[Ett inlägg som alls inte är särskilt historiskt men väl ännu ett halvambitiöst försök att knyta samman och klargöra ett antal begrepp som bloggen slänger sig med.]
Sajten LiveScience rapporterar om ett norskt gravfynd där finare folk haft som sista vilja att deras slavar skulle halshuggas och begravas med dem. Det hela är lite väl likt regeringen Reinfeldts och moderaternas arbetslinje med gratis slavarbetskraft (fas 3) eller subventionerad hemhjälp av utländsk lågstatustyp.
Det här förklarar t.ex. varför moderater känns så primitiva och närmast neandertalaktiga, de pratar jobb som tvång, kultur begränsad till kommersiell massproducerad smörja och saknar varje anlag för en högre intellektuellt diskussion om människans villkor. (Den här begränsningen yttrar sig inte sällan i en utbildning till ekonom - högskoleämnet för de mest svagt begåvade.)
Finns det möjligen en grupp själar som fortfarande befinner sig på en långt mer primitiv utvecklingsnivå än folket i stort? Röjer de sig när de skaffar fina kläder - som chica moderater - och kontrasten därmed blir tydligare än någonsin?
Man kan också börja fråga sig om NATIONALHOROSKOP på något närmast övernaturligt sätt "sparar" och avslöjar gamla synder. Är det de jordbrukande och onda vikingarna som förklarar varför både Danmarks, Norges och Sveriges gällande nationalhoroskop är så infekterat av Satans stjärna, dvs. den onda materiens degraderande influens på människan?
Likt Egyptens gnostiker för 1700 år sedan finns det tre sorts människor, hyliker, psykiker och pneumatiker. Hylikerna liknade jag häromdagen sarkastiskt vid orker (själlösa lermonster från Sagan om ringen). Psykikerna är de mentala, de som drivs av enbart sinnena och ett förnuft som inte ens söker gå bortom sinnena i sin vardaglighet. Hela sitt liv lever de i den sublunära sfären och tittar aldrig upp mot stjärnorna och förundras. Därför kan stjärnorna inte heller knyta an till dem, och lyfta dem... Gudamänniskan förblir en aldrig infriad potential hos dessa psykiker (Nya testamentet kallar dem "själsliga människor" och menar då inte den odödliga själen.)
Bara pneumatikerna - de andedrivna - rör sig fritt och kan kallas intellektuella via en genuin kontakt med sitt inre, dvs med stjärnhimlen. (Enligt det här djupa schemat är alla rymdfarare i sina raketer och månfärder bara ute och snurrar runt på ytan - de färdas bara i kilometer räknat men inte reellt.)
Som bekant finns en djup misstro till intellektuella i Sverige och ett avgjort hat mot religiösa. Sverige hatar pneumatiker och i det här landet betyder pneumatik bara läran om hur materiell mekanik fungerar. En total våldtäkt och skymf mot ordets kopplingar till en högre orsaksvärld.
Denna degraderade natur, denna ensidigt praktiska orientering skulle kunna förklaras med att det är vikingarnas primitivism som är det ok eller den karma som Sverige i lika hög grad som det nyrika och inskränkta Norge och det degenererade och invandrarhatiska Danmark har att bära.
Här är då tre närbesläktade folk som alla har Djävulens eller materiens korrumperande influens i sina nationalhoroskop. De ligger uppenbart efter mänskligheten i stort men kompenserar sig (som egentligen varje nationalitet gör) genom att anse sig förmer än alla andra.
Men som LiveScience berättar för omvärlden om oss nordbor, så stal vi kvinnor och använde som sexslavar långt innan dagens sexturism och torskar och fiaskon som hämtar hem kvinnor från Sydostasien eller slavbinder dem där nere fabriker som tillverkar billiga kläder åt oss. Svensk "företagsamhet" har inte utvecklats värst mycket sedan vikingatiden.
Sveriges karta (det första inlägget av många)
Norges karta (har etiketterats fem gånger med landets namn, en ynnest som inte vederfarits dess grannar)
Danmarks karta är så gammal (och brukar det indiska formatet) att versionen från det här inlägget (om det inre våldet i svenskheten!) känns mer aktuellt:
Danmark har inte någon planet nära den onda stjärnan Algol. Likväl är den försoffat sataniska axeln (Oxe/Skorpion) så nära man kan komma en direkt djävul i blodet, utan att blodets planet Månen eller någon annan stämningsskapare faktiskt direkt påverkas av Algol. Den danska slafsigheten är distinkt lik den tröga gyttja som Solen i Oxen och Månen (fallen) i Skorpionen tenderar mot.
Flegmatiker är ett annat ord för den här andligt loja och materialistiska typen. Den romerska filosofen Plotinus (200-talet) erkände inte ens förekomsten av ett genuint förstånd hos sådana här människor. Deras själar är nämligen orienterade primärt mot sinnevärlden istället för "inåt", mot det egna gudomliga intellektet. Plotinus korrekt orienterade förstånd har den här bloggen (utan att veta om det) kallat "Vägen upp" och ibland beskrivit som Saturnus i sitt härskarläge i Luft/Vattumannen.
"Vägen ner", en lägre och icke-egentlig förnuftsverksamhet ses istället i Saturnus i sitt härskarläge i Jord/Stenbocken. Jordelementet - solida kroppar - är en förutsättning för att kunna falla för villfarelsen att ge sig ut och mäta och väga världen på det sätt som den materialistiska människan gör.
Förnuftsplaneten Saturnus är således i senantik nyplatonism en oerhört viktig planet för den säger något om Själen !!! Också detta har bloggen intuitivt anat och använt begreppet "Själens form". Av detta följer med nödvändighet att olika årskullar människor ömsom är "på väg ner" - på väg att tappa greppet om sin inre andliga natur - medan andra årskullar är "på väg upp" tack vare Saturnus orientering i zodiaken. Detsamma gäller för nationer.
Det grekiska ordet för förnuft, logos, är dock problematiskt eftersom varje planet är sin egen "förnuftsprincip". Men Saturnus, Själens eller Världssjälens (vårt solsystems) yttre gräns, måste väl sägas vara det förnuft varmed Själen känner sig själv. Och det gör Själen bara genom att kontemplera sitt ursprung i stjärnhimmelen, en himmel som är det synliga emblemet för Guds Intellekt, tillika det verksamma centret i den pneumatiska underarten av människosläktet.
Sverige har som sagt en "algoliserad" Måne, inte för att den befinner sig tidigt i Oxes tecken utan för att dess disponent Mars gör det.
Norrmännens Måne står i 12e huset och deras vilja att slippa inblandning från andra folk - utom möjligen svenskar för de enklare jobb de inte själva vill göra längre - förklaras bäst av Kräftan i detta hus. Uppenbarligen har inte folksjälen på något sätt eroderats sedan unionsupplösningen trots att det tolfte huset säga teckna befrielse.
Och kanske beror det på att Månen som kollektiv planet, som symbol för folksjälen inte går att sudda ut på samma sätt som en individ kan ta sig an arbetet med att jobba bort den onda dispositionen ur sin natur och flytta sin kognitiva verksamhet till den högre, rationella själen.
Men vad babblar jag om? Sådana här oceanångare som den mäktiga själen ändrar inte kurs i en handvändning. Det tar många liv. Det horoskop man föddes med, det får man i de flesta fall leva med. Under vissa perioder flyter livet på, under andra testas själen genom motgång. Det är så man ser vilket virke man egentligen är gjord av... Moderaternas enfaldiga fixering vid konsumtion med guldkant jämfört med vad som strömmar ur deras munnar, är förstås ett väl övertydligt exempel på livslögnen hos de teutoniska folken när de drog sig så långt bort från världen som möjligt var och bildade Skandinavien.
En sista kommentar om vad det blivit av vikingarna. Det moderna Sveriges horoskop har avgjort en ny väg på gång jämfört med de gamla materialisterna, men landets nuvarande horoskop är, påtalat många gånger, problematiskt. Sol och Måne är så väsensskilda!
Vi har Solen i Vattumannen i det lekfulla skapandehuset. Vattumannen är dock en stel och förnuftsdriven (Saturnus) princip vilken bäst förklarar att landet lyser som en Sol i frågor om ingenjörskonst. Månen eller den diffusa folksjälen står i nybörjaren Vädurens tecken, men den här sinnets frigörelse och autonomi som Väduren tecknar havererar illa eftersom disponenten Mars borrar ner sig i den lokala myllan i Oxens tecken (och där förgiftas av Djävulens stjärna).
Vi får med detta teknokrater eller ingenjörer som inte förmår höja sig upp till det Plotinus kallade det egentliga förnuftet eftersom sinnet är våldsamt och aggressivt bojat till det materiellt substratet. Hos gemene man ser den här havererade intellektualiteten - ingenjör och simplistisk materialist - ut som den här rubriken avslöjar:
SvD medger i allt mindre utsträckning länkar tillbaka till de bloggare som kommenterar aktualiteterna i tidningen. Det ska nog svenskarna vara glada för. För hade svenskans borgare hittat så här långt, hade nu insikten nått dem att de fortfarande är nazianstrukna hälsofascister - fullt upptagna att inskränkt och egocentriskt bygga en nation av Adolf Hitlers övermänniskor. Jag har sagt det tidigare och det blir tydligare och tydligare: en stor del av svenska folket förefaller vara återfödda tyskar från tiden för Andra världskriget.
De värderingar som slagit rot - främst via Moderaterna men även genom deras än mer vulgära småsyskon i Sverigedemokraterna - är typiska för inte bara 1920-talet utan också för en äldre sorts brutal och primitiv etnocentriker: vikingen som från tid till annan for ut mot sin omvärld för att röva och sno åt sig. En makalöst outvecklad kultur som uppenbarligen nästan helt baseras på Jordelementets brutalitet och föga på den mänskliga dimensionen - Luftelementet.
Eldelementet är intressant för antike romerske diktaren Manilius och andra källor menar att detta är det levande Djurets element. Lejonet
är t.ex. det nobla djuret, savannens konung men likväl en blott
naturlig varelse, en som lever för att leva. Livet som självändamål.
Djuret är således en annan Sort än Människan (grekiskans anthropos) trots att latinets anima distinkt för tankarna till en "levande själ" och latinet också betyder "vindpust" (precis som pneuma använder vinden som symbol för den livgivande anden. Här flätas traditioner och språkbruk irriterande nog samman.
De egyptiska, platonskt influerade gnostikerna reserverar uppenbarligen luften för en högre pneumatisk princip än den psykiska, där annars psyche och anima anses peka mot samma sorts levande själ.
Och lägg till detta - som befriande nyckel eller till ännu mer förvirring - hinduismens lära om solvinden - prana - som strömmar från solen och fångas upp av den mänskliga kroppens subtila inre kroppar. Det är denna solvind eller livsenergi som i dess utmattning reduceras till sperma i den manliga kroppen - och gissningsvis äggproduktion i kvinnokroppen - kvinnokroppen nämns sällan i dessa sammanhang...)
I vissa tankemodeller påminner Luft därför pneuma, den andliga och livgivande anden som är "spöket" inuti en mänsklig förbrukningskropp. Anden är återigen något annat än själen!
Luft, enligt denna modell, är således det enda elementet I VÄRLDEN som ger associationer till en övernatur - en värld bortom den levande solmotorn i vårt kosmos. Att indisk astrologi ställer den essentiella Luftplaneten Saturnus mot Solen och kallar den Världssjälens form påminner dock om att Själen, både den kosmiska och den individuella liknas vid ett dualt system där Solen och Saturnus ÄR Själen som helhet.
Enbart Saturnus tecknar endast Själens form och enbart Solen är bara den levande "andesjälen" i dess uppgift att leva och uppleva under en given inkarnation. Detta enda liv gäller såväl den enskilda människan som vårt solsystem eller vår Världssjäl som enligt både hinduismen och modern astronomi har ett slut i tiden.
Hur kunde då antikens tänkare betrakta världen som evig? För att de betraktade världen ur ett rent förnuft och inte via en felorienterad Saturnus som stirrade in eller ut i världen! Prepositionerna "in" och "ut" är en ständig källa till bekymmer tills man inser att de är inadekvata för den eviga andemänniska som går genom väggar och överhuvudtaget har sett igenom plattmarksperspektiven och småkrypens antingen/eller-tjafsande. Det finns bara en sanning men den är inte åtkomlig för hyliker/materialister och psykiker/det felorienterade förnuftets varelser.
När väsendet bakom Luftplaneten Saturnus kontemplerar "inåt", finner den originalet till denna obeständiga materiella värld - den himmelska förlaga som befinner sig utanför tid och rum. Väsendet bakom Saturnus är förstås Världssjälen som genom kontemplationen mot sitt inre centrum kommer i kontakt med Nous, det gudomliga Intellektet.
Bara genom en korrekt orientering vinner Själen substantiell existens. Sekulära borgare och andra materialister har faktiskt rätt när de förnekar dessa högre ting, för bara genom att vända sig bort har de förspillt sin enda koppling till sin egen evighet. De har valt att bli förbrukningsmaterial och de kommer som bästa att få brinna efter sin död - brinna medan deras olika själssubstanser bryts ned och återvinns.
Det är därför själen måste återfödas så många gånger på jorden. Människorna är ju sådana idioter, deras LUFTKROPPAR är i allmänhet så dåligt utvecklade. (Och många stater i världen söker dessutom hålla människorna omogna - de jobbar och slavar bättre åt härskarna då.)
Själen måste fullända sin Luftkropp så att hon förmår greppa att det bara existerar en Sanning och därutöver mängder av patetiska och mer eller mindre skeva försök att gestalta denna. Moderaternas luftslott är nog det sjukaste som någonsin existerat. Fuskbygget hänger inte ens ihop utan anhängarna LJUGER ihop nödlösningar varje gång sprickorna avslöjas.
Det är därför Saturnus också är Döden och Gränsdragaren. Det är i Saturnus Luftkropp det enskilda människolivets bidrag till Världssjälen avstäms mot Sanningen. Saturnus dödar utan pardon det som inte var korrekt, det som bara var ett skevt luftslott. Saturnus i kraft av sin essentiella Luftnatur är det korrekt orienterade förnuftet, det som känner Sanningen.
Den som inte ger sig hän till Döden kan aldrig bli en pneumatiker, kan aldrig komma i kontakt med sitt verkliga intellekt, den kärna av det gudomliga Intellektet som skänker den individuella själen en verklig existens. En sådan människa som inte närmar sig frågan om döden förblir bara en gatsmart apa, en moderat, en sekulär borgare, en konsumist!
Vad ska vi äta idag, älskling? Något som vetenskapen ordinerar?
