Tillägg till det tidigare om de "intelligibla" höjdarna Saturnus och Jupiter

Vid fortsatt läsning av 300-talsfilosofen Iamblikos "Om Mysterierna" dyker en fotnot upp som påminner om föregående inlägg och återställandet av bloggens inledande koppling mellan Platons Demiurg (världsskapare) och representanten Kronos/Saturnus nere i vårt universum (en avbild i den lägre världen av det gudomliga Intellektet - Nous).

Men i fotnoten syns förklaringen att nyplatonismen efter Plotinos blev allt mer detaljerad och komplicerad. I århundradet som följde Iamblikos kulminerar komplikationerna, inte minst genom Proklos för sin tid besvärliga analys i "Platonisk teologi".

"Mysteriernas" 1800-talsöversättare Thomas Taylor:

Rhea, gudarnas moder, är en livgivande gudinna, sannerligen fylld (säger Proklos i Platonisk teologi , bok V.C.XI) från fadern som föregår henne [dvs. Saturnus] med en intelligibel och överflödande kraft, men Rhea fyller Demiurgen [Jupiter] som härleder sin existens från henne med livgivande överflöd.

Uppenbarligen är denna tolkning av Demiurgen en frukt av nyplatonism som grävt djupare i Platon än tidigare uttydare gjort. Jag rekommenderar på nuvarande stadie av ignorans att inte upprepa mina misstag utan tydligt förstå Proklos till och med spaltar upp tillvaron i olika nivåer av gudomlighet. Under de intellelligibla (noetos) gudarna (som de är när det idkar självkontemplation och vilar helt i sig själva), närmare vårt universum, finns också grupper av intellektiva (noeros) gudar!

En titt i det välfyllda sakregistret i Radek Chlup - "Proclus an Introduction" påminner om en omläsning före fördjupningen i Proklos kommentar till Platons "Timaios" hade varit önskvärd!

Högre hypostaser utgår inte bara från sina orsaker, de är dessutom själv-konstituerade och utgår från och återvänder till sig själva... Sen nyplatonism fattar [likt tidigare tänkare] VARA och INTELLEKT som två sidor av samma hypostas [Nous, det gudomliga Intellektet]... Men aspekter kan underordnas varandra. Varje tänkande subjekt måste först och främst vara kapabelt att tänka och existens/vara måste komma före aktiviteten tänkande. Därför hanterar Proklos ofta Existensen  som en oberoende "intelligibel" (noeton) nivå ovanför Intellektet, varande kontemplerad av det senare. Intellektet, å sin sida, syftar strikt talat till en "intelliktiv" nivå (noeron), dvs. nivå som har naturen av ett kontemplerande Intellekt. (Svenska språket utvecklades av själar utan filosofisk böjelse och viktiga begrepp från grekiskan går knappt att översätta.)

Chlup släpper på sidan 93 bomben att Proklos hoppar mellan två olika definitioner av andra hypostasen Intellekt på två olika sätt, som det passar honom! Den varningen missade bloggaren vid läsning för 8-9 år sedan ("speed reading" som alla ägnar sig numera fungerar inte med krävande text). Det kan ha spelat in i bloggens brottningsmatch med att få rätsida på frågan om Demiurgen ska knytas till Kronos/Saturnus eller Zeus/Jupiter. 

En annan förklaring är att bloggaren kanske har en egen blindfläck här: Vid hans födelse är Kronos/Saturnus en dominant i västra hörnet, medan Zeus/Jupiter är känd för kosmisk expansion, en världstillvänd sida eller rent av Själen - den 3e hypostasen och därmed bunden till vår värld. 

Men för bloggaren äger Skytt-Saturnus-9e-metafysiska på grundvalen Jupiter-i-Fiendens-6e,  Av denna komplexa figur (som noterats flera gånger tidigare bl.a. här) gör hörnplaceringar Saturnus till horoskopets kanske viktigaste planet, men den vilar på fiendegrund och lockas typiskt av de världströtta filosofer som t.ex. den ursprungliga kristendomen och gnosticismen representerar och även nyplatoismen som generellt följer Platons två-världslära. 

Den här illustrationen från sidan 121 antyder en aning av komplexiteten i den världsbild Proklos tyckte sig se i Platons samlade verk!

"Henader" är gudar, helt transparenta och medvetna om varandra, vilket gäller generellt om väsen i det övernaturliga medvetandetillståndet.

Där (högre himmelen) råder "det lätta tillståndet"... allt och alla är transparenta och inget är  mörkt eller halvgenomskinligt i förhållande till något annat...ty ljus är transparent till ljus, och allt har allt annat klart och tydligt inom sig...

Plotinus Ennead V.8 (Armstrong s 249) ungefärlig ös.

Översättaren Armstrong ser så stilistiska avvikelser här att han misstänker att Plotinos relaterar en längre personlig vision även om han inte gärna ville tala om dessa ting. (Flera av ledarna för den sena Akademin hade visionära förmågor.) Det handlar om medvetande på det transcendentala Intellektets nivå, som utvalda själar kan nå eller de som haft en fallenhet för träning.

 T.o.m. som kroppslig människa (generellt det mest mörklagda medvetandetillståndet) upplevde bloggaren en gång "telepatiskt" en käresta gå över en bro i stan med honom som om inuti hans egen kropp. Upplevelsen höll i sig nära på en halv minut. Han kontrollerade senare tidpunkten via telefon och fick "lunchtid" bekräftad - kvinnan (som befann sig i annan stad) hade dagdrömt vid just den tiden. Detta var inte den enda medvetande-enbart kontakten de två hade och är således en process som ligger på ett högre själsligt plan - kroppen har inget med saken att göra. Detta är "spooky action at a distance".

Samstämda själars "transparens" gentemot varandra i linje med Plotinos skildring av den verkligt Existerande gudomliga kärnan att göra? (Kvinnan var kristen medan bloggaren som bäst hade ett akademiskt religionsintresse vid tiden. Intressanta men inte de enda astrologiska kopplingar var hans Sol i 6e Vågen. hennes Mars i 6 Vågen/Vågascendent, hans daimonens lott i Vattenbärarens 16e grad, hennes Venus i Vattenbärarens  17e grad - tydliga tecken på kontakt via "luft" - den hellenistiska doktrinen om daimonen som ett högre Jag saknas i indisk tradition men är fascinerande.)

Noterar frågetecknen i grafiken - om även "lägre gudar" kan förekomma i Naturen (Själens lägsta nivå). De planetära gudarna (astrologins underliggande Saturnus och Jupiter) har förstås en sinnlig form i Naturen men är förstås ytterst "hyperkosmiska" eller bortomvärldsliga och som Saturnus i ett nyligt inlägg kallats "kunglig" av nyplatonikern Proklos säkert hemmahörig på en högre nivå - åtminstone enligt Plotinos liktydig med det gudomliga Intellektet självt! (Även om den jordbundna själens intresse av sin bästa inre sida kan variera från obefintligt till uppslukande.)

Här en rätt korkad fråga från någon som håller boken av Chlup i händerna men likväl måste fråga världen vad "henader" betyder:

https://www.reddit.com/r/Neoplatonism/comments/1f3czbb/what_are_the_henads/

Dessbättre får han ett svar snarare än ett snäsigt "läs klart innan du frågar"! Dessvärre stämmer det första svare (från "PlentyClimate") inte alls med illustrationen härovan - ännu en påminnelse att Nätet är lika mycket fördumning som upplysning. Men Chlup, så närläsare han är har som sagt satt frågetecken för om Naturen kan rymma några henader ("encosmic"/nomkosmiska) så även detta borde utredas genom grundlig omläsning av denna mästerliga introduktion till ett svårt ämne.

Lite längre fram (s. 253) i Plotinos långa och sällsamma vision:

Intellektets (det gudomliga) själva VARA består av vishet. Intellektet börjar inte med att existera för att därpå uppnå vishet. Av denna anledning finns ingen större vishet. Den absoluta kunskapen  har sin tron bredvid Intellektet i deras gemensamma uppenbarelse, såsom de säger symboliskt att Dike/Justitia tronar bredvid Zeus/Jupiter.

Där, slutligen, kanske är det klargörande som varit så gäckande. Plotinos talar om övernaturliga himmelen men hur nära ligger inte detta språkande om den jordbundna astrologins sjunde och sjätte himlakrets. För VISSA individer är nivåerna densamma. Plotinos säger i annan text är Platons högre och lägre värld i själva verket inte är spatialt åtskilda, det är bara "fallna själar" som praktiserar sekventiellt tänkande (Merkurius) eftersom de inte längre har tillgång till filosofi när det hackar sönder allt i vetenskapens "sekvenser" (tänk sekventieringen av DNA och du har en sinnebild för en "fallen själ" som förlorat insikten äldre kulturer i sina bästa stunder nådde. 

Det förlorade Atlantis var en kultur som nått högre än den moderna världen - Proklos på 400-talet insisterade på att Platons berättelse var både historisk sanning men också rymde symbolik. I detta bestred han Plotinos lärjunge Porfyrios som bara såg "andlig symbolik" i hela historien. Bildmaterialet i Atlantis-länken är inte AI-fejk så förra civilisationstoppen kan ha varit för cirka 20.000 år sedan, just som siaren Edgar Cayce beskrev den kulturen i tre långa faser).