ICA-reklamen med det folkliga persongalleriet är en artistisk fullträff och ett exempel på perfekt reklam. Så tydlig är bilden som reklamen levererar att den nästan får mig att blunda för de håglösa och utleda kassörskor jag ser vid varje besök i mina lokala butik. Löpandebandprincip, snabbt processande av kunden. Och klassikern, ny för vår tid: prata rakt förbi kunden med arbetskamraten i kassan bredvid.
Av kvällstidningarna får man intrycket att Cecilia Forss - dvs. ICA-Cindy - sommarpratade om enbart vedermödor, men förmodligen har de här skamlösa organen valt att dela på de två saftigaste bitarna, sexuellt tafsande från en gammal kollega på den blott 13-åriga barnskådespelerskan Cecilia (AB), och den betungande förlusten av en central fadersgestalt till följd av medicinskt missgrepp (Expr).
Har då Forss ett ovanligt oturligt horoskop?
Nu hörde jag inte radioprogrammet, vilket hade varit en fördel, och vet därför inte om de här två nyheterna representerade ämnesvalet i stort. Men ett psyke (Månen) i Fiskarna är faktiskt martyrskapets sinnelag! Vattenelementet vältrar sig stundom in sina bedrövelser, när de inte hänger sig åt missbruk för att glömma livets otillfredsställande natur. Några glömmer sig själva i överflödande empati och (om-)sorg med andra istället. Inte för inte är Månen i härskarläge i huvudsakliga Vattentecknet Kräftan en symbol för omsorg om de nära och kära.
Det här horoskopet ger faktiskt tummen upp för den indiska astrologin vars huvudtradition (tror jag) är att identifiera fadern med Jupiter eller Guru oftare än med Solen. Att koppla fadern till patriarkatet - Saturnus - tycks inte alls förekomma i den här traditionen.
Och det är faktiskt Jupiter som ser ut att fara mest illa i horoskopet. I västtraditionen anses Jupiter "skadad" i Stenbocken: den generösa disponeras av den snåla (Saturnus). Notera skillnaden i kultur mellan väst och öst, faderskapet är strängt och snålt och kontrollerande i Europas tradition, i Indien är mannen en guru, en generös och givande influens i familjen. Nå, detta är förstås grundtanken, innan planeterna involverar sig i alla möjliga situationer...
I indisk tradition anses inte Jupiter skadad i hårda och materialistiska Stenbocken, och fastmer står den expansiva och generösa Jupiter i ett neutralt förhållande till sin tillfälliga värd, Stenbockens härskare Saturnus. Den senares kontraktion och snävhet behövs för att det ens ska vara meningslöst att tala om den förras kvaliteter. Alla astrologiska teckenpar betingar och konstellerar varandra.
Trots Jupiters passage genom ett neutralt tecken finns orosmoln för faderssignifikatorn. Inte minst för att disponenten Saturnus själv sjunger på elfte versen, akut mrita eller död i Vågens 30e och sista grad. Dessutom är den avhuggna Draksvansen precis invid, ett lika tydligt tecken på en separerande kraft som Saturnus själv - för Åldermannen är ju faktiskt också Liemannen!
Och att Jupiter verkligen indikerar fadersgestaltens onda öde, framgår av att även astrologins tredje illgärningsman, olyckans Mars, angriper Jupiter!
Budskapen är vagare om man väljer Solen som faderssignifikator. Här tvingas men till ett krångligt resonemang: Solen i slutet av Oxen står konjunkt med Merkurius över gränsen Oxe/Tvillingarna. Och Merkurius är den som förmedlar olyckans Mars tillbaka över gränsen till Solen i Oxen!
Solen som faderssignifikator disponeras av Venus som är skadad enligt västtradition (men återigen neutral i förhållande till Mars, dess tillfälliga värd, enligt indierna). Venus är emellertid indragen i en opposition med den döende Saturnus (och avhuggna Draksvansen), så den som söker spåra ett bud om en olycklig separation från fadersgestalten har material även enligt den alternativa traditionen. Men tolkningen faller sig i mina ögon något mindre naturlig.
Eftersom födelsetimma är okänd vet man naturligtvis inte vilka hus planeterna ockuperar. Vissa hus står t.ex. fadern närmare, nionde "jupiteriska" i synnerhet. Använder man (som här) Månen som substitut för ascendenttecknet är det Skorpionen som signifierar fadern, dvs. dödens tecken. Det leder oss direkt tillbaka till Skorpionens härskare Mars som här attackerar Jupiter/fadern via sin långa 210-gradersvinkel.
Även med nödlösningen med en månascendent, får vi husomen som motsvarar verkliga omständigheter!
Det här är naturligtvis en helt missvisande analys, för innan fadern gick bort måste relationerna ha varit goda. Men av någon anledning är det Skorpionen, mörkret, och Mars - attackplaneten - som är "rubrikerna" på ämnet barnet och fadersgestalten. Det är märkligt.
Med hela fem planeter av nio i Luftelementet kanske Cecilia Forss tillhör en av "historieberättarna" - hon ser livet i "typer" eller platonska "idéer" och bortgång via missgrepp på sjukhus är en stark bild. Notera för övrigt att familjeplaneten Månen här ligger i Fiskarna, tecknet som är nära associerat med förluster samt med slutna institutioner som sjukhus eller fängelser.
Man ska inte glömma att Solen i Oxen är något av den kraftigaste symbol för habituation som finns, så naturligtvis måste Oxen uppleva varje förändring av status quo som "världens undergång". Mona Sahlin, moderskapets Måne i Oxen och med olyckans Mars talade årtionden efteråt om sitt barn som dog i presens, eller beskriv det som alltjämt med henne! Så klen är Oxens förmåga att gå vidare.
Dessutom fungerar Mars i Luft maximalt illa med ett känsloliv (Månen) i Vatten, och kanske bidrar detta till att det kvarblivande minnet av fadern inte var de lyckliga åren utan just missgreppet.
Dessutom fungerar Mars i Luft maximalt illa med ett känsloliv (Månen) i Vatten, och kanske bidrar detta till att det kvarblivande minnet av fadern inte var de lyckliga åren utan just missgreppet.
Eller också är bara kvällspressen värdelös på att återge en annan människas timslånga berättelse. Skulle ha lyssnat till programmet och bedömt själv...
