[Jag rekommenderar först och främst det fristående tillägget om indisk rationalism efter min upptäckt att Sai Babas födelsedatum är föremål för kontroverser.]
En liten notis blev det i svenska medier (AB, DN, SvD) när Sai Baba, en av de indiska andliga storheterna, tog av sig kroppshöljet och vandrade vidare. Hur många synonymer och eufemismer människan skapat sig för den onämnbara döden! I astrologin verkar den genom liemannen Saturnus som redan från början mätt ut våra dagar och sedan skördar oss när "rätt tid" anländer.
Egentligen är även Saturnus bara ytterligare en aspekt av vårt medvetande, ett perspektiv på vår eviga daimon, vår "översjäl". Människor på egonivå ser gärna att de har en skyddsängel eller andlig vägledare över sig men det är för att de ännu inte är mogna att ta sin andliga identitet i besittning. Det ena utesluter förstås inte det andra, men jag tror många visualiseringar av sådana här väsen egentligen bara är sätt att synliggöra vårt eget högre själv.
En liten notis blev det i svenska medier (AB, DN, SvD) när Sai Baba, en av de indiska andliga storheterna, tog av sig kroppshöljet och vandrade vidare. Hur många synonymer och eufemismer människan skapat sig för den onämnbara döden! I astrologin verkar den genom liemannen Saturnus som redan från början mätt ut våra dagar och sedan skördar oss när "rätt tid" anländer.
Egentligen är även Saturnus bara ytterligare en aspekt av vårt medvetande, ett perspektiv på vår eviga daimon, vår "översjäl". Människor på egonivå ser gärna att de har en skyddsängel eller andlig vägledare över sig men det är för att de ännu inte är mogna att ta sin andliga identitet i besittning. Det ena utesluter förstås inte det andra, men jag tror många visualiseringar av sådana här väsen egentligen bara är sätt att synliggöra vårt eget högre själv.
När nu en känd guru avlidit, varför inte ta tillfället i akt att undersöka den vediska (och för all del västerländska) astrologins koppling mellan andliga personer och Jupiter. På sanskrit heter ju planeten till och med Guru.
*****
Men först en lång parentes. Den medeltida kinesiska kalendermetoden Ho Lo Li Shu som jag ibland använder för ett andra "läkarutlåtande" över tidsandan, tvekar inte ett ögonblick. Den drar till med Feodalherrens bild - en stark man som den svaga massan tar tillflykt till och som bjuder den en fokuspunkt. En född ledargestalt, andlig eller sekulär, kunde väl inte beskrivas tydligare!
Från en samling med 1.300 horoskop, i huvudsak celebriteter, hittar jag följande födslar till samma födelsetema som Sai Baba, sinnebilden av någon som "håller fast vid den enande kraften på insidan". Eftersom Sai Baba själv var en ledarfigur kan detta tolkas som att han själv har en inre källa att ösa ur.
| Hx | Ln | Prim | FirstName | LastName | UserDate |
|---|---|---|---|---|---|
| 8 | 2 | No | Mircea | Eliade | 1907-03-13 05:00:00 |
| 8 | 2 | Yes | Paul | Newman | 1925-01-26 06:30:00 |
| 8 | 2 | Yes | Sai Baba | 1926-11-23 05:50:00 | |
| 8 | 2 | Yes | Silvia | Bernadotte | 1943-12-23 06:00:00 |
| 8 | 2 | Yes | Blomman | 1944-08-13 06:03:00 | |
| 8 | 2 | Yes | Gianni | Versace | 1946-12-02 06:00:00 |
| 8 | 2 | Yes | Farah | Fawcett | 1947-02-02 15:10:00 |
| 8 | 2 | Yes | --- | --- | 1962-08-xx xx:xx:xx |
Intressant nog hittar vi drottning Silvia här, som utan att skylta med det givit ut en bok med kristet material. Hon är djupt troende och äger med andra ord den korrekta orienteringen in mot livets Centrum snarare än mot dess mörklagda periferi (illustrerat av Jordelementet i astrologin).
Än mer stärks intrycket av att Mircea Eliade var världens kanske mest ryktbara auktoritet på shamanism - ett fenomen som förlorar sig in i historiens dunkel. Shamanen, häxdoktorn med förmåga att lämna kroppen och resa i andra världar, var en social roll innan människan ännu organiserat sig i stadsstater och institutionaliserat sin andlighet som religion. Shamanen dog ut och ersattes av Översteprästen som inte alls garanterat hade några upplevelser av högre världar. Det räckte med att rabbla de heliga traditionerna.
Tyvärr har Ho Lo Li Shu, precis som alla andra prognosmetoder, sina tillkortakommanden. Den förefaller se "livsmotivet" men inte om man faller kort om det och blir en urartad version.
Således har vi också märkliga figurer som Blomman, en alkoholiserad man som fick 15 minuter i rampljuset i samband med svenska schlageruttagningen i slutet av 1970-talet eller möjligen början av 80-talet. Jag tror han gav ut ett helt album med rossligt framförda sånger. Det här var under tiden svenskarna fortfarande kände en smula med varandra, innan Reinfeldts privatistiska evangelium började krympa ner svenskarnas intellekt.
En annan märkligt dysfunktionell "centralgestalt" var Versace, modeskapare som mördades av en svartsjuk f.d. gay älskare. Också hos den godmodige och fantastiska skådespelaren Paul Newman (vilken auktoritativ ledargestalt!) fanns tragik. Han misslyckades helt fostra sin son, som spårade ur. Newman sysslade mycket med välgörenhet mot slutet av sitt liv, kanske som kompensation för att avkomman gick under.
Farah Fawcett, en av de ursprungliga kvinnorna i tv-serien Charlies Änglar dog i förtid av tarmcancer, och hade under livet en ovanligt vedervärdig stalker efter sig. Hon slog mig som en smula hispig i en intervju jag såg, och hon stämmer inte in på rollen som Feodalherre eller trygg ledargestalt...
Men Ho Lo Li Shu är en komplex metod, och tittar man på den angränsande födelsetimman, som Farah hade en fot i, hittar man systemets kanske hispigaste tema: "Den fladdriga vinden som obeslutsamt vänder än hit, än dit"! (En av Marilyn Monroes födelsesymboler för att göra saken tydligare!)
Mixen av ledarskap och instabilitet gav alltså en ikonisk tv-gestalt som "ledarfiguren" men där "Vinden" antydde mental instabilitet. Eftersom den vankelmodiga Vinden också är en extremt kvinnlig symbol förvånar det inte att både Farah Fawcett och Marilyn Monroe nådde ikonstatus i kraft av just en ljuv framtoning. Ingen av dem var egentligen sexig, utan just som "en löftesrik vind" som kineserna också sade.
Det anonyma fallet var en attraktiv och enormt karaktärsstark kvinna som jobbade som hårfrisör vid en hyrd stol och sedan framgångsrikt startade en egen och mer trendig hårsalong. Helt klart en "Feodalherre" där också, dvs. en karismatisk figur med konsten att knyta människor (kunder) till sig.
*****
Sai Babas horoskop omvittnar vid första anblicken inte alls en typisk jupiterian. Tvärtom är det en saturnier, den upplyftande principens raka motsats! Solen i nästan exakt konjunktion med den begränsande Saturnus, och kombinationen i ett förhållandevis "enkelt" hus, det andra för födointag och ekonomi.
Detta kräver en undersökning!
Solen i egodödens Skorpion i det andra huset för själens falska identifikation med den fysiska kroppen i kombination med den hämmande Saturnus, materieprincipen - det ser verkligen ut som budskapet för allt det indisk filosofi, och Platons filosofiska idealism, vänder sig mot!
Det måste finnas något annat i Sai Babas horoskop som gör att han är upplyst och undervisar om den materiella illusionen. För minns, bloggen har också hittat extremt urspårade materialistiska horoskop med Saturnus och pengarnas och den materiella komfortens Venus i 2a huset för "basbehov".
Jag tänker främst på Hollywood-kändisen Nicholas Cage, vars "basbehov" spårade ur fullständigt i ett ständigt shoppande efter lyxbilar och slott i Europa...
Och det finns faktiskt en "förlösande" sida i Sai Babas horoskop. Även i den enklaste horoskopstudie måste man alltid fundera över både Solen och Månen och deras planetära disponenter. I det här fallet innebär det att vi har Solen i Skorpionen, disponerad av Mars, och Månen i Tvillingarna, disponerad av Merkurius och deras husplaceringar att ta ställning till.
*****
Fastän Guru/Jupiter är horoskopets kanske klenaste planet, "fallen" i den ytliga formalismens Stenbocken, rehabiliteras "gurufaktorn" genom att den filosofiskt orienterade Månen i Tvillingarna ockuperar det nionde huset för filosofi och högre medvetandenivåer!
Då Sai Baba föddes befann sig dessutom månnoderna exakt i mitten av det positivt polariserade teckenparet Tvillingarna/Skytten. Trots begränsad erfarenhet av det hungrande eller "zoomande" Drakhuvudet Rahu, är det uppenbart att den här matematiska punkten enligt avashta-systemet står maximalt starkt.
Detta innebär att Månen eller sinnet, som befinner sig i närheten av Rahu, också "maximeras" eller "zoomar upp till något större än normalt". Och märk, detta händer i 9e sektorn som i sig beskriver Jupiters tendens att öppna upp och vidga människans kognitiva förmågor! Ett sinne som i denna världen kanaliseras genom niondehusämnen som "medvetandets befrielse".
Att detta är en "bra" Måne bekräftas av dess disponent Merkurius, som står omringad av Venus och Ketu, men där närheten till den goda Venus måste anses som den starkare influensen, trots att Venus i sig har en klen placering i Skorpionen.
Men denna placering kan faktiskt vara ett incentiv att höja sig över den motsatta Oxen (där Venus härskar) och dess totala identifikation med sinnesintrycken. Denna identifikation med de yttre sinnena är det som dödar själen, gör den omedveten om uppdraget att koppla samman med den inre Solen (det egna andesjälvet).
Att Venus planetära vän Saturnus, en asketisk kraft, också befinner sig i tecknet styrker ytterligare tanken att denna niondehus-Måne faktiskt indikerar en genuint andligt eller filosofiskt sinnelag.
Det ser ut som om Sai Babas horoskop beskriver motsatta tendenser på mån- och solsidan. Hans sinne, själ eller medfödda psyke är "öppet" medan hans solära levnadsväg bestod i att ta sig an människor som fastnat i dödens saturniska grepp och som kanske totalt identifierat sig med kroppens basala behov.
Men som man ser är det materialistiska budskapet i 2a huset inte entydigt. Venus i detriment i Skorpionen kan innebära ett avståndstagande i (Skorpionens "vämjelse") från materiell komfort, och Saturnus är som sagt inte enbart en symbol för materialistisk bindning, utan kan också spela rollen som stoisk, frugal eller avhållsam.
Jämför påven Benedikts opposition mellan Saturnus och Venus där kontrollören Saturnus står i sexualitetens Skorpion och spjärnar mot en Venus-Oxe, där den senare i sig skulle antyda en sinnesnjutare av rang. I påvens fall visar sig detta som celibat för att främja det högre medvetandet.
När Katolska kyrkans pedofilskandaler ventilerades fanns det inte en enda intelligent tyckare i hela Sverige som var medveten om celibatets syfte, debatten var rent pinsam. Frågor som ställdes var om celibatet var skadligt. Ja visst är det skadligt: dess syfte är just att döda det simpla egot, den animalistiska sidan av människan, skygglapparna som formar vår jagupplevelse.
In i Kyrkans hägn hade många homosexuella smugit sig, troligen i ett försök att lägga band på sina felkopplade lustar, men dukat under för "det svaga köttet". Inget av detta har ett dugg med den teknik för att lyfta andesjälen ur egocentrerat tänkande som är vad celibat är.
Som Jesus sade, "människan lever inte enbart av vatten och bröd, det finns andlig spis också". Andra huset för materiell kost ser så avvikande ut att man genast kan misstänka en väldigt ovanligt aktiv livsväg (Solen) i samband med frågor om kroppen och dess materiella behov. Med det nobla sinnelaget (Månen) kan man starkt misstänka att Sai Baba tillhörde den utvalda skara som sökte förmedla en blick för ett liv bortom materialismen.
*****
I samband med det här horoskopet är det också viktigt att minnas att den individuella ascendenten avgör om de naturligt onda planeterna är av goda i det enskilda fallet. Här stiger Vågens tecken vilket gör t.ex. liemannen Saturnus till en vän. I någon mån måste vi därför läsa den antitetiska konjunktionen mellan Solen och Saturnus på ett mer välvilligt sätt.
Saturnus har t.ex. på sin goda sida en stor ansvarskänsla, en trohet mot traditionen. Jag skulle säga att hinduismen och dess guru-traditioner inte så mycket uttrycker en psykologiskt fungerande Jupiter/Guru (ökat medvetande) utan snarare en traditionalistisk och närmast mekanisk överföring av "fädernas läror", dvs. en formalism som lyder under Saturnus.
Religionsforskare har också upptäckt att indiernas muntliga traditioner innebär att de väl kunde rabbla heliga texter utantill men de hade glömt vad texterna innebar! Det sena 1800-talets och 1900-talets kritiska religionsforskning återupptäckte innebörder i indiska texter som gått förlorad för utövarna själva!
De som sett ljuset lockar till sig demoner, besatta eller illvilliga människor. Jag har inte studerat Sai Baba så noga, men minns flera skandalrubriker där han anklagats för allt möjligt, sexuellt antastande av lärjungar och liknande anklagelser.
Man måste då minnas att den som alls söker sig till en Feodalherre eller Stark man själv ligger på minusskalan i fråga om välmående. Det andliga området har sin beskärda del av människor med psykiska problem som de söker kompensera för genom att identifiera sig med "hjältar" eller "ledare" av olika slag. När det slår slint för en sådan människa ligger anklagelser mot den forna hjälten - nu upplevd som en demon - inte långt borta. När allt kommer omkring är det mänskliga sinnet eller själen (Månen) en skör historia...
Jag tänker återigen på distinktionen mellan den sublunära delen av vår själ (Månen) och den supralunära, eviga (Solen). Det är få horoskop som uppvisar en bra integration mellan Sol och Måne och detta är också förklaringen att mänskligheten alltid har och alltid kommer att te sig som ett pack rötägg. (Nu, i Vattumannens tidsålder kommer mänskligheten måhända inte att bli noblare men väl föreläggas en stramare mental disciplin - den globala människan kommer att anamma ett enhetligt tankemönster.)
Ur detta mörklagda famlande kollektiv lösgör sig sedan andesjälarna en och en och hittar ljuset, helt i linje med sina långsiktiga ödesbanor. Vissa är inte destinerade att någonsin hitta ljuset enligt den indiska tankeriktning som kallas jainism. Men en del lämnar förr eller senare kretsloppet och andra tar bodhisattva-löftet och likt Dalai Lama återvänder om och om för att söka frigöra några fler skenbart slocknade ljusgnistor.[1]
_____
1. Buddhismen har här en diametralt motsatt syn på den fria viljan jämfört med den fatalistiska jainismen. Den förnekar dessutom i en av sina riktningar existensen av en individuell andegnista (essens). Den här ateistiska grenens pragmatism är således föga mer än en negativ vägran att befatta sig med livet: "Allt är bara lidande, så arbeta på att helt sluta leva i världen."
Jag förstår inte logiken i den här typen av buddhism som säger att du inte får vara med om något mer än det här livet eftersom du bara en tillfällig sammansättning av atomer. Du ska ändå motiveras att ge upp all världslig ävlan för att stoppa kretsloppet så att andra varelser inte övertar det karma du byggt upp!
Uppenbarligen blomstrar den sydindiska typen av buddhism, och det kanske är ett tecken på att det här folket är mycket längre komna i sin andlighet än jag själv, som behöver en individuell morot för att ta mig an arbetet på att lösa upp de karmiska knutarna.
Men jag tycker ändå den ateistiska buddhismen tycks lida av allvarliga frågetecken. Siddharta (Buddha) själv sades t.ex. minnas sina egna tidigare liv, vilket är en felaktig formulering - det kan kan inte ha varit hans tidigare liv eftersom det inte existerar något bestående jag (andesjäl).
Allt Buddha kan ha upplevt av tidigare liv efter sin upplysning var den fysiska kroppens sammansättning. Klärvoajant såg han "karmiska" spår efter andra personer vars tankar och handlingar givit upphov till den materiella kropp som döptes till Siddharta och som genom karma motiverades att söka sanningen.
Frågan är verkligen delikat och jag har glimtvisa själsminnen av andra personer. Men var det jag? Naturligtvis inte. Det här egot tillhör bara detta livet. Men finns det ett annat dold jag bakom egot? För vem eller vad skulle annars kunna registrera de egna atomernas "minnespår" av andra tider och platser?
