DN:s bokkritiker pissar sig på skon

Jag upptäckte den antireligiösa litteraturkritikern Thente i samband med Hatte Furuhagens antireligiösa bok och noterade kritikerns frapperande störningar från det omedvetna och attitydlåsta Vattenelementet mot de världsbildsbyggande Lufttecknen.

Här är kartan på nytt, med lite snyggare grafik och Satans huvud inritat för att visa vad saken handlar om:

Det här är första gången bloggen uppmärksammar ett fall av Jupiter - religionens och filosofins planet - i greppet på Den Hånfulle (fixstjärnan Algol). Men hur väl stämmer det inte med Thentes fadda sekulära världsbild!

Varför horoskopet tas upp till förnyad granskning beror på att Thente gjort sig lustig över populärförfattarinnan Läckströms författarkonst. Jag hade glömt att jag redan tittat på den alltigenom insignifikante Thente, och gissade att krönikan i DN kom från en Jungfru, zodiakens typiska språkpolis. Men så var det, som synes, alls inte.

Det roliga är att han pissar sig själv på skon (skjuter sig själv i foten för den kräsmagade) när han lyfter fram ett mindre lyckat stycke att göra sig lustig över.

I hans andra exempel begår han väl inte ett syftningsfel men förmår inte integrera valt citat i en tillräcklig kontext. Jag fattade noll fast jag läste om citatet tre gånger men skrattade genast till åt det exempel han därefter jämför frukten av sin kvalitetsspaning med. 

Skratt förlöser, så när jag återvänder en fjärde gång till Läckströms mening inser jag att Thente glömt att redovisa att styckets "han" är en annan person än den nämnda Oscar. Kanhända självklart för Thente, som läst boken men inte för hans läsare!

Kastar sten i glashus gör han således, men lever likväl i den inbilskes nonsensvärld. Den är just så parodisk som den bara kan bli när man är född samma år som den hybrisdrabbade ärkeateisten Christer Sturmark, och där Världssjälen ännu lite senare på året signalerar djupa själsliga trauman orsakade av den fallna krigaren Mars i Kräftan: 

"[Läckbergs] trogna  läsare är - vågar jag påstå – charterturister i litteraturens landskap, inte urinvånare som ni och jag, och bara drinkarna är billiga och solen skiner så är det fan okej." 

Det slår ut en kväljande stank från den utvalda sekt författarens vänder sig in mot - så låter de sämsta exemplaren av Mars i "slutna grupperingars" Kräftan. Och här förmedlas denna ynkedom vidare till Solen som annars gör ett så bra arbete i intellektuella Vågen. Vi har, som nämnt i förra inlägget, ett mycket svart fall av "dissociation" eller akut noll koll på vad man håller på med.

*****

Jupiter med Algol

Bloggen förtydligar sakta men säkert begreppen i takt med att fall läggs till fall. Jupiter är välvillig och Satan, gycklaren eller den hånfulle, kan förväntas förvränga allt Jupiter står för. När Thente därför rubricerar sitt hån mot Läckberg och andra populärförfattare som "välvilliga argument", då vet vi att det är falskspråk. Precis som allt som kommer ur ateisters munnar. Den som gjort människan till alltings mått saknar nämligen självdistans. Det finns ingenstans att gå bortom människan själv för att förstå människan. 

Därför denna självgodhet i recensentens slutknorr som enbart väcker löje. Thentes "välvilja" finns måhända där någonstans, Solen i ömsesidig reception med Venus är inte helt oförmögen till sociala rättvisa. Men Jupiter är den stora förmedlaren av välvilja i astrologin och här står den korrumperad av Satan, skaparen av förfalskningar och bländverk. 

Algol med Jupiter ska definitivt undersökas ytterligare här på bloggen men tills vidare vill jag påminna om att jag redan vid katolske rymdflygsingenjören Wolfgang Smith (f.n. tre egna inlägg) fick problem med religionens och filosofins signifikator Jupiter i det mest jordbundna av tecken, Oxen. 

För var det kan vara värt befinner sig vetenskapsmannens Jupiter utanför Algols räckvidd t.o.m. med antikens generösa maxavikelse om 7½ grader (förvisso för planeter). 

Och Jupiter i Oxen är nu inte fullt så identifierad med andesjälens materiella substrat som kan tyckas, för disponenten (Venus) står i nära konjunktion med Solen i LUFT. Pneuma = Ande. Människorna som verkligen rör världen. 

Dessutom har Smith en krigare som är den veke bokmalen Thentes raka motsats: Mars "upphöjd" i Stenbocken. Eftersom också Månen i Lufttecknet Vågen disponeras av Venus med Solen i Luft, ser vi här en RYMD-flygsingenjör och TÄNKARE av högsta rang. En sådan som aldrig skulle komma på tanken att spilla tid på uppsvullet småfolk som Thente.

Missa inte hur både Måne leds tillbaka till Venus med Solen och hur dessa båda kan ledas tillbaka till disponenten Saturnus. Saturnus - "själens form" - står i religionens och filosofins tecken Skytten och disponenten är förstås Jupiter, själv disponerad från Luft. Vandra vägen några gånger mentalt och förstå hur majestätisk denna himmel är.

Apropå Thentes randanmärkningar har jag läst tre böcker av Smith. Inte ett enda stav- eller syftningsfel har jag noterat - och hans texter är så svåra att man inte kan läsa dem med halv uppmärksamhet. Att rätt förmedla tankarna i det skrivna ordet är inget man ens behöver fundera över i den högsta divisionen där rymdfarkoster designas och anden svävar över de stora frågorna, som dem om vad kvantfysiken signifierar för mänskligheten.

Smiths horoskop saknar helt planeter i det korrumperande Vattenelementet. Han är troligen ingen människa man ska vända sig till om det är empati man söker, men definitivt en resurs för den som söker förälda sitt tankeliv bortom den ateismens fähundskhet.

*****

Jupiter med Algol är i sig inte helt ovanlig, jag hittar 240 personer bland mina sparade 5.300 horoskop med ±7½ graders accepterad avvikelse från exakt konjunktion. Jag är säker på att det bland dessa finns åtskilliga religiösa. 

Det är den "multipla attesteringen" av vrånghet i Thentes horoskop som ger en "dålig läsart" av hans Jupiter. För den fallna Mars i attack mot Solen är en definitivt sekulär/ateistisk indikation. Vågar tenderar faktiskt åt sekulär förfallenhet och det beror på att Venus är zodiakens hora, glädjeflickan som säljer sig för att nå komfort i livet.

Primärt lästips: Wolfgang Smiths The Quantum Enigma.

Fler desinformatörer i ateist-Sverige

Hellre än Hatte

Det är väl sällan man får uppleva att en så kallad sekt smiskar en så kallad vetenskapsman på fingrarna. Men det är vad som händer med DN:s recension av historikern Hatte Furuhagen som under stort åbäkande (eller är det bara recensentens klafsiga fingeravtryck?) dekonstruerar Gamla testamentet för att visa hur opålitligt det är som historiskt källmaterial. 

Fem hela år har han plöjt in i det här projektet och man undrar om det här är ett värdigt sätt att avsluta en karriär fyllt av höjdpunkter. Men så är det med ateister, att det finns en punkt där de tappar all omdömesförmåga. Den kristna Maranatarörelsen kan i några få rader sticka håll på Furuhagens fem år av forskning genom att direkt ange ett antal bibelställen som fullständigt kullkastar åldermannens tvärsäkra påståenden om de "onda" filistéerna. (Sant är förstås att Bibeln också innehåller berättelser om skärmytslingar med dem!)

Och DN-redaktören sedan, som glatt instämmer i religionsbashingen, ska vi inte tala om. Han har uppenbarligen inte en suck om att det här är gammal skåpmat. Redan mina urgamla kursböcker från universitetet i Gamla testamentet beskrev det Furuhagen talar om. Recensentens slutkläm är, som en läsarkommentatar påpekar, rännstensjournalistik, en nivå som man snarare kunde vänta sig av en sådan här blogg än en ledande dagstidning.

Oavsett hur mycket jag skrattade åt Mosebacke monarki i min barndom, från vilken jag tycker mig minnas en gravallvarlig Hatte Furuhagen, inser jag att han måste vara ateist, precis som DN-redaktören.

Och det är förunderligt hur astrologin ofta nog nosar upp den här speciella avvikelsen i förnuftsgåvorna - båda lider av samma övergripande problem: svårigheten att hålla den irrationella själens degraderande inverkan borta från det himmelsblå intellektets rena förståelse:

Som hedersprofessor kan man nickande instämma i Furuhagens storkors i Sattva guna (ljusgula fälten) - en sökande och vetgirig grundnatur. Problemet här är att båda de tunga riktningsangivarna för en mansålder, Saturnus och Jupiter, inte är optimala. Saturnus för historia och organisation gör sitt jobb men inte filosofins Jupiter som inte mäktar stödja Saturnus när det kommer till att förstå de historiska material som rör filosofi och religion. 

Förståelsen stannar på en sjuårings mognad, förblir ett inkoherent plockande med rådata. Organisationens Saturnus må sätta ihop allt kronologiskt men Jupiter i Tvillingarna förstår bara inte religion och filosofi. I riktigt usla fall blir det rena skämtet till religionsforskning som det Lena Einhorn (Jupiter i Tvillingarna) presterade när hon slog samman Jesus och Paulus till en person i en bok som det förvånar mig att inte också hon fått ett hedersdoktorat för. 

I Sverige hyllas alla som gör så mycket skada som möjligt, skriver så desinformativa eller illa underbyggda böcker som möjligt! Skrönor om tandlösa och analfabetiska religionsgrundare. Faktum är att landets intellektuella ledare håller på att skapa en nation av totala idioter med kunskaper så förvridna och osanna att svensken inte kommer att klara en dialog med någon utanför det här landets gränser. Är det detta som är avsikten med den religionsbashing som pågår? Söker vi marginalisera oss genom att bli totala andliga krymplingar?

Återkommande bloggbesökare vet precis vad som menas med Furuhagens gigantiska fält där havsgrönt VATTEN flyter ihop med himmelska BLÅ intellektualiteten. Som idéspruta bekräftar Furuhagen precis min tes om att förvirringen i gränsen mellan dröm och vaken rationalitet är en tillgång för konstnärer och personliga kåsörer. Här fungerar Furuhagen.

Men jag betvivlar inte det minsta att det är samma röra som inte duger för att nå det sensibla sinne som förmår förstå religionen eller uppleva dess realiteter.

Ännu en gång hittar vi den känsliga Vågen vars intellektualitet när den råkar ur spår pga inverkan från det undermedvetnas attityder kan bli en synnerligen falsk rapportör utan vare sig förmåga eller vilja att presentera en saklig och avvägd information. 

Precis som för författaren och religionshataren Philip Pullman (vars inlägg också refererade till Maria Svelands snarlika horoskop), är Vågens omdöme skadat. Venus, Solens disponent, har gått in i hatiska Skorpionens mörka Vatten vilket ger en mindre än fullt rationell bas för den Luft-placerade Solens verksamhet. 

Och som om inte det räcker attackerar också krigaren Mars ur sitt klenaste läge, fallen i den irrationella Vatten-principens eget tecken Kräftan, intelligensens signifikator Solen. Vilken Sol klarar en dubbel attack från den orena instinktens nivå?

Som bäst är de här människorna godmodigt småvrickade, egna i humorn, men i fråga om religion tycks de helt sakna omdöme. För inse, att praktisera sammanlänkning mellan egot och den andliga Översjälen går inte om psyket är alltför stört. Många dokumenterade fall av psykos visar att yoga-metoder är rent av hälsofarliga för människor med en klen intellektuell konstitution. 

Det är således inte alla givet att söka och finna himmelriket, och med det här medfödda handikappet (horoskopet tecknar inte barndomsmiljön utan dagen för själens entré i rumtiden) verkar det närmast som om individerna bär en harm eller agg över detta faktum. I det omedvetna är ateisten en kriminell varelse som för närvarande reformeras av Livet - under sitt högljudda trots och med en demons blasfemier i sin mun! Det är Lucifers drama om och om igen.

*****

DN:s sorgesamma "litteraturkritiker" är som synes skadad på ett snarlikt sätt på sin solära intelligenshalva, men att han sitter vid en kontorsstol och uppbär hög lön för sina överflödiga åsikter istället för att som Furuhagen vara en kreativ och skapande natur, framgår av de två gröna pilarna.

Med dessa pekar jag på Solen och Månen och deras respektive disponenter och hur solsidan och månsidan inte hänger ihop. Solen är en estet, den stöttas av Venus från Eld (Lejonet). I någon mån motverkar detta den mentala attitydstörningen som kom från Mars-Kräftan, men utan födelsetid kan inte influenserna rangordnas i betydelse.

Hans konsumtion av litteratur och materialistiska grundton syns i ett sinnelag (Månen) i Vatten, disponerad av Jupiter i Oxen/Jord. Den här kombinationen törstar efter sinnesstimulans men håller inte samma nivå som kombinatet Solen och Venus (Luft/Eld). Det är därför han läser böckerna istället för att skriva dem.

Varför han har en rännstensunges förmåga att hantera religiösa teman beror på att han är född samma år som den parodiska ateisten Christer Sturmark, mannen som inte kan formulera egna argument utan tvingas låna hela sitt tankegods från brittiska religionshatare. 

Det är kombinationen under en del av 1964 av samma störda Mars i Kräftan i hatisk attack mot Saturnus i Vattumannen som ger en attitydstörning mot vissa typer av tankestrukturer. 

(Vattumannen = koncept eller världsbilder, se en specialdiskussion av Mars-Kräftans attack mot Vattumannen i detta inlägg.)

Kombinerad med Jupiter i Oxen tycks ett flertal punkter tillsammans degradera horoskopets allmänna tonläge så att vi hamnar i begåvningsreserven. 

Det är fascinerande hur det är patrasket som sätter dagordningen i det här landet. Kan Sverige vara helvetet på jorden? Eller är det, som jag antytt tidigare, en skyddad verkstad för alla reinkarnerade själar som haft religiösa problem i tidigare liv? Forna offer för, säg, Inkvisitionen, nazioffer eller -förövare, och som oavsett närmare historisk anledning inte för tillfället klarar mer än att verka genom ett ego och ett materialistiskt förnuft? 

De är således mentala dvärgar jämfört med många andra folk här på jorden. För bara en mental krympling skulle komma på tanken att tro sig ha kommit längre än alla andra kulturer, och det genom att anföra skäl från en materialistisk pseudovetenskap som evolutionsbiologin vilken saknar varje anstymmelse till "hårda" bevis enligt hårdföre Oxford-professorn John C. Lennox! De hade en teori från Darwins dagar, men den har molekylärbiologin fullständigt slagit sönder. Ateist är i dag bara ett tecken på att man är sällsynt illa informerad.

Via viktiga kanaler håller en ung generation på att fostras som tänker och talar exakt som en mobb i frågor om religion och livsåskådning. Föga vet de som ansvarar för den här demoniska skuggsidan av sekulariseringsprojektet att deras varje steg antecknas i universums själva substrat.

Det kommer sedan att användas som stoff i deras kommande liv, då allt de nu gjort kommer att vändas mot dem! Ja, så har det sagts mig: Ateisten kommer att bli förföljd för sin otro i ett kommande liv! Gåtan är nihilismens själva natur, den som driver vissa att uppsöka det onda och mörka och utsiktslösa. För hade man kraftfulla ord för den här typen av mental urspårning: de kallades för Satans barn. Astrologin har vissa metoder att röja dåliga dispositioner, men den kan inte berätta om vad Furuhagen och hans tillskyndare på DN-redaktionen gjort fel för att födas under dessa bristande stellära omen.

*****

Se även SvD-artikeln Religionerna är inga virus för en kommentar till det osunda svenska "intellektuella" klimatet närhelst ett ämne ska dryftas av genuint oförstående människor.



För protokollet. 

Redan Helmer Ringgrens skolbok "Israels religion" från 1965 antyder mycket av det som det tog Hatte Furuhagen fem år att forska fram [1]. Tesen om att Moses intåg i Kanaan var en fiktion levererades av några danska forskare på 1980-talet, men avsaknaden på bevis, borde Furuhagen av alla människor veta, är inte i sig själv ett bevis för att aldrig en händelse liknande Osarsif/Moses uttåg ur Egypten ägt rum.

Metallurgen Robert Feather, som arbetade med Kopparrullen från Dödahavsfyndet, har istället utgått från att berättelsen har någon historisk bas och nystat från den änden. Han skrev en habil Dan Brown-liknande spaningsberättelse i "The Mystery of the Copper Scroll of Qumran - The Essene Record of the Treasure of Akhenaten" (1999/2003).

Boken revolutionerade knappast religionsforskningen, men jag nämner den bara för att ämnet är så mycket mer spännande än man kan tro efter att en ateist vinklat och vanställt presentationen. Som om vår egen tids historieskrivning och massmediabevakning inte är lika tendentiös och vinklad som något antikt dokument. Furuhagen är alltså historiker men undanhåller den opartiska insikten att berättelser då som nu tjänade makthavarnas intressen? Det är bara dålig vetenskap.

_____

1. Minnet kanske sviker mig här, så jag garderar med grundkursmaterialet "En bok om Gamla testamentet" (1969) av Ringgren/Albrektson...