Richard Hawley, låg brittisk musiker
från stålstaden Sheffield
En spin-off på nyligt inlägg (nytt fönster) om en psykolog utan någon som helst yrkesstolthet. Där den eminent intelligente djuppsykologen James Hillman aldrig tröttade på att påminna om att psykoterapi betydde att vårda själen och därtill anslöt sig till den idealistiska nyplatoniska synen på själen som väsensskild från den fysiska kroppen, där noterades psykologen Humphrey vara helt fylld av mainstream-åsikter om hur medvetandet framvuxit endast med evolutionen och materiens tilltagande komplexitet.
*****
Den sataniska axeln ("Satan" i etikettslistan) har nämnts flera gånger, men - och det här är en nyhet - den vediska astrologin har, troligen oberoende av den antika främreorientaliska föreställningsvärlden (judendom, kristendom), klassificerat 2a huset (Oxens "naturliga zon") och 8e (Skorpionens) som dödshus - båda två! Det är alltså en dödens axel som ligger dubbelexponerad längsmed "den ätande och skitande" sinnesmänniskans dimension! (Minns: Oxe/mun, Skorpionen/anus.)
Eller som kristendomen sade, "syndens lön är döden". En biologistisk människosyn, dvs en syn som saknar andliga perspektiv, är liktydigt med att dyrka Satan, dödens herre själv!
Och är det inte något konstigt med dessa biologer som studerar cellerna och undrar var livets första början ska hittas? Vet de någonstans med sig att de befinner sig i dödens rike och själva är döda (ur övervåningens perspektiv), men inte har intelligens annat än att psykopatologiskt söka nycklarna till evigt liv för att kopiera den verkliga världen? (Valhall, Paradiset, Brahma Loka - det finns många världar bortom vår, och säkert betecknar en del namn samma "plats"...)
I den här biologistiska fällan har västerlandet på det hela taget trillat. Det blir bara så uppenbart när man, som jag just gjorde, hittar den sataniska principen i en framgångsrik psykolog - den yrkesgrupp man trodde skulle stå upp för själens ontologiska unikhet - och sedan noterar att det som vanligt är en reduktionstisk materialist. Livet ska krympas ner till en modell människan kan kontrollera och manipulera.
Är då detta inte ett nobelt företag? Jo, givetvis drivs många av viljan att lindra lidandet i världen. Naturligtvis är satanisten inte ond, finessen är att den diaboliska principen jobbar under täckmantel! Den förefaller vara ljus och skänka kunskap om vad människan är. Men den har sin egen agenda, och under allt verkar Skorpionens avundsjuka gentemot Livet.
Skorpionen är aldrig nöjd med sin skuggroll, vilket senast Stina Dabrowski visade i efterspelet till sitt deltagande i "Här är ditt liv". Ett annat exempel på den ättika som rinner ur Skorpionerna, se bittra feministen Maria Sveland som känner sig sviken av samhället och påtvingad en kroppslig kvinnoroll hon tydligen inte vill kännas vid. Bloggen är förstås full av betydligt "saftigare" exempel på skorpionens gift när det knasat sig.
Skorpionen fungerar bäst när den bara biter ihop (dess grundtillstånd) och gör sitt jobb, är "professionell". I skenet av dessa, se åter psykologen Humphreys Mån-Skorpion och hans upptagenhet av hur den primitiva människan lärde sig kommunicera! Talande, är det inte?
Det går inte att underskatta ens zodiakens allra enklaste tudelning, den mellan negativt polariserade tecken och de positiva. Jag fick en ny bekräftelse på det efter att jag, alldeles för sent för att kalla mig hipp, upptäckt den suveräne "stämningsmusikern" Richard Hawley (alt pop).
Om hans tidigare album gått åt det ljuvligt melodiskt melankoliska (men ändå inte deprimerande), har han i dagarna kommit ut med en riktigt dyster skiva - inspirerad av privata relationsstrul.
En snabb beräkning av födelsedagen visar upp det gamla vanliga för den människotyp som lever enbart via sina sinnen - i den negativa polaritet som uppenbarligen "är låg" eller drar mot problem och depression snarare än kreativitet och problemlösning. Hans musik kallas också "mood music".
Dessa är kosmiska sanningar, bara att gilla läget! Varför man kommit att hamna i ena eller andra gruppen är, gissar jag, en fråga mellan individen och hennes själ (och tidigare liv).
:-)
I praktiken ett "stämningshoroskop" av Jord + Vatten.
Rahu och Ketu i Eld och Luft aspekteras knappt,
förutom genom Jungfru-Mars 210° blick mot Vädurs-Rahu.
En intressant iakttagelse kring den fenomenala artisten Hawley: Vem förutom en Stenbock - Saturnus och åldrandets tecken - skulle komma på idén att skivdebutera med ett omslag fyllt av pensionärer på skivans ut- och insida ?! (Musiken är överlag ganska depressiv!)
Våra flera stjärntecken formligen röjer oss i varje steg!
Saturnus är bl.a. ålderdomens och dödens symbol i indisk astrologi (som i väst, fast vår astrologi är egofixerad och tenderar att dölja symbolernas sanna innebörder). På Hawleys himmel är Saturnus mycket klent placerad intill Månen, symbol för själsliga stämningar i emotionella Fiskarna.
Eftersom Fiskarna är martyriets (vittnandets) tecken, blir Hawleys solära disponent benägen att "sjunga ut" om sina låga känslor! Och med enorm effekt. Likväl illustrerar detta sorgen hos "fallna själar" som ännu inte hittat vägen tillbaka. Det avslutande (instrumentala) spåret driver nästan smärtsamt hem den poängen genom den närmast cyniska titeln:
Eftersom Fiskarna är martyriets (vittnandets) tecken, blir Hawleys solära disponent benägen att "sjunga ut" om sina låga känslor! Och med enorm effekt. Likväl illustrerar detta sorgen hos "fallna själar" som ännu inte hittat vägen tillbaka. Det avslutande (instrumentala) spåret driver nästan smärtsamt hem den poängen genom den närmast cyniska titeln:
När inte ens "ljuset i slutet av tunneln" är vad det sagts vara, då är allt hopplöst! Då har den sataniska (inomvärldsliga) principen nästan kvävt själen.
PS. Vid dubbelkoll med artisten Chris Isaak ("Wicked Thing" - stor hit 1990) vars dämpade mörker påminner väldigt mycket om Richard Hawleys musik, var det knappast förvånande att upptäcka att amerikanen har psykindikatorn i...Stenbocken! Och Saturnus, Månens disponent, står i sin tur i ultramörka Skorpionen. Ska vi säga att cirkeln är sluten?
Se även en fortsatt analys av Richard Hawleys horoskop.
_____
Detta inlägg utvidgades 091009 med reflektionen kring skivomslaget och de följande styckena.
6 kommentarer:
Jag är lite förvånad över din karakteristik av Skorpionen. Inte bara i det här inlägget, utan du skriver jämt skit(!)om detta tecken. Om man läser "vanlig" astrologisk karakteristik av det tecknet, talas det förvisso om svartsjuka och hätskhet som tecknets baksida, men framför allt att tecknet står för djuplodande, intuition, dynamik osv. Är det alltså så att den indiska astrologin ser mer negativt på Skorpionen? Och de negativa tecknen över huvud taget? För jag tycker att dessa överlag beskrivs väldigt negativt(!)här. Och de positiva överdrivet positivt. Alla tecken har väl sina för- och nackdelar. Att ha stor övervikt av det positiva kanske inte enbart är positivt? Och samma fast tvärtom för negativa. Balans är väl det bästa i ett horoskop, eller vad säger du? Jag ska tillägga att jag inte är Skorpion själv...
Tecknen har fixerade betydelser, t.ex. Väduren/ego. Fiskarna/icke-ego, Lejonet/liv, nöje, blottat hjärta. Skorpionen är negationen av allt Lejonet står för! Tillslutenhet, instinktiva mothugg i försvar, död. Lejonet strålar i 150, Skorpionen SOM SYMBOL står för ett heroiskt försök att blockera att samma livsenergi läcker iväg!
Lyckligtvis är ingredienserna förbrukningsmaterial som ska mixas samman till en berättelse. I slutändan är det inte längre Skorpionen - ett isolerat datum - som är primärt, utan framställningen, helhetsbilden. I blogginlägg måste emellertid enkla data repeteras eftersom de flesta läsare kommer in från en länk till inlägget. De har inte sett samma historia dras dussinet gånger redan. Håll dessa aspekter i åtanke om du läser mer än ett fåtal inlägg.
Sant är att varje tecken (och planet) uttrycker sig i ett spektrum, "rimliga" och "överdrivna" uttryck. Vid tolkning flyter allt inledningsvis. Skorpioner är _i praktiken_ (dvs inte som isolerad symbol) oftast prima exempel på integritet (men notera återigen den "negativa" motbilden till Lejonets - som Skorpionen skulle anse det - ohämmade sceniskhet).
Din invändning är lustigt nog en exakt spegelbild till en annan kommentator som tyckte jag favoriserade Lejonet! Se mitt utförliga svar på det intrycket i detta inlägg. Det kanske kan ge fler pusselbitar även här.
Bloggen använder den sideriska zodiaken och en bantad version av vediska metoder. Det är sant att Indien aldrig trippade på ego som västerlandet gjorde, utan har behållit en mycket mörkare människosyn kring jaget. Vi är ett fallet släkte som sjunkit ner i reinkarnationens kretslopp, etc.
Indisk astrologi tycks svart för en ego-kultur, men den säger inget som inte kristendomen eller någon av världens stora filosofier redan berättat. Astrologin (väst eller öst) är egentligen en del av filosofin, men den västerländska 1900-talsversionen var en enda orgie i ego-boost.
Den riktiga astrologin skalar av alla ego-höljen och visar att det inte är mycket som talar för människan i nu-läget. Därför är det här en av de få svenska astrosajterna som inte drar sig för att slänga in filosofiska tankar, om inte i varje inlägg, så åtminstone några gånger per tio poster.
Naturligtvis skulle ett system med bara 2 goda planeter och upp till 7 uttalat onda vara helt nedslående om man inte såg människans belägenhet ur ett större perspektiv, som ges via t.ex. själavandringen. Horoskopet anses vara ett karmiskt fingeravtryck av själen vid INGÅNGEN till detta liv. Men adresserar den sina blindfläckar, kommer andra liv under starka himlar. Då är man en maha-atma, en stor själ, som arbetar för mänskligheten och inte längre främst på sin egen förbättring.
Skorpionen, Fiskarna och Kräftan ÄR moksha-tecken och talar om "upplösning". Kraftfull betoning av Vatten tyder på själar som MÅSTE konfrontera sin biologiska natur: Vatten som ren biologisk instinkt är försvaret för biologisk överlevnad - något som passar i djurriket men faller kort om den nivå homo sapiens verkar på. Ur den indiska filosofins perspektiv finns inget behov av att sjunka ner till reptilhjärnans instinktiva nivåer. Människan har en högre destination än "naturen".
Där veckotidningsastrologin sviker, är att den inte presenterar tecknen i skenet av de stora frågorna. Den smickrar som sagt egot genom att förskönande skriva om Skorpionens faktiska uppgift. För Skorpionen ÄR dödens princip, och protesten mot "livets orättvisa" (Jobs veklagan i Bibeln). Problemet är att Skorpionen till att börja med definierat liv som biologiskt liv och dess koppling till avföringen påminner ständigt om naturens förruttnelseprocess. Och det är därför den protesterar, och kan symbolisera, Satans hat mot Gud/Solen/Lejonet, och i vanartiga fall utmärker sig för mothugg snarare än av eget kreativt arbete. Men se dock vilket soltecken som kammat hem flest Nobelpris i litteratur! Och se länken härovan för några "goda" Skorpioner jag nämnt!
Tack för det utförliga svaret. Jag uppskattar överlag denna blogg med sina tankar och teorier. Det som jag har lite svårt för är det där med den negativa synen på jord/vatten som "satans avkomma" (som du skriver i svaret till "Nemo") och som enbart symboliserande det materiella och inte det andliga. Men uppenbart är det så den indiska astrologin såg det. Och sen får man ju som läsare tänka själv. Annars brukar ju i "vanlig" astrologi de negativa tecknen beskrivas som mer introverta och de positiva som mer extraverta. Och det behöver ju inte betyda att man är mer materialistisk som introvert och vice versa. Det kan ju t o m vara tvärtom, att en extravert ser mer till det ytliga.
Men som sagt, det är uppfriskande att läsa något som djupare veckotidningsastrologin.
Jag brottas själv med problemet att vissa - men inte många - horoskop som är nästan eller helt dominerade av Jord/Vatten faktiskt är för individer med en andlig livsinriktning!
Sv. akademins sekreterare Peter Englund, stadigt i Jord/Vatten, uppsnappade jag någonstans, var kristen, och en katolsk filosof jag gillat för hans skärpa är Norris Clarke - väldigt "knastertorr" (Oxe/Stenbock på Sol och Måne). Här kan man visserligen fråga sig: vari består andligheten? Är det av ren traditionalism de är andliga eller religiösa? Makt och fasta strukturer här i världen är inte vad den här bloggen definierar som äkta andlighet, men fysiska fenomen kan förvisso leda tankarna tillbaka mot Centrum.
Och man får inte glömma att horoskopet är "ingångsvärdet" i detta liv. Det berättar inte allt. Kanske själen har tagit sig uppdraget att sjunka djupt ner i materialitet för att på detta sätt väcka sig vid liv. Kan man se på horoskopet om någon "sover" i materien eller brukar den för att vakna till högre medvetenhet? Jag svarar ett försiktigt ja, men bara om man har tillgång till födelsetiden och kan inspektera de 12 husen utöver alla bloggens kändishoroskop som får nöja sig med bara födelsedagen.
Prognosläran i vedisk astrologi har jag knappt nuddat här, men man genomgår planetära cykler (dasas) under sitt liv, och skulle bara någon planet i födelsehoroskopet bryta av mot en i övrigt "låg" profil, och individen har turen att hinna nå den planetens dasa under sitt liv, kanske en remarkabel kursändring inträffar just under de åren! (Det har sagts att Marilyn Monroe aldrig hann fram till sina positiva dasas, för hon föddes och började sitt liv under de allra svåraste cyklerna - och tog livet av sig förrän frukterna börjat skördas!)
Psykologiska översiktsporträtt av Lejonet, Skorpionen och de andra, är skrivna ur någons perspektiv. Vi är alla matade med västerländska versioner av astrologin där t.ex. ego hyllas som något gott. Därför är också ego-porträtten positiva. Att bli påmind om hur svart Skorpionen är när man bryter bort psykologiskt mjukprat, och bara tittar på dess grundkomponenter (Vatten, tamas guna, med mera), är störande! :-)
Den indiska astrologin har visserligen en praktisk sida (Blir jag rik? Gifter mig lyckligt?) , men i grunden är den en lära om vad atman (andesjälen) trasslat in sig i för karmiska härvor som den nu, i detta liv, är här för att ordna till.
Jag ska försöka vidareutveckla de här tankarna i ett kommande inlägg, eftersom inlägget med etiketten "Filosofiska grundantaganden", inte är nog fokuserad på just den här frågan, och kanske heller inte texten kopplad till etiketten "De fyra elementen / Polaritet".
Apropå första stycket i ovanstående kommentar: Det kanske är så att indierna inte heller satt inne med den absoluta sanningen och kunskapen om allt...
Jag anser själv att jag tillhör den kategori du nämner :-) Jag vet inte om du minns, men för ett tag sen kommenterade jag om att jag som starkt betonad på jungfrun/oxen inte kände igen mig i det där med prylfixerad materialist. Och det visade sig att jag har solen i 12:e huset med det sideriska systemet. Dessutom, som du själv har sagt någonstans: Det finns en faktor X i astrologin.
Mvh
Susanne
Delningen av de fyra elementen i en andlig och en materiell halva är inte specifikt vedisk - jag glömde säga det. Både i det gamla Grekland och i Indien är alla fyra element materiella (i Indien egentligen fem, men "eter" är det som de andra fyra vilar och verkar inuti).
Mitt bruk av elementen som en trappa ner och upp börjar med ett uttalande av Herakleitos (sök den här bloggen) och är mer specifikt nyplatonisk (dito). Senantikens astrologer bör ha haft ungefär samma auktoriteter att luta sig mot för sin världsbild. Bloggen är inte exklusivt vedisk utan mer "senantik" - måste jag platsbestämma denna hybrid säger jag Palestina (pga. ett möjligt tidigare liv). Jag ska, som sagt, söka skriva ihop ett särskilt inlägg grundtänket bakom de fyra elementen.
***
Solen i 12e är en verklig joker i leken! I torrt rationalistiske ingenjören Arthur M. Youngs horoskop är det denna enda planet som förklarar hur han från ren matematik och handgriplig ingenjörskonst (han har Månen i "materialnära" Stenbocken), nådde till metafysik (ett uttryck för andlighet). Här var det Luft i 12e.
Å andra sidan har just David Letterman i sina sexaffärer visat hur Solen i 12e kan bete sig när den dukar under för "sensationalism". Här var det Vatten i 12e - dess "naturliga" och normala plats och uttryckssätt - dvs, stort behov av näring via de fem yttre sinnena.
Hos Letterman blev det en rätt godmodig rumlare - och det ska han kanske tacka psyket/Månen i jovialiska (Jupiter) Skytten för!
Det är inte lätt att se vartåt det lutar, men där födelsetid finns väljer jag att låta 9e huset (filosofi, religion, högre vetande, högskola, långväga resor, etc) få sista och avgörande ordet om man är tveksam.
Den vediska astrologin framstår dock som ett system som har absolut koll på individens "karma". Jag har inte velat gå in på det (och kan inte mycket om saken), men de har metoder för att kategorisera horoskopets grad av "andlighet" för att först därefter bestämma vilket DASA-system man ska använda för prognoser över livets olika skeenden! Vissa dasa-metoder får bara användas för "högt utvecklade själar", de skulle ge fel resultat på "medelmåttiga" horoskop!
Detta är alltså en fullständigt fatalistisk typ av astrologi som menar att allt kan studeras i minsta detalj. Jag vet inte om jag någonsin kommer att ge mig in i den här djungeln av system. Bara i gratisprgrammet Jagannatha Hora finns nästan 50 dasa-metoder att bruka! Jämför det med västerländsk astrologi. Där finns två typer av progressionshoroskop och så de simpla transiterna. Typ.
Skicka en kommentar