Påve extraordinär

The Guardian bedömer påvens Franciskus improviserade tal på en amerikansk gala vara en förstasidesnyhet. I landet där Djävulen och materialismen regerar - Sverige - ser jag inte en rad i medierna. Varför? Jo, för det är de uslaste utlänningarna som flyttar hit - lockade av det svenska sekulära samhället - och dessa har ingen lust att läsa om en religion de i sin låga mognad flyr undan. Båda tidningshusen vet nog vilken sorts latinamerikaner och andra som läser deras produkter.

Undantaget är söndagens Katrine Marcal-krönika som faktiskt är rätt bra då den påminner om att det finns en annan axel än den socialrealistiska och dess relaterade höger/vänster-skala. Hon tycks bli lite mer radikal då och då - månfasernas lek gör ju ibland att fokuspunkten ibland är glasklar och ibland luddig! Att diskutera själen och det vanartiga konsumtionssamhället i Aftonbladet av alla tidningar är riktigt modigt eller åtminstone skrivet i full medvetenhet om att tankarna är svåra att sälja in.''

När nye påven äntrade sin heliga stol blev jag så eld och lågor att jag skrev inlägg två dagar i följd om det som nu kunde sägas om ett horoskop utan klockslag. Vid en kontroll av AstroDatabank ser jag nu att jag var en vecka för snabb! Strax dök en verifierad uppgift upp och som perfekt förklarar bloggarens förtjusning över nya påven. Lika barn leker bäst heter det ju, och hans helighet delar minsann den filosofiskt orienterade Tvillingarna som ascendenttecken med bloggaren. Påven är utbildad filosofi (en jesuit). 

Just Tvillingarna gör också moralens och rättesnörenas Saturnus till ägare över "det bästa huset" det nionde för de högsta studierna (religion och filosofi). Och om dessa ämnen ofta ventileras på bloggen därför att bloggaren har sin Saturnus i opposition till Tvillingarna (dvs. "hörnplacerad" och prominent) är det ingenting på påvens extraordinärt perfekta Saturnus. 

Här faller bitarna på plats och redan utan klockslag (för den som minns) lutade jag åt att Saturnus var en viktig nyckel till påvens humanitet. Att ha sitt sinnelags disponent hemma i Mänsklighetens tecken Vattumannen i Guds hus (9e) - går det att uttrycka sig tydligare?

Den här upptäckten, gjord vid lunchtid, resulterar i att den "goda" Saturnus (om man nu kan föreställa sig något sådant) återigen kommer på tapeten. Jag refererade nyligen till Werner Heisenbergs Saturnus i visionär Eld - ägare över det näst bästa huset (det femte för den individuella själens dharma, dvs. goda karma). Men påvens karta med Saturnus i nionde är onekligen större eftersom nionde betecknar den universella dharman. Att Saturnus tillfälligtvis äger denna sektor kan naturligtvis inte bli något annat än en saturnisk organisation av de högsta tingen: metafysik, religion eller filosofi!

Eld i nionde sektorn skulle istället som bäst indikera en som LEVER I ENHET med universums lagar. Ju mindre sagt om Fredrik Reinfeldts verksamt onda Jupiter i materialistiska Oxen i nionde huset, dess bättre. Den mannens religiösa plikt var att största svenskarna ner till en självisk plånboksmentalitet som aldrig tidigare skådats. Gud använde honom som en satan för att se vilka som lät sig korrumperas. Och det var många!

Reinfeldts nionde var naturligtvis ett gott hus för honom också men Oxens härskare Venus låg olyckligt förlustens tolfte hus och kunde inte guida Jupiters tendens till onda påfund. Förklaringen till Reinfeldts omänskliga arbetslinje var av allt att döma hans onda Mars i Jungfrun i första huset. Med denna extremt lågpannade typ av individualism saknade han helt enkelt intelligensen att förstå - på allvar - att det inte är individen som har sig själv att skylla i ett marknadsliberalt system som kräver "utanförskap" för att hålla lönerna nere. Jag säger "på allvar" eftersom sadisten inom Reinfeldt visste fattade hur allt hängde ihop, men sadisten är inte människans innersta väsenskärna. 

Ingen som "på allvar" förstår kan bete sig som Reinfeldt gjorde och som kort innan folket valde bort honom hävdade att han "skulle kämpa in i döden" för den pennalistiska arbetslinjen. Där ser man hur allvarligt en genuint utslagen Venus och ett hus för "mitt högsta goda" i praktiken kan bli en ren skymf mot Himmelen och den universella dharman.

Jämför nu med påvens "rena" och föredömligt enkla budskap från det nionde huset! Saturnus i positivt härskarläge i Vattumannen är som att beskriva Mänskligheten i Guds famn - alla fåren har kommit hem. Eller?

Månen eller folkmassorna har inte alls kommit hem. Månen i åttonde huset - ett ont hus - indikerar den lägre organiska själen på drift, fallen i synd. Men disponenten är alltså Saturnus så till skillnad från Reinfeldt verkar den perfekta niondehusägaren på Månen i dödsskuggans dal. Folk i mörker upplever att han tilltalar dem med acceptans. Ja, inte demonanfäktade homosexuella förstås men de har en egen mödosam ödesvandring genom skapelsen tills de balanserar ut det som blivit så skevt den här gången.

Påven har lustigt nog den lilla illgöraren Mars i dubbel funktion som också verksam illgörare i Jungfruns tecken - precis som Reinfeldt. Men där Reinfeldt personligen (1a huset) kanaliserar denna illvilja eller tendens att vilja påföra andra olyckor ("arbetslinjen") fungerar påvens Mars lite annorlunda i fjärde huset. Den är fortfarande en illgörare men tycks här kanaliseras just genom frågor om livets början (och slut). Fjärde huset för hem och upprinnelse och en ond Mars här kan mycket enkelt tolkas som abortmotstånd om man kan astro-symboliken.

Det kan tyckas märkligt att en utbildad filosof/teolog har Jupiter, religionens signifikator, som en verksamt ond planet och därtill prominent i sjunde huset, ett hörnhus. Men notera att detta betyder "den Andres" onda filosofi, inte påvens egen. Låga själar kan mycket väl projicera sina problem på motparten och urskulda sig själva. Men märk att det är Saturnus som tillfälligt äger nionde och därför är hans "Jupiter" - eller religionssignifikator.

När därför påvens "dubbelonda" Mars angriper den naturlig goda men här i sin verkan onda Jupiter ser vi den omoraliska slapphet och sexuella störning som utmärker det moderna västerlandet. Dessa är inte påvens egna planeter eller tillkortakommanden, hörnhusen indikerar att de är externa företeelser som han adresserar.

Men hans personlighet då? Tvillingascendentens härskare Merkurius ligger ju mitt i smeten, med den onda typen av sekulär pseudoreligion och med hans egen identitetsmarkör Solen OCH hungerdemonen Rahu? Detta är uppenbarligen en hypersocial påve vars betoning på sjunde huset ger honom kvaliteter som påminner om husets naturliga inneboende, den sociala Vågen! Påven gillar att mingla och åka i en liten fjuttbil. Han räds inte att gå bland syndare eftersom nionde huset utöver en så perfekt kontroll över helheten.

När påven i Philadelphia "dumpade" sitt tal med hejdundrande social kritik och spontant bytte till ett skojsamt framträdande, är detta definitivt ett tecken på att den glada Skytten finns där. Allt är inte bara högheligt och organiserat från nionde sektorn! Detta betyder alltså att påven inte drar sig för att använda Jupiter - som ju ändå i grunden är den Stora Välgöraren även om dess negativa effekter i formen av lössläppthet på alla de sätt, är omvittnad. Minns seriella sexmissbrukaren Tiger Woods verksamt onda Jupiter i hans sjunde allianshus.