uppfyller astrologins kriterier på en narcissistisk personlighetsstörning!

På den här bloggen lanserades tidigt några "syndrom" baserade på hur de fyra elementen samverkade eller stred mot varandra. Eld/Jord-kriget har ingen synergi och vållar slitigheter. Under flera år var särskild den nyfödda Väduren i låsning mot auktoritativa makttecknet Stenbocken den värsta formen av "egenmäktighet" som mycket väl kan jämföras med DN-artikelns beskrivning av narcissisten.

En evig tur att terapi eller arbete på självinsikten kan bryta upp även ofördelaktiga födelseomen. Wikipedia är förmodligen inte skriven av en marxist och bilen av Lasch är inte smickrande - den framhåller t.ex. att navelskådande (självinsikt) är typiskt för den narcissistiska samhällstyp och människa som växte fram efter 2a världskriget och det förfaller osäkert om Lasch därför utforskade sin egen person och barndom, störd av Månen och Mars i ego-barnets Vädur. 

Han har ett avgjort horn i sidan till makthavare via Saturnus i sitt negativa härskarläge i Stenbocken. Närapå "egenmäktighet" från Lasch själv och åtminstone en källa till frustration över alla med makt över vädursbarnet. Nu finns en kuriös blandning i indisk tradition som gör arg egenmäktighet trolig, eftersom planetaspekterna kompletteras av en slags numerologi som fixerar vinkelvärdena på planeter i sina värdtecken. 

Senantika filosofen Proklos:

Saturnus är den enda av gudarna som sägs både motta och förläna kunglig dignitet med viss ödesbunden nödvändighet, och, som det är, våldsutövning - han kapade sin fader Ouranos genitalier och blev själv kastrerad av sin mäktiga son Jupiter. För Saturnus gränsar till sin faders kungadöme och avgränsas på andra sidan av gudarna i hans följe [Platons "unga gudar" - synliggjorda av planeterna närmare Jorden]. Saturnus är också uppfylld av naturer ovan honom själv och fyller därefter hela fabrikationen [universum] med ymnig perfektion...

Astrologins Saturnus riktar ingen av sina aspekter mot Månen/sinnet (vitalt eller ilsket via Mars-konjunktion) men Stenbocken och Väduren bildar genom dem ett planetärt förhållande av friktionsartat (ibland krigiskt) slag, trots att både Saturnus och Mars står i härskarläge i sina respektive tecken. (Jag har fler exempel på hur om än inte tidig död den här teckenkombinationen drabbats av sjukdom för egen del eller hos mycket närstående):

På något sätt tycks ändå den urstarka Saturnus ha gjort gott eftersom han var HISTORIKER men ilsk över egoismens tillväxt. Och för detta kan man tacka Solen i Oxen som ofta är konservativ men med erkänsla för aristokratins dygder vilket han var. Oxen är en laglydig, territorialt bunden typ och här lyfter tecknet något eftersom soltecknets disponent Venus är välplacerad i intellektuella och fritänkande Tvillingarna. (Tvillingarnas intellekt/Merkurius i Oxen bildar dessutom en "ömsesidig reception" med Venus och just den här mixen i zodiakens primitiva öppning är klassisk för materialistiska ateister,vilket också gällde Lasch.

Frihetliga Jupiter i Krabban opponerar restriktiva och avgränsande Saturnus och två starka placeringar intar en "passionerad" (Rajas guna) opposition som förmodligen bidrar till hans sociala kritik. Det finns jupiterisk och samhällelig välvilja i denna aspekt, en Jord/Vatten-polaritet är dock materialistiskt lagd. Även den andligt orienterade Rudolf Steiner som sekten Vettlöshet och Folkbildning nyligen hackade på via DN - för vilken gång i ordningen? - hade under dominant Jord/Vatten en påtagligt materiella eller naturnära och praktiskt lagda sida. (VoF:s pretext var falsk omsorg om prinsessan Madeleine medan det verkliga syftet bara var egoistiskt - se oss i dödsklubben som inget vet om Livet!)

https://www.dn.se/debatt/prinsessan-madeleine-ska-inte-liera-sig-med-kvacksalvare/

För den som vill bli chockad hur djupt astrologin förfallit i Väst sedan senantiken (särskilt efter den så kallade Upplysningen) kan uppsöka filosofen Proklos "Platoniska teologi" (kan hittas som pdf på nätet under namnet "The Theology of Plato") - ett jätteverk på nästan 700 hårt spärrade sidor.

I "bok 5", kapitel 4 startar en många kapitel lång utläggning av gudarna Saturnus och Jupiter (7e och 6e himmelen är viktiga i frågan om kosmos och där Saturnus av Proklos bekräftas vara det gudomliga Intellektet representerat inne i vårt kosmos). Nyplatonismens fader Plotinos hånade astrologer som bara ägnade sig åt världslig lycka men förordade "filosofisk astrologi". Mycket lite sas dock i hans samlade verk men det som bevarats av efterträdaren Proklos bjuder på mer. Den platoniska teologin är en svår text men visar att Proklos är en kunnig astrolog (förutom allt annat han behärskar) och att västerländsk astrologi alltjämt bevarar viktiga filosofiska insikter om detta kosmos fastän dagens astrologer saknar bildning att förstå vad de sysslar med.

I början av den flera kapital långa utläggningen får kanske den hellenistiska astrologin sin förklaring till varför 11e huset naturliga härskare Saturnus sägs favorabel i 12e huset och omvänt 12e husets naturliga Jupiter står väl i 11e. 

Proklos:

...Saturnus är en av de kungliga gudarna. Han styr också ett rike som skiljer sig från sin fader [Himlen/Ouranos]. Medan hans fader konnektivt innehåller de mellersta centra hos de intelligibla och de intellektuella gudarna, är Saturnus ledaren i den intellektuella Ordningen och tillhandahåller allt intellektuellt liv, främst naturligtvis till gudarna men sekundärt till de naturer som är mer excellenta än vår mänskliga och i tredje hand till de blott partiella själarna I DE FALL de förmår utsträcka sig till Saturnus plats för överblick.

[En "partiell själ" som inte bemödar sig nå rationalitet kan inte anses vara en människa, utan en själlös undermänniska! Tanken har i redan fallna kulturer lett till horribla resultat, men felet ligger hos den urspårade kulturen och inte i denna filosofi. En gång var det Nazi-Tyskland och nu Tidö-Sverige.]

Proklos text kastar ljus över den onda daimonens 12e och den goda daimonens 11e. Väst har sedan länge glömt "filosofiskt persepektiv" och Jupiter som världens goda Gud inte självklart god eftersom Jupiter dippar ner i den onda 12e-husvärlden där bara förlust står att finna).

Att därför det gudomliga Intellektets Saturnus gör gott i 12e beror på att Saturnus bara är den stora illgöraren för onda (= ignoranta) människor vilka avsagt sig Gud! Även förfallna själar har dock glädje av att Saturnus (gränsdragaren) håller 12e regionen på plats. (En expansiv Jupiter i 12e är alltså enligt läran ogynnsam, den sprider förlustens tema.)

Proklos:

Detta universum  och alla dess världsliga gudar har ett tvåfaldigt liv [Platons högre och lägre värld], och sinnevärlden imiterar i sanning den saturniska intelligensen trots att dess intellektuella energi är obemärkt. Jupiters demiurgiska intellekt, trots dess försyn om omsorg om sekundära [lägre] naturen är kort och gott verksamhet genom den sinnliga och förnimbara fabrikationen [jämför hinduismens doktrin om denna värld som Maya, en illusion, en fabrikation och ytterst förlustbringande, precis som astrologins 12e hus].

Proklos representerar en djupare astrologi som väst har glömt och han kastar t.o.m. ljus över hinduisk astrologi och dess tre kvaliteter (gunas) i sitt ordande om den "partiella själen". Hans tankesystem är så komplext att det tagit mig år att få perspektiv på byggbitarna. 

Men Ljusets kvalitet och Mörkrets har mellan sig Passionen (Väduren, Krabban, Vågen, Stenbocken) vilken perfekt passar in på den "partiella själen". Rajas guna i Indien är varken ljus eller mörk utan vad det blir av den är mycket en fråga om omständigheter. [Bloggaren, född Vågen är förödmjukande nog bara en "partiell själ" dvs. delvis sänkt i materiell slummer. Ihärdigt skrivande på denna blogg har möjligen lyckats väcka den sovande själen en smula...]

Alla blir inte narcissister bara genom födelsen och det nya osäkra livet som fristående kropp. Men för dem födda som "partiella själar" är risken större (notera Proklos reservation - att hitta Saturnus eller den rena rationella själen lyfter den partiella själen). 

Minns att människan i denna världsbild är en själ och inte en "människa", så nämnda tecken har redan förlorat något av sin verkliga identitet och är nu bara "delvis" i besittning av Ljusets andliga medvetenhet. 

Utöver Proklos platoniska maning att söka den rationella själen finns hinduernas förfinande dogm om atma karaka -  kan modifiera budskapet om Solen som den personliga livsgnistan under detta jordeliv. Men även hinduismen tillmäker Saturnus förmågan att ta ifrån Solen dess kommando givet en världsligt och allmänt lyckad placering i födelsehoroskopet.

Notera logiken för en av de "partiella själarna": Varför anses Solen "upphöjd" i Väduren? Ingen västerländsk astrologibok jag läst har givit trovärdiga svar på planeternas "upphöjelser", men om Väduren representerar en som delvis förlorat sin själ är tecknet en utmärkt placering för Solen som ju representerar "själen i kroppslig förpackning"! 

Ja, sjuk egocentrering är en risk men den krigs-drivna Väduren är också en möjlighet att visa framfötterna på Jorden. Och själar har de mest skilda agendor för att återfödas. Många är bara här för att bevisa sitt ego, så Solens "upphöjelse" är astrologisk kod för den som fattar kopplingen till Solens realiserade position i härskarläge i Lejonet.

Varför Sveriges folksjäl är så klen förklaras också av DN-artikeln Jämför Lasch-horoskopet med nationalkartan. Det här landets folk är ett f.d. svältande folk där Månen i ego-principen och dess fundament Mars är klen i 8e dödshuset. Sverige är landet som lockar till sig själar på låg nivå och jag talar inte invandring. Därför är svenskarna små ego-barn som känner vrede mot invandrare för att andra barn kommer och tar deras resurser. Vi talar barnpsykologi och en svensk elit som ser till att hålla den svenska rasismen levande...

https://www.aftonbladet.se/ledare/a/0V7mkB/regeringens-storsta-logn-handlar-om-invandrare

Notera att AB:s skribent vidmakthåller status quo för en obsolet civilisationstyp genom att själv utgå från ekonomi som den enda möjliga basen. Socialdemokratins födelsehoroskop har också de passionerade eller blott "partiella själarna" Väduren och Krabban dominanta - ännu ett fall av ett egocentriskt spädbarn som inte lyckades växa upp och svara på den föränderliga tidens utmaningar. 

Jämför också aktuellt nationalhoroskop med dess stendöda 9e religions- och filosofihuset utan vilket landet havererar mer och mer, ju längre vi rör oss från startpunkten 1974 och ABBAs schlagervinst med "jag mötte  mitt Waterloo".