När man är stor måste man vara snäll

Av någon anledning ser jag oftare "look-alikes" i Lejonet än i något annat tecken. Det kan ha att göra hur det egna psyket/intellektet är konstruerat utifrån samma astrologiska spelregler... (Bloggaren har anpassbarhetens Venus i Lejonet och där Mars bara ser skillnader och därför alltid klampar in och förstör alla kompositioner - krigets herre! - är det Venus som har förmågan att uppleva likheter...)

Efter föregående inlägg om Taylor Swift var jag inne på dubbelgångarlinjen och upptäckte direkt ett annat och nu närmast perfekt par: Aftonbladets sportjournalist Johanna Frändén, även känd för starkt antirasistiskt engagemang ("när man är stor måste man...") och Peggy Lipton - hon som spelade ägare av en lunchrestaurang i 90-talsserien Twin Peaks. På det här fotot yngre, gissningsvis tidigt 1970-tal.

Liptons Sol 13.50 vid födelsen, Fränden skulle ha
en gradexakt överensstämmelse om född senast
strax före halvfem på morgonen...

Är Solen i sitt härskarläge i Lejonet en så enskilt stark placering att den ger den här människotypen? Jag har en kusin, Lejon, som också lite löst anknyter till samma typ, varm, trygg och robust i sin själ och med samma "sängkammarögon" vilka kanske är tydligare på Lipton än hennes svenska version... 

Jag tror inte det finns någon teori för look-alike-fenomenet, det kan ju vara så simpelt som att man silar bort alla 99 Lejon som inte påminner om jämförelseobjektet och bara väljer att minnas det hundrade, som matchar. Problemet är att detta är skeptikerns förklaring och den haltar när man FÖRST ser någon man vet är ett Lejon och bestämmer sig för att kontrollera om den andra också är det, och finner att så är fallet. 

Jag har avstått från ett look-alike-inlägg bara två-tre gånger när jag inte hittat någon koppling mellan kartorna. Ascendenten hos den ena eller båda skulle kunna ha givit den eftersökta kopplingen men när den uppgiften saknades, fanns inte mycket att säga. 

I övrigt har bloggens f.n. 175 inlägg taggade "look-alike" många exempel där jag publicerat paret trots att jag inte var helt nöjd med det astrologiska bifallet. Jag har också hittat ansiktslikheter när soltecknet varit gradexakt det opposita och ett antal gäckande fall där det tycks som om en hel serie av placeringar TOTALT SETT leder till en upplevelse av snarlikhet. Men återigen: allt detta ligger i betraktarens blick (eller snarare inre sinne - Månen).

Jackie DeShannons Venus och Jupiter
(de goda) bildar en konjunktion över det
område i Lejonet där Lipton/Fränden möts...

 
Faktum är att jag knappt hunnit klippa ihop bilderna på Fränden och Lipton förrän jag insåg att den här typen av Lejon går igen i en gammal popfavorit. Som grabb lystrade jag den janglepoppiga When You Walk In The Room med britterna The Searchers (som fortfarande på 70-talet spelades på svensk radio). Det tog visserligen många år innan jag fattade att världshitten från 1964 författats av Sol-Lejonet Jackie DeShannon (kommenterad i två äldre inlägg så här långt), men från den stunden var jag ett fan av amerikanskan.

60-talsalbumen varierar tyvärr från det mediokra till det acceptabla och avslöjar hur hon trots "lejonstyrka" styrdes av bolagsdirektörer som i blindo försökte göra om henne för att hitta en publik... 

Intressant nog verkar hon ha stått för samma antirasism som Johanna Fränden och på baksidan av ett skivomslag från 1968-talet (året för raskravaller och vita rasisters mord på medborgarrättskämpen Martin Luther King) ses hon kontroversiellt posera med två barn, en vit unge och en färgad. Även om bilden är någon annans idé är DeShannon med på noterna.

Låten What The World Needs Now Is Love var en hit redan 1965 så man anar nog ändå att skivbolaget slängde ihop ett album med nytt och gammalt för att casha in på den politiska oron. Baksidebilden bytte bolaget när det var dags att tillverka andra upplagan. Så mycket för kapitalisternas engagemang  för en bättre värld... 

Jackie DeShannon tillhörde definitivt den goda sortens Lejon som fattat den där svenska reklamen om den stora snälla hunden som skyddar den lilla från regnet - långt innan den var påtänkt. Jag har hört tillräckligt många av hennes rätt generiska texter om kärlek för att vara övertygad om att hon menar vad hon sjunger... Ibland gjorde hon coverversioner och valde ibland märkligt djupa och mystiska låtar, som The Carnival Is Over, en dubbeltydig betraktelse över det ytliga/flyktiga livet...

Astrologiskt är förstås Solen i Lejonet symbol för kungen eller den generösa och givande ledaren. Som direkt kontrast får Saturnus den otacksamma rollen (good cop/bad cop). Saturnus blir den snåla och fordrande ledartypen som man sällan eller aldrig hör ett uppmuntrande ord från.

Det goda och inspirerande Lejonet var värd en kommentar efter att dess svaga sida noterats i nyliga inlägg om Stockholms kulturborgarråd, som bara är ute efter stora pengar, så socialdemokrat (eller kanske just därför) han är!

Leva eller dö i tarmcancer? (Astrologi)

Aftonbladet kör en harmlös "då och nu" för folkets distraktion. En något större intellektuell utmaning är det att fråga sig vem mer än Peggy Lipton som dragit på sig tarmcancer nyligen, och om astrologin i så fall skulle kunna hitta någon minsta gemensam nämnare mellan Lipton och en eller flera paralleller.

Mina tankar går direkt till Farrah Fawcett, en av de ursprungliga tjejerna i Charlies änglar (som ännu en gång visar hur meningslösa remakes är). Hon dog ju förra året efter en utdragen kamp med samma sjukdom.

Peggy Lipton 1960-tal, Farrah Fawcett 1970-tal

Och nog darrar astrologen till en smula av upptäckten att båda var födda nära varandra i tiden, under en period då liemannen Saturnus passerade genom cancerns tecken Kräftan och då, händelsevis, båda kvinnorna har viktiga planeter i det åttonde huset för fysisk degeneration (och ibland döden)!

Båda kvinnorna var skönhetssymboler på sin tid, och tar vi Peggy Lipton först, är det bara att konstatera att Vågens tecken, vars härskare är konstens och skönhetens Venus, ofta tycks göra susen.

Det går inte att hitta en finare kombination än Månen ("kvinnlighet") lyckönskad av Jupiter i Vågen. T.o.m. den debilt placerade Venus i Jungfrun i tecknets 30e och sista grad ligger så nära Jupiter i Vågens början att den också tar del av välsignelsen. 

Och som jag konstaterade under "Det vackra folket" (Johnny Depp och Brad Pitt) verkar det vara något med den här lyckoplaneten när den välsignar tecknet som stiger i öster (ascendenten).

Farrah Fawcett har som synes en variant på tema. Månen stigande i öster sätter visserligen hennes själsliga kvaliteter (ofta uppfattade som något feminint) i förgrunden, och Månen är i sig inte någon utseendeskapare. Men det är ofta nog Venus, och här sjunker den i väster vid födelsen och aspekterar därför både "ängelns" kvinnliga Måne såväl som hennes ascendenttecken, dvs fysiska kropp.

Den "naturligt goda" Jupiter missar dock aspekten mot ascendenten (som i fallen Lipton, Depp och Pitt), men träffar istället Saturnus i Kräftan vilken råkar vara disponenten som förfogar över Farrah Fawcetts viktiga Sol (den aktiva levnadsbanan). Det här kanske inte är en utseendeaspekt i första hand, men välsignelsen av formaliaplaneten Saturnus i kvinnlighetens tecken tycks från hennes födelse utlova precis det som sedan skedde: hon blev en av Amerikas mest älskade ikoner för en ultrakvinnlig stil. 

Det går utmärkt väl att plocka fram Sveriges egen Yvonne Ryding här, och jämföra hur "Venus-, Måne- och Saturnusinfekterat" också hennes horoskop är. Kanhända har vi här tre nyckelingredienser för "skönhetsikoner". Faktum är att också Peggy Lipton har den formgivande Saturnus som en viktigare än genomsnittlig planet: den är nämligen härskare över hennes Vattumanascendent och därför nära knuten till fysiologisk utformning. Saturnus ger ofta väldigt proportionerliga kroppsbyggnader, men nästan utan undantaget väldigt magra eller tunna människor. 

En snabb sökning på gamla bilder på Peggy Lipton visade att hon var smal som en skrika på 60-talet. Men det där var tiden för självsvältande modellen Twiggy så man kanske inte ska dra för stora växlar på den saken. Säg bara att Saturnus sedan antiken dragits med historien att den åt upp sina barn, vilket också kan läsas som att den tär på allt den kommer i kontakt med.

*****

Tarmcancern då? Jag är inte kunnig i medicinsk astrologi och därför inte kvalificerad att säga så mycket. Men Skorpionens tecken står för kön och anus, samt tarmslutet. Det är Skorpionen som korrelerar med det åttonde huset i den "naturliga zodiaken" och det är tarmarnas nedbrytande verksamhet som kanhända går igen i den här livssektorns innebörd av "organisk förruttnelse".

Den välmatade introduktionsboken i vedisk astrologi, "Light on Life", beskriver det åttonde huset:

Accidents, bankruptcy, death, excretory orans (including the colon), external sexual organs, inheritance, litigation, mystery, occult, plots, poison, theft (s140)

Det åttonde är ett ondskefullt hus enligt indisk astrologi, men som alltid spretar effekterna åt flera olika håll. Ibland har jag hittat rent fysiologiska problem, men oftare psykologiska problem (typ, humörsvängningar och dragning mot depression eller dåligt humör) - mer än sällan finns orsaken till besvären i den sociala miljön. Apropå skorpionisk "degeneration" till följd av personer i den sociala miljön hade Farrah Fawcett fasliga problem med en ovanligt besvärlig stalker.

Att inte bara upptäcka att båda har dödsbringaren Saturnus i cancerns tecken utan att båda också har olycksplaneten Mars i ett hus som relaterar till tarmarna, det är att pressa koincidensen lite väl hårt, tycker du inte? Även om cancern tycks ha dykt upp när båda var ungefär lika gamla. 

Likväl dog en och en (Peggy) tycks åtminstone för ögonblicket ha överlevt. Ett djupare studium av båda stjärnhimlarna innehåller säkerligen tecken på att en av dem har nitlotten, men det vore återigen att börja gräva sig in i medicinsk astrologi som man inte bör prata för mycket om i den händelse man inte är säker på sin sak... 

Jag kan dock inte låta bli att notera att Farrah, som dog, har en Mars i 8e som kastar sitt onda öga mot liemannen i Kräftan - från ruttnandets sektor "muckar" krigaren med liemannen! Var det därför hennes cancer inte kunde botas? Peggy Liptons Mars i åttonde beter sig inte lika illa, och framför allt är den inte disponerad av liemannen själv. 

För notera: Farrah Fawcett har en slags rundgång i sitt drama mellan Mars i Stenbocken, som alltså disponeras av gränsdragaren Saturnus. Samtidigt attackerar Mars sin egen disponent - sågar av den gren den sitter på. Farrahs Sol (livskraft) ser också hotad ut i åttonde i kombination med Mars som hackar mot det åttonde husets tillfälliga härskare (Stenbockens härskare Saturnus) och denna, som sagt, också angrips direkt av Mars samt befinner sig i tecknet Kräftan som inte bara kan symbolisera cancer, men också "livets början och slut".

(Peggy har märkligt också en sammandrabbning mellan de två "naturligt onda", Mars och Saturnus, men här är det istället Saturnus som angriper Mars! Dock inte med samma rundgångseffekt.)

Det är faktiskt ganska många dödssymboler samlade i Farrah Fawcetts horoskop, och med det följer att hon kan ha varit med om olyckor i tidigare liv också. Trauma som inte är bearbetade tenderar att migrera mellan flera liv. Det är upp till själen att lära känna sig själv, karmalagarna bara fortplantar det vi sopar under mattan - tills vi i något liv bestämmer oss att ta ta i problemet! Och då ofta bara som en föresats att ändra på oss. Den föresatsen slår sedan igenom i ett nästföljande liv - någon annan, vårt framtida jag, kommer att visa på gott gry.

De här djupa nivåerna i horoskopen tycks ofta kunna förklara varför vissa saker bara inte går att lösa, inte här och nu. Horoskopet är utsiktslöst. Detta är naturligtvis inget kosmiskt misstag, utan exakt den tripp som själen redan innan den föddes hade bestämt sig för. Ett öde som bjuder på möjligheter för nytänkande i djupet.

Alla dör, men otimligt tidig död eller synnerligen smärtsam död har okända orsaker som går tillbaka på tidigare liv. Sånt är inget indisk astrologi ens höjer på ögonbrynen över. Karma är ett ofattbart komplext system som reglerar allt i den värld av mentala föreställningar vi kallar den fysiska verkligheten. Vi tror på den så starkt att vi till och med tycker oss blöda när vi ramlar och skrubbar knäet. I själva verket är vi andevarelser som projicerar den här showen tillsammans!