Apropå påvens perfekta Saturnus (hustyrannen Sven Stolpe i repris)

En spinoff på gårdagens granskning av påvens betoning av Tiden och varning för Rummet och de frestelser som däri väntar. Vad jag glömde säga var att det här udda synsättet - Einstein har ju indikerat att rumtiden på ett högre plan än råttmänniskornas varseblivning är en enda ambiens och inte två skilda dimensioner - är en produkt av den judisk-kristna och rätt infantila synen på verkligheten som en rörelse från Alfa till Omega, dvs. en linjär syn på existensen som de gamla grekerna med sin mer avancerade föreställning om ett evigt universum aldrig skulle ha accepterat. Hinduerna å sin sida uppvisar ett intressant mellanting där Gud för visso är evig medan universum har en början och ett slut (bara för att efter skaparens välbehövliga sömn - Brahmanatten - utbildas på nytt). I hinduismen kryllar det av Alfa- och Omega-punkter!

Kristendomen överbetonar TIDEN och ställer den som påven visar mot RUMMET och vådan av att låsas av den tillfälliga boplatsens frestelser (i bland så primitiv som främlingsfientlighet orsakad av en irrationell bindning till den egna födelsemiljön). Det är i Tiden Gud jobbar på att frälsa och rädda människosjälarna ur Rummets grepp. Rummet eller "lokaliseringen" tillhör Djävulen ... eller Kvinnan som hemmets väktare. Det är inte svårt att se hur modern feminism ofta stannar ytligt och förkastar allt som luktar patriarker eller patriarkat, och i värsta fall hela gudsbegreppet. (Ateistsekten Humanisternas ordförande Christer Sturmark som en riktigt ytlig kärring är ett tema jag varit inne på förr.) 

Dikotomiseringen av Tid och Rum kan tyckas beklaglig. Einsteins rumtid är en vassare vision av hur ett levande väsen sömlöst hänger samman med alla andra, inte bara i Himmelen utan även inom vår lägre verklighet. Men även den antika världsbilden, som den kapslats in i bl.a. astrologin eller kristendomen, har en giltighet. Det förefaller som om tanken på en högre och en lägre verklighet (så tydligt i katolske teologen Thomas av Aquinos tal om ordinära dygder och de tre övernaturliga dygderna Tro-Tillit, Hopp & Tillgivenhet) motsvarar astrologins positiva och negativa polaritet och även utbrytaren Martin Luthers två regementen, det himmelska och det världsliga. 

Det kroppsliga kan aldrig ärva det himmelska och redan Platon uteslöt "jordatomen" från de atomer som representerade övriga tre element, vilka hade en grundläggande gemensam minsta nämnare, nämligen samma typ av triangulära uppbyggnad. Här tycker man sig se upprinnelsen till kristendomens "lån" av idéer från "hedningarna". Triangeln tillhör i hinduisk astrologi enbart gudssignifikatorn Jupiter och hinduerna menar att enbart denna planet "äger" förmågan att överblicka HELA horoskopet och bilda en STORTRIGON. 

Jupiter när den härskar i Fiskarna och Vattenelementets medvetandehungrande elementet, bildar naturligt den "spegellika vishet" som perfekt i den lägre naturen återger vad som sker i den högre natur där Jupiter i rollen som All-Fadern härskar över Eldtecknet Skytten, i sig en av triangelns hörn i den naturliga zodiaken. I astrologins innersta väsen ligger alltså teologi inbyggd som är nära besläktad även med kristendomen till följd av den här unga religionens hämningslösa "lån" från de gamla grekiska filosoferna.)

Påvens allusion till att Guds frälsningshistoria eller "räddningsplan för Mänskligheten/Vattumannen")  är ett skeende i Tiden och inte i Rummet och dessa kompletterande stycken kastar ytterligare lite ljus över påvens perfekt realiserade Kosmiska Människa - hans Saturnus hemma i sitt positiva härskarläge i Vattumannen. Vi ska strax återkomma till samma Saturnus men nu i blåsväder...

*****

AB:s enda visionära politiska redaktör, Åsa Linderborg, sköter i själva verket om blaskans kulturhörna. Så synd, för enstaka urstarka krönikor från Katrin Marcal, som hennes aktuella vidräkning mot den urholkade och fursteslickande Stefan Löfven lär inte räcka. Skribenter som annars osar "vänster" glider regelbundet till höger och underkastar sig den Onda Kapitalistens järnnypor i vår tid så att en av de bättre politiska journalisterna nyligen undslapp sig en ljummen protest som i princip accepterat "vissa" vinster på skolbarn och sjuka. 

Nej, från svensk socialdemokrati ska man inte räkna med att någon stark vision för samhällets omvändning till ett gott samhälle där alla har friheten att vara kreativa eller produktiva på sitt sätt och nationen som en följd av detta blomstrar i sin frisläppta skapandekraft och blir ledande i världens övergång till det verkliga människosamhället. Sossarna tycks vilja lägga sig på historiens sophög med rovkapitalismen. 

Ja, Katrin Marcals krönika var verkligen rasande eftersom Stefan Löfvens sätt att trampa alla jämlikhetssträvande kvinnor i ansiktet under sitt Saudibesök är helt oförlåtligt. Jag påminner om hur den här bloggens första inlägg om den nyvalde Löfven andades viss tillförsikt i jämförelsen med dåvarande pennalisten Fredrik Reinfeldt i chefsposition för projekt Sverige, en tillförsikt som i princip var bortblåst redan i andra Löfven-inlägget en kort tid senare, där jag (naivt) undrade om också Löven var en slav under Penningen.

Nu läser Åsa Linderborg Alex Schulmans andra bok om sitt föräldraförhållande och här visar det sig att modern var svår alkoholist och lika elak som sin far, den kände katoliken och Heliga Birgitta-kännaren Sven Stolpe. Han var tydligen en pennalist och här blir Linderborg otypiskt blödig som bannar Alex Schulmans tidiga karriär som medial mobbare. Det beror förstås på att Linderborg är materialist/ateist och inte förstått konceptet med universell dharma, trots att hon nära följer Karl Marx inomvärldsliga imitation av tanken på en obönhörlig historisk utveckling mot ett lyckorike bortom kapitalismens jävelskap och förslavande av människorna. Saxar man bort Marx partsinlaga och breddar synfältet till den ursprungliga världsåskådningen, så innehåller den universella dharman eller "Tillvarons Väg" ("hur allt förhåller sig därför att det av nödvändighet är så") både änglar och demoner.

Det finns faktiskt själar utvalda att fungera och verka som Guds hämndänglar. I sin outsägliga vishet visar sig RumTiden nu som en skådeplats där gårdagens hustyranner trampas ned - "mobbas" - av de som idag bär samma förbannelse vidare. Processen viks in och försvinner utom synhåll och viks sedan ut i tiden igen samtidigt som lotterihjulet roterat ett snäpp så att rollerna skiftas - kanske är exakt spegelvända. Det här är Karma och hur den fungerar. Ovanför det mänskliga planet - i den objektiva världen - kallas det Dharma eller "Hur det är och måste vara" eftersom den gudomliga Skapelsen (även om Djävulen råder över den) ingenting glömmer. 

Det är faktiskt en smula banalt att tala om förlåtelse eller glömska i den låga fenomenvärlden. Den är lagstyrd, deterministisk, och det är därför Thomas av Aquino pekar med hela handen mot de tre teologiska dygderna bortom Naturen, detta djävulsmaskineri som kapitalisttjänare som Reinfeldt och sedan Löfven tror är den enda världen. Redan Platon insåg att i denna lägre värld av tillfälligheter och obeständighet är det rena turen om någon på grundval av sitt eget tänkande får till det. Ibland har de fallna själarna rätt i sina "åsikter" - de råkar stöta på en evig och tidlös sanning - men oftast producerar den fallna Människan bara skit. 

Astrologin tycks formulerad utifrån insikten om en fallen mänsklighet eftersom numerärt betydligt fler komponenter i ett horoskop potentiellt kan degradera en själ i denna värld än de astrologiska komponenter som stöttar henne i arbetet att höja sig till excellens. Världen själv syntes fordom skevt vinklad för att binda och hålla fast de naiva själar som var okloka nog att lika Narkissos förälska sig i sin spegelbild då de blickade ner i Naturens vattenyta och vips! fann sig i moderlivets vatten på väg mot ett förkroppsligande i denna värld.

Insikten om Mänsklighetens fall för oss slutligen till Åsa Linderborgs bokrecension där hon speciellt nämner att den på sin tid celebre Sven Stolpe var en skoningslös pennalist i hemmet och fostrade sin egen dotter (Alex Schulmans blivande alkoholistmamma) genom att likt en Luther spika upp tesen att hans egen dotter var en hora på flickebarnets skola! Det påminner mig om min uppbragdhet över hur sekulära och religionshatande DN:s Helmerson hängde ut sin egen dotter i en krönika. 

(Anm. Denne Helmerson tycks ha gjort bot och på senare tid blivit allt mer förnuftig i sitt tänkande. Någon postkapitalist har han nog inte i sig men han verkar onekligen en smula avprogrammerad numera. Från sin övre mellersta medelklass har han kanske börjat känna av västvärldens svek mot löntagare och medborgare allt under den styrande superrika procenten driver sitt onda spel som syftar till ägar- och förmögenhetskoncentration till ett fåtal som inte har någon som helst del i de tre övernaturliga kvaliteterna - dessa är Djävulens folk på topp i världen just nu). 

Påven hade helt rätt i samma DN där han gav en intervju till en svensk katolik: det är inte religionen som ligger bakom världens jävelskap, det ligger i människans egen natur, detta djävulska element som han för enkelhets skull sammanfattade som BINDNINGEN TILL RUMMET. Detta rum har den här bloggen knutit till TERRA eller TAURUS eller TARTARUS. Jorden är Oxen är Avgrunden till Helvetet. Att Oxens 2a hus för pengar och personliga resurser huserar Satansstjärnan Algol och att huset i antiken kallades "portalen till Dödsriket" bör väl driva hem poängen. 

Säkert har några äldre inlägg betonat en viss släktskap mellan Oxen och Rummets eget tecken Kräftan. Kräftans härskare Månen sägs ju "upphöd" (problematiskt begrepp!) i Oxen. Vi kan därför vara fria med tanken om rumslighet och tala om vår "lokalisering" till Terra eller planeten Jorden som ett fall ner i Djävulens eller Underjordens våld. De gamla filosoferna tänkte sig att den verkliga Jorden i själva verket ligger i en högre dimension, i den intellektuella eller eviga himmelska världen - det är notabelt att negativt polariserade Oxens härskare Venus i sig är en rajasisk eller passionerad planet som kan svänga åt båda hållen, men i sitt positivt polariserade härskarskap råder över Vågen ett Lufttecken. Luft är pneumatiskt, andligt, det här är "rörarna" befinner sig. Luft är också det elementet som betecknar den rena Mänskligheten, befriad från lägre och väsensfrämmande drivkrafter. (Inga kopplingar till Hitlers föreställningar om rena ariska folkslag - sådana resonemang tillhör det oförlösbara - enligt Platon - Jordelementet. Även Egyptens senantika gnostiker hånade "hylikerna" för att enbart se till det kroppsliga. Jfr Sveriges egen kroppsspråkstydare, hunddresseraren Henrik Fexeus.)

Jorden må fängsla biologer och naturalister men den här planeten har en förmåga att förmörka sinnen och binda själar med mindre de accepterar styrning från en högre Princip än det materiella. Oxens "uppdrag" eller snarare snubbeltråd att undvika är ÄGANDEINSTINKTEN, så att astrologin sedan gammalt lär ut att kapitalismen är ett rent nybörjarmisstag, något själen borde övervinna tidigt på sin resa. Redan den hinduiska astrologins sätt att göra Oxens planet Venus till en verksam illgörare när Oxen "aktualiseras" eller stiger i öster kan läsa som en varning till en själ som uppfattar Jorden i rymden att hålla sig på avstånd och INTE identifiera sig med detta TERRARIUM! 

Sedan kommer Jordelementet tillbaka i zodiaken och varje gång i mer djävulskt förfinad form. I Jungfrun lär sig människan allt det finstilta kring ägandet som undgår Oxen, som i sin bufflighet bara sätter sig på ett stycke mark och hävdar att den tillhör honom. I Stenbocken lyfts kampen om ägandet till en universell eller generell nivå vilket förklarar varför Staten är ett av uttrycken för Stenbockens naturliga 10e hus. 

Ett dåligt men betonat 10e i ett person- eller nationshoroskop kan ge kvaliteter som mest påminner om Djävulen men ett väl fungerande horoskop på denna punkt, ger en rådlig statsman eller en ansvarstagande och relativt god "patriark". Att även kvinnor agerar patriarkens roll finns det talrika exempel på i modern tid, från Indira Gandhi till kvinnan från helvetet, Margaret Thatcher som har stor skuld i att kapitalismen accelererade till sin nuvarande monstruösa globala form. I det senaste inlägget om Thatcher (i samband med Camerons brådstörtade avgång efter britternas val av Brexit sommaren 2016) gav jag en tolkning av varför hennes psyke med kungavärdiga Regulus inte fungerade.

I det aktuella sammanhanget kan jag erinra om gårdagens inlägg om påven där jag påminde om att den sublunära domänen INTE ska göra anspråk på 10e husets maktsfär, att RUMMET inte ska söka inkräkta på TIDENS DOMÄN. Men detta är exakt vad som sker på Thatchers himmel. Hemmets eller rumslighetens tecken Kräftan äger det 10e och girighetens demon Rahu försöker bli "som gudarna". Men då det 10e ägs av Månen är vi tillbaka vid analysen i samband med Brexit om varför Regulus visserligen lyckades göra henne till en "kung" (premiärminister), men inte en av det ädla slaget. Horoskopet var alltför destabiliserat på flera sätt.

Och efter dessa många sidospår når vi äntligen det enkla som bloggaren ville ha sagt (innan inspirationen rann till under själva skrivandet): hur påvens perfekt realiserade dharma-indikator (och tillika Tidens Herre)  Saturnus återfinns hos pennalisten Sven Stolpe men nu så skadad av en uppsjö andra indikationer att man inte längre kan ge klartecken för detta som en andlig eller god människa. Se bara den giriga ambitionens Rahu med Saturnus och "ambiensen" i formen av den låga "demoniska" kvaliteten Tamas. Är då människosjälen när allt kommer omkring sitt horoskop? Ja, ingångsvärdet som är givet i barnets födelse är verkligen en stötesten för den som gärna vill tro på människan. 

Men när inte ens Människan med stor M är fri från arvsynden hur mycket mer gäller då inte detta för de enskilda exemplar som föds under samma kolsvarta himmel som Sven Stolpe, Fredrik Reinfeldt, Mona Sahlin, Göran Hägglund eller Anders Borg? Bloggens alla skolexempel på hinduismens varning för överdrifter och därmed låsningar i Mörkrets kvalitet gäller ju även pennalisten Sven Stolpe. Men om detta skrev jag tillräckligt för snart två år sedan, då Åsa Linderborg förra gången drogs mot Mörkret i Sven Stolpes skepnad.

Påven om religionsfientlighet (samt tankar om kollektiv skuld i horoskopet)

Den hypersekulära och religionsfientliga DN är inte den första tidning man tror ska vika utrymme åt en intervju med påven, vilket nu sker. Visst förekommer en hel del wellness-prat i tidningen, men allt detta är fula sätt att söka lämpa över ansvaret på individen när Bonniers-DN istället dagligen skulle bekänna färg i stort uppslagna texter och medge att det är deras eget favoriserade rovkapitalistiska system som skapar allt det mänskliga illamåendet.

Jag fastnar speciellt för påvens svar på den svenska intervjuarens fråga om hans reaktion på den sekulära människans typiska vanföreställning att religion har med våldet i världen att göra. Påven svarar då:

–Jag skulle säga att det inte är religionen som är orsaken till våldet. Orsaken till våldet står i stället att finna i en form av avgudadyrkan som kan kopplas samman med religionen. Det sker när man gör pengar, fiendskap eller rummet till sin gud, när man låter sig ledas av begäret att behärska ett territorium och låter rummet bli viktigare än tiden. Det är en form av avgudadyrkan av rummet, en vilja att härska, och den kan koppla ihop sig med religionen som ett elakartat virus.

Här råkar påven, utan att veta om det, upprepa en av bloggens astrologiska käpphästar, som fallit i bakgrunden vid betonandet av den västerländska rovkapitalismen kan liknas vid den den Irrationella Själen eller Vattenelementet, som på samma sätt behöver ledning och disciplin. I sig själv representerar Vattnet en ständigt närvarande hunger som kan slå över i blinda begär. Vattnets irrationalitet ligger i att den är beredd att döda för att säkra sitt eget. Vägen ur detta instinktens tyranni ges förvisso i Vatten-trilogins sista akt, Fiskarna, där synden upplöses (eller åtminstone har bättre förutsättningar för detta än i passionens Kräfta och det ingrodda begärets Skorpion).

Bloggen har också påpekat hur den Rationella Själen, som kopplas till Luftelementet och den Irrationella, tenderar att glida ifrån varandra. Begreppet "dissociation" har använts och under den själviske Fredrik Reinfeldt blev ett tacksamt skolexempel under hans år som statsminister med Storfinansens uppdrag att kross all sammanhållning i Sverige och degradera befolkningen till små privategoister med blick enbart för den egna plånboken. (Så härskar den ena procenten superrika - genom att göra alla till småäckel som dock likväl aldrig kommer att få se de stora stålarna.)

Och då uppvisade Reinfeldt ändå bara en mild (om än djupgående) form av "dissociationen" mellan näringssjälen och den intellektuella själen: han var "felkopplad" och hade den begärsfyllda Månen i rationaliserande Luft och den pådrivande och medvetna Solen i instinktivitetens Vatten. Från hans ruttna välde kommer jag i nästa jordeliv bara att minnas hans babbel om "drivkrafter till arbete", en omskrivning från att ta ifrån de fattiga precis allt de hade för att tvinga på den Rovkapitalismens låglönespektakel varmed dagens Etablissemang söker bygga ett himmelrike på jorden på sin sort. Vilket ofattbart mörker denna lätt räknade grupp människor samlat i sina själar till den dag de har att redovisa sina gärningar för att Ödet ska kunna tilldela dem en lott och en nästa sträcka av Vägen!

Ett mer svårartat fall av "dissociationen" från bloggens tidigare år var förstås Osama bin Ladin där de två "mörka" Luft- och Vattentecknen Vattumannen och Skorpionen kombinerades för en djupare och mer hatisk/fruktande attityd som tenderar att derangera hela tankelivet så att alla intryck vanställs utifrån fixeringen mot det man till varje pris inte vill ha att göra med. I det här fallet får man individer som aktivt arbetar för att, inte t.ex. dissociera sig från folkmängder som kombinationen Våg/Kräfta som ofta ger torgskräck, utan för att skilja ut, mobba/hata eller tillintetgöra individer eller hela grupper eller ideologier som representerar en typ av existensskäl (rationalitet/Vattumannen) som inte faller den negativa Skorpionen på läppen. 

Påven har för övrigt Budbärarens ascendent Tvillingarna stigande i öster i födelseögonblicket vilket ger en högst intressant betoning av just Vattumannen i det 9e huset - hinduismens "bästa hus" eftersom det indikerar vilken (om någon) roll individen har för propagerandet av den universella dharman, det kineserna kallade Tao (dao med pinyin-transkription) och som Nya testamentets Jesus refererar till som "Vägen".

Det är i upptäckten att den generiska religionsplaneten Jupiter i just detta horoskop, för alla Tvillingascendenter, ersätts av Saturnus, Tidens Herre, som den här texten önskar knyta samman påvens citat med ett påstående jag upprepat flera gånger: den världsliga maktens 10e hus ska inte kombineras med Kräftans tecken. Då får vi jönsar i politiken som Stefan Löfven och Fredrik Reinfeldt eller Barack Obama som inte på minsta sätt lyckats göra USA till en bättre plats trots två mandatperioder och tvärtom krigar vidare i USA:s genuint onda imperialistanda. 

Vad det handlar om på principnivå är således att aldrig ge det sublunära tecknet högsta maktposition. Kräftan / Månen sköter HEMMET (4e huset) och Stenbocken / Saturnus ansvarar för VÄRLDEN (10e huset)! Detta är den lagstadgade ordning som mänskligheten kodifierade i zodiaken och en kunskap om "alltings rätta plats" som föregick Jesus varningar för "denna världens herre" (Djävulen).

Märk nu hur påven varnar för att sätta RUMMETS PRINCIP i första rummet eller i det 10e huset. Han säger i princip samma sak som den här bloggen säger om att lyfta upp Kräftan till 10e. Men när påven framhåller att Tidens princip måste råda, då är det ändå inte Saturnus i sin naturliga 10e huskoppling och Stenbockens Jordelementet han har i åtanke. Det är inte den världsliga patriarken han talar om, för detta är ju Djävulen själv! Så vad gäller?

Det är här påvens eget horoskop förklarar hur kristallklart eviga sanningar rinner över hans läppar: han föddes då tidens herre Saturnus befann sig i dess högre position, i den himmelska eller eviga världen av Luft. I astrologin är Saturnus essentiellt en Luftplanet, vare sig detta antagande förklarar dess härskarskap över Vattumannen ("Den Väldiga" hos Babylonierna) eller är en slutsats dragen ur ett redan befintligt ålderdomligt schema över hur planeterna förhåller sig till zodiaktecknen - ingen vet längre hur den här traditionen tog form.

Glöm för ett tillfälle att bloggen kritiserat planeterna hemma i sina härskarlägen, som påvens Saturnus i Vattumannen. I ett så här gudabenådat horoskop representerar verkligen Saturnus-i-Vattumannen FULL AKTUALISERING av meningen eller skälet och 9e huset visar att han är en integrerad del av Vägen, den andliga morallag som håller Universum samman och som naturvetarna som små krypande djur söker förstå i olika delaspekter som naturlagar och "kosmiska konstanter" och jag vet inte vad. VÄGEN är RUBBET, den universella dharman skildras i påvens 9e hus som Den Rationella Själens perfekta aktualisering. Katolicismens normalteolog Thomas act/potentia är hos påven ett upplöst spänningsförhållande; kyrkoledaren verkar helt inom den realiserade rationalitetens sfär. Resonemanget är obegripligt för många i vår förenklade värld av jobbstress & helgkonsumism, men förenklade sinnen är exakt vad rovkapitalisterna strävar efter. En sådan här text gräver t.ex. deras grav eftersom den söker stimulera till andra sätt att se på krafterna som driver världen framåt. 

Men om påven står i nära kontakt med de TIDLÖSA SANNINGARNA i Guds eget förnuft (Saturnus i Luft är "systemet" uppfattat som de axiomatiska principer med deras inbördes relationer som det är) - varifrån kommer då hans tal om att Tidens princip måste styra och inte Rummets?

Min förklaring till detta är att Saturnus visserligen kan beteckna det gudomliga intellektet NOUS (se ett flertal tidigare inlägg på bloggen), men att Saturnus "i världen" likväl är den sjunde himmelen och därmed den yttersta sfären (i antikt tänkande). Saturnus blir den Förste Rörarens emblem för att använda Aristoteles begrepp. (Romarna ansåg att judarnas gud kunde liknas vid deras egen Saturnus.) I den rent intellektuella sfären (Luft) sätter Saturnus tiden i rörelse genom sin mentalisering av hela den värld den råder över. Ordet (logos) utgår från NOUS och det logos/den princip som vi kallar Tid beskrivs således av Saturnus i sin verksamhet här på jorden där vi ser säsongsblomster födas och dö i korta livslopp. 

Saturnus fungerar som representation för Satan eller Djävulen först då dess barn gör anspråk på vår världs säsongsblomster eller söker diktera deras materiella omständigheter. Bloggen har redan konstaterat hur perfekt Arbetsgivarnas lobbyorganisation Svenskt Näringsliv representerar det sataniska i en Saturnus som inte längre lyssnar till den himmelska ordningen. Att kungamakaren Regulus med Lejonascendenten illustrerar en arbetsgivare eller chef är okomplicerat och väldigt passande för den här gruppen. Det olyckliga är den världsordning eller maktstruktur som horoskopets 10e hus röjer...

Åter till påven. Märk för övrigt hur DN-artikeln speciellt noterar hans levnadsrums relativa oansenlighet och jämför med hur rummets signifikator Månen natalt befinner sig i Syndens och Dödens 8e hus, en sektor jag velat likna vid en judisk geniza där gamla heliga skrifter av vördnad lägga att förmultna i sin egen tid, snarare än att förstöras av människohand. 

Jag har spekulativt kallat 8e huset för platsen där gammal dålig karma från själens tidigare liv sakta timar ut. Påven avböjde att ta plats i det sedvanliga luxuösa residenset och valde en liten trea i ett angränsande normalt "hyreshus". Det är således uppenbart att Rummets princip är under avveckling under detta liv påvens själ lever. Eller åtminstone att den ges en underordnad roll. Det här blir extra tydligt när man beaktar att Månen - den sublunära principen - tar direkt order från den supralunära och rationella principen Saturnus! Den fenomenalt förverkligade Saturnus i Guds hus (9e) dirigerar således påven att välja en obskyr hydda att bo i. 

I denna relativt oviktiga fråga (om inte fler) är han således en syndätare som sonar tidigare påvars och katolikers excesser. Så mycket nämner även DN-artikeln, han väljs med sin sociala kompetens för att häva Katolska Kyrkans då pågående pedofilskandal. Det intressanta är att den generiska signifikatorn för religionen, Jupiter, är en verksam illgörare för Budbäraren Tvillingarna! Den står maximalt världsligt svagt i 7e huset för äktenskap och allianser och kan ha att göra med den homosexuella problematik som så tydligt smugit sig in i Kyrkan och driver sitt perversa spel under prästkåpornas förklädnad.

Fenomenet "syndätare" är en gammal föreställning och skulle kunna appliceras på Kyrkans sätt att betrakta Jesus som en skuldfri varelse och som tog på sig mänsklighetens synder för att öppna en väg för dem. Jag läste en del science fiction från runt tio år och upp i tonåren och mot slutet av den här perioden slukade jag en billig kioskpocket av någon Roger Zelazny som jag först nu googlade på och insåg hur han som halvpolack i USA troligen hade en solid bakgrund i katolicismen. 

Det enda jag minns av handlingen i To Die In Italbar (USA 1975, UK 1977) är att huvudgestalten "vandrade genom världar" och likt en svamp sög åt sig deras ondska. Gradvis insjuknade hans friska kropp och bölder slog ut tills han såg ut som ett monster. I det läget återvände han till någon slags drömvärld och sov ut en längre tid medan kroppen återställdes till full vigör. Det är uppenbarligen en mix av mytologi, religion och fantasy och Vandraren påminner märkligt om Vattenelementets tendens att suga ut sig världens orenhet och synd, men också om det krönande Fiskarnas tecken där själen renas och återställs. De första kristna i Rom använde Fiskarnas tecken för att signalera att de var "av den Vägen" och det var fascinerande att upptäcka hur även hinduisk astrologi placerar själens rening under samma tecken, troligen var traditionerna mer lika än olika runt 500 år efter det äldsta personhoroskop som hittats (i Babylon).

Givet att den här historien var en av de sista som gjorde ett nämnvärt intryck på mig hittade jag till min glädje flerfaldigt belönade fantasyförfattaren Zelaznys horoskop på AstroDatabank och därtill verifierat. Och nu inträder åter den magiska ringdans av symboler som omvittnar att "i anden" besläktade själar möter varandra, i person eller kanske bara genom att en läser vad någon annan sagt. Poängen är att texten resonerar djupt med det man själv känner eller tror sig veta...

Jag slarvläser Wikipedia och noterar att Zelazny var en ikonoklast som drev med hårdkokta deckarförfattare och avsiktligt skapade anakronistiska vurpor i sina berättelser, och att tanken på den odödliga människan eller varelser som förlorade sin odödlighet ("själens syndafall!") figurerar starkt i författarskapet.

Det låter med andra ord exakt som en författaren som skulle kunna förklara den här bloggarens ämnesinriktning, och mycket riktigt hittar man Zelaznys Måne i Tvillingarna tätt intill bloggarens kombinerade Måne och ascendent. Dessutom ser man här ett sprakande exempel på varför jag redan från början delade ut den privilegierade benämningen "kreativitet" till Eld och Luft i kombination och inte till något som involverade Jord eller Vatten. Författarens femte kreativitetshus (naturligen Eld via kopplingen till Lejonet i den "naturliga zodiaken") står i full låga här, tack vare att Luftpsyket med dess intellektuella orientering ägs av författarplaneten Merkurius som själv står med Eld-planeten Solen i dess upphöjda läge i Eldtecknet Väduren i det merkuriska tredje kommunikationshuset! Det är så övertydligt att inga förklaringar behövs.

Inte undra på att han blandade teman och gav ut så fritt och obehindrat! 

Notabelt är att man här kan knyta Satans stjärna Algol till hans ikonoklasm eller respektlösa bruk av andras heligaste kor i nya och otippade sammanhang. Även med en snäv "orb" om ±3° fångas författarens Sol i slutet av Väduren in i Algols, skälmens eller korrumperarens eller anklagarens sfär. Hur denna onda stjärna uttrycker sig i olika horoskop är en ständig huvudvärk! Här tycks dock lättsinnet vara så extremt (Månen/sinnet står i sattviska och medvetandesökande Tvillingarna och ägaren Merkurius står i "lätt" Eld som tenderar uppåt mot det gudomliga - här är då hans tema om själar på väg upp eller ner, som i bloggens tjat om filosofen Herakleitos som likställde "Vägen upp" och "Vägen ned". Kosmos och allt som träder in eller lämnar det är ett nollsummespel - de gamla grekerna menade att kosmos är evigt och om så naturvetarna tror sig ha lokaliserat en Big Bang är detta bara en utsaga som gäller vår lilla del av Alltet. Det dör och föds ständigt celler i universum, bara helheten består (som en tanke i Guds medvetande).

Att det här inlägget, som i vanlig ordning skriver sig självt (jag bara lånar ut fingrarna till att knacka på tangentbordet) landar i Zelaznys variant på en syndätare i samband med påven, återspeglas också av de inblandades horoskop. Kosmos är Guds kropp eller åtminstone kroppen för den gud vi närmast bör bekymra oss om. Hos Zelazny stiger det Kosmiska Intellektets Vattumannen i dess 12e grad öster som hans själs personliga form. Han är således i ego och fysisk kropp en inkarnation av den organiserande Formen bakom världen, han är inte som påven en Budbärare som samtidigt härbärgerar den realiserade insikten om den underliggande Meningen med våra liv.

Och här skiljer sig helgonet Franciskus från den rökande syndaren Zelazny (åtminstone säger Wikipedia att han narraktigt som en Algolier petade in cigg i berättelser och tidevarv där inte rökverktyg rimligen existerade). Zelazny har Vattumannens härskare Saturnus precis där himmelen kollapsar som syndarna faller från Nåden som ett skyfall. Detta händer då Saturnus lämnar sitt självförverkligade läge i Vattumannen och störtar ned i Vattenelementets tredje och mest kunskapstörstande (sattviska) tecken Fiskarna. Det är inte fel att här notera hur beroende av NÅDEN - Jupiter! - själen plötsligtblir då själens form Saturnus råkar ut för detta fall ner i Vatten eller den lägre och korruptibla Naturen.

I samband med att lite störande återseende av en kvinna som fallit i social misär slog det mig att hon var född samma år och bara några få dagar från en gammal flickvän det också gick illa för. Båda kvinnorna föddes med Solen i Stenbocken som normal anger en socialt medveten människa som respekterar hackordningar. Väl många slickar tyvärr överheten och sparkar nedåt. Båda kvinnorna delade problemet 1967 med att passionens ytliga kvalitet (Rajas guna) så fullständigt dominerar och båda föddes med ett kvarts månvarvs mellanrum så att även Månen eller sinnelaget var kopplat till denna mellankvalitet. Året, under Solens vandring genom den världsliga Stenbocken saknar helt vettiga drivkrafter i vare sig Ljuset (Sattva) eller Mörkret (Tamas) så att individerna tycks ha stannat av i den personliga utvecklingen och lever som fångar i en idealiserad bild av sin ungdom. 

De här två fallen med snarlika grunddrag säger mig att Ödet vid vissa årgångar kastar in hela vagnslaster av själar som ska uppleva förlusten eller avsaknaden av officiell status som när "syndafallet" symboliseras av en Saturnus som dragits ner från sitt naturliga palats i Luften till den vegetativa Vattensjälens alla sorger och bedrövelser i detta ofria liv där hungern som aldrig riktigt går att mätta. Notera att det är den materialistiska Jord-Solen i Stenbocken som trodde sig vara "världshärskare" som plötsligt finner sig sjunka som en sten när Saturnus går ned sig i Fiskarnas Vatten. Det positiva med den här statussänkningen är att Saturnus nu står i ett sattviskt tecken som är mer berett att söka svar på livets frågor. Jämför med påven vars "självförverkligade" Saturnus hemma i Luft redan har alla svar. 

Upptäckten av kvinnorna med snarlika horoskop fick mig återigen att börja fundera kring frågan om kollektiv karma, om hela "tåglass" av själar återföds under samma grundläggande skiss på himlen av den enkla anledningen att de alla lider av samma kollektiva skuld. De kanske alla levde i ett rikt och mycket arrogant land i ett tidigare liv. De kanske alla vara medborgare av det arroganta Romarriket eller kanske nutida USA och nu portioneras ut på platser i världen där de ska få tjäna på i sina liv hur kolonialherrarnas offer kände den gången de själva var naiva som dagens (och gårdagens) svenskar som tror sig vara bästa i världen och förstå saker bättre i kraft av sin sekularism. (Dessa hybrisdrabbade svenskar kommer alla att återfödas till lågutbildade familjer i ett land som inte möjliggör någon statlig skolning för ens begåvningar om de fötts i underklassen.) 

För det här exemplet med Sol-Stenbocken och dess extremt svaga fundament i en Saturnus-i-Fiskarna upprepas samma "fönster i tiden" åtminstone två år i rad, och vad man kan hämta ur symboliken är naturligtvis inte VAR själen ingick i ett arrogant samhällssystem utan enbart själva skelettet eller principen bakom denna återfödelse som människa: din själ (Solen) står i det mest prestige- och statusorienterade tecknet men din själs form får nu ett ingångsvärde där den i Fiskarna är orienterad mot den totala prestigeförlustens tecken. Fiskarna förknippas med den onda daimonens 12e hus i den gamla hellenistiska grenen av astrologin, så vissa kombinationer av soltecken och 12e huset kan illustrera samma förlust av materiella privilegier från föregående liv till det liv själen lever nu. 

Jag har tidigare nämnt någon lärosats från den hinduiska astrologin som flyktigt nämndes på ett forum, att 12e huset kan läsas som själens just föregående liv och att 2a huset - på andra sidan av det 1a huset för nuvarande ego-kropp - tjänar inte bara som ekonomi- och resurshus för 1a-huskroppen utan också som en motbild till det 12e för närmast föregående liv. Det 2a huset blir alltså en skiss - i detta liv - av vart själen kommer att återfödas i nästa liv. Jag utgår från att doktrinen syftar på nästa jordeliv eftersom en återfödelse till en annan planet än jorden eller till en råtta knappast ligger inom astrologins makt att beskriva med sina avskalade principer.

Granskar man fantasyförfattaren Zelaznys 12e hus enligt den här doktrinen ser man genast de högre ståndens Jupiter som ett explicit omen varifrån han kommer! Jupiter står för noblessen (överklassen) men också prästerskap. Givet hans tydliga dragning mot mytologi och religion i författarskapet kanske det inte är så svårt att gissa vad Jupiter söker beskriva. Samtidigt har han den mäkta intressanta ömsesidiga receptionen mellan de två stora ödespenslarna Jupiter och Saturnus. 

Samma kraftfulla "reception" dyker upp i horoskopet för dottern till den olyckliga Stenbockskvinnan som sjunkit ner genom samhället i detta liv - mor och dotter alltså båda födda med Saturnus i samma tecken. Men där modern sjunker eftersom den agerande Solen står svagt i 6e ohälsohuset (förtidspension) lämnar dotterns "reception" mellan Saturnus och Jupiter Solen utanför. Receptionen involverar faktiskt hennes första hus kropp och personlighet med den ambitiösa framgångsstjärnan i Stenbocken och även om disponenten Saturnus sjunker ner i Vattnet visar sig här kunskapstörsten dominerar - det är en extremt kapabel ung kvinna med intellekt och systematik som kommer att ta henne långt. 

Hon valde naturvetenskapen (reception mellan Jord och Vatten) efter att ha dansat under många barndomsår, kanske med sikte på att bli yrkesdansare. Detta är naturligtvis också kombinationen av formalism (Saturnus) och expansion/frihet (Jupiter) via de mest kroppsliga elementen Jord och Vatten och här alltså involverande hennes egen fysiska kropp (Stenbocksascendenten) som redskap för den jupiteriska önskan om frihet och rörlighet. Författaren Zelazny fyller istället sitt tredje kommunikationshus med en sensationalistiskt brinnande Sol i Väduren, samma kommunikationskraft som den "verklige Shakespeare" (Edward de Vere) uppvisade med sin Sol i Väduren. 

Att Zelazny återkommande diskuterade dödlighet/odödlighet är svårt att missa: han har livskraftens Sol i Väduren baserad på Mars i sitt negativa härskarläge där libido eller sexualenergin är fixerad mot att skapa pseudoliv via sexualiteten så att författarens solära drama (Mars > Solen) i själva verket beskriver hur liv och död dansar runt med varandra och inte minst illustrerar den enda berättelse jag läst av honom, den om syndätaren vars kropp degraderade värre och värre ju mer han rörde sig genom världen och till sist fick återhämta sig genom sömn och kontakt med en inre värld (se författarens Måne och jämför med den här bloggarens intresse för "näring" via drömsömn!). 

Denna "drivets" Mars i toxiska förruttnelsetecknet Skorpionen påminner om hur berättelsens huvudperson genom sin rastlösa aktivitet (Solen i Väduren) hämtar energi från den skorpioniska förruttnelsen och därmed efter en tid själv är helt förgiftad. Processen i To Die In Italbar påminner som sagt om en själ som går ner i den smutsiga lägre naturen och där absorberar världens synder så att han - en Jesus - sedan måste återvända till himmelen (drömmen) och under "tre dagar i graven" få sin kropp helt förnyad och livsduglig. 

Påvens och Katolska Kyrkans enda stora misstag var att bannlysa själavandringsläran som också illustreras väl av Zelaznys horoskop och, tydligen, en hel del av hans berättelser.

Påve extraordinär

The Guardian bedömer påvens Franciskus improviserade tal på en amerikansk gala vara en förstasidesnyhet. I landet där Djävulen och materialismen regerar - Sverige - ser jag inte en rad i medierna. Varför? Jo, för det är de uslaste utlänningarna som flyttar hit - lockade av det svenska sekulära samhället - och dessa har ingen lust att läsa om en religion de i sin låga mognad flyr undan. Båda tidningshusen vet nog vilken sorts latinamerikaner och andra som läser deras produkter.

Undantaget är söndagens Katrine Marcal-krönika som faktiskt är rätt bra då den påminner om att det finns en annan axel än den socialrealistiska och dess relaterade höger/vänster-skala. Hon tycks bli lite mer radikal då och då - månfasernas lek gör ju ibland att fokuspunkten ibland är glasklar och ibland luddig! Att diskutera själen och det vanartiga konsumtionssamhället i Aftonbladet av alla tidningar är riktigt modigt eller åtminstone skrivet i full medvetenhet om att tankarna är svåra att sälja in.''

När nye påven äntrade sin heliga stol blev jag så eld och lågor att jag skrev inlägg två dagar i följd om det som nu kunde sägas om ett horoskop utan klockslag. Vid en kontroll av AstroDatabank ser jag nu att jag var en vecka för snabb! Strax dök en verifierad uppgift upp och som perfekt förklarar bloggarens förtjusning över nya påven. Lika barn leker bäst heter det ju, och hans helighet delar minsann den filosofiskt orienterade Tvillingarna som ascendenttecken med bloggaren. Påven är utbildad filosofi (en jesuit). 

Just Tvillingarna gör också moralens och rättesnörenas Saturnus till ägare över "det bästa huset" det nionde för de högsta studierna (religion och filosofi). Och om dessa ämnen ofta ventileras på bloggen därför att bloggaren har sin Saturnus i opposition till Tvillingarna (dvs. "hörnplacerad" och prominent) är det ingenting på påvens extraordinärt perfekta Saturnus. 

Här faller bitarna på plats och redan utan klockslag (för den som minns) lutade jag åt att Saturnus var en viktig nyckel till påvens humanitet. Att ha sitt sinnelags disponent hemma i Mänsklighetens tecken Vattumannen i Guds hus (9e) - går det att uttrycka sig tydligare?

Den här upptäckten, gjord vid lunchtid, resulterar i att den "goda" Saturnus (om man nu kan föreställa sig något sådant) återigen kommer på tapeten. Jag refererade nyligen till Werner Heisenbergs Saturnus i visionär Eld - ägare över det näst bästa huset (det femte för den individuella själens dharma, dvs. goda karma). Men påvens karta med Saturnus i nionde är onekligen större eftersom nionde betecknar den universella dharman. Att Saturnus tillfälligtvis äger denna sektor kan naturligtvis inte bli något annat än en saturnisk organisation av de högsta tingen: metafysik, religion eller filosofi!

Eld i nionde sektorn skulle istället som bäst indikera en som LEVER I ENHET med universums lagar. Ju mindre sagt om Fredrik Reinfeldts verksamt onda Jupiter i materialistiska Oxen i nionde huset, dess bättre. Den mannens religiösa plikt var att största svenskarna ner till en självisk plånboksmentalitet som aldrig tidigare skådats. Gud använde honom som en satan för att se vilka som lät sig korrumperas. Och det var många!

Reinfeldts nionde var naturligtvis ett gott hus för honom också men Oxens härskare Venus låg olyckligt förlustens tolfte hus och kunde inte guida Jupiters tendens till onda påfund. Förklaringen till Reinfeldts omänskliga arbetslinje var av allt att döma hans onda Mars i Jungfrun i första huset. Med denna extremt lågpannade typ av individualism saknade han helt enkelt intelligensen att förstå - på allvar - att det inte är individen som har sig själv att skylla i ett marknadsliberalt system som kräver "utanförskap" för att hålla lönerna nere. Jag säger "på allvar" eftersom sadisten inom Reinfeldt visste fattade hur allt hängde ihop, men sadisten är inte människans innersta väsenskärna. 

Ingen som "på allvar" förstår kan bete sig som Reinfeldt gjorde och som kort innan folket valde bort honom hävdade att han "skulle kämpa in i döden" för den pennalistiska arbetslinjen. Där ser man hur allvarligt en genuint utslagen Venus och ett hus för "mitt högsta goda" i praktiken kan bli en ren skymf mot Himmelen och den universella dharman.

Jämför nu med påvens "rena" och föredömligt enkla budskap från det nionde huset! Saturnus i positivt härskarläge i Vattumannen är som att beskriva Mänskligheten i Guds famn - alla fåren har kommit hem. Eller?

Månen eller folkmassorna har inte alls kommit hem. Månen i åttonde huset - ett ont hus - indikerar den lägre organiska själen på drift, fallen i synd. Men disponenten är alltså Saturnus så till skillnad från Reinfeldt verkar den perfekta niondehusägaren på Månen i dödsskuggans dal. Folk i mörker upplever att han tilltalar dem med acceptans. Ja, inte demonanfäktade homosexuella förstås men de har en egen mödosam ödesvandring genom skapelsen tills de balanserar ut det som blivit så skevt den här gången.

Påven har lustigt nog den lilla illgöraren Mars i dubbel funktion som också verksam illgörare i Jungfruns tecken - precis som Reinfeldt. Men där Reinfeldt personligen (1a huset) kanaliserar denna illvilja eller tendens att vilja påföra andra olyckor ("arbetslinjen") fungerar påvens Mars lite annorlunda i fjärde huset. Den är fortfarande en illgörare men tycks här kanaliseras just genom frågor om livets början (och slut). Fjärde huset för hem och upprinnelse och en ond Mars här kan mycket enkelt tolkas som abortmotstånd om man kan astro-symboliken.

Det kan tyckas märkligt att en utbildad filosof/teolog har Jupiter, religionens signifikator, som en verksamt ond planet och därtill prominent i sjunde huset, ett hörnhus. Men notera att detta betyder "den Andres" onda filosofi, inte påvens egen. Låga själar kan mycket väl projicera sina problem på motparten och urskulda sig själva. Men märk att det är Saturnus som tillfälligt äger nionde och därför är hans "Jupiter" - eller religionssignifikator.

När därför påvens "dubbelonda" Mars angriper den naturlig goda men här i sin verkan onda Jupiter ser vi den omoraliska slapphet och sexuella störning som utmärker det moderna västerlandet. Dessa är inte påvens egna planeter eller tillkortakommanden, hörnhusen indikerar att de är externa företeelser som han adresserar.

Men hans personlighet då? Tvillingascendentens härskare Merkurius ligger ju mitt i smeten, med den onda typen av sekulär pseudoreligion och med hans egen identitetsmarkör Solen OCH hungerdemonen Rahu? Detta är uppenbarligen en hypersocial påve vars betoning på sjunde huset ger honom kvaliteter som påminner om husets naturliga inneboende, den sociala Vågen! Påven gillar att mingla och åka i en liten fjuttbil. Han räds inte att gå bland syndare eftersom nionde huset utöver en så perfekt kontroll över helheten.

När påven i Philadelphia "dumpade" sitt tal med hejdundrande social kritik och spontant bytte till ett skojsamt framträdande, är detta definitivt ett tecken på att den glada Skytten finns där. Allt är inte bara högheligt och organiserat från nionde sektorn! Detta betyder alltså att påven inte drar sig för att använda Jupiter - som ju ändå i grunden är den Stora Välgöraren även om dess negativa effekter i formen av lössläppthet på alla de sätt, är omvittnad. Minns seriella sexmissbrukaren Tiger Woods verksamt onda Jupiter i hans sjunde allianshus.

Årets man jultalar mot självtjänandet, moderaterna jultalar för egoismen!

Låt inte några fräna inledande ord avskräcka. Inlägget döljer ett gudomligt mysterium. 

Expressen den 24 december 2013, 6.29

Notera hur landsförrädarna på själva julafton söker spela oskyldiga till åtta års katastrofal skattesänkarpolitik för de samhällets bäst bemedlade. Samma dygn som säkert åtminstone ett par olika tv-kanaler sänder moralkakan om den själviska onkel Scrooge och själviskhetens korrumperande inverkan. 

Det är i Disneys nyinspelning för några år sedan Scrooge låter som en moderat när han anser att han gjort sitt för de fattiga - finns då inte fattigstugor och slavarbete i 1800-talets England? Reinfeldt som enda politiker vägrade nyligen svara på frågan om han någonsin ger en allmosa till tiggare på Stockholms gator. Han smet frågan genom att låtsas att den handlade om hans privatekonomi! Satan vilken ovärdig regeringschef Sverige har!

Låt oss se om det är två Scroogar döljer sig bakom det glättade fotot i Expressen. Inlägget publiceras 6.29 på julaftons morgon, ett ganska olyckligt ögonblick eftersom horoskopet genast avslöjar fulheten i det bedrägliga aktstycket!

Bedrägeri vad? Jo, lögnen att det behövs flera jobb. Moderaterna är i själva verket helt nöjda med sakernas tillstånd. Klyftan mellan fattiga och rika har etablerats och allt som kommer från dessa munnar är tvetungade och onda ord, smidda enbart i syfte om att söka sno Oppositionens argument och rädda makten genom ett val till. Onda, onda politiker. Och horoskopet för "debattartikeln" avslöjar dem:

De svarta onda husen fullproppade av aktivitet
när moderater håller "jultal"! Och 11e idealhuset?
En lovsång till vinstmentalitet och självtjänande!

Den som inte ser problemen på den här kartan kan lära sig se genom att jämföra med årets man i världen, den sensationella nya påven, som 21.30 på julafton påbörjade sitt första jultal någonsin till världen. 

Naturligtvis har inte Vatikanen medvetet lagt talet för att kungavärdighetens Regulus ska stiga i öster exakt när påven inleder sin predikan mot moderaternas - självtjänarnas - mentalitet. Det är sådana här saker som visar att det är högre makter som arrangerar spelet i världen! 

Moderaternas snömos publicerades halvsju på morgonen i högertidningen Expressen, men fast de båda talen kommunicerades samma dag är det knappast samma anda som genomsyrar dem. 

Det stigande tecknet är oändligt viktigt och indisk astrologi bidrar med den spännande insikten att även planeterna i viss utsträckning ändrar beteende beroende på vilka hus de tilldelas ägarskap över!

Årets man, Franciskus den förste, jultalar i distinkt harmoni med den kosmiska viljan. Se bara kommunikatorn Merkurius och Solen i den goda lyckans femte hus i den universella välviljans tecken Skytten. Fastän Merkurius, den själviska krämaren anses "fallen" (handfallen!) i ett så här stort tecken som Skytten, sker en förunderlig "ömsesidig reception" mellan Merkurius positiva tecken och Skytten. Jupiter, den universella välviljans planet står i Tvillingarna i den goda daimonens hus (11e idealhuset som modern astrologi kallar det).

Det är ingen tvekan om att Tvillingarna/Merkurius har med änglar eller budbärare att göra, och notera särskilt hur detta glädjens och det lysande och andliga kraftkomplexet, som spänner över en fantastisk axel i horoskopet (5e/11e), bearbetar folkmassornas Måne med aggressionens Mars där de står vid privatekonomins andra hus - det antikens vakna människor insåg var Dödsrikets port! 

Här ifrågasätts i påvens tal Jungfruns tecken - den självtjänande mentaliteten som Moderaterna lyckades vinna svenska folket genom att predika (skattesänkningar för medelklassen mot att de accepterade stölder från samhällets allt fler fattiga och en allmän nedmontering av allas löner och inte minst hela välfärdssamhället - en självtjänandets demoni om något).

Återvänd nu till kartan över herrarna Reinfeldt och Bors "jultal" genom Expressen och börja förstå hur meningslöst det är att hänga upp egot på astrologin. Risken är att du blir riktigt sned när du inser att du tilldelats skittecknen! För även om alla zodiakens medlemmar behövs, är det inte alla som arbetar mot mänsklighetens värsta fiende - vinstjägarmentaliteten, den som i regeringen Reinfeldts fula mun blir till "det måste löna sig att arbeta" - falska ord bakom vilket döljer sig en nedmontering av all medmänsklighet i samhället. 

För det är det som händer när skattesänkningarna trycker ner allt fler på botten och individer blir rädda och självtjänande inför det moras som Moderater och andra marknadsliberaler (Centern !) skapat.

Moras = Jord och Vatten. Men människan lever inte av vatten och bröd allena, vilket horoskopet för påvens jultal perfekt påminner om.

*****

En annan jultalare tilltalar SvD mer, som överhuvudtaget inte tar upp påvens jultal. Den tidningen är döende.

Tillägg.

Efter publicerandet noterar jag dess perfekt bildsköna tidpunkt: 14.41. Den numerologiska 1.

Anders Borg & vanvettets signaturer

Anders Borgs senaste vidriga utspel (DN, SvD) i det framväxande slavsamhälle han i betydligt högre grad än Reinfedlt är arkitekten bakom, nödvändiggör en snabb publicering av både den långa diskussionen om själslig ondska och denna fristående uppföljare där samma metod appliceras på Anders Borg. Texten förutsätter inte det föregående inlägget, men att läsa dem i tänkt ordning underlättar förståelsen av det senare.

Detta är resonemang som utgår från filosofi och logik på acceptabelt hög nivå, så moderater behöver inte besvära sig. De förstår uppenbarligen inte vad problemet handlar om, själva helt intrasslade i det lögnens nät de arbetar med.

*****

Visserligen är Fredrik Reinfeldt den inkompetenta högerregeringens affischpojke och formella ledare. Men frågan är om inte Anders Borg egentligen är den driftigaste kraften bakom den hånfulla politik varmed moderaterna berikat sina egna kärngrupper genom att stjäla från samhällets fattiga. Det är Borgs sentiment som har en tydlig släktskap med invandrarhataren Billströms jakt på mörkhyade och mörkhåriga i landet.

Skribenter i medierna återkommer då och då till en då 24-årigAnders Borgs negativa åsikt om den socialdemokratiska välfärdsmodellen - fastän ingen väl då kunde drömma om att en serie farliga själar en dag skulle röstas fram av de naiva svenskarna och genast börja sin storskaliga nedbrytning, inte bara av våra välfärdsstrukturer utan också tvångsprivatisera områden som är livsnödvändiga för folket men som nu fungerar utomordentligt illa (apoteken). 

Senast jag var inne på "mitt" apotek för att köpa isopropylalkohol som jag köpt så många gånger innan privatiseringen, uppstod genast problem. Den nya personalen visste inte ens vad det var, och än mindre att de faktiskt hade produkten på lager. Så var det inte på den gamla goda tiden. Högerns privatiseringsideologi försämrar i själva verket både tjänster och produkter. 

Jakten på vinst har ALDRIG gjort en produkt bättre, tvärtom får vi samma funktioner fast konstruerade av sämre och sämre material. Genom att krydda den förbilligade anrättningen med någon ny finess (medan två andra utgår) duperas den otänkande konsumenten att tro att det faktiskt sker framsteg. Med införandet av datorer i morgonradion P1 har allt bara blivit sämre. Före datorerna var det aldrig dessa vanliga programavbrott och kommunikationsproblem. Den äldre tekniken - och mer personalintensiva arbetsmiljön - var stabilare.

Men Anders Borg är en pervers människa och förespråkar denna lögnaktiga process. Horoskopet har granskats flera gånger, men nu tar jag ett mer ambitiöst grepp och pressar Chandra lagna-doktrinen så långt det går!

Inte bara som nya påven Franciskus fick klartecken för en Måne och måndisponent som båda var goda, utan som sångerskan Sandy Posey med en ond Måne och ond måndisponent men en långsiktig potential till förbättring eftersom Solen i den tänkta livslinjen ("Måne ---> Sol") var verksamt god.

Låt oss titta på Anders Borgs välkänt kolsvarta horoskop med dess storkors i Tamas guna (Mörkret) och just Sandy Poseys onda sinne och onda sinnelagsdisponent. För det är uppenbarligen den sidan av hans psyke som producerade den då och då citerade tanken om allmän välfärd. Wikiquote har det:

"Att på ett rationellt och humant sätt nedmontera den generella välfärdspolitiken, i syfte att öka den allmänna välfärden, kommer att vara politikens och den politiska ingenjörskonstens viktigaste uppgift under de närmaste tre-fyra decennierna. Arbetet kommer att kantas av misstag, bakslag och besvikelser, precis på samma sätt som det mödosamma arbetet med att bygga upp modellen, men det måste ske. "

Den 24-årige Borg var redo att kasta tillbaka cancersjuka in i jobbsökarprocesser, att frysa ersättningen till arbetslösa så att folk idag ligger under existensminimum. "Arbetslinje" kallar han och Reinfeldt detta trakasseri av människor som hamnat i svårigheter. Det är naturligtvis ren demoni att ens överväga en sådan här politik, men så mycket har tidigare horoskopkommentarer redan indikerat. Det intressanta är att Borg förefaller hysa något han själv tror är en kristen livsuppfattning! Kalla det hellre Antikrists synsätt.

I studiet av Chandra lagna-modellens hållbarhet ska vi alltså se om den verksamt onda Månen - då Oxen håller 1a huset - tenderar att fortsätta dominera Anders Borgs horoskop, trots att Oxen i 1a ger en verksamt god Sol.

I fallet Sandy Posey resulterade en tid på livslinjen i en omvändelse till kristendomen, men så var hennes Sol också rätt exceptionell, kombinerad med en "hit men inte längre"-indikation från gränsdragaren Saturnus, som också den verkade gott just för dem som börjat sina liv i ondsinthet (Månen, den tidiga födelsemiljön och det egna sinnet som framskapats bortom den fysiska världen som ett lämpligt urval av "frön" från själens totala karma).

Jag har tidigare tvekat över Månens roll i den indiska astrologin, där den anses legitimt att rita om kartan och använda den som en ascendent - sinnelaget bakom den uppenbara kroppsliga gestalten som en slags "förståelsehorisont". 

Inledningsvis tänkte jag att den skulle undantas tolkningen och såg Månen bara som en passiv "platshållare", Månen här ju av ren nödvändighet prominent placerad i ett Chandra lagna-horoskop.

Men detta var fel tänkt! Den reguljära ascendenten räknas ju inte bort bara för att den är "hållpunkt" - tvärtom anses ju den fysiska kropp den anger "göra skillnad" i världen av yttre kroppar. (Det är den enda verklighet många känner till, antingen för att de aldrig tänkt två hela tankar om livet, för att de är mentalt efterblivna eller hängivna ateister/naturalister och förnekar allt annat än biologins syn på vad människan är.)

Månen antar per automatik rollen av verksam illgörare eller välgörare då vissa zodiaktecken ockuperar jagets första hus och man måste naturligtvis ta denna indikation på allvar.

I fallet med Oxen i det symboliska öster är både sinnelagets Måne och dess disponent Venus verksamma illgärningsmän. Jag har utifrån indisk astrologi föreslagit att detta tvära "nej" från himlarna beror på att Oxen tillhör Mörkrets kvalitet och att Venus symboliserar anpassningsförmåga. Eftersom Månens disponent har sista ordet (är Månens bakomliggande "själ") är logiken kristallklar. 

För vem vill väl fogligt anpassa sig till Mörkrets kvalitet, till helvetesvärldarna, till okunskap, tröghet och ointelligent attitydfixering i förhållande till omvärldens skiftande omständigheter? Det är ju en fullständig nitlott och det luktar som bäst obegåvad fundamentalism, som värst en helhjärtad anhängare av Djävulens många villoläror (biologismen är en sådan, tendensen att driva forskningsämnet biologi till en "ism" och hävda att livet själv kan reduceras till biologernas minst sagt bristfälliga kartritning över hur liv har uppstått).

Det var just den anpassningen sångerskan Sandy Posey gjorde i sin första hitlåt "Born A Woman"! Hon valde den otänkande människans väg, dvs. valde att abdikera sin arvsrätt som människa. Hon blev en sub-human lerklump, passiv och villig att låta andra knåda henne till vilken form som helst. Jordelementet som människor som saknar inre kontakt med sin unikhet och ser sig själva som objekt.

OBS! Tolkningen av "den onda stjärnan" Algol måste färgas av huruvida dess underliggande disponent Venus är verksam som väl- eller illgörare!

Till skillnad från Sandy Posey har INTE Anders Borg en lycklig livslinje. Hans verksamt goda Sol har "oturen" att hamna i det åttonde korruptions- och mörkläggningshuset, så att hans genuint onda sinnelag har en enorm förmåga att hålla Sanningen utom synhåll! Borg har bullshittat alla både länge och väl och jag kommer mest att tänka på hur onda diktatorer också UNDER SIN TID totalt lyckades dupera massorna. Hitler var en otroligt skicklig lögnare!

Vi kan därför sätta ett frågetecken för Borgs livslinje, hans onda start i livet går inte självklart mot en ljusare och mer upplyst mogen natur. (Tanken är ju att rörelsen fram mot sitt solära Jag - på plats runt 40 om det djupare Självet nu alls tar skruv i den enskilda mänskliga kroppen.)

Och rent akut illa blir det om man friskar upp minnet om en given planet som en aktualitet, en faktisk belägenhet/disposition etc, och dess underliggande disponent som en potential (till förbättring eller regression).

Se: Vem har Potential?

I Anders Borgs fall skulle det onda sinnet i Oxens tecken (en ond identifikation med pengar, med Djävulen, med en materialistisk grundsyn) kunna vända till något mer upplyst om bara den verksamt goda Solen stod i rätt position att finna en ny väg. Hade inte Solen stått i ett "infekterat" och ont hus som det åttonde, hade Borgs soltecken Skytten varit den ultimata symbolen för en människa som kan förnya sig och överskrida i princip alla hinder utom dem som Saturnus, själens form, satt upp.

Men går man bortom barnens bilderbok - zodiaktecknen - och använder den klassiska filosofins begreppspar potential/aktualitet och studerar disponenten Jupiter bakom Borgs Sol-Skytt, då ser man det obehagliga: Jupiter stöder inte den verksamt goda Solen i kursomläggningarnas tecken Skytten. Jupiter själv är en verksamt ond kraft i horoskopet.

Inte bara leder Borgs ondskefullt materialistiska sinnestyp till en intelligens (Solen) som verkar genom korruptionens och syndens hus, Solens bakomliggande disponent, den stora välgångens Jupiter, är själv verksamt ont. Och en dålig Jupiter tappar alltid grepp som sina sanna uttryck: samvete, religion, filosofi, och blir en börsklippare, en gambler, en hycklare!

Genom att börja nysta ur Chandra lagna-perspektivet, väga in livslinjens eventuella möjligheter till en omvändelse för det onda sinnelaget och studera potential-läran eller Solens disponent, hittar vi i Anders Borgs fall en fullständigt hopplös situation: mannen börjar sitt liv fylld av Lögnens ande och han kommer inte att hitta fram till Sanningen.

Hans Sol har parkerat i korruptionens hus och förståelsen för det Rätta kommer bara att försvagas mer och mer. Jag skulle vilja föreslå att den här värdkroppen kommer att drabbas av demens eller vansinne lite längre fram i livet eller i den kropp han härnäst återföds till. En sådan här ond människa måste återbetala för sitt hat mot mänskligheten och dess önskan att skapa sig ett gott samhälle för alla.

I samband med Chandra lagna studerar vi inte vad "världen" - eller mainstream-medierna - säger om en individ. De mest ruttna sinnen kan i den kroppsliga "världen" hyllas och nå enorma framgångar. Det ligger faktiskt i den materiella världens natur att premiera skitstövlar. Platon såg klart på saken och menade att gamla och visa själar skyggade maktpositioner - vilket tyvärr lämnar fältet fritt för de lägre stående! 

Med en födelse till ett ont sinnelag men en bra Sol och en fungerande solär disponent finns en definitiv potential att utvecklas så långt att födelsekartan efter några årtionden inte alls är rättvisande. Men är inte längre själv en kanal för det lägre sinnelaget. Den onda Månen kommer då i stället att ta "extern gestalt" och kanske periodvis drabba individen genom yttre händelser för vilka Månen är signifikator. Dessa händelser tar den fria människan med jämnmod. Man vet att det bara är vrakspillror från ett öde man inte längre själv bidrar till.

*****

Detta inlägg var ett försök att i andanom "göra astrologi" som den troligen gjordes i antiken, med de grundläggande tolkningsdimensioner som då gällde. I vår tid har den hellenistiska fascinationen för geometri fullständigt sopat bort den äldre kunskapen, som gick djupare ner i människans väsen.

Siffertricksande med gradtal och fraktioner av grader tillhör det självbedrägeri den moderna västerländska astrologen ägnar sig åt eftersom han/hon ingår i en sekulär, värderelativitiskt kultur. 

Dagens astrologi är med andra ord en förfalskning. Den ursprungliga astrologin var djupt moralisk och tog hänsyn till den tidens insikter i vad Livet vill att en människa ska bli (en själ som återupptäcker sin tillfälliga roll som människa och återansluter sig till högt och nobelt tänkande).

I Indien finns extrema system som till och med påstår sig kunna beräkna en själs determinerade "omloppsbana" in och ut ur tiden och förutsäga även dess NÄSTA återfödelse till jorden! Den ambitionsnivån är jag tveksam om de judiska astrologerna i Qumran hade för drygt 2.000 år sedan. 

Men judarna använde tydligen både gematri och astrologiska metoder för att  identifiera viktiga själar, vars "uppståndelse" de väntade på och vilka var tänkta nyckelspelare i den andliga och politiska revolution den talrika rörelsen planerade... 

Kristendomen föddes ur Ebioniterna ("De Fattiga") eller Ljusets barn (som de internt kallade sig), men denna fascinerande fas är helt utraderad ur den kristna historieskrivning pga. omplanteringen utanför Palestina efter rörelsens misslyckade uppror mot Rom.

Historikern Schonfield var 1966 före sin tid
att se sammanhanget mellan Ljusets barn
och de första kristna. Bokomslaget visar den
romerska generalen/kejsaren Titus krigsbyte
efter förstörelsen av Jerusalems tempel

Tillägg

Det var nye påven Franciskus I som föranledde en mer detaljerad granskning av Månen som verksamt gott sinnelag och påståendet att ett gott medfött sinne är värdefullt. Det gör livsresan så mycket lättare. Ett friskt och inte sjukt psyke kan vara en fördel om Solen "inte vill sig". Det är svårare att böja rätt det som redan växt snett än för en frisk bas att kontrollera en Sols eventuella avvikelser. Minns att det är Månen som ber oss förmågan att reflektera kring den ofta rätt "drivna" Solens direkta aktivism.

Se: Påvehoroskopets enormitet

Franciskus karta kan med fördel jämföras med Anders Borg eftersom båda männen har en Måne i Jordelementet och en Sol i Skytten/Eldelementet!

Men skillnaderna är alltså helt uppenbara. Påven har ett gott sinne (och en verksamt god lunär förfogare). 

Påven har dock bara en verksamt neutral Sol jämfört med Borg, och, nu i likhet med Borg verksamt ond solär disponent (Jupiter).

Det är skillnaden i Månen/sinnelag som vittnar om att den ene vill förstöra för dem som lite eller inget har (Anders Borg) medan den andra ser till de små människornas bästa.

Naturligtvis kommer det att finnas undantag från dessa fynd, men det är fascinerande att ta en person som Anders Borg som vilken normalbegåvad människa som helst inser hyser fula och onda grundvärderingar, och se hur illa horoskopet fungerar jämfört med en uppenbart god människa som Franciskus.

De som inte ser Franciskus godhet (vänsterbloggare och många medier) har all anledning att frukta för sina själar och det helvete de redan nu befinner sig i men inte läser av rätt. (Satan har en kuslig förmåga att vända på ljus och mörker - se bara borgarens livslögn!)

Man kan också peka på skillnaden i husplacering mellan Borgs och Franciskus Sol-Skytt. Borgs Sol sitter fast i det åttonde huset är korruptionsprocessen ännu inte är fullbordad. Påvens Sol har nått det tolfte huset (även det ett ont hus) men där Befrielsen äntligen är en möjlighet för den som så väljer. 

Till Borgs försvar ska sägas att inte bara tolfte utan även det åttonde huset är ett ont hus, vilket i någon mån neutraliserar den verksamt onda planetens beteende.

Tyvärr rasar Borgs horoskop ändå ihop när man applicerar samma tänkande på Solens disponent Jupiter. Den är BÅDE verksamt ond och har hittat ett världsligt mäktigt hus (4e är ett hörnhus) varifrån dess intentioner hittar sällsynt kraft att driva sin agenda. Man kan därför notera hur Borgs politik i synnerhet skadar det fjärde huset: den sektor där människan måste krypa in för att känna säkerhet, för att sova, för att återhämta sig. Borg angriper människokroppens naturliga behov av trygghet och inre tillfredsställelse. Vilken demon detta är!

Påvens Sol och solära disponent Jupiter är en helt annan berättelse. Båda i tolfte indikerar att hans naturligt goda sinne ser "klostertillvaron" (12e) som ett perfekt sätt att neutralisera Jupiters onda sidor: jakten på yta och lätta framgångar. 

Eftersom påven personligen har valt rätt sinnelag (Månen) blir denna Sol/Jupiter (attackerad från Mars) istället den befogade kritiken mot Katolska kyrkans hyckleri. Det inte Franciskus i egen person aktivt utagerar (Solen), det manifesteras istället som objektiva fakta utanför hans egen person. Eller, rättare sagt, utanför hans sinnelag - vi talar ju Chandra lagna-horoskopet här.



Se även: Moderater - ibland bara nyttiga idioter. Analys av den moderata kvinna som för ut Anders Borgs motbjudande villkorande av socialbidraget.

Påven & Maslows behovspyramid

Sveriges kulturråd i London skriver i SvD och skingrar en del hatpropaganda som redan börjat spridas mot den nya påven Franciskus I. Bilden han förmedlar stämmer märkvärdigt väl med det horoskop baserat på Månen som en hållpunkt för diskussionen som bloggen publicerade igår. 

Mycket talar för att astrologin egentligen bejakar tanken att våra öden egentligen är skrivna på en mycket högre nivå än den vi är medvetna om, och att den "personaliserande" ascendenten ("ego") är överskattad. För Talang och Oförmåga finns där i bakgrunden, i den Själ som överinser timandena på Jorden. Allt en fysisk kropp kan göra med att antingen framhäva eller tona ner Skulden som de facto åtföljer den som ens haft oklokheten att sätta fot på denna planet.

Varför inlägget döptes till "Påvehoroskopets enormitet" berodde på att just en Måne i Stenbockens tecken har den sjunde himmelens härskare Saturnus som sin disponent. Världssjälens form behärskar och informerar i teorin sinnet hos dessa människor mer än genomsnittet. De delar Världssjälens sinnelag och tar ansvar - till skillnad från den egentligen bara komfort- och njutningssökande Månen i Vågen hos t.ex. Fredrik Reinfeldt. Den typen av sinne har istället komfortens och pengarnas Venus som sin härskare, i sig en svag härskare i ständigt beroende av att ha en relation - jfr Reinfeldts hemlighetsmakeri kring moderaternas hemliga bidragsgivare.

Sedan måste en analys av himmelens ytterligare besked avgöra om individen verkligen härbärgerar en levande förnimmelse av det lagbundna universum  - enormiteten - och därtill via sin Sol agerar i linje med den (lever som man lär). 

Det som i dagsläget är låga själar kanske här bara förnimmer naturlagar, men de högre utvecklade andeväsendena i mänsklig skepnad ser att det också finns andliga lagar. Transponerande till den mänskliga upplevelsen yttrar sig dessa som moraliska påbud - varav den mest kända uppsättningen är Tio Guds bud - egentligen ett kulturellt inlån från Mesopotamien.

*****

Det fanns dock en placering i nyblivne påvens horoskop som jag inte kommenterade. En föga spektakulär placering jämfört med den mycket mer livaktiga skandalalstraren Mars i nionde huset för religion. (Den här placeringen rör mycket mer än de senaste årens pedofilskandal - olyckan och religionen har funnits med Franciskus under hela hans liv och enkelt uttryckt kan man kanske kalla Mars i Jungfrun som "befläckad renhet" eller "synd". 

Det är bara att studera Fredrik Reinfeldts naturligt onda och tillika verksamt onda Mars i Jungfrun stigande i öster för att se hur Skuld ser ut i förkroppsligat tillstånd. Varje tanke Reinfeldt tänker är en ny synd och hans bisarra ekonomism - en fullständigt inadekvat spelplan för en politiker - har redan nu förtjänat honom usla återfödelser till Jorden för alla de problem och liv hans själviska medelklasspolitik förorsakat landet. 

Men påvens onda Mars-i-Jungfrun stod sig slätt mot de goda budskapen, resonerade jag i det första inlägget. Placeringen var inte ens central för hans egen person, där istället kärlekens Venus med sinnelagets Måne var det dominanta budskapet. Den som bemöter separatistiskt hatiska Mars-människor (som Reinfeldt onekligen måste klassificeras) med Venus kärlek kan naturligtvis anklagas för svaghet och det är just sådana anklagelser som redan riktats mot honom från demoniska människor som inte förstår ett dyft av de gudomliga natur- och morallagarna och hur kärleken är det säkraste sättet att "bränna dålig karma" i Solen.

Venus är enligt indisk astrologi också planetär vän med formgivaren Saturnus (skönhet och yttre form är väl det i princip hela våra liv kretsar kring) och fastän den senare klassas som en naturlig illgörare då "själens form" alltid återvänder till sin rot efter en fullbordad livscykel på Jorden (till den själviska och fallna människans förtret), så fungerade Saturnus som en verksam välgörare i påvens horoskop.

Detta betyder att påven är i position att framhålla Saturnus högre sidor - och han förfäktar också antika mänskliga insikter som, om lagbrotten mot desamma ökade tillräckligt i styrka med t.ex. en utbredd homolobbyism som den vi ser i Sverige, skulle resultera i artens utdöende.

Saturnus i positivt härskarläge i Vattumannen är alltså en verksam välgörare hos påven, Månen i Stenbocken ser till denne världen och ser därför mänsklig (per definition heterosexuell) reproduktion som något gudagivet, något gott. 

Den här bloggen leker fascinerat med en mörkare syn på Jorden än den som Katolska kyrkan omfattar, den syn som Jesus och Ljusets barn i Palestina omfattade och som även förmärks i mellanplatonismen och gnosticismen: tanken på att Jorden på något sätt representerar en distinkt reva i den kosmiska kontinuiteten, att de timliga processerna här är följden av en första synd. 

Kanske bestod Ursynden i Lucifers avvikande från Himmelen, vilket gav upphov till den materiella och korruptibla världen (gnostikerna brukar dock hellre tala om en kvinnlig Vishet som gått vilse än om Lucifer). Människans historia är fylld av grafiska försök att beskriva varför själen inte befinner sig i sitt odödliga tillstånd utan finner sig här, som en sårbar människokropp...

Givet katolicismens medlidande med den fallna mänskligheten och medlidandet med hur simpel den preexisterande själen blir i sitt fall ner i kroppslighet, stämmer det nu till 100% att kulturrådet Werkelid för på tal Franciskus roll som de fattiga människornas förespråkare. 

Och då talar vi en fullt utvecklad fattigdom av den typ den svenska högern sedan flera år börjat introducera i vårt land i tjänandet av marknadsliberalismens fula och falska lära. Fler och fler svenskar kommer att bli fattigare i framtiden och den Onde själv, Reinfeldt, Borg och vilka ansikten Han än tar sig, grinar falskt och säger "Jobba hårdare.", "Bär din egen ekonomiska kostnad". "Bli lönsam lille vän." 

Det är genuin ondska att skapa ett system som antagoniserar människor och likt Roms gladiatorspel tvingar dem att kämpa mot varandra om munsbitarna. De härskar genom att söndra och bedra individerna att bara se till sin egen plånbok. Högern är ondska men därmed inte sagt att vänstersympatier skulle vara goda. Allt handlar om huruvida argumentet för distinkt individualitet i frivillig samverkan med andra jämlikar för helhetens bästa - om denna nobla vision står på ett korrekt fundament.

Det gör Franciskus: hans Saturnus i Vattumannen ger inte i sig fog för att anta en filosofiskt idealistisk syn på livet - Fredrik Reinfeldt har samma placering! - men sammantaget med påvens Sol/Jupiter (hög intelligens och en filosofiskt öppen orientering framåt) har vi en kartritning som står på en stadigt rationell grund (Måne i Jord men förfogad av intellektuell Saturnus i Luft) och som blickar framåt/uppåt likt den Skytt som söker det galaktiska centrat (vår förfalla tids metafor för "Gud").

Vad jag inte kommenterade på första varvet var Saturnus anspråkslösa husposition i påvens horoskop: det andra huset. Men här är ju bekräftelsen på vad kulturrådet säger: här är de fattigas påve, de som råkat i sådana trångmål som de avskyvärda moderata stockholmarna inte ens ägnar en tanke åt medan de stressar förbi de allt fler tiggarna i huvudstaden. 

Detta i princip det första myrsteget i Maslows behovspyramid: att ens få ett mål mat i magen varje dag! Andra huset motsvarar munnens och svalgets tecken Oxen och anknyter till de resurser en levande själ på Jorden (1a eldhuset) ständigt måste förbränna för att leva en dag till och göra de erfarenheter den är här för att göra. (Detta svalg eller gapande svarta hål som knyter an till Platons syn på människans kroppsliga liv som ett nedstigande genom Dödsrikets port.)

Månen (ämnesomsättningens planet) disponeras således av en Saturnus som via 2a huset tecknar det allra enklaste basbehovet: mat. Och Saturnus i Vattumannen har en global synrand: den tecknar Hela mänsklighetens tillstånd. Enormiteten i påvens horoskop är således sådan att han från sin klostercell (12e huset) kontemplerar hela världens fattigdom och hunger. Att han inte blev en militant aktivist mot Rovkapitalister, kalla män som Mitt Romney, Carl Bildt eller Fredrik Reinfeldt, syns förstås i kombinationen av Månen och Venus. Dessa är fredsapostlar och inte krigare!

Tyvärr är det krig mot högermentaliteten världen behöver nu, och Katolska kyrkan har haft sin chans och tid. Det som väntar i högermentalitetens spår är en extrem degradering av det mänskliga kynnet och en brutalitet som inte den inskränkta borgaren idag ens kan föreställa sig. Men de med sin valsedel bidragit till att börja bygga en Värld i Brand. Och när de återföds på jorden, nästa eller nästnästa gång är det de själva som kommer att brännas eller våldtas av en hungrande mobb. 

Den dagen den sorgen. Nu ska vi se om det finns några billiga resor till Thailand kvar...

*****

Se även: Göran Greider & Abraham Maslow - så olika!