Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


Visar inlägg med etikett J.K. Rowling. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett J.K. Rowling. Visa alla inlägg

tisdag 2 april 2024

Relationsdödaren Tiger Woods (med teologisk bonus om den fallna Svenska Kyrkan)

Bloggen har knappt nämnt Tiger Woods sedan han avslöjades som sexmissbrukande äktenskapssvikare och det kanske främst för att offret var svenska Elin Nordegren. Sedan dess har den lilla nationalism bloggare hyste, svalnat betydligt. 


Men nyligen levererade Expressen en skalpig skvallertext som berättar att Tiger inte bara sviker sina kvinnor utan också är en allmän relationsdödare.

https://www.expressen.se/sport/golf/kritiken-mot-tiger-woods-han-kastade-bort-sina-relationer/

Astrologiskt går genast tankarna till Jupiter i 7e äktenskaps- eller allianshuset. T.o.m. som den "stora välgöraren" dras Jupiter likt den grekiska förlagan Zeus med ett rykte om oförblommerad otrohet och intresse av idelig förändring (blir inom ekonomi vansinnesmyten om "ständig tillväxt" som något gott och t.o.m. nödvändigt).

Visst sätts siktet på statuspartners (troféhustrur) med den här placeringen. T.o.m. nere i arbetarklassen (Jupiters motpol Saturnus) kommer den stora lyckobringaren att jaga "ett bra parti". Men hinduismens märkliga justering av "de funktionella/verksamma väl- och illgörarna" beroende på vilket tecken som stiger i öster, ger här full utdelning (kort rekapitulation av doktrinen en bit in i inlägget om när Sverige dödade sin kung). 

Jungfrun i öster varnar redan från början för självtjänande trälar, vilka INTE anförtros stor rikedom (Jupiter) på att de inte ska spoliera sina liv med "lottovinster" de inte kan hantera ansvarsfullt. Denna risk stämmer perfekt eftersom Jungfrun här stimuleras från 7e huset av det jupiteriska löftet om "ett bra parti". Till och med en svart man i det ohyggligt rasistiska Amerika kan här hoppas på statusklättring genom att bara mingla och knyta reklamkontakt med folk som stinker stora pengar.

Astro.com bedömer att celebritetsgolfaren skapa sig ett sånt liv att redan första meningen klargör typen av kändisskap: "American golfer with a controversial private life..." Kanhända hörs den amerikanska rasismen här, negern måste vara oklanderlig! 

Att hinduisk tradition om planetens "verksamma natur" är en dubbelgardering försvårar tolkningen. T.o.m. en Jupiter i rollen som verksam illgörare ("den onde rike mannen") förväntas behålla något av planetens tursamma natur. 

Sverigehoroskopet hade visserligen inte trätt i kraft när socialdemokratin tog krafttag mot fattigdom och analfabetism men den numera luslästa kartan från 1974 har en vanstyrig Jupiter i elitens 5e hus. Detta är spåren av landets välfärdsbyggde men nu med varningsflagg att onda rika män tagit tillbaka kontrollen. Årtiondena som gått har verkligen bekräftat Jupiters nya kluvenhet, särskilt så allt flera insett att högerkorruption också frodas i socialdemokratin.

*****

Tiger Woods som enligt Expressen sparkade den manager som gjorde honom så rik faller också under 7e husets allianser och för att bättre förstå den ond och inkonstant Jupiter räcker det med att bedöma en ond Jupiter-Fisk. Här är det inte fråga om en symbol för höga själar som osjälviskt arbetar för andra och ytterst för sin egen frälsning/befrielse från Naturens kretslopp. Jupiter har sitt svagaste världsliga läge i väster och som "ond" ser man en karaktärslös och ombytlig indikation. 

Så långt den gamla bloggkommentaren om en seriellt otrogen typ. Men eftersom Jupiter är sitt (negativa) härskartecken kan man lämpligen komplettera partneranalysen med Venus, som naturligt hänger samman med 7e. Här bedöms Venus som "skadad" i Skorpionen eftersom tecknet är Naturens absoluta bottennapp: den irrationella fortplantningsinstinkten som driver utan intellektets styrning. Och när omoraliska Mars (Skorpionens härskare) opponerar sig Venus från sensualistiska och materialistiska Oxen bildas en omoral och låg själviskhet som man sällan ser! 

Missa inte att "den sataniska axeln" dessutom inkluderar 9e huset för "det högsta goda" en träl kan uppskatta (Jungfrun i öster). Nu förstår man bättre varför cyniska Schibsted fyller Aftonbladet med så oändligt mycket skit. Överheten skolar in underklassen i den typ av nivå man tycker de ska hålla sig på, simpla arbetare och simpla konsumister med simpel information om hur "billigaste bildäcket spöar fina märket". Det är tragiskt att se Sveriges så enkelt hålla folket på byfånens nivå (och knyta dem till rasistpartier som samarbetar med övrig höger).

Tiger Woods påminner verkligen om de bottennapp som svenska politikerhoroskop så ofta är. Hinduisk astrologi påminner till skillnad från västlig typ om att människan fallit under sin verkliga nivå och lågpresenterar. Västs tokerier sedan 1800-talet är att tro astrologin beskriver "människans storhet" och rika utbud av talanger. Mer korrekt är att läran pekar ut alla brister som fängelsevistelsen i detta solsystem medför (Jesus: "Låt de döda begrava sina döda och följ mig/min lära"). 

Egentligen borde varje astrolog peka ut karaktärsbrister och rädda individen från ett självförljuget liv som snart kräver en pånyttfödelse för att rätta till skadorna av ett liv i västkulturen som enbart bjuder på ett plattmarkskosmos. Det sekulära samhället i en sådan världsbild erbjuder inget av vad människans själ behöver. 

När själen utgick ur Sveriges "vetenskapliga"  världsbild, det var då det skrämmande försämring av folkpsyket tog plats. "Satan" började upplösa befolkningens normala syn på biologi. Vad den vakna författaren J.K. Rowling mött så mycket motstånd genom att påvisa - demoniseringen av hennes kärnfriska psyke har nu tagit ny fart igen.

Rowling, perfekt omdömesgill Våg (jämför nedan).
Kvinnans och Naturens försvarare (Krabban på topp).

Många horoskop för Sveriges psykbryt kan anföras men ett är tydligt: då staten "gör sig av" med kopplingen till Svenska Kyrkan (som fortsätter sig kalla sig vid samma namn) - även om man kan diskutera om svensk kristendom någonsin haft något att ge. 

 

Luft och Vatten - i bästa läsart ett problem
för andeväsendets nedstigande i Naturen.

Se hur kyrkans nya lunära "psyke" uppvisar en störningar mellan instinkt och efterrationalisering (Vatten i dissociation med Luft). Här står elementkombinationen för typisk homoproblematik, jämför Elisabeth Wallin - Ecce Homo-verkets förvrängda homo-Jesus eller "hedersteologen" Jonas Gardells "alla ska med i min tolkning av kristendomen". Båda likt Kyrkan med störningen mellan omdömets Våg och sexualitetens Skorpion. 

Spåren på kyrkans doktrinära urspårning är den skadade Venus i Skorpionen som bas för Månens försök att balansera och vara något för envar. Och det är bara en liten del av "kyrkans mentala problem". De problem som utgår från den "ömsesidiga receptionen" mellan de onda 6e och 8e husen angriper också Månen och gör den här institutionens mentala falskhet till en av de värsta jag sett. Missa heller inte den hämmade potentialen till följd av Jupiters närhet till gränsdragaren Saturnus. (Se: https://siderisk.blogspot.com/2024/03/tillvaxtpotential-obetydlig.html) Vore detta horoskopet för en människa skulle medlidande vara den goda reaktionen.

Not. Egyptiern Ptolemaios kände en lärosats att intilliggande tecken som Vågen och Skorpionen inte kan kommunicera med varandra, de behöver planetära aspekter, och 30-gradaren erkändes inte. Detta påminner om den hinduiska läran att en planet i ett tecken blir "belägrad" eller isolerad om granntecknen på bägge sidor innehåller planeter. 

Sideriska har utvidgat "belägringen" att gälla inom ett enda tecken: se Sverigehoroskopets osjälvständiga medie-Merkurius så uppenbart "ägd" av de verksamt onda Solen och storfinansens Jupiter som från varsin sida i elitens 5e hus tagit Kommunikatören gisslan och i praktiken styr svenska folkets tankeinnehåll. 

Den här bloggaren borde leda landet! Han har sin för all del illgörande Sol i 5e elithuset, men Solen är svag i Vågen och den är dessutom distanserad i början av sitt tecken av utmärkt 5e-husplacerade Merkurius, "fri" från den svenska Solens tankeförtryck i slutet av samma tecken i slutet av 5e huset för tursam karma. Bloggaren hade tillräckligt god karma från tidigare liv att slippa den svenska indoktrineringen och se igenom dåliga ledare - missa inte att Solen knappt fyller någon funktion för bloggaren själv eftersom det är Merkurius som är både den kartans ascendenthärskare och dessutom atma karaka - vad själen eftersträvar.

Ibland producerar astrologin märkliga kombinationer och här ger sig läsarten att bloggarens själ strävar efter exakt det den redan är kroppsligen eftersom Merkurius markerar två båda faktisk kropp/ascendent och själens strävan. Jag har bara ett begränsat antal homohoroskop med exakt tid men det verkar som att ascendenthärskaren är problematisk i flera av fallen, motsvarande en själ som inte kommit åter till Jorden helt villigt utan med dålig karma, med könsidentiteten som "tid för återbetalning" för något som ligger i ett annat av själens liv...

Den korrekta kyrkliga läran vore därför tvärtom Svenska Kyrkan: att tålmodigt acceptera verkligheten istället för att slå sig ihop med Pride-aktivism. Nu bannlysta kristendomen själavandringen redan under första årtusendet så tyvärr har den stympat sin egen bas. Flera andra kristna sekter som kättarförklarades av Rom hade hela bilden kvar för sig. Minns att både greker och romare trodde på själavandring innan kristendomen blev imperiets statsreligion. Här kanske västerlandets verkliga urspårning börjar som leder till Descartes bisarra delning av "tankande stoff" och "utsträckningens stoff" (materia). Platon och hinduismen skrotades fast de var betydligt närmare sanningen.

Bibeln är inte till någon hjälp för där förespråkas både att "vända andra kinden till" och inte stå för någonting, samtidigt som religionsforskningen idag vad att de kristna uppstod ur den militanta judiska esséersekten. Varför bär Jesus lärjungar svärd i Getsemanes park och Petrus hugger örat av en "ohörsam" romersk soldat? 

Det finns gott av koder i Nya testamentet som påminner om hur det började, judarna hatade västimperialisterna som ockuperat deras land. Jesus fredsbudskap är en senare vinkling, esséernas Dödahavsrullar visar att rörelsen, som var förkristen, arbetade med både kärlek och "hat"! (Jesus: Jag har inte kommit för fred utan med ett svärd" - Matteus 10:34-36)" - många ställen visar vilken oenighet det var om jesusbilden och hans doktrin när bara strödda berättelser om honom återstod.)

Visst kan dagens Katolska kyrka kritiseras för sin efterhängsna pedofili bland sina tydligen rejält många homosexuella präster, men den har rätt i att Sverige är ett dekadent land som övergivit kristendomens antika och mer insiktsfulla syn på vad en människa är (kropp, själ och andlig essens). 

(Därav Sideriskas många hån mot Sveriges nya religioner, dyrkan av avguden "smartphone" och inte minst hälsofascismen. Jesus hånade öppet kosthysteriker, "det är inte vad du stoppar i munnen som förorenar dig utan det som lämnar din själ och går ut genom munnen". Hans yngre bror Jakob stämmer in och ser också tungan som ett djävulskt organ och samma tankar hittas i Dödahavsrullarna. Vad om de kunnat se vår tid av hat?)

*****

Varför ett andra inlägg på raken infogar ämnet homoböjelse, naturlig eller eller psykisk avvikelse, har säkert att göra med Påskhelgen! Men nu åter till Tiger Woods. Hans enda placering i Eld är Solen i Skytten, men soldisponenten är Jupiter, här negativ härskare i ett Vattentecken (den låga naturens domän). Jag utelämnar därför Elden men påminner om att Vatten-Jupiter som äger t.ex. denna potentiellt andliga Eld-Sol ger den "negativa sensationalism" som så tydligt utmärker Tiger Woods. Hans urspårade karriärism har givit mycket negativ press.

Hinduisk astrologi inkluderar inte daimonens punkt eller lyckopunkten (hellenistisk tradition) men helt klart överensstämmer här en ytterst svag daimon med den självförbrännande Solen och med Woods ömkliga karaktär. Han är bara "natur" och offer för sina låga instinkter (och en fadersgestalt - Solen! - som formade hans extremkarriäristiska karaktär). Att han haft en swing och precision i armar och händer är det Naturen givit honom: Merkurius rörlighet i Stenbocken i 5e tursamma huset och därtill stadgad av Saturnus i passionerat Vatten ett av få pluspoäng i den här kartan. 

Minns dock att konsekventa Saturnus inte är bra i Vatten, här i Krabban kan den vara passionerad och lova evig trohet tills dessa att den inkonstanta månen rör sig och passionen flyttas mot nya mål. (Woods har dessutom en så kallad "fallen" Måne - Skorpionen och dess sexfixering och ibland missbruk. En svag Måne förvärrar riskerna för "negativ sensationalism" kring hans solära/aktiva steg.) 

Inte för inte är Saturnus härskare i den lägre, naturliga världen Stenbocken. Där kan den å andra sidan bli en självsvåldig tyrann! Ett horoskop behöver flera ingredienser för att börja likna något och Woods övervikt på Jord/Vatten har som så ofta svåra konsekvenser.


PS. Svenska Kyrkan taggad två gånger tidigare, båda under bloggens första år, 2009-10:

Stjärnorna om kärlekens seger
Kyrkans nya äktenskapssyn - uppföljning


lördag 23 oktober 2021

Jacinda Ardern och Kajsa Ekman - socialistiska varianter på en förlaga


När jag ser den underhållande rubriken om Labour-ledaren och premiärministern Jacinda Ardern och hennes halvt stoiska reaktion på en jordbävning mitt under en presskonferens (halvt stoisk, hon griper dock talarstolen), kastar jag en blick på horoskopet för den populära och ovanligt självgående kvinnan.

Horoskopet har kommenterats tidigare men först nu kände jag igen ett mönster jag sett tidigare. Den tänkande socialisten Kajsa "Ekis" Ekman är född nästan samtidigt. Hade hon inte haft oturen att födas i Sverige utan i ett land med högre i tanketaket kunde hon mycket väl ha varit världsberömd nu, likt Ardern! 

 

Ekman, inre cirkeln, född ett dygn före
Ardern på andra sidan jordklotet.
I vid mening "tidstvillingar".


Nog för att Ekman haft internationella ambitioner - böcker översatta till andra språk och föredrag på engelska med mera. Men som jag nyligen spekulerat (flera gånger) är födelselandets horoskop en del av varje individs karma. Jag menade att Stockholms historiska horoskop alltjämt illustrerar hur stadens invånare dras ned i materiell gyttja och håglöst slarv. Staden (eller rättare Aktiebolaget Stockholm Stad) sköts sämre än illa av den grön-blå ledningen, vars mantran om individuell frihet och tillväxt intill kollaps förklarar så mycket av stadens vanvård. Alla som dras som flugor till ljuset och söker en framtid i Stockholm representerar en medeltida mentalitet som världen för länge sedan lämnat bakom sig! 

Också Ekman har något inlägg på bloggen, men här vill jag bara peka på den ovanliga "trippelreceptionen", en utvidgad version av den kända och starka "aspekt" när två planeter ömsesidigt besöker den andres härskartecken. Trippeln ockuperar exklusivt Eld och Vatten och ger en slags super-sensationalism. Detta är "tacksamma invidider" som ger medierna fullt jobb med att skriva braskande rubriker.

För Ardern och Ekman är Solen, Månen och den universella välgöraren Jupiter således involverad i "stor kommunikation". Sinnet maximalt vidöppet i jupiteriska Skytten och Jupiter maximerad i Lejonkungens tecken. Lejonets härskare Solen i sin tur i empatiska men sublunära Krabban (moderskapets tecken), vilket återknyter till Månen i Skytten. Om Vatten är den dolda naturen och Eld "det som visar sig" (gr: phanein) bildar elementen tillsammans just en maximal exponering "i denna värld" av vad som är, och förklarar också Ekmans uppenbara koketterande med kvinnlighet och utseende.

Trippeln ser ut som kod för en nationell eller t.o.m. kosmisk modersgestalt och därför retar Ekman gallfeber på lesbiska feminister och folk som tappat förståndet (ordet "hen") om genuin existens i denna värld. Arden är inne på samma linje som enligt länk ovan tog med sig sin tremånaders baby till FN-huset - en kvinna som tog sin kvinnlighet och moderskap på allvar och värnade om det band med barnet som är bästa garantin mot de hbtq-tendenser som särskilt det skadade Sverige producerar i så stor del av sina barn. 

Utfransning. Det är landets val av sekulära värderingar och påföljande enbart mänskliga ego-dyrkan och banal individualism som låtit allsköns mentala vanföreställningar galoppera vilt. Troligen går det inte att reparera skadan som folkpsyket lidit, landet är en enda stor experimentverkstad där många inte längre har en aning om vad som är rätt och fel tankar.

Landets "form" (Saturnus) är svag efter halshuggnungen (Ketu) vilket nationalhoroskopet från 1974 varslade om. Nu, på 2020-talet börjar sjukligheten verkligen visa sig och det på alla fronter! Jag har tidigare antytt att det var "halshuggningen" av Kungahuset och dess makt som ses återspeglat i nationshoroskopet. Bara en omedveten ska tro att "demokrati" följde på kungamakt. Sverige är en ren plutokrati pudrad med lite falsk valfrihet och direkta lögner: "Centern som balanserad mitten i svensk politik" - folk som tror på sånt, är de värda Livet?

Notera att en super-Krabba inte ska förväxlas med den Förtärande Modern som aldrig släpper greppet om barnen, för övrigt en annan källa till speciellt manlig homosexualitet. Psyket är ett sårbart ting och modern upptar allt plats börjar psyket söka sig andra vägar för relationer...

Det kan tilläggas att också den en gång så hyllade Harry Potter-författarinnan på samma sätt retat upp världen genom att insistera på ett det finns psykisk förvirring och äkta biologisk resonans med den kropp man fötts i. Och gissa vad? Samma fördelaktiga (åtminstone för kvinnor) Solen i Krabban och Månen i Lejonet!

 

Månen i Lejonet återspeglar således den biologiska realiteten (Vatten) Solen belyser och lejondramatiserar måhända en smula, men i trohet mot Solens grundmurade upplevelse i den sublunära dimensionen, i naturen, i det "lilla livet".

Värt att notera är hur stark den GODA DAIMONEN är i författarinnans horoskop. Det är ingen annan än hennes egen själ/atma (Solen) som äger 11e huset och Solen är ödesbestämd att triumfera i det 10e huset för makthavare eller individer som lyckas i världen.

Det gör att Solens "förmyndarskap" över allt i Lejonet är verktyg som den goda daimonen kan använda sig av och är helt sanna redskap för den välvilliga kvinno- och modersprincipen. Också Rowling har ett arbetarförflutet, men har naturligtvis med ett sådant här topphoroskop uppvisat stor generositet sedan pengarna plötsligt flödade till. 

Att hon inte likt Ardern blev Labour-politiker utan inspirerad sagoberättare beror troligen mindre på att hon saknar "trippelreceptionen" än att den kända födelsetiden ger Vågens tecken i öster. Tecknet drar påfallande ofta åt de högre konstarterna och här är Venus i Eld så att inspirerad tanke (Luft) resulterar. Lätt till det Krabbans fruktbara fantasi och det blir fullt begripligt hur Harry Potter var sprängfylld av spännande stoff.

Med det här horoskopet besöker man inte ens åberopa "kungamakaren" Regulus, fixstjärnan i Lejonets 6e grad, men det är gissningsvis inget handikapp att ha mentala Merkurius (skrivaren) bara en grad ifrån...

 

onsdag 16 november 2016

JK Rowling, Tori Amos och en möjlig astrologisk självmotsägelse


Låt mig först i det här långa inlägget reda ut den kända sagoförfattarens look-alike-förhållande till framlidne komikern Robin Williams som hade samma sprudlande fantasi som Harry Potter-böckerna ger uttryck för. 

Vad som exakt gör en slående dubbelgångare är naturligtvis en rent formal eller skulpterade ansiktsform som ser ut som om båda specimenen frammejslats av en intelligent DNA-uppsättning som "knäppte på och knäppte av" och kodade kroppen med utifrån en förlaga i Himmelen, dvs. i filosofen Platons värld av Idéer (senare omdöpte till arketyper av djuppsykologen Jung).

Det var när jag såg det här årsfärska fotot på en värdigt åldrande JK Rowling som jag genast insåg hur lik hon var Robin Williams och detta utan att kranieformerna millimeter för millimeter matchar varandras utläggning. 



De gamla svenska rasbiologerna - föregångarna till dagens svenska teknokrater - begick misstaget att vara ytliga materialister och look-alike-fenomenet kan inte restlöst förklaras med bara ytlig formalism. Det finns också en djupare, själslig dimension som troligen inte teknokrater kan uppfatta eftersom de i sin själva orientering utåt - mot världen - avslöjar ett visst psykiskt handikapp. Själens syndafall må ha frambragt Naturen men vissa enskilda själar föll djupare i mörker och sömn än andra. Hinduismen påminner om detta via sitt tredelade schema av proto-materiella kvaliteter: Ljuset (Sattva), Mörkret (Tamas) och däremellan det den pseudotillvaro som utmärks av själar i affekt eller Lidelse (Rajas).

Vid dubbelkontroll får jag mitt synintryck fullständigt bekräftat - den blidhet som utmärker båda dessa fantasifigurer och som åtminstone för mig utgör huvuddelen av detta "look-alike"-fall kan säkerligen förklaras med att båda föddes med Vågen stigande i öster och att detta placerar den fritt fabulerande Solen i Kräftan i en mäktig placering i 10e huset för offentligt inflytande hos båda två! Kräftan ger blidhet, snällhet i blicken. 

JK Rowlings "3 pelare": ascendenttecknet (med dess härskare
Venus i Eldtecknet Lejonet), soltecknet Kräftan och
måntecknet Lejonet. Notera Solens och Månens täta
integration  där den sublunära och supralunära världen möts
- de gästar varandras hemtecken!
Ur detta kan man dra paralleller till Harry Potter-sagans
angränsande världar, svenssons utan magiska krafter
och det släkte som står i närmare kontakt med Himmelen...
Till följd av Månens betydelse i alla horoskop måste man
här också beakta oppositionen från en "ren" Saturnus,
Luftplanet hemma i sitt eget Lufttecken Vattumannen.
Den senare placeringen tyder på ideologiska fixeringar
eller en ståndaktig rättrogenhet och Vattumannen
symboliserar den all-inkluderande mänskligheten.

Kombinationen av Vågen och Solen i Kräftan (ofta nog redan Sol-Kräftan som sådan) ger i grund och botten harmlösa själar, och det är just avsaknaden av vilja att göra åverkan på världen som gör dem till naturalister och benägna att värna i olika behjärtansvärda saker. De blir våldsamma bara under hot eller vid fara - Kräftans skal representerar ju beskyddarinstinkten som får Naturen att utveckla cellmembran (så att för övrigt den beklagliga dikotomin "vi/dom" har sin första upprinnelse under denna gestaltning av ett axiom). 

Rowling gjorde ju demonstrativt och helt opåkallat figuren Dumbledore till en homosexuell trollkarl, vilket i mina ögon visar hur hon politiserade med noll koll på den andliga verkligheten. Trollkarlen representerar om något en nivå av andlig evolution där inte sexualitet - och definitivt inte den homosexuella avarten - längre är en verksam faktor. Hade författaren deklarerat att han var asexuell hade hon sluppit begå våld på den magiska värld hon spånat så friskt om.


Kräftans koppling till fritt fabulerande har naturligtvis att göra med att den är Månens tecken och därmed den sublunära tillvaron (skuggvärlden) vilken måste vända sig mot Solen för att ha den minsta chans att förstå något. Ges Månen tillspillo åt "det lägre" får vi simpla hyliker - kroppsfixerade människor vars sinnen tycks ohjälpligt förslavade åt banala sinnesretningar. Många av den gör t.o.m. en konst av att kultivera sinnesupplevelserna. Vi är nu mycket långt från Himmelen, som astrologiskt representeras av Luftelementet eller andevärlden. (Luft nere i vår värld yttrar sig istället som en fallenhet för abstrakt tänkande - andesjälen avslöjar att den ändå inte fallit så långt från Nåden. 

Det abstrakta tänkandet är individens sätta att för sig själv gestalta det Guds namn som inte kan nämnas - i Harry Potter vänder Rowling närmast satanistiskt på det judiska tabut och applicerar det på mörkret. Bloggen har fröjdat sig med att i polemiskt syfte använda den "lyckliga" slumpen att de värsta av våra svenska politiker, de mest förljugna och materialistiska avarterna av en fullt fungerande andligt medveten människa alla fötts då Mörkrets storkors varit för handen på himlavalvet: Fredrik Reinfeldt, självberikaren Göran Hägglund (via värdepappersspekulation), välfärdshataren Anders Borg och, tragiskt nog, socialdemokraten Mona Sahlin som uppenbarligen blev så korrumperad med åren att det till sist blev omöjligt att placera henne på den politiska skalan längre - hon var enbart förmörkad och penningfixerad i sitt sinne. 


Till alla dessa mänskliga haverier - fatalisten kan här tala om att Ödet inte gav dem någon chans till följd av det Stora Mörkrets kors de föddes att böra - till dessa sällar sig också JK Rowling! Inte undra på att hon inte förstår den verkliga trollkarlens rena andlighet och frihet från sexualitet för att inte tala om perverterade drifter! Eller för den delen det närmast antisemitiska greppet med "namnet man inte nämner". Det är viktigt att minnas hur även solen har sina fläckar när DN hyllar Harry Potter-sagan för att den med sekulära mått gör "nytta" och bevisligen gjort alla från höger till vänster mer eniga om att Donald Trump är ett monster! 

Så smyger liberala DN in sin propaganda och förgiftar precis vartenda ämne i tidningen. De kan verkligen inte smälta att rovkapitalismens köpta Hillary fick på båten av amerikanska folket! 

Och Bonnier ska föreställa ett judisktättat mediehus. Där är blodet sannerligen mer än någonsin en falsk signal (vilket främlingsfientliga och lågpannade byfånar inte kan förstå), det är svårt missriktade själar som befolkar de kropparna som utgör ägarna, själar som inte kan kopplas till nationaliteter eller andra jordiska kännetecken utan återföds på de platser och i de sammanhang som bäst rimmar med den kosmiska plan som tar form i en märklig dans mellan Yin och Yang, mellan det jordiska och det himmelska. Bonniers har helt enkelt tilldelats skurkrollen i den lilla statistroll som Sverige spelar i historien. 

Vad värre är att hela Sverige har en ganska så ful roll med sitt dubbelspel som "världssamvete" i kombination av smygig vapenexport till i princip vilken skurkstat som helst. Den lilla grupp industrialister och lojala politiker som de facto styr Sveriges interaktion med omvärlden ska inte bli förvånade när de drar det första större terrorangreppet mot svenskarna, som själva får sägas vara passivt medskyldiga. 

Jag ser väldigt få "riskera" något genom att upphäva sin röst i medierna och ta ställning i mer vägande frågor än Pepsodent kontra Colgate. Smilfinkar utan ryggrad, det är vad Överhetens konsekventa manipulation genom Bonniers medier gjorde av folket! (Ta "Bonniers" som en symbol för reklamberoende medier i största allmänhet.) Och Public Service efter Reinfeldts politiska utrensningar ska vi inte tala om! Det är helt enkelt av omsorg om det egna förståndet som jag inte konsumerar en enda av Sveriges Radios produkter utan helt förlitar mig på sagda förstånds förmåga att skära igenom drivorna av avföring på nätet, parera de värsta dumheterna från konspirationsteoretikerna och se de glimtar av insikt som faktiskt finns där, om än uppblåsta bortom all proportion.

*****


Har astrologin ett inbyggt systemfel?

Rowlings horoskop med känd födelsetid är perfekt för att diskutera en paradox som stört mig en tid. Efter övergången till den sideriska zodiaken runt november 2007 (efter 25 år med den västerländska zodiaken) följde så mycket "dialektala" skillnader med via den hinduiska astrologin att det tog sin tid att upptäckt en och annan självmotsägelse. Samtidigt är människorna levande paradoxer. Vi såg nyss hur Rowlings horoskop både kan läsas som en god och värnande kycklingmamma (Solen i Kräftan) som inte glömt sin fattiga arbetarklassbakgrund utan nu använder sina (gigantiska) rikedomar till generösa allmosor, men också - via storkorset i Mörkrets kvalitet - kan uppfattas som en djupt okunnig människa utan korrekt orientering i tillvaron - hon skänkte t.ex. en miljon pund (har jag för mig) till kampanjen för att påverka  Skottland att inte lämna det brittiska samväldet med det patetiska argumentet att "större är bättre" (ungefär). 

Mörkrets kvalitet skapar dårskap menade hinduerna, men en mer nyanserad beskrivning får man genom att studera sagda svenska politiker Reinfeldt, Sahlin, Borg och Hägglund. Alla dessa ägnade sig åt populistisk plakatpolitik och förenklade klyschor, väl medvetna om att medborgarna inte orkar eller ens har intellektuell kapacitet att hantera det finmalda. I SIG kan jag inte gå med på att Tamas guna skapar något sådant som låg IQ - de fyra "mörka" zodiaktecknen producerar inte färre Nobelpristagare (om man håller sig till det för intelligensen så viktiga soltecknet). 

Mörkret eller okunnigheten är istället av det mer diaboliska slaget när det visar sig genom dem som söker makt (och Mörkrets kvalitet är mer maktsugen än de andra två): dessa människor höljer in andra likasinnade i en käpphästsliknande pseudoverklighet som helt enkelt inte är sann ur det mer ingående och "flytande" perspektiv som Ljusets folk har tillgång till. I mitten står som vanligt dem under Lidelsens eller Passionen inflytande som svänger hit och dit. Folket som ibland tar auktoriteternas ord för sanna och därför direkt avslöjar sin dragning åt Mörkret, och ibland gör egna efterforskningar och i detta visar att alla har något av Ljuset inom sig.

Trots att samma horoskop kan beskriva en människa som samtidigt har både rätt och fel - allt beroende på vilken av de många spelplanerna man betraktar - så kom jag till sist att bekymra mig över ett skenbart "systemfel" i den hinduiska astrologin. Att sådana finns är inte så konstigt eftersom olika tänkare bidragit genom tidens gång och traditionen innehåller därmed en hel del bråte, trots att hinduisk astrologi är "peer reviewed" precis som aktad västerländsk vetenskap. Det finns en konservativ konsensus i Indien om vad som gäller för auktoritativ horoskoptolkning och gurun, den auktoritativa läraren, är en levande realitet där till skillnad från dyngspridaren Facebook.

Trots detta tycks lärosatser i konflikt med varandra ha accepterats som den "godkända traditionen". Jag upptäckte detta när jag samtidigt läste de äldsta västerländska texterna, den romerska ASTRONOMICA och den egyptiska TETRABIBLOS, från 1a och 2a århundradet respektive, och introducerade begreppen DEN ONDA OCH DEN GODA DAIMONEN här på bloggen. Dessa menades vara de väsenden som ägde 12e och 11e huset och att vissa kopplingar finns till den hinduiska grenen ser man av en lärosats som att den naturligt onda Saturnus skulle "desarmeras" genom att befinna sig i förlustens 12e hus. Detta rimmar perfekt med den hellenistiska tanken om 12e som den onda daimonens hemvist, eftersom hinduisk astrologi dessutom går så långt som att placera Saturnus som det 12e husets bhava karaka eller hussignifikator. Logiken håller fullt ut då den egyptisk-hellenistiska "goda daimonens" 11e hus hos hinduerna motsvaras av att den Stora Välgöraren - Jupiter - löst knyts till 11e som dess signifikator.

Så långt är allt väl och österländska och den äldsta västerländska traditionen synes vara en och densamma. Men när jag började titta närmare på 11e huset enligt den nutida hinduiske astrologen Narasimha Rao och hans summering av planeternas "verksamma natur" (till skillnad från deras egentliga väsen), insåg jag följande:


Utan undantag leder varje zodiaktecken som ascendent till att den tillfälliga planetära ägaren av det 11e huset - det som den "Stora Välgöraren" har så mycket gemensamt med och som hellenisterna kallade den goda daimonens tempel - en verksam illgörare! 

En mer skriande självmotsägelse är svår att hitta, och jag har i denna stund ännu inget entydigt svar på frågan. Narasimha Rao förklarar inte hela bakgrunden till varför en planet klassificeras som verksamt behjälplig eller "ond" för det som ascendenttecknet (vårt jordiska "jag") söker uppnå, men uppenbarligen vägs flera faktorer in än enbart de hus som planeten äger. Det 11e tillhör inte de goda husen i indisk astrologi men heller inte de onda. Det står för människor som församlas i klubbar eller föreningar eller kanske politiska partier. Det är en idéologisk eller idéstyrd sektor och i den "naturliga zodiaken" motsvaras 11e av Vattumannen som helt enkelt representerar människosläktet eller aggregationen av samtliga jiva-atmas (andesjälar) där den motsatta Principen - Lejonets tecken - indikerar en enda av alla dessa själar, en enskild individ. Man kan säga att Vattumannen och Lejonet båda beskriver samma verklighet (i Himmelen) men med tonvikten antingen på det samfällda eller det individuella. 

Kanske kan man förklara 11e husets neutrala natur med att både gott och ont ryms i Vattumannen eller mänskligheten som helhet men Vattumannen (=totaliteten) finns inte tillstädes för samma förklaring när det kommer till de andra neutrala husen. Än mindre kan Vattumannen som "platsen" där allt samexisterar förklara varför den tillfälliga ägaren till 11e undan undantag spelar rollen av en "verksam illgörare" med mindre man accepterar tanken att ascendenten eller kropp & ego-komplexet - den enskilda personen - upplever samhället eller den omgivande människomassan som en verksam blockering mot det egna egot som skulle svälla ut till hämningslös narcissism och ett självförgudande om det inte fanns en omgivning som kunde sätta det arketypiska Barnet på plats! (Ascendenten korresponderar till Väduren i den naturliga zodiaken.) 

Om så är, måste man i grunden omvärdera vad som menas med de verksamma väl- och illgörarna, precis som bloggen försökt med i skenet av att horoskopen för flera terrorattentat mot västerlandet såg ut att ha "Himmelens välsignelse". Här skulle man alltså kunna se västerlandet som det egocentriska barnet som sväller ut på andra kulturers bekostnad och naturligtvis skriker i högan sky - DN: "Rör inte min champagne!" - när till sist Terror drabbar västerlandets glädjekvarter. Väst har fel, det är inte Terror det är Universums sätt att söka mota tillbaka en västkultur som är felaktig på så många sätt. 

Här får vi då Vattumannen eller snarare urnan han bär på i rollen som den container som universum är ("det kosmiska ägget", universum eller Vattumannen som den stränga förälder vars lagbundna världsordning det är lönlöst att trotsa eftersom den är identisk med karma på maximal magnitud och som på inget sätt kan kallas "god" på Kräftans lilla puttenuttiga och intima vis. Allt alla aktörer gör i universum kommer tillbaka en cykel senare. Många samtidiga cykler ger ett så komplexa mönster av interferens att Världssystemet övergår mänsklig föreställningsförmåga...

Värt att notera är att materialister inte förstår detta högre sammanhang utan drar ner frågan om individualism i smutsen och via Jungfrun propsar på "sitt eget" av alla materialistiska ting. Inte undra på att den gudomliga Venus (essentiell Luft - andevärlden där alla ser att de hör ihop) våldtas i Jungfruns tecken och där lider sitt "fall" från Nåd. Det är också nu vi får den koketta människan som sitter och groomar sig själv i timmar framför spegeln. Den kanske mest sjukligt narcissistiska men samtidigt väldigt talangfulla artist jag vet, är Tori Amos. 



Hon är ett Sol-Lejon med dess kraftfulla kreativa utflöde. Samtidigt har hon Månen i Jungfrun och den här lilla individualistiska trälen och ja-sägaren till sin herre (Solen) förmår inte kritisera när kombinationen utgör en och samma person. Individer med Solen i Lejonet insisterar på sin kreativitet och individualitet så till den grad när de har Månen i Jungfrun att de ofta gör sig till åtlöje. (Jfr kartan för Christer Sturmark, ateistsekten Humanisternas ordförande, och hans lönlösa kamp mot människosjälens uttrycksförmågor, till vilka bland annat hör uttrycket för upplevelsen av att tillhöra en intelligens större än det egna lilla egots. För riktigt olyckliga fall av Solen i Lejonet blir det bara pannkaka och inget i världen kan övertyga dem om att det skulle finnas en större intelligens i universum än de själva.)

Amos kroniska problem under merparten av sin karriär, då hon envisades med att producera sig själv, är att hennes musikalbum blev för långa - de fyllde i princip hela CD-formatets 80 minuter och var outhärdligt ojämna. Under Sol-Lejonets pådrivande utflöde blir Jungfru-Månen en servil ja-sägare som bara söker realisera i praktiken de direktiv som kommer från Solens gassande utflöde. Det var nog bara Tori Amos själv (och de mest fantastiska bland anhängarna) som ansåg att precis varenda låt hon inkluderade var värd sin plats i de ofta förvirrat plottriga temaalbum hon gjorde under 00-talet. 

Jag minns särskilt 2009 års "Abormally Addicted To Sin" som jag plågade mig igenom en gång och sedan aldrig lyssnade till igen. Vid en andra omlyssning många år senare hör jag exakt hur jag skulle vilja klippt och skurit i det här överflödande materialet. Tio låtar istället för 18 hade resulterat i ett mästerverk. Nu är den en prövning i uthållighet. Överväger att lägga över Amos alla skivor på datorns hårddisk med stora delar av låtmaterialet bortrensat.... 

Här måste man lyckönska SvD:s ekonomijournalist Alestig till kombination av Solen i Lejonet och Månen i Skorpionen som ger mycket bättre förmåga att "hålla ihop det". Jag känner en sparsmakad skivsläppare till musiker med samma kombination närapå (Månen står precis på gränsen mellan Vågen och Skorpionen). Hans egna kompositioner är föredömen i koncishet och effektiv tonal kommunikation, och skivorna hålls precis så långa som de var på vinylskivans tid, 40-45 minuter. 

Det är ingen slump att skoltimmarna inte är 60 minuter långa, de motsvarar perfekt en uppmärksamhetscykel - jämför den märkliga hinduiska läran att enbart tidens herre Saturnus kan låsa en annan framförliggande planet trekvart av ett fullt varv - här synes samma idé vara nedlagt och missa inte att Saturnus är koncentrationens planet!

Till sist en intressant detalj eftersom yrkeskritiker givit Amos mycket skit genom åren för sina diffusa texter och allt annat än självklara temata. På sin obligatoriska julskiva för några år sedan (för övrigt långt bättre än hippa Kalifornienbruden Aimee Manns julplatta om vi ska hålla oss till kvinnliga musiker med viss kredd), sökte hon återigen organisera låtarna utifrån ett tema som ledde till att man fick bläddra vilt och distraherande i texthäftet istället för att fokusera musiken då de grupperats under de fyra elementen! Jag sökte förgäves hitta några tecken i text och/eller musik på elementet i fråga. Ännu en skiva med en "mall" petnoga slängd över ett gäng låtar. Här är det verkligen "form över substans" som gäller.

Detsamma kan också sägas om Amos sjukliga självupptagenhet där hon i inlagan i skiva efter skiva poserat i miljöer och utstyrslar. Först på senaste skivan ("Unrepentant Geraldines", 2014) balanseras självporträtten hjälpligt upp av foton på andra människor! Det tog henne 50 år att släppa den krampaktiga självcentreringen. Förklaringen ligger förstås i att Sol-Lejonet olyckligt får spela andrafiolen i horoskopet. Dominanten är samma självfixerade Jungfruascendent med den oroliga Mars som hos Fredrik Reinfeldt, plus sinnelagets Måne i 1a huset. 

Solen i 12e vittnar om att Lejonets fenomenala överblick alltjämt finns och verkar men filtreras ut och kommer inifrån en "skyddad verkstad". Det är mottagaren, sinnelagets Måne som tar emot Solens utflöde och det merkuriskt exakta tecknet troget hackar sönder och formar detaljerade bilder i det fysiska. (Amos är en skicklig pianist och uppenbarligen ansåg konstmusikbolaget Deutsche Grammofon henne vara en betydande. Första albumet var intressant - hon omarbetade klassiska stycken - men för nästa valde hon att spela in gamla låtar på nytt (utan att tillföra dem värst mycket) och kanske var det den här självefterlåtenheten som fick bolaget att låta henne gå vidare (EMI tog tillbaka henne med öppna armar).


I skivan "Abnormally Addicted to Sin" (där Tori Amos återigen angriper kristendomen för dess sexualmoral - fadern var präst ska tilläggas) figurerar hon på en serie sepiatonade bilder i miljöer som förmodas frammana det sexualhämmade Viktorianska England. (Amerikanskan flyttade till England för många år sedan vilket i vissas ögon bara fullbordade bilden av Amos som en Kate Bush-klon. Och visst låter det ofta väldigt likt...) 

På ett foto ses en bok med titeln "Book of Earth" och på ett annat Amos bläddrandes i densamma. Hon kopplar uppenbarligen synden, en omskrivning för sex till antingen planeten Jorden eller till Jordelementet. Astrologiskt sorterar sexualdriften under Mars men man ska inte glömma Venus i sitt negativa härskarskap över Oxen som definitivt har med jordiska kreatur att göra! En Venus som på ett filosofiskt tankeväckande sätt blir till en verksam illgörare när dess eget jordbundna tecken Oxen visar sig i öster. (Venus blir åter en välgörare när Jungfrun stiger i öster men då är den å andra sidan "fallen" så att dess välgörande effekter bara sträcker sig till egenvård, kroppsvård och liknande.)

I samband med Amos valhänta konceptualism blir det intressant att fundera över den västerländska tropiska zodiaken och hur tydligt den avslöjar sina brister. Visserligen visar även den ett Sol-Lejon dold i en materiell Jordascendent och med Merkurius stark och hemma i härskarläge i Jungfrun. Amos enligt den sideriska zodiaken lider total brist på Luftelementet och det tror jag är förklaringen till att så många kritiker ler i mjugg åt hennes ytliga och outgrundliga "organisationsscheman" eller "koncept" på flera album. Det är, som jag sagt, bara form som dominerar över substansen (det intellektuella innehållet i dessa organisationer). 

Typiskt älskar Jungfrun i 1a huset att organisera och sätta allt på sina rätta ställen och med organisatoriska Saturnus i sitt negativa härskarläge i Jordtecknet Stenbocken i 5e kreativa huset kunde man tro hon är en fena på det här. Men elementet begränsar henne till att organisera rumsliga foton med mängder av dekorativa detaljer och hennes egen kropp i centrum! Här visar sig Jordelementet vara synnerligen platt när det kommer till att gå bakom ett koncept och göra något mer än rabbla upp de fyra elementen på julskivan och pytsa in en slev låtar under vart och ett av dem (några av låtarna stämmer dock väldigt väl med elementen, men det var nog rena turen, de är uppenbarligen inte skapade utifrån elementläran).

Med vetskap om hur hopplöst svårlyssnad hon är i sitt tänjande och betonande av orden i sina dunkla texter (som troligen bara Tori Amos själv förstår) och hur styltigt hon tvingar på sitt material "koncept" som inte tydligt svarar mot innehållet, blir det närmast löjeväckande att beräkna hennes horoskop på västerländskt sätt. Dessa de fel hon nu ändå har i sitt konstnärskap tappar då sin astrologiska grund. Västerlänningen ser henne nämligen med Luftplaneten Saturnus i sitt "rätta" läge i Luft, i Vattumannen, vilket nu lyfter den till något mycket mer än den som bestämmer var skåpet ska stå (organisera musiken eller möblerna i en fotosession i anslutning till albumets tema). Saturnus blir nu herre över Konceptionerna eller Idéerna (och dessa Idéer är enligt Platon "levande väsen" som hittas i "Himmelen" eller i den Idévärld som påminner starkt om det "osynliga" Luftelementet). Även Månen och energiska Mars backar ur praktiskt pryldonande Jungfrun och in i Luftecknet Vågen. 

DENNA Tori Amos, om den västerländska zodiaken varit den rätta, hade inte alls ägnat sig lika mycket åt att skapa dessa petnoga fotografiska miljöer med henne själv i centrum. Hon hade istället varit betydligt starkare i själva TANKEFÖRMÅGAN, vars svagheter är vad kritikerna i lönndom kritiserar henne för. Hon är medioker och pretentiös som tänkare. Musikaliskt är hon fantastisk, men texterna är helt enkelt för privata (12e) och brister i litterär kvalitet. Hennes Måne i Jungfrun i 1a huset med organisatoriska och pedantiska Saturnus i 5e kreativa är raka motsatsen till framlidne Leonard Cohens Sol i Jungfrun i 1a och samma Saturnus i 5e. Här är skillnaden mellan "det dunkelt tänkta är det dunkelt sagda" (Månen) kontra ren lyskraft från Solen direkt! En prominent Måne i Jordelementet i kombination med en obskyr placering för Solen synes vara för privat och bunden till det jordiska och husnära för att producera stor text.

Ett ovetenskapligt men ändå smått kuriöst fynd från Nobelpristagarna i litteratur är att stor text inte på minsta sätt hämmas av en Sol i 12e huset, tvärtom är exilens och den världsliga förlustens sektor ett bra ställe för Solen för att utveckla sin Visionära Blick. Men med bara 31 kända klockslag av de 109 Nobelpristagare (t.o.m. 2015) är den här tabellen ytterligt osäker, och den rofyllda och världsligt undangömda indikationen från 12e huset motsägs sannerligen av att det också verkar vara en fördel att födas med Solen i mitt i samhällstoppens hetta och kamp om tronen - i 10e huset!

31 kartor med äkta ascendent 109 litteraturpristagare (t.o.m. 2015)
medelvärde: 2.58 solar per hus

H1 2
H2 4
H3 4
H4 5
H5 1
H6 1
H7 1
H8 2
H9 1
H10 4
H11 1
H12 5


Men det är full möjligt att dessa bara är spretiga svängningar till följd av de få horoskopen, slumpmässiga ryckningar i dataunderlaget. Tori Amos Måne i öster, låt vara med disruptiva Mars, rimmar heller inte med franske statistikern Gaugelin som ofta hittade Månen i denna position hos erkända författare, vilket i sin tur stämmer väl med Månen som en fantasins och drömmeriets planet. 

Bland Nobelpristagarna visar sig dock Månens eget 4e hus toppa ligan med lika många placeringar som det besläktade 12e Vattenhuset (Vatten här som återspegling av ljus eller fenomen, texten som ett återberättande med eller utan inblandning av det fantastiska.) I termer av de fyra elementen (som vagt kan knytas även till de 12 jordiska husen) är således de vattniga husen (undantaget det skorpioniska 8e) rika platser för Solen att lysa i om man är författare. Och "realistiska" eller "socialrealistiska" Jordelementet kommer inte långt därefter via 2a och 10e  (men inte 6e). 

Den kreativa kombinationen av Eld och Luft har inte mycket att komma med i jämförelse, förutom det luftiga 3e för just skrivkonsten. Det är påfallande att de intellekt som lever på den "supralunära" nivån (i Luft eller i Eld eller i kombinationer av dem) inte har något större intresse för poesi eller romankonst. Och det är dock de 12 husen som har sista ordet och "kör" över den mer teoretiska zodiaken i skyn.

Inget av de här fynden förklarar Tori Amos svaghet som textförfattare och svaga konceptuella förmåga. Men som pianist och sångare förfogar hon över två redskap hon är duktig på och melodikänslan är ibland fenomenal. Axeln mellan Jupiter hemma i härskarläge i Fiskarna och Jungfrun i 1a huset ger en sensuell natur och den verkar befrämja både musikalitet och förmågan still stora volymer (i kombination med den pådrivande Solen i Lejonet). Det är i sållandet av den voluminösa Jupiter (expanderar och expanderar) som Tori Amos självefterlåtna Jungfru får problem med att sålla bort. I förhållande till sitt eget material är hon alltså alltför generös - samtidigt som bloggen har sett tydliga tecken på att Jungfrun är snål för att inte säga rent fientlig mot främlingar i bygden (främlingsfientligheten). I dessa kompletterande beteendemönster ser vi kanske den "fallna" Venus i Jungfrun, tecknets problem att se sin egen situation i ett balanserat perspektiv...

torsdag 1 november 2012

Lönestraffa lärare för systemets felaktighet

Ett inlägg som väver in både Bono och J.K. Rowling i försöket att påvisa hur mänsklig nobless eller ovärdighet kan vara något vi utvecklar över många liv. Till sist är våra meriter - eller synder - så tydliga att t.o.m. himlavalvet basunerar en tydlig tonstöt då vi föds åter till denna värld.

Socialdemokraterna i Stockholm invänder sig mot den borgerliga stadsledningens bisarra påfund - det sjukaste man hört från moderaternas skyltfönster sedan det avslöjade försöket att sälja ut hela sjukhus till vänner och bekanta för småpengar. (Jämför för övrigt Uppdrag Gransknings hårresande avslöjande av regeringen Reinfeldts försök att slumpa bort SAAB till kineserna - bakom ryggen på den holländske ägaren!)

Det gäller förstås idén med individuell "bestraffning" genom sämre löneutveckling för de lärare som INTE tagit gräddfilen och sökt sig till moraliskt bankrutta områden som ingrodda moderatnästet Brommas villakvarter, utan heroiskt försöker utföra sin pedagogiska uppgift i "svårare" områden. För detta straffas de medan "villafolket" belönar sin egen lärargärning i de välbeställda kvarteren med mer lönepåslag. (SvD)

Äppelviksskolan i Bromma har nämnts i diskussionen. Jag kan själv intyga att vrångheten fanns där redan 1974 då jag som fjortonåring flyttade till storstan. Jag skrev genom hela nionde klass bäst på engelskaproven. Fram mot terminsslutet tog fröken ynglingen avsides och beklagade att hon, trots att jag nu var en av klassens kungar i engelska, inte kunde ge en nykomling (läs: "invandrare") högsta betyget fem eftersom hon då var tvungen att sänka till fyra för någon annan av villakvarterens söner och döttrar.

Så fungerar klanmentalitetens korruption och brist på rättrådighet. Konkurrens applåderas bara när man själv eller den egna gruppen har något att vinna på den.

Lotta Edholms belöningspolicy är så sjuk att en annan tid - säg Franska revolutionens dagar - hade sett huvuden rulla för detta perversa tänkande. Stockholmspolitiker ÄR faktiskt korrupta! Inte en rättrådig tanke klarar dessa politiker att tänka, allt från deras hjärnor stinker av egoismens evangelium. Den grekiske filosofen Platon hade troligen pekat på dem som missfoster med särskild deformerade kranier - planetcirklarna skevar och skaver inuti deras huvuden och allt de producerar blir osunt och narraktigt.

Det är nu tre år sedan Lotta Edholm, skolborgarråd i Stockholm, var i hetluften för sin vilja att förbjuda kvinnor att bära slöja i skolan. Då tittade jag på hennes horoskop

Jag noterar att Edholm föddes i främlingsfientliga nästet Västerås, en gammal arbetarstad och troligen därför typisk för det obildade Sverige, där åsikter och negativa känslor styr i stället för höga ideal och kunskap. Det är inte förvånande att det är sådana här inflyttingar som degraderat Stockholm under de marknadsliberala senaste tjugo åren.

Rubriken i det första inlägget, maktvilja & petimäterperspektiv, summerade i princip skolpolitikerns grundnatur och det är naturligtvis precis samma problem som ligger i botten för den här besinningslösa modellen med belöning & bestraffning.


Horoskopet är remarkabelt likt kartan för kverulanten jag studerade i föregående inlägg! Återigen har vi ett expressivt och direkt sinnelag i Eld, men andligheten och vidsyntheten korrumperas av Jordelementets inskränkta (läs: lokala) referensramar. Återigen är det den kritiska, diskriminerande och sär-skiljande Jungfrun som söker segregera samhället och förstöra nationens enhet. Edholm är folkpartist men horoskopet andas moderat eller sverigedemokrat.

Det går inte att från plattmarken (Jordelementet) uttala sig, det blir som när underhållaren Jonas Hallberg i programmet Spanarna anklagade dåvarande medspanaren Jonas Gardell för dennes triviala ämnesval: spaningarna sträckte sig aldrig utanför det egna rummets klädgalgar i garderoben och väckarklockor invid sängen. (Det är många år sedan Jonas Gardell var en av Spanarna men Hallbergs sarkasm var så perfekt att den stannat i minnet.)

Edholms programmatiska motsvarighet till rasism i sitt belönande dem som arbetar bland övermänniskor och bestraffning av dem som via yrket associeras med undermänniskorna, ligger naturligtvis i illgöraren Mars i separatistiska och självberikande Jungfrun. Denna flitiga jordbrukare aktiveras av energiska Mars som i sin tur äger det subjektivistiska perspektivets sinnelag i Väduren. 

Den här kombinationen leder paradoxalt till att Mars attackerar sitt eget område - jagiskhetens princip blir både överdriven på ett grovt och omoraliskt sätt - och därför också sårbart för Mars som olyckor, i synnerhet eftersom Mars verkar från olyckans sjätte hus. Husplaceringarna gäller här bara sinnelagets horoskop, den karta som tar Månen som utgångspunkt. Lika naivt egoistisk som Edholm är i första akten, lika angripen tycker hon sig vara i mellanakten. Om hon drar den rätta slutsatsen ligger i tredje akten och det är en öppen fråga om den redan är skriven på födelsehimmelen.

Månen med Jupiter är lyckosam, inte tu tal om det. Kombinationen beskriver det välbärgade hemmet. Jag vill påstå att Edberg kommit till Stockholm för att göra sin klassresa och lämna Västerås underklass (Mars-Jungfrun i slavens sjätte hus). Vad hon inte inser är att hon fortfarande är underklass och nu förpestar hon Stockholms skolväsende med sin egen egotrippade klassresa! Sådana här människor borde aldrig släppas in i ens i lokalpolitiken. 

En politiker måste enligt Platon vara lyhörd på två nivåer samtidigt: först och främst upp mot himmelen, i "Staten" representerad av de filosofer som levde kommunistiskt, dvs. utan distraktioner och den korruption som följer på privat ägande och det åtföljande vinstintresset. Hos Platon är filosoferna också astrologer! Politikern måste höra vad de renades sinnen säger eftersom de har den svåra uppgiften att balansera det tumultuösa folkets alla, vad Fredrik Reinfeldt, alltjämt i den blivande politikerns förskola, lärt sig kalla "särintressen".

*****

Likväl kan man se Månen och Jupiter som ett gott gry, även om man inte utifrån en månkarta vet om Edholm någonsin kommer att förverkliga sin Jupiter i Väduren (för det faktiska livet på jorden krävs födelsetid för den fysiska ascendenten). Just Jupiter i Väduren figurerade starkt i granskningen av drygt 100 yrkesfilosofer. 

Väduren är zodiakens debutant, så det ligger en logik i att filosofins (och välståndets) Jupiter ställer de stora frågorna vid resans början. Efter ungdomens intellektuella vitalitet förfaller vi och blir gyttjiga materialister - se bara Bono i gruppen U2. Vilken nedförsbacke genom livet i takt med att pengarna började rinna in. Senast har han tydligen förklarat hur han nu sett ljuset: kapitalismen är Det Goda!


Här finns ingen som helst solkig Jord - inga materiella mål att låta sig bojas av. Däremot är det symptomatiskt att Sol-Väduren - debutanten - är helt ute och seglar. Solens (och Venus/pengarnas) disponent Mars driver runt i Fiskarnas Vatten. Det är säkert så att de stora biståndssummor han som superstjärna lyckats utverka åt nödlidande kommer sig av olyckans planet i de lottlösas tecken Fiskarna. Samtidigt är denna en instabil position och nu har Bono helt blivit en duperad först för den amerikanska 1% av superrika som dövar sitt dålig samvete med (avdragsgill) välgörenhet.

Rocksångarens horoskop påminner om att total brist på Jordelementet kan ge extremism av olika slag. Bonos problem är Eld/Vatten - hans gränslösa (Fiskarna) sensationalism. Eld är visuell och vad Bono blickar på, det köper han! När han tittar på nöden på Irland, sjunger han om det. När han börjar frottera sig med USA:s superrika, då är han plötsligt deras bästa vän. En patetisk superstjärna.


Heder då åt J.K. Rowling som efter att ha blivit just superrik på Harry Potter med sin första vuxenroman avslöjar ett helt intakt klassmedvetande och solidaritet med dem som inte seglat bort som Bono.

Rowlings horoskop är nästan perfekt. Vågen stigande representerar en blick för social rättvisa och Venus välsignas av kungavärdiga Regulus och står i nära kontakt med kommunikatören Merkurius i elfte idealhuset! Är det konstigt att den kvinnan erövrat en hel värld med sina fantasiböcker på temat godhet/ondska?

Här ser vi hur den omoraliska och privategoistiska Mars i Jungfrun berövats sin världsliga effektivitet genom tolftehusplaceringen. Också den materialistiska tendensen via rikedomens Jupiter i Oxen - förstärkt av Drakhuvudet - står på fallrepet i bortdöendets åttonde hus. Allt tyder på en själ som håller på och fullbordar rentvagningen från några sista materialistiska rester. Är det detta som i Rowlings fall himmelen velat belöna med stor framgång Hon kunde anförtros det viktiga arbetet att hålla kunskapen om det Goda och det Onda levande för en ny generation växande människor.

Solen i Kräftan i tionde huset är visserligen passande för en celebritet men här ligger Kräftan ligger verkligen lågt i jämförelse med det viktiga elfte idealhuset och dess konungsliga kraft. Själens form - Saturnus - står i femte kreativitetshuset, vilket vanligen är en hämmande position för kreativiteten men här är Saturnus en alltigenom verksamt god influens och det ömsesidiga utbytet mellan Eld och Luft - det jag ser, det betänker jag - skapar en intellektuellt rik människa. 

Jämför med Bonos Eld/Luft-opposition som är långt ifrån lika effektiv eftersom hans Eld distraheras av Vatten (sensationalism) och därmed driver runt i egocentriska projekt. Rowlings Lejon-sinne är som en Vädur som vuxit upp och hittat ett djupare fokus, än mer eftersom sinnet hela tiden roterar runt Saturnus - själens form - också lyfter fram facetter ur den.

Faktum är att Vågascendentens alla tre "verksamma välgörare", Merkurius, Venus och Saturnus är de dominanta planeterna hos Rowling. Och därtill är två av dem sammankopplade med kungastjärnan Regulus. Detta gör alltså att Rowlings ascendenthärskare Venus är den troligen bästa ascendenthärskare vi sett på den här bloggen! Det kanske ligger något i själavandringsforskaren Walter Semkivs påstående att detta är den berömde författaren Charles Dickens nästa reinkarnation! (Se äldre inlägg om Rowling.)

fredag 1 juli 2011

Astrologin, näringslivet & Harry Potter-missen





Svenskt Näringsliv singlade som bekant ut någon högskolekurs i Harry Potter-kunskap som exempel på värdelöst vetande - ur marknadsekonomisk synvinkel. (SvD, DN)

I själva verket har författaren Rowlings barnbok växt bortom all rim och reson och blivit själva sinnebilden av Marknadens Totala Exploatering av varje uns kreativ gnista den kan lägga vantarna på. Svenskt Näringslivs hån mot filosofin talar för sig själv. Penningens väktare och förmerare är idioter. Och vi har en civilekonom som (än så länge) landets statsminister, en man som nu visat sig cyniskt ljuga om sin sjukvårdspolitik.

Och faktum är att Rowlings horoskop påminner om att bli vän med världen och förlora sin själ, på precis samma sätt som vi just såg gälla för Anders Borg och hans mentor Milton Friedman och på exakt samma sätt som vi såg den kristna prästen Annika Borg i sann luthersk anda hylla denna världens herre.

Också Joanne Rowling finner sig snärjd av Mörkrets krafter via ännu ett storkors! Alla som läst Harry Potter eller sett någon av filmatiseringarna vet hur tydligt det draget i hennes författarskap är! Men där Mörkret är alltings mening och mål för vissa, tjänar det, som vi ska se, bara som avstampspunkt för författarinnan.

Rowlings horoskop stärker således tanken om att Tamas guna i astrologin representerar ondska i moralisk bemärkelse, men ingen regel utan sina undantag - enstaka fall av storkorset i Sattva guna, Ljuset, har setts gå riktigt snett, se t.ex. islamofoben Geert Wilders.



Precis som med prästen Borg är det här ett "lindrigt" fall av att vara i Djävulens klor, för här finns fantastiska tecken på framgång. Rowling var som sagt luspank en gång i tiden och skänker mycket till välgörenhet sedan hon blev rik som ett troll. 

Titta på Vågascendentens härskare Venus och dess makalöst lyckobådande placering med Merkurius, handelsmannen, och Månen, fantasins planet - och alltihopa i 11e huset för "inkomst av tiondehuskarriären". Ett chockerande starkt omen om den extrema lönecheckar!

*****

Läser man istället Rowlings 11e hus som "ideal" skiljer hon såg återigen starkt från Fredrik Reinfeldt, fast båda har storkorset i Mörkrets kvalitet och Solen i "begärets" Kräfta. Rowlings ideal är Lejonet, hjärtevärmens tecken medan Reinfeldt har den förskrämda självprotektionismens Kräfta som ideal (mannen som låter alla sina ministrar falla för att skydda sig själv). 

Och som en människas ideal är, så utformar sig ibland hennes tiondehus karriär. Rowlings Sol-Kräfta befinner sig i det firande karriärhuset och hon är verkligen en lysande sol-hjältinna, drottningen av fantasi (Månen = fritt fabulerande). Solen baserar sig här direkt på hennes fantastiska elftehus-Måne med dess hjälpare, Venus och Merkurius.
Detta är en alltigenom god människa och mycket riktigt tjänar t.o.m. andar och demoner henne i hennes eget liv och i hennes romanfigurs. Se Harry Potter som en nutida Jesus-gestalt, även Jesus hade makt över demonerna. 

Här är då pusselbitarna som saknades i den timida prästens hyllning av den världsliga överheten. Rowling går längre, och med fantasi och magi besvärjer hon denna världens onda motsträvighet och vilja till makt (Tamas guna). 

Hon och använder mörkret för något gott. Jag förstår att kristendom i Satans ledband förfasat sig över att Rowling återintroducerat världen för ren "hedendom"! Men Rowlings sagolika författarskap påminner om hur alla de nyanser Ondskan kan framträda i.

Bara ett ord om det paradoxala faktum att Lejonet - Solens eller andesjälens eget tecken - tillhör Mörkrets kvalitet.

Jag vill se det så här: Ordet offrade sig och "blev till kött". Solen - himlakroppen - är en materialiserad form, dvs. tillhörig Mörkret, men den är ett tecken i vår fallna värld på att det finns något mer, att Liv i grunden är idel medvetande och kreativitet och inte alls som materialister och biologer säger, en serie kemiska slumper. 

Därmed har prästen Annika Borg, hyllad av ateisten Christer Sturmark med sitt Sol-Lejon stukat av samma rationalistiska Saturnus i Vattumannen som hon själv föddes under, grovt missuppfattat kristendomens budskap. 

Ett närstudium av Lejonets tecken, Solen och femte husets fria lek och kreativa utflöden kan ge idéer om vad kristendomen egentligen står för. Och det är inte en kunskap som är förenlig med vetenskapen i dess nuvarande form! Intelligent design ligger betydligt närmare astrologins indikationer än darwinism, t.ex.

*****

Även Joanne Rowling tillhör perioden 1964/65 då Saturnus "vilade ut" i sitt hemtecken Vattumannen. Litterärt har hon kritiserats för att egentligen inte vara särskilt kreativ utan bara ha plundrat mytologins och religionens värld på idéer för sina Harry Potter-böcker. Och det bekräftas helt av hennes femte kreativitetshus. Jag var lite förhastad i hyllningen av det elfte idealhuset. 

Rowlings kreativitet beskrivs av ett strypt och stramt friserat femte hus, där Saturnus restriktiva och formalistiska "skapande efter mönster" rimmar väldigt illa med det femte husets naturliga affinitet med Solen - den förbehållslösa kreativiteten som säger, "Se jag gör allt nytt!".

Saturnus är en plagiatör, precis som Platons Demiurg (världsskaparen) kontemplerade de eviga formernas värld i sin Själ (sitt lunära sinne så att säga). Resultatet av denna kontemplation blev en innersta förmörkad cell av dunkla imitationer - och det är inne i denna cell vi kallar vårt universum vi alla kollektivt lever. Och individuellt, eftersom processen bifurkerar (grenar ut sig) så att vi som personer upprepar samma syndfall. Vår fysiska kropp upprepar som mikrokosmisk parallell universums egen tillblivelse inne i Demiurgens inre föreställning eller Själ. 

Det är därför Platon har rätt: vår värld är en produkt av våra idéer.

*****

Det finns en antik västerländsk tradition som betraktar Saturnus, den sjunde kretsen i sitt positiva herravälde över Luften, som symbol för själen.

Här möts två olika synsätt eftersom den indiska traditionens "atman" eller "själen"  - på den här bloggen förtydligad som "andesjälen" - tecknas av Solen, Saturnus motsats. Den här motsättningen beror på tänkandets felbarhet, på att många modeller söker beskriva en och samma verklighet men med skilda utgångspunkter. Samtidigt går utsagorna att harmoniera.

När kyrkofadern Augustinus säger att "Gud är mig närmare än min egen halspulsåder (pulserande till följd av hjärtats slag)" talar han förstås om Gud som Solen/Hjärtat. I vissa indiska traditioner är Brahman det ultimata och den enskilda individen inte evig. Vår egentliga identitet (Solen) är egentligen inte vår egen att berömma oss av, det är Gud själv som i egenskap av Den Ende har förlustar sig för sig själv med sin ständigt skiftande skapelse.

Med Platon (och före honom Orfeus anhängare, bl.a. Pytagoras) föreföll representera en europeisk tradition som trodde på en evig och unik själ. Plotinus (200-talet) vidareutvecklade antydningarna hos Platon och det är här vi har rötterna till Luftplaneten Saturnus som den unika individuella själens form. Saturnus som gränsdragaren markerar var en själ börjar och slutar, och var nästa individuella levande väsen (jiva-atman/Sol) tar vid. Vi ser i astrologin återigen en återspegling av ett begrepp som är mer komplext än bara en enstaka planet kan beskriva.

Vad har då gått så snett med Humanisternas ordförande Christer Sturmark som ju har båda dessa pusselbitar på plats i sina härskarlägen, men som ändå är "religionskritiker" - som han förskönande kallar sin avsky för "mytologins" värld. Varför har han bara bytt ut gamla myter mot nya, utan att förstå att "vetenskap" inte innebär ett enda steg mot någon "bättre" verklighetsförståelse än t.ex. den gamla kosmologin, utan tvärtom är en snävare men mer detaljerad bild av en liten del av den fulla verkligheten?

Jag, har föreslagit den dikotomiserande och hårklyvande Månen i Jungfrun som förklaring varför han inte i sitt sinne klarar att fatta vidden av sin egentliga natur. Sol-Lejonets opposition mot Saturnus-Vattumannen, den perfekta bilden av den evige, levande Purusha, den kosmiska personen, finns i honom men hans psyke (Månen) är för vekt, för överanalytiskt, för hårklyvande, och han blir besatt, en motståndare till sin egen innersta natur - en av Platons fångar i grottan som hävdar att skuggorna på väggen är det enda som existerar. 

Saken hjälps knappast upp av att en dysfunktionell "natur" (Kräftan) bekrigar Saturnus i Vattumannen för en riktigt distorderad inre natur. I Sturmarks horoskop illustreras det totala haveriet mellan den sublunära och den supralunära sfären, det är som en människa med personlighetsklyvning eller allvarliga förträngningar i det omedvetna.

Skillnaden mot Rowlings horoskop är frapperande. Hon har den per definition supralunära Solen tydligt fallen ner under Månens herravälde (Kräftan). Men å andra sidan har hennes Lejon-Måne i sig att vilja återspegla den supralunära Solen fullt ut. Rowling har med andra ord den ömsesidiga receptionen mellan Sol och Måne och då Ljusen behärskar endast ett tecken var är detta den unika ömsesidigheten dem emellan. 

Att den "sensationalism" som just detta möte mellan Eld och Vatten (ande och själ) driver upp måste vara något i särklass har väl fenomenet Harry Potter tydligt bevisat. Hela kärnan i Rowlings horoskop befinner sig i kampen mellan det supralunära mörkret (Platons grotta) och Solen som söker skina in. Hon är helt klart utanför den grotta där Sturmark sitter inspärrad och bedyrar sin fördomsfrihet!

*****

Läkaren Walter Semkiw, som gjort sig ett mindre namn som reinkarnationsteoretiker, har redovisat upplevelsen hos Kevin Ryerson, Shirley McLaines kända medium, att Rowling är den engelske författaren Charles Dickens återfödd! (källa) Tanken är naturligtvis att ingen blir författare över en natt, men att de förmågor vi en gång med mycken möda tillkämpat oss blir en del av andevarelsens permanenta natur och mycket väl kan visa sig som medfödd talang i ett kommande liv - förutsatt att inte andesjälen "knäpper av artistgenerna" därför att livsuppdraget är något annat. 

Jag tror inte man ska se horoskopet som en provkarta på själens alla tillgångar utan bara som "kartritningen" för det här livet. Andesjälen i sig är omätbart rik, rik som Purusha själv. När Plotinus talar om en unik enskild själ är den just så stor som du, jag, är mogen att uppfatta den. För det är det som är grejen: vi ser inte mer än vi är mogna att se. Se fallet Sturmark. Något i honom vet att hans materialism är passé men han vägrar gå till nästa nivå. Då får man ett bortkastat skitliv i krig mot sitt bättre vetande.