Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


Visar inlägg med etikett Anna Bergendahl. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Anna Bergendahl. Visa alla inlägg

fredag 28 maj 2010

Recept för schlager-Annas rehabilitering

En femsidors reflektion om att vinna världen men tappa kontakten med sin själ. Ett allvarligt inlägg som i djupet analyserar de problem Månen i Stenbocken kan medföra. Placeringen kallas "skadad" ("detriment") i västerländsk astrologi. Indisk astrologi saknar beteckning för en planet mittemot dess "hemmaläge" (härskarläge).

Inlägget må utgå från Anna Bergendahls horoskop men den vakna läsaren förstår snart att vi diskuterar svenskhet här. Det gör också den mentala coachen som språkar i AB apropå den snöpliga floppen i schlagersemin.

Hon tar sig fram på gruset med sina höga klackar och i armkrok med Melodifestivalgeneralen Christer Björkman. Anna, med stöd av hela svenska delegationen, ska göra intervjuer i en buss som sedan ska ta henne tillbaka till tryggheten på hotellrummet. (AB)

När jag läser de här raderna apropå 18-åriga Anna Bergendahls begripliga akutdepp efter att ha missat schlagerfinalen, är det något som kickar in. 

Två läggs till två och i en intuitiv aha-upplevelse fattar jag plötsligt varför hon är ute och dummar sig i pressen med flörtar mot den homosexuella kretsen. Schlager-Anna har redan börjat lära sig vuxenvärldens falska och instrumentella sätt att arbeta med ord och uttalanden. 

Hon vet att gayfjollorna som hon tillbringat tid med i samband med eurovisionsschlagern är första anhalten på en karriärväg, så just nu är hon inte dummare än att vara öppen för lesbiska relationer - bara veckor efter att ha i pressen sagt sig vara singel och redo för en pojkvän! Det enda alternativet till denna tanke är att kvinnan saknar fungerande kontakt med sin själ, ett alternativ som kommer att beröras i det följande.

Vid så här unga år saknas ofta långsiktig konsekvens i uttalandena. Själen ännu håller på att hitta DEN FORM SOM DEN BESTÄMT SIG FÖR I DETTA LIVET. President Abraham Lincoln sade en gång att ingen kunde vara så bra på att ljuga att självmotsägelserna inte gick i dagen, förr eller senare.

Jag vill inte kalla Annas fladdrande mellan två positioner för lögn, men likväl är det en avsaknad av ärlighet man hör - det kan vara ett kontrollerat förnuft som spelar en roll för att uppnå vissa syften, men tyvärr brister i långsiktighet så att motsägelserna lyser tydligt för dem som minns längre än tio minuter tillbaka.

Astrologiskt är det Annas Måne (sinne) kombinerad med Saturnus i Stenbocken som spökar. Månplaceringen ger potentiellt zodiakens värsta hycklare (tillsammans med Månen i Jungfrun) eftersom den väljer ut objektiva saker ur världen att återspegla och förverkliga. Stenbocken är mer långsiktig men Mån-Jungfrun är en bedragare och instrumentalist i det lilla, den klassiska smartingen som med rörligt sinne manipulerar ord eller statistik för att vända saker till sin fördel.

Det märkliga är att stenbockstypen av sinne, som totalt importerar "yttre former" och levandegör i sin själ, själva upplever att de verkligen är vad de fokuserar i sin fantasi. "Behold and become!"

En dominant Saturnus i ett horoskop lockar ofta till det literalistiska felslutet, som gör att man börjar ta en föreställning som bokstavlig sanning. 

Låt mig beskriva fenomenet från den av Banverket kritiserade scenen i Annas video, där hon går på tågrälsen. Den scenen var vald utifrån textraden om "the old beaten track", men videoregissörens engelskkunskaper var inte toppen.

Spåret i frasen syftar inte alls på tågräls utan på en uppröjd stig i vildvuxen terräng! (För att bana sig väg genom snåren använder man en "beater"). Exemplet är inte perfekt, det är egentligen en kombination av dålig engelskkunskap och en literalisering.

Bokstavliggörandet eller den direkta imitationen (som svenskarna ägnat sig så mycket åt för att bli duktiga på att göra internationellt klingande pop) beror på att vi är otränade i frågor om vår själ. De flesta inte ens tror människan är något annat än en materiell maskin som drivs av kemiska och elektriska processer. Vi studerar istället fenomenen från utsidan, likt ingenjörer, och "mind-mappar" det som vi sedan vill kopiera. 

Vi internaliserar föremålen, men Stenbocken är i sig det "yttre", det "objektiva", och därför antyder en Måne i detta tecken problem med att ASSIMILERA. Det som kommer ut ur internaliseringsprocessen är precis samma sak som man absorberade!

Den egna själen har inte moddat ingående data i nämnvärd utsträckning. Mån-Stenbocken är därför perfekt på fotoexakta kopior och det är naturligtvis en talang i sig. Man alltför ofta upplever man själstypen som grund, som att den inte tillför situationen värst mycket utan bara återspeglar exakt samma sak en gång till.

En aspekt av detta är att Anna menar sig vilja vara verklig och inte som artisten som har en clown med i sitt nummer (DN). Men genuinitet är också bara en myt, det är Stenbockens fantasi om att vara seriös, att äga substans! Det är därtill den mest själlösa, fantasidödande myten. 

Svenskarna, för att fortsätta lite mer på temat själen, har dessutom en historisk rädsla för "psykiska saker" eftersom vår enda distinkta koppling till psyket (själen) är vårt rasreningsprogram under 1900-talet, då vi försökte sterilisera bort "dåliga arvsanlag" ur "folkkroppen". Redan då hade vi torskat på den materialistiska myten om människan som en biokemisk maskin. 

När en individ inte längre verkar inifrån sin själ, en själ man alltså inte är medveten om att man ÄR, då är allt fabrikation och milt psykopatiskt beteende. Man sneglar på sin granne och jämför sig med tusen och en yttre hållpunkter. Man är aldrig trygg i sig själv.

Denna beklagliga efterblivenhet går igen i nationalhoroskopets Mån-Vädur som inte alls funkar optimalt med sin disponent Mars i ett Jordtecken. Vi har en aggressiv och störd bindning till vårt "materiella substrat" - vi tenderar att betrakta själen i materialistiska termer (svensk pillerindustri).

Schlager-Annas kritiska och grunda psyke kan ses som avkomman till vissa tillkortakommanden i den svenska nationalsjälen. Själens objektifikation via materiella attribut placerar henne bland dem som söker konkretisera sig själv i termer av sådana "objektiva värden" man till och börja med importerat från omvärlden via observationer av "vad allt handlar om". 

Månen i världslighetens tecken är kanske det psyke som minst låter sitt äkta själsbagage färga. Sinnelaget är strikt inriktat på att kopiera och perfekt återge den yttre Form man studerat. Månen i Stenbocken är mer produkt av sin miljö än kanske något annan månplacering. 

I fallet när även Saturnus ingår i det psykiska skiktet (Månen) talar vi dessutom om en importerad miniatyrvärld som i princip börjar och slutar med den egna positioneringen inom densamma. "This is MY life" sjöng Anna med tonvikten på "mej". 

Detta är livets mirakel som gör att kaka finner maka: fastän låten inte var skriven av Anna, illustrerar den exakt den trångsynta själviskhet som tecknas av ett psyke direkt kontrollerat av auktoritetsfantasins Saturnus.

Ett bistert men nyttigt uppvaknande för schlager-Anna att livet är mycket större än de egna fantasierna om sin betydelse. Hon "kan inte ta på sig ansvaret" för misslyckandet, säger hon enligt en artikel. Ett uttalande så typiskt för Saturnus fantasier om att vara den allena härskande, den enda som betyder något, den som har hela världen i sin hand! 

Se president Obama för samma ansvarstagar- och auktoritetsfantasi: hans Saturnus stiger i exakt i öster i sitt renodlat världsliga läge i Stenbocken vid födelsen (faktum är att också Jupiter är i stigande i öster).

Senast hörs denna arketypiska, zodiakstyrda fantasi från Obama när han söker plocka politiska poäng genom att "ta ansvar från dag ett" för BP-katastrofen. Så låter en som gått in i den saturniska fantasin in absurdum.

Varför ryggar då Anna tillbaka från samma ansvar som är inbyggt i hennes fantasiliv att ta? (Vi bortser från att det naturligtvis inte var hennes ansvar.)

Psykologiskt vet hon att hon gjorde sin grej bra, och det hon inte kan ta ansvar för är att röstresultatet inte blev det HON tänkt sig. Hon separerar sin insats från semifinalens utgång. Och detta är rätt.

Men Månen med Saturnus i Stenbocken indikerar faktiskt en överseriositet och brist på fantasi som lever till onödiga sammanbrott när saker inte går som tänkt. I Stenbockens tecken bearbetar man maktfantasier, och den kombination Anna föddes med tyder på en medfödd fixering vid att "vara någon betydelsefull". 

Hon har mer än troligt återfötts från ett tidigare liv i något europeiskt hov, men tyvärr inte en intellektuell aristokrat utan just en sådan som tar sin objektiva status på alltför blodigt allvar. 

Det är något übermedvetet och kalkylerat över den här gitarren hon hänger på sig för syns skull och hur hon låtsas klä sig lite slashasigt. Den myckna betoningen på formalian kastar ett tvivel även över "hjärtekänslan" i framförandet - är också detta bara en imitation av äkta själslig innerlighet?

Nej, Solen i Skorpionen visar att hon gestaltar de importerade beteendena på Vattennivån (själslig nivå).

Likväl avslöjar horoskopet att det finns en dold manipulatör (Saturnus) djupt inne i Annas själ som ingen skulle kunna ana fanns där, eftersom hon ser så ung, söt och oskyldig ut. Astrologin ser igenom ytan. Musikern Niklas Frisk (om jag minns rätt) satte oavsiktligt fokus på denna Saturnus i ett uttalande inifrån skivstudion. Han sade att man inte upplevde henne som en tonåring i arbete utan som en äldre kvinna, jag tror han kallade henne en trettioåring.

Ja, jag har många horoskop med Månen kombinerad med Saturnus där individerna varit "lillgamla" - på väg mot det där ansvaret och den här auktoritetspositionen redan från späd ålder! Och aldrig blir det väl tydligare än i Jordelementets tredje tecken - där Stenbocken just representerar den som härskar i termer av ålder. ("Gammal är äldst")

Så var är receptet för rehabiliteteringen ur deppet över den snöpliga förlusten? Den låg i hela resonemanget här ovan! Det är bara att spegelvända texten och medvetandeorienteringen! Djup yoga väcker även stelfrusna själar till liv.


I det här inlägget tittade jag på Annas Måne + Saturnus ur ett något annorlunda perspektiv - utifrån hennes omdiskuterade gympaskor.

Det stormar kring schlagergeneralen Christer Björkman idag. Här analyserade jag hans horoskop och de problem som kan tillstöta med Lejonets tecken.

måndag 15 mars 2010

Mer om ytan (Schlager-Anna & Stenbocken)


"I think Converse are one of the only things in fashion
that the more they fall apart the more fabulous they look."


Efter att (milt) ha häcklat några Månen i Stenbocken och frågat om den här placeringen för sinnelaget helt försvurit sig åt sin yttre gestalt, visar sig ändå samma gälla schlager-Anna, i vars horoskop (nytt fönster) Månen tillsammans med Saturnus i Stenbocken fångade mitt öga.

SVT krävde enligt Aftonbladet att hon dumpade sina gympaskor av märket Converse eftersom framträdandet i schlagertävlingen ska hållas reklamfritt. Då grävde hon strax fram ett par märkeskopior ur garderoben och framskapade en association!

Det här kan tolkas som hennes Sol i Skorpionen och det tecknets rebelliska trots och vägran att underordna sig andras lagar. Kuriöst nog skrev jag samtidigt om Skorpionen Ola Rapace som berörde motvallskärringen i tecknet. Jag kunde ha slagit ihop schlager-Anna och Ola till en berättelse om den hårdnackade Skorpionen!

Bildcitatet (godtyckligt val från nätet) berättar också för undertecknad (långt utanför loopen vad gäller mode) att själva skorpionprocessen av "bortdöende" eller förruttnelse tycks vara det som gäller.

Så i själva verket hittade Schlager-Anna ännu mer sin stil när hon grävde fram ett par sunkiga gympadojor ur garderoben! Skorpionen är ett sjavigt tecken och tycks draget till soptippar och det förkastade! (Eller också innebär Skorpionen ett problem i livsödet och då kan man få den totala omsvängningen - en hysterisk hetsjakt på bakterier och minsta tecken på förfall.)

Jag har ofta sagt på bloggen att det här tecknet handlar om att bli förtrogen med döden och "den hårda vägen" inse att det biologiska livet inte är det verkliga livet, hur verkligt det än kan tyckas för stunden.

Mindre filosofiskt och närmare verkligheten illustrerar mode med kasseringsfärdiga kläder något om var individen själv placerar sig på en skala. Redan i första inlägget noterade jag hur negativ en kombination av en minusladdad Sol och en minusladdad Måne kan vara, och använde ordet melankoli.

*****

Frågan här gäller alltså Månen i Stenbocken. Under dess klena passage genom det formmedvetna stilpolisiära tecknet (jfr Josefin Crafoords horoskop med en avgörande stenbockskomponent) suger psyket åt sig extra mycket från den materiella omvärlden. Det är som yttre ramar behövs för att den ska ha en personlighet eller en själ. Mån-Stenbockar tycks också sukta efter prestige- eller profilskapande material (jfr popkulturkommentatorn Andres Lokkos välkända elitism och extrem fixering vid fysiska prylar). Varför är det så här?

Det astrologiska systemets spelregler antyder varför detta beteende är helt normalt. Logiken är som följer:

Jordelementet är det "lägsta" av de fyra. Det är här den ursprungliga visionen (Eld) till sist hittar sitt konkreta, manifesta uttryck. Uppfinnarens aha-upplevelsen har nu blivit till en konkret pryl. Processen är avslutad. Uppfinnaren går vidare och visualiserar "i eld och lågor" nästa uppfinning medan Jordmänniskorna är konsumenterna - de som tar till sig uppfinningen som konkret, konsumerbar grej. De så att säga dyrkar avgudar istället för den verkliga guden (uppfinnaren eller Gud Fader).

När psykets planet passerar genom något av de tre Jordtecknen blir därför på en gång "denna världen" verkligare än normalt. Sinnet (Månen) orienteras "negativt", "ner" mot plattmarken där alla dessa konkreta prylar finns. Den yttre verkligheten har väl aldrig varit verkligare än i Oxen, Jungfrun och Stenbocken.

De här människorna har inte problem med den spontana tanken att det de upplever genom sina sinnen är verkligheten. För en Måne i Jord är tanken väldigt abstrakt att den verklighet de ser och hör och luktar på, egentligen bara är en konstruktion inne i deras eget medvetande. Jordmänniskan vill så gärna att de fem sinnena bara ska vara "fönster" genom vilka man tar sig en titt på världen.

Men det räcker med att påminna om hur man i halvmörkret kan förväxla en repstump med en slingrande orm för att komma ihåg att det bara är psykiska föreställningar, allt det vi erfar. För i det inre sinnet (Månen) blandas de fem yttre sinnenas signaler med våra personliga minnen och t.o.m. med transpersonella minnen från tidigare liv eller material från hela mänsklighetens kollektiva omedvetna.

Sådana här frågeställningar finner de flesta med Månen i Jordelementet närapå obehagliga. För deras element vill att allt ska vara separata prylar, sånt man kan ta och lukta på, saker man kan samla på och ställa i bokhyllan. Jordelementet är i själva verket dyrkandet av syndafallets resultat: processen när något rasar hela vägen från Eldelementets sublima höjd ända ner till det partikulära och konkreta och synbarligen fristående materiella föremålet.

Därför är Månens passage genom Jord berättelsen om en människa som nått universums lägsta våning - planeten jorden. Inte ens helvetet ligger så lågt som den här planeten.

Saken kan uttryckas annorlunda: när Psyket orienterar sig i linje med Jordelementet DÖR själen. Det finns ingen medvetenhet om "insidan" kvar. Orienteringen är, som sagt, "negativ" och den negativa bindningen till Jord eller energin i dess bundna, "materiella" gestalt total.

Därför lever människor med Månen i Jord upp och får liv när de plockar med prylar och smeker och luktar på döda föremål. För här uppstår ett slutet kretslopp och de får återigen kontakt med sin känsla av att uppleva och därför av att leva. Konsumenter är en helt egen ontologisk kategori, det är ett eget släkte.

Lite förenklat kan man säga att det går fyra sorters människor ute på gator och torg. Eldsjälar, Luftsjälar, Vattensjälar och Jordsjälar. Månen är otroligt viktig för hur vårt psykiska (inre) liv fungerar. Så medan astrologin säger att Jordmänniskorna är maximalt fjärmade från verkligheten upplever de själv att de är maximalt "realistiska". För det ingår i Jordelementets "myt" att tro på det man kan se och höra och ta på.

*****

Hur ställer sig då Månen i Stenbocken till det sagda? Genom att kombinera Jordelementet med kvaliteten Rajas guna (passion, lidelse) och väga in Stenbockens härskare Saturnus, får vi en bra bild av det här sinnelaget.

Saturnus är blyets planet, den absolut mest negativa planeten i astrologin. Den drar allting till sig likt tyngdkraften. Den får saker att dra sig samman och koncentreras. Den är liv och energi som stannar av, rör sig allt långsammare. (Därför är Saturnus geriatrikens planet, och ålderdomens avstannande innan man gör in i döden och dumpar hela tidsrörelsen).

Det finns två sätt (minst) att förhålla sig till Saturnus: antingen ta strid mot prylarnas åldrande och förfall, eller att hänge sig åt det. Alla människor som värdesätter slitna och sjaviga kläder, och upphöjer detta till "alternativmode" har uppenbarligen en starkt bejakande koppling till Saturnus.

Och här ser man då Schlager-Annas Måne i kombination med Saturnus och dessutom i Stenbockens tecken! En nära släkting har Månen och Saturnus kombinerade (i ett Eldtecken) och han älskar gamla prylar. Nu pysslar han jämt och ständigt med en gammal SAAB från 60-talet. En annan släkting, född det remarkabla 1962 när ovanligt många planeter stod i Stenbocken, lever hela sitt liv genom konkreta prylar och praktisk design av föremål.

Andres Lokko, Schlager-Neo, med flera offentliga personer som granskats i samband med Månen i Stenbocken är inte alls exceptionella: Stenbocken älskar prylar - plus att de vill ha dem retro. Saturnus speltid ger historia, och ett föremåls historia är alltså substitutet för den själ som Mån-Stenbocken i sig saknar! Genom att identifiera sig med Materia (som förvärvat en historia) hittar den här typen av Måne in till sitt annars obefintliga känsloliv.

I samband med Lokko såg vi dessutom Stenbockens kanske mindre trevliga sida: viljan att vara Den Ende - jämför discoartisten Neos "lån" av namnet från Matrix-Neo, också han "Den Ende/Utvalde"... För den mest elitistiska Stenbocken gäller att ÄGA det enda eller det sista återstående föremålet av ett visst slag - sådana där rariteter som går för hutlösa pengar på snobbiga auktionsverk.

I den jämförelsen är Schlager-Annas stinkande gamla gympadojor en väldigt harmlös version av identifikation med den materialistiska process där saker nöts ner och blir färre och färre. För vad gör hon? Ja, inte dyrkar det sista återstående exemplaret av en pryl ("förstaupplagan") som vore den Gud själv, utan kämpar Sol-Skorpionens tappra kamp MOT förruttnelseprocessens slutliga och oundvikliga död/oanvändbarhet.

Hon har Sol och Måne i zodiakens kanske mest negativa tecken, men håller fast vid saker som förvärvat speltid (Saturnus/Kronos). Ett par Converse som en snuttefilt eller tröstnalle med andra ord, slitna grejer som den vägen förvärvat den själ som Mån-Stenbocken själv tycks så tom på.

Detta är materialism det med, men även materialismen kan zoomas in så att man ser dess olika dialekter. Jämför man "samlaren" Lokko med Schlager-Anna har de Solen i diametralt motsatta tecken: Anna kämpar mot Skorpionens eliminationsprocess och återanvänder gamla skor. Lokko går på snobbigt auktionsverk i London och bläddrar i katalogen och som den enkla materialist hans Sol-Oxe representerar gillar han säkert objekt i "mint condition", sällsynta föremål som bara "stått och samlat damm" och trots ålder och sällsynthet ännu tillfredsställer Oxens venusianska typ av materialism: det ska se snyggt ut.

Schlager-Anna är motsatsen, hennes Sol-Skorpion står för rebell-estetiken som vänder på Oxens begrepp och säger, "Ju trasigare och fulare, dess snyggare!"

söndag 14 mars 2010

Schlager-Anna: genuint intensiv Skorpion

Ja, det är bara att utöka collaget från ett tidigare inlägg, och till skorpionskådisarna Goldie Hawn och Amanda Seyfried adderas Sveriges nya sångfågel Anna Bergendahl. Nog är det samma kosmiska grundplan som ligger och smyger bakom alla tre.



Alla som förvirrat sig in i den här underliga grenen av astrologin lär sig efterhand att identifiera ett antal undertyper till ett soltecken, men vad det är som gör att vi grenar ut oss till mer eller mindre unika varelser, har jag aldrig lyckats få någon rätsida på. 

Astrologin är emellertid en fantastisk tankeväckare att inte snöa in och okritiskt tro ens på vår vetenskap, där DNA - vad än tidningarna låter påskina - är mindre förstått än man kanske föreställer sig. Jag ser en morgondag där vetenskapen återigen, som i antiken, förstår hur vi är skapade av en enda gigantisk intelligens och att astrologin var en föregångare i historien. Olika tider har bara haft olika sätt att berätta samma gamla historia på...


Jag ska inte kommentera horoskopet så mycket, men fastnar för den rätt banala men ändå roliga iakttagelsen att hennes framgångsplanet Jupiter (i Lejonet) knyter direkt an till den omåttligt livshungrande Rahu som detta år står i Skytten, som skjuter sin eldpil långt bortom det egna territoriet. Anna, 18, ut i vida världen!

Rent artistiskt har hennes röst beskrivits som fantastisk. Jag tyckte tvärtom. Hon pressade rösten aningen bortom dess naturliga räckvidd, och ett kallt och plåtligt klangläge uppstod. Hon var som britterna skulle säga, "grating" och  "not easy on the ears". Uppenbarligen är det här med sångröst en smaksak, och jag tror hon kommer att skola bort den här råheten.

Samtidigt är den inte svår att se i horoskopet: Månen i Stenbocken fullständigt kontrollerad av den kyliga och hårda Saturnus! Saturnus funktion är som vanligt att koncentrera eller komprimera, och kan antyda en medfödd begränsning av det dynamiska omfånget. 

Men Saturnus är ju också stilistikens planet, och här kommer då en välgörande påminnelse om att inte alla Mån-Stenbockar är "enbart yta" (jfr inlägget om schlagersångaren Neo). Ibland ger formaliseringens planet och tecken högst intressanta resultat på "insidan". Jag har t.ex. horoskopet på en musiklärare som borde ha blivit artist om landet Sverige haft någon uppskattning för medeltida musik framförd på gitarr. 

Han var en mycket saturnusdisciplinerad individ och med fantastisk precision i sitt gitarrspel. Här sågs en Sol och Måne i Eld representera det kreativa uttrycket medan klassisk gitarr, en typiskt saturnisk traditionalism, krävde hård kamp för bemästrandet (Eld/Jord är inte naturliga vänner). I Stenbocken befann sig lämpligt nog Mars med Jupiter för en "dubbeleldig" indikation på att vilja arbeta sig in i den klassiska traditionen!

(För en annan typ av traditionalism, Stenbockens tendens att välja samma hjulspår, se inlägget om Sophie Zelmani.)

Stenbocken och Saturnus kan i allmänhet kontrasteras med naturliga jordtecknet Oxen som tar saker som de är. Stenbocken är (via handarbetets Jordtecken Jungfrun) en perfektionist och det är därigenom det "artificiella" (som motsats till det naturgivna) kommer in. Ibland kan människor träna för mycket och bli bara stil... 

I avsaknad av skolning blir dock t.ex. begränsningar i röstregistret hörbara när, som här hos Anna, en extremt intensiv kombination av Solen och Mars i Skorpionen söker uttrycka sig, och i ett kontraktivt själsmedium (Månen + Saturnus) tvingar fram ett uttryck som själen egentligen inte vill släppa ifrån sig! 

Månen + Saturnus (och Solen i ett negativt polariserat tecken) antyder egentligen en extremt introvert natur, men jag har inte läst på om hennes liv och personlighet. Himmelens tonläge är emellertid ganska melankoliskt och t.o.m. dystert. För en annan lågmäld stämningsskapare, se britten Richard Hawley här och en nödvändigt komplettering här.

Apropå Saturnus som en gränsdragare och här i kombination med den personliga Månen och kontrollerande Venus i härskarläge i Venus (hon är söt, jfr solskorpionen Yvonne Rydings identiska Saturnus/Venus) kunde jag inte låta bli att notera kortväxtheten. Saturnus är en förbryllande planet, men när den står i hörnhus brukar den reducera kroppslängden. 

Här saknas födelsetid och de numrerade husen på kartan gäller inte. Likväl kan det vara så att Saturnus överambitiösa kontroll av både Måne och Venus räcker för att reducera längden. Jag har inte gjort några systematiska studier, men blev medveten om fenomenet första gången jag räknade ut en person som var nära dvärg och hittade Saturnus bara några grader från en Jungfruascendent och i opposition till en Måne i Fiskarna. 

Men Solen i detta horoskop var "släckt" av "avhuggna draksvansen" Ketu i Kräftan, så jag kan inte säga om den i detta fall extrema kortväxtheten var en kombination av två astrologiska "anomalier".


Tillägg 14.01

Upptäcker just att åtminstone en svensk till hörde samma som jag. Från kommentarerna till en AB-krönika - här är uppenbarligen en som kan de tekniska termerna för det jag yttrade här ovan:

kixxon, 56 år, Idag 13:18
Vad som slår mig är att inte fler reagerar på Annas kaninvibrato och guturala tonplacering. Det krävs år av intensiva studier,om det någonsin går att få ordning på problemet. Istället kommer hon att utsättas för ett slags rovdrift på hennes talang, utan att ge henne en ärlig chans att hitta en riktig röst. Det är producentväldets baksida. Lyssnar man noga, märks det tydligt att de unga talanger som kommer fram utan, tex idol, har mycket bättre röstmaterial.

Källa