En naiv blasfemikers död (Lars Vilks planetpassager vid dödskraschen)

Att poliser granskar konstnären och senare blasfemikern Lars Vilks död ur två perspektiv, varav det ena är att bilolyckan inte var någon olycka - det låter helt rimligt. När allt kommer omkring var det här en obetydlig konstnär internationellt och bara känd som en omdömeslös uppviglare som ångrade sitt målarkludd först när det kostat andras liv.

I brist på födelseklockslag skulle man kunna använda dödshoroskopet (cirka 15.30 nära Markaryd) för att bakvägen rekonstruera en födelse-persona (ascendenttecken) som skulle kunna ha varit Vilks, men jag avstår. Astrologer har notoriskt ofta fel i dessa "rektifikationer" som de kallas på engelska. 

Istället nöjer jag mig med att notera dödsdagens transiter över känsliga punkter i  födelsehoroskopet. Här finns klassiska astrologiska doktriner rikligt företrädda!

Kartans överskådlighet är inte den bästa, men Vilks födelse finns i inre ringen med hans Måne i Vattenbäraren som "sinnelagsascendent". I yttre ringen olyckstillfället (med känt stigande zodiaktecken på orten). Man kan lätt byta perspektiv utan att behöva två eller flera kartor.

I samband med transiter brukar Månen, en planet som bl.a. tecknar resor kunna visa sig vara som en sekundvisare som ganska exakt prickar in en kritisk dag, som dessförinnan angivits av planeter längre ut i solsystemet. Bristen på klockslag gör att Vilks psyke/Månen inte kan anges exakt, men 10e graden Vattenbärare vid lunch är märkligt nära dödsdagens Måne i opposition från Lejonet i triggeravståndet "en grad innan". Skulle Vilks faktiskt kunna ha varit född vid lunch? 

Andra dödshoroskop har visat att Månen inte måste vara perfekt placerad. Ibland (som tidigare nämnt) tycks händelsen slå till när planeterna står så bra som de kan, vilket betyder att någon passerat en exakt kritisk position medan en annan har några grader kvar till sin kris. Ju mer förutsättningslös man är, desto troligare att man uppfattar himlens Gestalt eller inneboende grundmening.

Längst ut i det antika kosmos låg Tidens herre, Saturnus, en planet som verkligen har med livslängden att göra. Nu upprepas oppositionen och medfödda Saturnus, klent placerad i Krabban (Vatten) och därifrån bättre för en drömmare och svamlare än en stabil stötta för det potentiellt redbara och rationella psyket (Månen) i Vattenbäraren. Här är då den underliga mix av irrationalitet (Vatten) och skarp logik (Luft) som fick Vilks att välja så käpprätt sak att göra sig lustig över. I princip hela världen förutom det gudlösa Sverige respekterar andra människors trossymboler, men här kommer en lättvindig konstnärstyp utan koll på något, förutom sitt hemlands islamofobiska vibbar. 

Konstnärer brukar kunna plocka upp sitt samhällets tidsanda och säga något viktigt, Vilks gjorde sig med Rondellhunden bara till språkrör för patraskets nivå.

Saturnus mot Saturnus är således en kritisk period där ett liv kan ändas, förutsatt att födelsen var fylld av komplicerade omen. Att Vilks föddes med sitt psyke/Månen i opposition till krigaren Mars, superstark i Konungens Lejon, är just en sådan förödande störning i psyket. Han var född att mopsa sig mot Storhet och fick betala priset.

Döden kom snabbt och för kvick förlossning ska man definitivt inte se på Saturnus, som är långsam och mödosam (kanske åratal i långvård). Det är den Stora Välgöraren Jupiter som vare sig den just gör gott eller som i Sverigehoroskopet är en dekadent frihetsplanet som resulterar i onda följder, kan dess egenskap av "förlossare" sägas stå fast. 

Utan Vilks persona/ascendent går det inte att säga om hans Jupiter var en verksam väl- eller illgörare i hans liv, men faktum är att den vid dödstillfället intog sin välgörande 240-gradersvinkel till Vilks medfödda Jupiter (hinduerna menar att planeter bara kastar blicken framåt så detta är som 2x västerlandets 120-graders trigon). Det är alltså klar kust för snabb död, om andra planeter instämmer att tiden är kommen att gå vidare.

Och Saturnus och Månens respektive oppositioner med sig själva tyder på att tiden var kommen. Sedan kan man alltid granska Olyckan själv, krigsplaneten Mars, eftersom den skadar Vilks medfödda psyke och omdöme. 

Vid dödsdagen har Mars förvisso intagit en rejält intressant placering och ingår i ett stellium av tre kroppar vilka innefattar fordons- och kommunikationsplaneten Merkurius (retrograd) men framför allt en närmast exakt konjunktion med Solen, symbol för livskraft i denna världen men också för personer med renommé eller kanske bara ökända (som Vilks i hela världen förutom det derangerade Sverige och några andra sekulära tokstollar som Danmark).

Vilks har förvisso Solen och Merkurius i samma tecken (som så många andra) men hans medfödda olycksplanet ingår inte i någon (hinduisk) aspekt. Däremot kan man alltid spekulera att de underliggande disponenterna har ett ord med i laget. Vilks Sol står kombinerad med Merkurius (fordon) och den senare är härskare i det mobila tecknet Tvillingarna. Så dödsdagens transit - stelliet Solen, Merkurius och Mars - anknyter trots allt till Vilks födelse, men genom soltecknets (livskraftens) härskare Merkurius. 

Livskraft, merkurialt fordon, olyckor, sekundvisare och Tidens herre Saturnus - kan det bli klarare?

 

PS. Merkurius i Tvillingarna brukar kunna vara exceptionellt logiska och klipska och Vilks förklarades ha varit en rolig och underhållande figur att umgås med (humor en bieffekt av hög IQ och förmågan att snabbt kombinera data på otippade sätt). 

Hur han ändå var så omdömeslös i sitt "konstnärskap" och muckade med hela Islam (inklusive dess våldsbejakande ytterlighetsgrupper) har att göra med bristen i hans Saturnusplacering. Om i besittning av en kvicktänkt Merkurius men den stora Strategen (Saturnus) är en lättviktare eller t.o.m. satt ur funktion - vilket man kan argumentera för med en placering i Vatten - då blir Tvillingarnas skarpa tal rent självskadebeteende eller rent av självmord. 

Var det Vilks själv som övermannade poliserna och vred om ratten så att bilen girade så tvärt? Var han trött på sitt ofria liv som punktmarkerad? Var hans omdömeslöshet så total att han inte drog sig för att ta två skyddsvakter med sig i självvald död? 

Man kan fråga sig om Sverige har tillräckligt sanningskänsla och heder för att tillkännage om så var fallet. Det skulle nämligen förminska kraften i Vilks som det sekulära samhällets hjälte i dess hårda linje mot islamism. Redan har offren till Estonia-olyckan fått uppleva denna nations märkliga sätt att hantera sanningen och landet "åt folket"...

PS. Några timmar efter inläggets publicering klargör en museichef - säkerligen utan att läst den här obskyra bloggen, att Vilks "Rondellhund" uttrycker ett sentiment som inte har någon legitimerande plats på ett museum. Gott så.

Lars Vilks: statistiskt en brottstyp och därtill med derangerad Regulus

AB bemödar sig åtminstone att ge en bakgrund till varför Lars Vilks är en hatad man i världen. För det ska de ha kredd.

Det har gått lång tid sedan bloggen tittade på hans horoskop och tycktes sig se anlagen till den patologiska egenmäktighetsstörning mannen lider av. Men genom alla variationer på tema har bloggen kanske slipat analyserna något. 

I februari 2012 frågades om Vilks måhända tröttnat på martyrrollen. Horoskopet granskades då enligt Chandra lagna-metoden. 

Här måste en viktig sak sägas, men som man ofta inte tänker på. Eftersom alla under två till två och ett halvt dygn föds med Månen eller sinnelaget i samma zodiaktecken vill det synas som om exakt klockslag är enda metoden att komma till en mer personnära karta. Samtidigt väcker detta frågor, för i djupet bör ju alla som föddes i närheten av en islomofobisk galning som massmördaren Anders Breivik eller en gränslös Lars Vilks ha samma psyke! Är det då bara ascendenten som "stämmer om" hela människan och omvandlar det som var en problematisk Måne till något mer harmlöst?

Ja, så är det. "Rätt" ascendent kan neutralisera till och med en så illa angripen Måne som Breiviks, men jag gissar att de harmlösa individerna ändå kommer att uppvisa ett mörkare sinnelag än genomsnittsbefolkningen. Man märker inte detta eftersom alla dessa "svarta får" sprids ut i befolkningen. Däremot skulle eventuellt skollärare och idrottstränare - om de är uppmärksamma och verksamma under många, många år - till sist kunna skönja att det faktiskt pågår en fluktuation mellan årskullar. Några akut observanta kanske t.o.m. lär sig se gemensamma mönster mellan barn födda dagar som följer på varandra, om man råkar ha sådana i klassen....

Men när indisk astrologi säger att Månen i brist på exakt födelsetimma är ett bättre index på individens sinnelag/personlighet än Solen så är också detta en sanning med modifikation. Individen själv är nämligen fullständigt omedveten om sitt sinne! Ja, man kan känna sig nere en viss dag men detta är Saturnus som spelar upp sitt spel i sinnet. Den tillfreds och jämnmodiga Venus likaså. Det är inte sinnet i sig man upplever utan verksamheten inombords. En människa har således själv inte en suck om sitt eget sinne så när tvära människor i trängda lägen svarar journalisten att "jag känner inte igen mig i din beskrivning" är det en idiot som pratar. Så ointressant som tillbakavisande, givet att individen per definition inte kan känna igen sitt sinne, vare sig det är stört och derangerar fakta i målet eller smidigt och följsamt till det som timar.

Det är väl känt att Månen "tvärar" mer i de fixerade tecknen Oxen, Lejonet, Skorpionen och Vattumannen och är betydligt smidigare och mer flexibelt i de rörliga tecknen Tvillingarna, Jungfrun, Skytten och Fiskarna. I de passionerade tecknen Väduren, Kräftan, Vågen och Stenbocken är det mer blandad kompott. Väduren är som Mars häftig och uppblossande men tar snart reson igen. Kräftan är en så total slav under sinnesupplevelsen att den faktiskt är mångalen och får vänta in Månens rörelse under några timmar eller dagar för att återigen tänka klart. Vågen är en lurig jäkel, se bara Fredrik Reinfeldts manipulation av väljarna! Sinnet i Stenbocken är nog det mest kroniskt låsta av de fyra passionerade tecknen.

Med en här grovkorniga introduktionen kan vi återvända till frågan om Vilks möjliga galenskap och notera att Månen i Vattumannen tillhör de mer än genomsnittligt rigida sinnena. Dessutom kroniskt fast i en räddhågsen, inskränkt och klanorienterad mentalitet via dispponenten Saturnus i Kräftan - dessutom färgas hans psyke av att Saturnus upplever sig stå i olyckans eller fiendens sjätte hus! Dessutom angrips hans psyke av turbulenta Mars, vilket redan detta nästan har givit oss ett Anders Breivik-psyke: både den stora och den lilla illgöraren skapar en PSYKISK BÄGARE som missfärgar och vanställer det som individen får i sin håg/i sitt sinne. 

Här är således nästan hela pusslet till hans xenofobi redan lagt (i synnerhet via Saturnus i Kräftan i upplevda fiendens hus), och så långt har redan tidigare inlägg nått.

Det nya är kungamakaren Regulus i Lejonets sjätte grad.

Stora bortfall pga. de mörka, onda husen
och även problem för övrigt.

Regulus hittar en ingång i vårt kosmos (solsystem) eftersom Mars nästan gradexakt står på rak linje mellan stjärnan och planeten Jorden! För ett Chandra lagna-horoskop blir det ännu mer intressant eftersom det först är Psyket som mottar influensen om man tänker rent bokstavligt kring denna bild. I åtminstone en av antikens framträdande kosmologier tänktes planeten Jord omsluten av ett vattnigt atmosfäriskt hölje - Vattenelementet - och naturligtvis stämmer det även om det är en primitiv bild att tänka sig förrådslador av uppdämt vatten på hög höjd, vars dörrar öppnades varje gång det blev ett skyfall. 

De själar som är så fixerade vid det materiella att de inte kommer längre än till Månen efter sin död lever där en "tid" i ett lunatiskt tillstånd av drömverklighet och tänktes sedan återvända till jorden som regndroppar för att ingå i en ny kropp. Dessa själar har alltså sin rationella själ djupt begravd i det blott naturliga kretsloppet, de är hyliker och psykiker men inte pneumatiker, för att tala ålderdomligt språk, jordbundna andar men inte fria själar. Men eftersom ingen mänsklig observatör lever flera tusen år och kan följa dessa djupast fallna själar i deras kommande och gående vet ingen om de varje gång återföds under snarlika och dominant "sublunära" horoskop (Jord och Vatten).


Men vad är nu Mars för slags kanal för kungliga Regulus välsignelse i Vilks fall?

Till att börja med måste man frankt erkänna att det hinduiska systemet misstänkliggör redan Månen i Vattumannen om det är Vattumannen som stiger i öster i första huset. Eftersom detta ÄR ett månhoroskop måste man antingen bortse från Månen, den är ju konstanten eller platshållaren och måste som sådan betraktas som neutral. 

Men tar man istället fasta på Vattumannen i första huset blir den logiska följden att ALLA födda med Månen i Vattumannen har problem med sin psykiska flexibilitet - härskaren är ju den inflexibla och till Månen helt motsatta orienteringen: lagisk, saturnisk, ohörsamt principfast - inte vad man förknippar man Månens mjuka och följsamma stil.

(Intressant nog skiljer sig den saturniska Månen i Vattumannen från dess placering i lika saturniska Stenbocken (om tecknet ifråga äger första huset). Detta förklaras i punktlisten under den förenklade tabellen till planeternas verksamma natur.)

Jag föredrar att se Månen som en neutral platshållare när man använder den för att etablera en lunär ascendent (Chandra lagna). För Vattuman-Månen blir då dess disponent Saturnus en av de goda, men här förolyckad eller fast i fiendskapens hus. Vilks tror säkert han gör det goda, men eftersom han inte kan se sitt eget psyke märker han inte hur felkopplat det är: hans Saturnus krymper mänskligheten (Vattumannen) till att omfatta bara dem av hans eget blod (Kräftan). 

Häri ligger, som sagt, roten till hans xenofobi och hans önskan att trigga hat så att hans förvirrade själ ska få svart på vitt hur långt ut i sinnessjukdom den befinner sig. Han har helt enkelt en akut dödsdrift men vill att mordiska araber ska göra slut på honom. Vilks måste ha riktigt fula illgärningar på sitt samvete från tidigare liv och nu äter skulden honom inifrån.

Men Saturnus är svagt placerad i sjätte huset, en mycket mer kraftfull placering har förstås hörnplacerade Mars, en relästation som förstärker och förmedlar "kungavärdighetens" Regulus. Och detta är olyckan i Vilks liv, att hans sinnelag är direkt attackerad av Olyckan själv, Mars, och att den lilla illgärningsmännen vid Vattumannen i första huset antar rollen också av en "verksam illgärningsman". Men att Vilks eget psyke är den verkliga mördaren kan han inte se, för han projicerar Mars på sjunde huset för "den Andre"!

Precis som med Fredrik Reinfeldts Mars i hans första personlighetshus, fast på det för individen osynliga psykiska planet har vi alltså att göra med en naturlig illgörare som här också är en verksam kraft för det onda - fast personen själv kladdar ner lämplig syndabock i omgivningen med sitt eget onda!

Och vad det gör med kungamakaren Regulus förstår nog var och en. Det är Vilks som KORAR sin ärkefiende som vi nu vet av hans praktiska gärningar blev Islams mest vördade profet, Mohammed! Vilks förfular denne individ eftersom Vilks psyke är otillräkneligt.


Bonusspaning

Eftersom bloggen en tid varit under avveckling (bloggaren har sett sitt barn växa upp till skolmognad) har bonusspaningar varit tunnsådda.

Men av de 665 brottshoroskop (inkluderar en packe självmordshoroskop) jag skrapat ihop, återfinns sju stycken med Månen i Vattumannen och Mars någonstans i Lejonet. (Vi lämnar här den exakt räta linjen till Regulus därhän.)

Är det här en speciellt "svår" psykåkomma även i en horoskopiskt brottsbelastad miljö?

(1/12) * (1/12) * antalet datapunkter skulle innebära ett 4,6 brottslingar med den här psykiska skadan från Mars men om sju brottsdömda (eller självspillingar) dvs. en överrpresentation på 52% är signifikant, är jag osäker om. Jag misstänker att 665 datapunkter är ett svagt underlag om man räknar med två variabler. (Här är med andra ord Månen inte längre en konstant som när man använder den för ett Chandra lagna-horoskop.)

Det skadar ändå inte att jämföra med 1000 slumpgenererade horoskop: Här hittas sagda Mån/Mars-opposition 9 gånger jämfört med medelvärdet 6,9. Kombinationen skjuter över med 30%, och nu blir det intressant. För detta gränsvärde för acceptabel slumpvariation stämmer med den siffra jag etablerat tidigare ifråga om den naturliga sannolikheten för en planet i ett tecken. (Ja, den matematiskt skolade hör att bloggaren aldrig ägnat ämnet något intresse. Räddningen är möjligen att fungerande logik förmår återuppfinna ett inte alltför skevande hjul på nytt.)

Det tycks således inte spela någon roll om man studerar en eller flera variabler i samverkan, förutsatt att datasetet inte är alltför magert. Och 665 horoskop är en robust skara, låt vara inte lika robust som 1000.

De 52% vi noterade bland de kriminella är således en avsevärt högre siffra än de slumpmässiga födelsedatumen och även efter ett ±30% fönster för tillåten slumpvariation tycks Månen i Vattumannen under angrepp från Mars i Lejonet vara en indikation om förhöjda tendenser till brottslighet.

Att sedan Vilks skyller på araberna är bara så typiskt för den brottsliga hjärnan, så falska och helt tömda på ärbarhet.



Se också Den logiska följdfrågan...

Lars Vilks visst, men var står Neil Young?

När jag ser fotot på rasisten Lars Vilks som kallar sig konstnär i DN (+ kritisk ledare dagen därpå) skenar medvetandet ut i universum och griper namnet Neil Young - en av mina ungdomsfavoriter fram till cirka 1990, då jag helt tappade intresset för honom.

Men varför Young i samband med Vilks? De är ju inte ens lika varandra, gubbarna!

När jag öppnar horoskopen och lägger dem sida vid sida uppstår en annan historia. Tvärtom, de är mycket lika varandra!

Man kan bara undra på vilka mystiska vägar Intuitionen går. Det har gått år sedan jag senast såg ett foto på Young och min ungdoms vresigt rebelliska artist är nu klart en åldring. Jag hade kort och gott ett yngre ansikte registrerat men likväl hittar jag fram till en artist född bara sju månader före Vilks och även han i ett ideologiskt Lufttecken. 

Därtill är båda männen formalister, med psyket / Månen i ett formorienterat Saturnustecken. Lite otippat kanske att Young, som smider låtformer i musik har sin Måne i Jord medan Vilks som fysiskt grejar med material har sin Måne i Luft...

Båda männen har en förkrympt förmåga att expandera via Jupiter i Jungfrun. Men Young har ändå enorm tur i sitt liv eftersom Jupiter stiger i hans personliga första hus. Och eftersom framgångens Jupiter steg just i Jungfrun slås jag direkt av den distinkta låten på hans märkliga debutalbum: THE LONER.

Se tidigare inlägg om Jungfruns tecken som zodiakens mest privatistiska ensamvarg! Bara häromdagen repeterade jag viktiga fynd om privatismens zodiakala princip och påminde om "ur-Jungfrun" Greta Garbos ord om att få bli lämnad ensam! Youngs fortsatta musikproduktion genom åren kom i närmast besatt grad att bara handla om honom själv och hans känslor, och det kanske är därför jag växte ur min idol. Han hade inget att säga, utöver sitt briljanta sinne för melodier.

Tvärtom börjar jag nu fundera om han, tydligt reaktionär och republikan, kan vara en smårasist. När han sjöng sin veklagan över Southern Man och Alabama, var det verkligen uttalanden mot sydstatsrasismen? Från en kanadensare som snabbt gjorde om sig till amerikan? Jag blir mer och mer osäker på om Young någonsin stått för något tydligt utöver en navelskådande introspektion. Lyckligtvis kan nätet ge svar, för den som inte orkar lyssna igenom en tjock packe skivor:

NEIL YOUNG VAR ANTIRASIST - här är berättelsen om sydstatsbandet Lynyrd Skynyrds tidlösa rockklassiker "Sweet Home Alabama" - låten var en medveten kommentar till tidigare utfall från Young. Viktigt att ta med sig i tolkningen av kanadickens horoskop!

Han delar i vilket fall den ytterst klena "generationsplaceringen" Saturnus i Kräftan, tungsinne och navelskådande in i de egna känslodjupen. Men planeten indikerar också en fruktan som frusit till is och blivit en vanemässig attityd. Kräftan är klanisk, snäv i sympatierna, naturen vårdar sig främst om sina egna, art för art.

(Denna inskränkthet i utblicken leder till idén om att i naturen krigar alla mot alla - vilket ger en Sol-Kräfta som Fredrik Reinfeldt motivationen att söka skopa in så mycket pengar från landets fattiga för att göda sin egen medelklass! En sådan djurart ser man sällan, som fegt angriper dem som är svagare än man själv!)

Neil Young krigar med sig själv (Mars) och Saturnus betryckande formfascism. Hans ryckiga och underliga karriär - särskilt en tid när man maniskt hoppade mellan stilarterna och verkade vilja alienera sin publik - passar perfekt in på denna man i kamp med sin egen tendens att stelna i depression och sulkande missmod ("Don't be denied", 1972) 

Och här kan man också tänka sig hans antirasism: segregation är Jungfrun utmärkt på, Stenbockens underhuggare. Men det är Saturnus/Stenbocken som står för själva konceptet om en samhällsstege där vissa är på botten och andra på toppen. Apartheid-tänkande, rasism, med mera, är således både Stenbock och Kräfta medskyldiga till. 

Faktum är den fysiska verkligheten som dessa tecken i Jord och Vatten tecknar i sig är rasistisk och segregerande. Två fysiska kroppar kan inte befinna sig på samma yta. En måste antingen stötas bort eller trampas ner. Stenbocken trampar neråt och klättrar uppåt på världsberget, Kräftan placeras som zodiakens mest nertrampade tecken. 

Varför bloggen hittat främlingsfientlighet i Jungfrun och Kräftan men inte i Stenbocken beror troligen på att det är Kräftan som står för hus och hem och som känner maktlöshet inför Stenbocken som är politikern och dennes beslut om invandring. Stenbocken föder främlingsfientliga attityder hos de enkla människorna på botten genom dess gränsdragningar i samhället som får den primitiva människan att känna sig hotad. Kräftan står närmare primitiv försvarsinstinkt än kanske något annat tecken och kan bara reagera genom att sluta sig och patologisera inom sina egna kretsar.

Jungfrun slår bakut som Kräftan men av andra skäl. Främlingsfientliga Jungfrun brukar anföra inte etniska skäl utan ekonomiska. Främlingar leder till utgifter för värdnationen och egentligen säger bara Jungfrun att den är snål och självisk, att den saknar förmåga att höja sig över Jordelementets rena resursorientering och se de IDEAL mänskligheten mejslat fram i linje med de eviga morallagarna som styrt människans evolution över långliga tider. Det är först i LUFT själen börjar titta noga på de idéer som vägleder mänskligheten mot framtiden. Vilks har massor av Luft i horoskopet men är ändå dysfunktionell på den här punkten. Och det är Kräftan som drar ner betyget.

Vilks, ett halvår senare föds när raka motsatsen gäller till Neil Youngs upproriska och nålstiggiga Mars i Kräftan. Vilks Venus i Kräftan älskar komforten inom det lilla trygga reviret. En rofylld människa tills han öppnar stugdörren och inser att verkligheten kräver social kompetens. Venus är anpassbar där Neil Youngs Mars (om än fallen) är irriterad och rör upp lugnet på hembygden - särskilt utmanar Mars den förtryckande snäva sympatin som Saturnus omvittnar i klaniska Kräftan.

(Långa tider verkar dock Saturnus kunna blockera Mars och så uppstår så ryckiga livsvandringar som Youngs varit. Han har också svår diabetiker, som, om sockrets Venus spelar in skulle kunna ses genom den fallna och ur det här perspektivet onda Mars i Kräftan attackerar hans Venus - sanskrit: Shukr ("sugar") - i födoämnenas andra hus! Klockrent, men jag vet inte om varje fall av diabetes skulle synas så tydligt.)

Lars Vilks däremot ÄLSKAR (Venus) snäva sympatier. Hans Venus lägger sig direkt inför formgivaren Saturnus diktat, brottas inte med formen, bearbetar den inte. Vilks producerar juvenil konst, omogen konst förutom hans inskränkta provinisialism. Notera hur även här Saturnus blockerat Vilks Venus: han är nu berövad den lilla tomtebolyckan efter sitt galenpanneupptåg mot hela världens muslimer. Sveriges i särklass värsta byfåne och som skadat nationen oerhört.

Båda männen har således i botten av sitt sinnelag (Månen) den främlingsfientliga Kräftan - av nödvändighet sådan eftersom tecknet representerar ren instinkt, instinkten att skydda sitt hem och de sina. Denna instinkt är extrem åren då Saturnus vandrar genom Kräftan, särskilt om fler planeter stämmer in. 

Young visar agg med sin Mars och skapar hus i helvete. Vilks lider av stockholmsyndromet och anammar (Venus = adaption) de trångsynta och rasistiska attityder som resulterar ur Saturnus passage genom Kräftan. 

Och missa inte att den gigantiska Saturnus här hålls fången av den ringa Månen! 

Det är Månen som äger eller disponerar Saturnus, den lägre har ett tillfälligt kommando över den högre. När sedan Månen hos båda männen ligger i saturniska tecken, då har vi två fall av ömsesidig reception och båda männens ägnar sig åt att formge eller formalisera den låghet Saturnus upplever i klorna på den lägre irrationella Vattennaturen. Men återigen: Mars krigar och problematiserar, Vilks Venus horar för inskränktheten i den blott instinktiva attityden till livet på gården.

Neil Young födde en förståndshandikappad son efter åratal av drogande och hårt rock-leverne, och Saturnus i Kräftan kan verkligen antyda ett slött sinne, i synnerhet om sinnets Måne direkt lutar sig mot placeringen. Han skriver inte några värst litterära texter, men hans emotionalitet får musiken att verka stor.

Jag har fått uppfattningen att Vilks är närmast retarderad i sin oförmåga att redogöra för vad hans rasism egentligen handlar om, och det är typiskt att det är han av de två som har en Luft-Måne men vars disponent (Saturnus) har sjunkit ner i omedvetna Vatten. 

Han har påfallande svårt att "rationalisera" och legitimera vad han håller på med. Jag tror inte han vet själv. Skulle klockslaget vara känt är jag övertygad om att dissociationen mellan Vilks sinne och den underliggande disponenten skulle visa sig vara det horoskopets viktigaste ingrediens (genom att t.ex. endera Kräftan eller Vattumannen stiger i öster eller kröner himmelen via tionde huset). Notera främlingsfientligheten hos Humanisternas Sturmark av en senare årgång: Mars/Venus i Kräftan i attack mot Saturnus i Vattumannen. 

*****

Så bra att Neil Young hojtade till ute i universum! Det här blev ett perfekt inlägg som upptäckte hur lite som kan skilja. Saturnus-Venus gav rasisten, Saturnus-Mars den som bråkade med trångsynta sydstatsbor! När jag började skriva det här hade jag ännu ingen aning om vad som skulle resultera, men det är rätt fantastiskt att männens horoskop var så lika att man lätt kunde se just det som distinkt förde dem i olika riktningar i frågan rasism.

PS. Mas-Kräftan är överrepresenterad i homosexuella horoskop men jag kan inte påminna mig att jag noterat någon dragning mot rasism. Får återkomma om det skulle visa sig vara så. 

I det här inlägget har i vilket fall Neil Youngs Mars krigat mot förtryck redan i sin barndom som mobbat barn i Kanada ("Don't be denied". Av detta kan får vi också insikter om exakt hur knepig och komplicerad den religionshatande Christer Sturmark är som har både hat och kärlek (Mars/Venus) samlade i Kräftan och via Mars i attack mot ideologitecknet Vattumannen!)

Lars Vilks trött på martyrrollen?

På Newsmill något som kan tolkas som en veklagan från ikonoklasten Lars Vilks. Han börjar tydligen inse att det han raljant kallat en pågående konstinstallation med sig själv som en integral del, är en del av hans permanenta livsöde. Att vissa saker inte kan göras ogjorda. 

Han har i sitt "vittnesbörd" om alla muslimer som potentiella terrorister med bomb i huvudbonaden själv blivit martyr, i det ordets senare betydelse av "offer". Alla som tar ställning blir ju faktiskt på ett sätt offer för sina utsagor, för som det kusligt djupa trancemediet Edgar Cayce (1877-1945) sade, "thoughts are Things"!

En sista titt på Vilks på ytan typiskt idédrivna horoskop, där just Luftelementet synes stå för den tanke- och yttrandefrihet som västerlänningen så överbetonad att man helt glömt bort att förankra kommunikationen i ett större perspektiv. Ett perspektiv som också innehåller frågor om respekt för en annan kulturs yttersta värden. Genom att skända Profeten, otaliga miljoners mest identitetsskapande symbol, har Vilks verkligen visat hur illa det kan gå när idéerna fladdrar iväg utan någon som helst kontroll. 

Återstår att se om Vilks kommer att nå den individuella mognad i detta liv att han ber hela den muslimska världen - hela jordklotet! - om förlåtelse för vad han har ställt till med. Om det ens är möjligt. Sådana här klavertramp kan bara det sekulära väst producera. Andra kulturer har medel att eliminera byfånarna på ett tidigt stadium, i allmänhet för att andra kulturer är mindre ensidigt tankeorienterade än den sekulärt västerländska, har en mer "organiskt" eller komplett bild av verkligheten.

Men vad säger horoskopet, nu sedan Chandra lagna-metoden börjat användas med viss frekvens på bloggen? Om man utgår från Månen eller sinnesförfattningen och utifrån denna låter planeterna inta tillfälliga roller som välgörare eller illgörare, kan man då se om Vilks handlat i god tro och därför bara är just en naiv svensk byfåne som inte riktigt fattade vad han gav sig in i med en banal tes om "yttrandefrihet till varje pris"?

Låt oss utifrån reglerna för planeternas verksamma natur och lista var och en av de sju klassiska planeterna:

Månen/sinnet - fascinerande nog är sinnet individens egen värsta fiende när Vattumannen stiger i öster på den "psykiska nivån".

Tekniskt sett beror detta på att Månen äger 6e huset, "fiendens" sektor. Redan här ser vi att vi är på rätt spår! Vilks psyke är hans värsta fiende men han söker fienden på annat håll, men muckade tyvärr med en hel världsreligion.

Saturnus - när Vattumannen stiger i (det psykiska) öster, blir naturligtvis dess härskare en verksam välgörare. Men hur illa Saturnus står placerad i sitt försök att göra rätt! Där Vattumannen står för förståelse av stora koncept, hela ideologier, hela folkgruppers tankesätt, där tappar Saturnus i attitydstinna, räddhågsna, och helt oreflekterande Vattentecknet Kräftan allt grepp! Saturnus verkar på ren pöbelnivå jämfört med vad Saturnus representerar.

Vilks horoskop liknar därför i hög grad Humanistordföranden Christer Sturmarks kritiska störning mellan revirinstinktens Kräfta och den Stora Ideologins Vattumannen. Ja, Vattumannen är symbolen för Människan som evig idé, men Kräftan korrumperar idén och krymper ner den till vänskapskorruption. "Bara vi i vårt land, vår tankesfär är fullgångna människor, alla andra är lägre utvecklade."

Så här låter den värsta sorten av mental förvirring. Det kan faktiskt liknas vid en form av sinnessjukdom. Vatten/Luft leder ofta till sådana här skeva luftslott byggda enbart för att rationalisera och legitimera egna attityder, vilka aldrig lyfts upp till ytan och vädrats ut.

Märk att Vilks dessutom har en ömsesidig reception mellan Månen och Saturnus. Detta stärker i teorin banden mellan två hus (tecken). På gott och ont, har den här bloggen upptäckt. När dessutom den ena parten är Saturnus, grekernas Kronos, blir bandet dessutom kroniskt. 

Och det är nog det Vilks tröga skalle nu börjar förstå: det här får han leva med, att han ur ett ohyggligt inskränkt hemmaperspektiv (Kräftan) lekt personlig "yttandefrihet" med hela världen. Han är inte mycket bättre än Adolf Hitler, vars rasistiska fantasier bokstavligen kostade judarna enorma mängder liv (oavsett hur man ställer sig till det magiska talet "6 miljoner").

Trots att Saturnus är en verksam välgörare dominerar således det problematiska med denna ömsesidiga reception och sinnet (känslan av privatism) ÄR illvilligt. Därav smädandet av en kulturikon. (Som att bränna svenska flaggan.)

Genom att direkt i Månen hittat horoskopets problem blir det mindre intressant hur de övriga planeternas verksamma natur utfallit. Men låt oss kvickt lista dem.

Merkurius - kommunikatören är neutralt verksam, vilket ungefär stämmer med Merkurius egen androgyna natur. Dess grundtillstånd är att vara ängeln eller budbäraren som varken lägger till eller drar ifrån från det budskap den är utsänd för att kommunicera. 

Merkurius står dessutom i det femte konstnärshuset och i sitt eget mentala Lufttecken Tvillingarna. Det är detta den obegåvade delen av svenska folket hörsammar och hejar på. Sveriges horoskop har avsevärda problem med omdömesförmågan och det förvånar därför inte att gemene man missar hela den saturni-lunära problematik som beskrevs här ovan.

Solen - också neutral för Vattumanascendenter och också den i femte konstnärshuset ur psykets perspektiv! Här har vi således en själ på jorden som lyckats förverkliga sin psykiska hunger efter att leva ett skapande liv.

Venus - verksam som välgörare, i linje med sin essentiella natur. Venus i Kräftan står med välgöraren Saturnus och det är nu vi förstår att Vilks verkligen trodde på det han höll på med! Han är en ärlig medlem av en obildade pöbel som aldrig tagit steget ur sin instinktiva och på revirinstinkten baserade världsbild. Olyckligtvis flyttade han upp den biologiska naturens dumhet till en konceptuell-intellektuell Luftnivå - med förödande resultat!

Mars - verksam som illgörare, i linje med sin essentiella natur. Eftersom Vilks verkligen tror han stått för det rätta, upplever han säkerligen denna Mars som just hotat han sökt håna (turbanbombare). Man kan tyvärr notera att denna alltigenom onda Mars tillhör hans eget psyke via opposition. Här finns vissa likheter med Anders Breiviks Måne. Mån-Mars tycks leta upp någon grupp att projicera sin egen inre "bombare" på! 

Jag har tidigare sagt, halvt på allvar, att militanta feminister verkar födas med Månen och Mars och vad är enklare och mindre intelligent att som kvinna välja den mest uppenbara skiljelinjen, den mellan de två biologiska könen för sitt livs vilja till krig. 

Naturligtvis finns det ett tumult i den här själens tidigare liv som återklingar på den nuvarande födelsehimmelen. Det är fullt möjligt att dessa faktiskt var förtryckta kvinnor i ett tidigare liv och nu samlat så mycket harm (eller skada) att de inifrån manas att ta strid den här gången. Ödets vindlingar går knappast att se utifrån ett horoskop annat än i principiella drag.

Jupiter - den naturliga välgöraren verkar här som illgärningsman och det tyder på att engagemang i religion och filosofi inte gagnar Lars Vilks ur perspektiv av hans sinnes subjektiva upplevelser. Detta sinne är från början negativt (verksam för det onda) och med en negativ Jupiter kan bara religionen bli demoniserad.

Som sagt, "det goda" i Vilks är en sorgligt liten Saturnusformaliserad Venus i provinsiella hemmatecknet Kräftan som inte lyckas fylla ut det egna sinnets informationsintag (Månen i Vattumannen exponerar sig för väldiga koncept) och som tvärtom krymper och sluter sig in mot sig själv i Kräftans typiska "taggarna utåt"-beteende. Rondellhunden var med andra ord egentligen bara Vilks naturliga och inte alls onda spontana reaktion på vad han upplevt av världshändelserna men inte lyckats sätta in i ett korrekt tankeperspektiv. 

Resultatet blev en grov förolämpning mot en stor del av världens människor och han har lockat fram tallösa andra med samma intellektuella handikapp som han själv. HAN, Lars Vilks, har själv skapat sin egen fantasis fiende! Ett märkligt jordeliv och man kan undra vad slags trauma han varit med om i tidigare liv för att bli en sådan här "ensam gärningsman".

Lars Vilks & "Krugerkraschen"

2 x Solen i Tvillingarna & Månen i Vattumannen

Ännu mer om den simultana aktiveringen av instinktivt Vatten och mental Luft. Tre av fyra horoskop har den och den ömsesidigt bortstötande ("dissociation") elementkombinationen är därför inte i sig avgörande. 

De intressanta fenomenen tycks uppstå när horoskopet markant kommer att kretsa kring denna gränslinje mellan irrationella impuls och mental formulering.

Efter att på sistone ha ägnat den här kombinationen åtskilligt intresse kan Lars Vilks horoskop få ännu ett omnämnande. Det uppfyller med råge den här "konstnärliga" och svårgripbara kombinationen.

Det är inte Solen i kommunikativa Tvillingarna understödd av konceptuella Månen i Vattumannen (samma som hos Carl Bildt!) som bjuder på problemet. Vad som drar uppmärksamheten till sig är att psykets Måne, en mentaliserande tendens att konceptualisera dunkla förnimmelser, är rotad i Vattenelementet (Kräftan) via Månens disponent Saturnus.

Det här ger oss en klassisk varvad lasagne med en Vattenplanet (Månen) i ett Lufttecken och en essentiell Luftplanet i som dess disponent men i ett Vattentecken. Jag har horoskop för mentalt institutionaliserade med den här multipla varvningen av "känsla föder tanke föder nya känslor på vilka ännu en nivå av konceptuell överbyggnad upprättas".

Vi talar i värsta fall om total rundgång där intryck omformuleras flera gånger om inom individen så att individen "dissocierar" bort från verkligheten i flera intrapsykiska steg. Det kan röra sig om totala brott med den objektiva verkligheten, individen börjar rationalisera över vad som till att börja med är en rationalisering!

Det kan också vara en signatur för paranoia, men planeterna som ingår måste bedömas. Enbart "Vatten och Luft" är bara en vag indikation om ett särskilt förhållande mellan känslor och tankar.

Konsten är, tror jag i vissa fall, ett medel för människor att hålla sig mentalt friska. Tyvärr ställer en del till det för sig rejält och när värdkulturen själv förfallit till samma omdömeslöshet, och då får skattebetalarna betala för att hålla representanten, byfånen, vårt alter ego Vilks, vid liv. (Expr)

Minns dock inlägg som beskriver människor som omvänt tycks ha kunnat använda det här gränslandet till sin fördel, illusionister som trixar med publikens uppmärksamhet, psykopatiskt effektiva lögnare (en variant på illusionister) - troligen många i PR-branschen - samt den märkligaste gruppen: psykiska människor, folk med ett väl utvecklat sjätte sinne.

*****

Kan vi få några ledtrådar genom en sökning av 4.500 horoskop efter andra med Vilks "konstnärliga" kombination av Saturnus i "detriment" (skadad) i kombination med Venus som bas för ett psyke/sinnelag i Vattumannens tecken?

Tre kriterier är inte orimligt selektivt och ibland resulterar dussinet träffar. Den här gången har bara en enda celebritet hittat sin väg in i datasamlingen.

Säger det något om att här finns kvaliteter som inte befordrar kändisskap?

Ser man analytiskt på de två zodiaksymbolerna indikerar de två motsatta förhållanden till socialt liv: Kräftan föredrar små och slutna miljöer där alla känner varandra ("familjen"; "det privata"; "hemmet", etc.) medan Vattumannen är en betydligt "större" symbol som relaterar på basis inte av trygghet eller känslor utan genom en delad ideologi eller delade intressen.

Känsla mot förnuft har väl aldrig varit så markanta som med Vilks märkliga förbindelse mellan Kräftan och Vattumannen. Indisk astrologi känner inte den mindre aspekten "inkonjunkt" (150°) men här uppstår den. Ordet "inkonjunkt" säger allt - tecknen är inte konjunkta, de står inte för något gemensamt.

Det är lätt att se hur de här två symbolerna kan hamna på tvären och skapa en allmän oförmåga att rota sig i en ideologi eller t.o.m. att ideologi och hemförhållanden kommer på kant med varandra (Vilks eget hem attackerat).

Den enda kändisen var förstås kvinnan på bilden här ovan. Den ofattbart vackra tyskan Diane Kruger som bl.a. setts spela landsförräderskan eller åtminstone den djupt obetänksamma sköna Helena i bombastiska och trögflytande filmen Troja.

Född 30 år senare upprepar hon nästan exakt Vilks himmel, även bortom det sökmönster jag valde. Hon är också Tvilling och har också sinnet stört av det stolt Mars i Lejonet (aggressiv när den inte får respekt).

Och jag tycket faktiskt det är mer än bådas transparenta ögon som påminner om varandra. Är det inte något med hela kranieuppbyggnaden? Det är svårt att avgöra eftersom bilderna på Vilks föreställer en äldre man.

När träige och kälkborgarmacho Nicholas Cage har en ett finger med i filmproduktioner, har man efter Troja kunnat se henne i National Treasure, castad som ett så skrikigt och omdömeslöst fruntimmer att man undrar hur hon någonsin kunde bli museichef.

Filmen är rent pinsam eftersom Cage tacksamt har skaffat sig en roll där han - privat med massor av patriarkal Stenbock i horoskopet - kan säga åt den irrationella kvinnan (Kräftan) att hålla käften. Man tror knappt att det är 2000-talet när man ser den filmen.

I uppföljaren, ett sånt sömnpiller att jag glömt namnet på den, handlade det återigen om prylar eller pengar som det gör i alla manus Nicholas Cage tänder på (se hans extremmaterialistiska horoskop på bloggen). Den här gången, vad jag minns, var rollen helt slätstruken, Kruger tilldelades någon perifer roll från frånskild hustru utan nämnvärda egenskaper. Raseriet hade utelämnats ur manuset till den fristående uppföljaren.

Jag har inte läst på så noga, men bortsett från en engelskspråkig B-film några år tidigare och ett par franska produktioner förefaller hon direkt klivit in i Hollywoods jätteproduktion Troja med uppgift att att glittra och vara vacker - och korttänkt huvudlös.  (Vilks har hotats med halshuggning av någon extremistgrupp!)

Jag vill särskilt peka på hennes två första Hollywood-filmer med jättebudget. Om det är så att våra öden följer oss ända in i yrkeslivet, vilket jag menar, är det helt logiskt att hon tilldelas roller som belyser något som är sant om hennes natur som andesjäl här på jorden och det hon kommit hit för att "bearbeta". Skådisar är ett så lustigt släkte att de kan jobba på sina själsproblem inför betalande publik!

Det är speciellt i "hennes livs roll" som den sköna Helena (talangen är noll så den kan lika gärna som någon annan roll kallas "hennes livs") som landsförräderiet ger den nyckel till Lars Vilks som jag redan före databassökningen antydde i hänvisningen till skattebetalarnas pengar till skyddsbevakning.

Hur Diane Krugers mentalitet fungerar i vardagen vet jag inget om, men på filmen har hon i sina båda första storbudgetfilmer fått demonstrera "bristande cool" eller dåligt omdöme.

Man ska dock inte överdriva. Sköna Helena är ung och blir kär i en man från fiendefolket (jfr Vilks som invecklar sig med islam) och i National Treasure är det bara i relation till den gode patrioten och nationalisten Nicholas Cage som hon framstår som en hysterika. Poängen är att hon inte har någon koll på hur saker egentligen förhåller sig i någon av dessa roller. Precis som Vilks som bara kör på.

Ju mer han hamnade i skiten i de tidiga stadierna av nidbildsskandalen, desto mer dissocierade hans Vatten/Luft sig från situationen och kallade det för att livet självt vävdes in i hans fortgående konstverk.

Det här är antingen en extrem rationalisering eller tecken på att mentalt ha tappat greppet om verkligheten - att, som jag tidigare sade, börja rationalisera utifrån det som redan från början är en efterhandskonstruktion. Och det är bara gammal hederlig sinnessjukdom.

Vi är alla partiellt galna från tid till annan - det krävs så lite. Man han höra fel och under några sekunder börja bygga en mental representation som inte stämmer med avsändarens avsikter. Oftast rättas urspårningen strax till - folk "avstämmer" som det heter på företagsspråk. Men ibland får vi den här Vilks-typen som är redo att bara driva längre och längre bort i sina egna mentala föreställningsvärldar och där varje inkommande signal genast förvandlas till vatten på den egna kvarnen.

Jämför gärna med rättshaveristen Julian Assanges horoskop - också det en Tvilling (kommunikationer) och, som hos Vilks, med en viktig planet känsligt placerad precis i gränsen mellan Luft och Vatten.

Den svenska nationalpsykosen (II)

Även Iran bannar nu Sverige för publiceringarna av Lars Vilks Muhammedkarikatyr och tycker att regeringen borde förhindra provokationer i medierna.

DN

När svenska folket fick identitetsångest och röstade bort arabiskklingande artistnamnet Salem al Fakir efter att den internationella eurovisionsschlagerjuryn visat det här var exakt rätt toner i tiden, begrundade jag vårt nationalhoroskop. Jag fann tecken på att landet genomgår en period av kollektiv omdömeslöshet. ("Därför valde folket fel - nationalpsykos" - nytt fönster.)

Det provinsiella perspektivet - Kräftans tecken - derangerar sedan månader på ett subtilt (och inte så subtilt) sätt landets förhållande till den globala tankehöjden - det är så vi måste läsa det ideologiska Vattumannens tecken i dessa frågor.

Det var en lapsus att glömma exemplet Lars Vilks efter att ha noterat några andra tecken på nationens svagsinthet, redovisade i inlägget KTH-hotets horoskop & annat. Skyll det på distraktionen från den spektakulära JihadJane. Men det var faktiskt några timmar av förhöjd nationell oro, där också.

Men Sveriges hjärnsläpp att nu - först NU - deklarera osmanska rikets folkmord på armenier - notera en underförstådd udd mot dagens islam - och återupplivandet av Vilks skändning av islams högst vördade person, dessa hänger på ett subtilt sätt samman.

Det ärthjärnans evangelium som svensken indoktrineras i - vi är ju en sekulär kultur - gör att vi som de scientister vi till mans blivit knappt ser några större sammanhang alls längre. Framför allt är vi blinda och döva inför de övergripande tidsbundna fenomen som astrologin alltid studerat. Zeitgeist bringar gestalter det krävs mer än miniräknare och diskursiv logik att detektera.

Åtminstone någon svensk tidningskrönikör har berört den svenska trosbekännelsen "yttrandefriheten" och noterat hur den används som ett försvar mot berättigad självrannsakan.

Desto fler skribenter har menat att Vilks gör sitt land en stor otjänst i sin oansvarighet inför sina egna yttranden. Ja, åtminstone jag får lite byidiot-varning av den här mannen. Han har tydligt också bytt åsikt om vilket syftet med rondellhunden var, men nyktra betraktare har insett att det muhammedkarikatyrer inte i första hand är en provokation mot eller ett test av konstsverige utan att udden är riktad mot islam.

Anm. Detta kan ställa ifråga den astrologiska tesen om att landet genomlider en kollektiv nervsvaghet just nu, eftersom den ursprungliga publiceringen av bilden i Nerikes Allehanda nu ligger några år tillbaka. Men den perioden hade säkert sina egna astrologiska varningsflaggor - här talar jag bara om vårt omedelbara nu då Sverige borde bida sin tid och bara rida ut sitt friktionsfyllda förhållande till Världssjälens vilja.

Vi har bestämt varit neutrala och haft fred för länge i det här landet. En böld av svullen självrättfärdighet hotar att göra det här landet till katalysator för hemskheter. Ja, de pågår hela tiden i lågintensiv skala enligt dagliga rubriker om våld mot invandrare och inhumana villkor för anlända flyktingar.

Det finns bara en enda förklaring till dessa ogrundade anspråk på att våra "fria" yttranden skulle vara sannare och bättre än alla andras: den sekulära staten som inte nöjt sig med att vara religiöst neutral utan därtill verkat för religionsfientlighet. I kristendomen har historiskt legat ett exklusivitetsanspråk, som Andra Vatikankoncilitet sökte dämpa, men vad rörde dessa åtgärder den svenska lutheranismen?

Det är således flera motiv i komplex blandning som bidragit till denna skeva svenska självbild, inte minst nämnda ingenjörsmentalitet - tron på endast den tekniska miniräknarens sifferdisplay.

Se den skicklige matematikern och rymdflygsingenjören Wolfgang Smith och hans oförsonliga kritik mot den scientism som gripit den sekulära västvärlden, och hur oduglig denna pseudo-världsbild är för så mycket. KTH-hotet påminner om att människor som vistas på insidan av en så här utarmad och reducerad världsbild, är benägna att tappa den mentala sundheten.

Mobbarföreningen Vetenskap och Folkbildning visar detsamma, genom att förringa offentliga personer som inte delar deras egen neurotiskt förenklade version av den verkliga världen, en verklighet där både änglar och skräckinjagande vålnader knackar på deras dörrar och gör dem allt tokgalnare i sina försvarsreaktioner och utspel.

Och de där tokgalna, det är på det hela taget också vi var till mans - celler i det svenska nationalpsyket. Just nu är vi i en riktig formsvacka enligt den heliga och tidlösa astrologin. Bara den som lär sig dubbelkolla sin varje tanke går ur en sådan här period utan att hopa mer negativt karma i sitt eget rum av Världssjälen.

(SvD har för övrigt just idag en bra artikel om buddistisk medvetandefokusering! Bortse från den korkade rubriken, den är bara så svensk. Medvetande är inte en följd av hjärnan - hjärnan är en av medvetandets sätt att uttrycka sig.)

*****

Berättelsen om Vilks plats i Sverige

Återigen vill jag understryka att tidpunkten jag valt för landets födelse skiljer sig från allmänna tyckaren, kampsportaren och f.d. (?) astrologen Stefan Stenudds väl utforskade tidpunkt för när Riksdagen klubbade senaste regeringsformen. I bloggens första inlägg om nationalhoroskopet argumenterar jag istället för att horoskopet gällde från påföljande dag. Landet föddes klockan 00.00. Detta ger oss Vågen som ascendenttecken, vår uppvisade personlighet, och det stämmer exceptionellt väl in på vårt jämnmod och framför allt jämlikhetssträvan med kvoteringar och gud vet allt.

Ett nationalhoroskop måste förstås testas mot faktiska händelser för att säkra dess riktighet, och det var just det jag gjorde i inlägget om KTH-hotet fast någon enstaka kommentator säkerligen låg 30 iq-punkter från att greppa vad som där diskuterades.

Att finna Mars segslitna passage genom Kräftan, vilket enligt mitt resonemang skulle motsvara ett 10e hus - Regeringens hus - i nationalhoroskopet, var mitt främsta argument för att Vågascendenten fungerar som rollspelsindikator. Världssjälen själv ser inget fel i Mars passage genom Kräftan, men relativt Sveriges horoskop är den till besvär eftersom landet är fött i Vattumannens tecken, ett tecken som kommer på kant med Kräftan just då Mars passerar därigenom.

Nå, det var repetition av tidigare inlägg. I "synastri-kartan" härovan testar vi om äktenskapet mellan Sverige och Lars Vilks är lyckligt eller ej.

Det är det inte!

Jag ska inte förlänga inlägget onödigt, utan bara peka på hur Sveriges nionde hus för utlandsförbindelser påverkas av Lars Vilks horoskop. Det är alltså Sveriges 12 hussektorer som utgör spelplanen och vi kan tydligt se hur Lars Vilks planeter vid hans födelse irriterar vårt nionde hus. Och vilka irritationer - det är hans aktiva uttryck, Solen, som aktiverar den demoniska Rahu/Ketu-axeln (och Saturnus) i det svenska nationalödet på ett ogynnsamt sätt!

Men se dessförinnan en annan berättelse om hans aggression - Mars i Lejonet. Den faller i nationalhoroskopet i 11e huset för ideologier och människogrupper som samlas i en tanke och en föreställning. Här är ett första tecken på att Vilks riktar sig mot hela grupper och det tankestoff som de samlas runt (11e huset står t.ex. för klubbar och sammanslutningar). Nyckelord: sociala grupperingar.

När det kommer till religion och filosofi är det å andra sidan nionde huset som handhar sådant, utöver att representera portalen ut mot utlandet, omvärlden i stort. Här har Sverige ett problem till att börja med, för Saturnus är en restriktiv dörrvakt. Vi varken släpper ut vad som helst ur landet, eller importerar vad som helst. Saturnus är materialismens planet, men i Tvillingarnas - informationens och kunskapens tecken - har Saturnus tydliga drag av "tankepolis" - Sverige är ett vidrigt analt land när det gäller att tillåta tankar utifrån att nå folkdjupet.

Det är NÅGON som söker hålla svensken i kunskapsmörker. Detta är inte den ena eller den andra sittande regeringen, utan en transpersonell "någon" - en osynlig ande eller Zeitgeist. Detta är det nationella karmat. Sverige är, som varje land, öronmärkt för att tillhandahålla vissa karaktäristiska omständigheter som matchar de själar som inkarnerar där, eller kommer dit som flyktingar eller invandrare.

Där det nionde huset normalt är ett av horoskopets ädlaste hus, med välviljan och öppna famnens Jupiter som planetärt korrelat, där visar Sverige-horoskopet Jupiters raka motpol. På den här punkten är vi polisiärt förbjudande, har lågt i tanketaket. Saturnus i 9e ger blytunga fötter istället för Hermes silvervingade diton! "When in Rome..." Det här här i vårt horoskop vi kan se vår skändliga svenska flyktingpolitik anklagande stirra tillbaka på oss. Himmelen berättar om vår skuld, vår brist.

Det nionde är det kanske ynkligaste huset i hela nationalhoroskopet, totalt outvecklat eftersom Tvillingarna därtill ännu är ett rätt primitivt och egocentrerat tecken i zodiakens större sammanhang, och skadan blir inte mindre av att just denna saturniska slutenhet eller avskildhet från stora världen också är tätt knutet till den bild Sverige ger ifrån sig när landet agerar via sitt soltecken, dvs som policysättande och ideologisk Vattuman.

Här går det plötsligt upp för världen att svenskarna inte alls är trevliga människor, vilket man kunde tro av deras "jämlika" ytliga rollspel. I djupet och i deras handlingsplan syftar det bara till att freda sig (gränsvakten Saturnus) från stora världens rikare tankemönster. De har satt upp en trång censurmyndighet i nionde sektorn där mognare länder uppskattar stor takhöjd.

Detta sammanhänger intimt med att landets själ (Månen) disponeras av Mars - järnarbetaren - som står i jordnära och materialistiska Oxen. Sol och Måne måste alltid läsas som en sammanhängande berättelse! Och visst har vi en tradition som pragmatiker, ingenjörer och byggare i solida material. Vi vill inte ha in högtflygande tankar i vår egen lågflygande tankebubbla.

Vår Vattuman må representera en komplett konception, ett självinneslutet mentalt-ideologiskt universum, kapaciteten till detaljerade blueprints, men baktungheten på den lunära sidan leder till en "tagning" av detta tecken som ligger långt under vad Vattumannen egentligen är kapabel till. Nu sägs det visserligen att specialisering bäddar för framgång, men den verkliga kostnaden för våra traditionella styrkor börjar alltmer gå i dagen. Nu börjar landets andliga likgiltighet straffa sig och bölderna i nationens psykiska kropp (för en sådan finns!) pulsererar allt oroligare. Landet saknar något i sitt framgångsrecept. Kan det vara "själ"?

*****

Se även en diskussion av underhållaren Petra Mede, född i Vattumannens tecken, och en som delar det svenska folket i för och mot. För en märklig serie Vattumän som resulterade när jag rakt ur huvudet sökte komma på några klassiska svenska namn, se detta inlägg som tar avstamp i svenska exportvaran Soundtracks of our Lives.

Vilks villor (astrologiskt extremfall)

Lars Vilks har tagit sig vatten över huvudet i sin sekulärt västerländska "yttrandefrihet". På P1 morgonradion hörs den perifert inblandade chefredaktören på Nerikes Allehanda förklara på nivå lagom för en femåring att debaclet i mycket bygger på att de inblandade partnerna använder olika "språkspel". Ja, han nämner förstås inte Wittgensteins beteckning för den diskurs som förs inom en självgående världsbild. Redaktörens funderingar över "språkförbistringen" låter precis som en sekulär svensk som inte riktigt vågar förstå vidden av var den ytterligt snäva svenska utblicken egentligen befinner sig på den globala arenan.

Världsbilder, dessa livsinvesteringar, är i hög grad en sak för astrologins Luftelement som representerar mentaliseringen av de naivt uppfattade data från kroppens fem sinnen. Förrän en "mind map" kan uppstå i psyket måste detta förstås informeras. Intelligent forskning visar att vi föds fyllda av medvetandeinnehåll, minnen av tidigare liv vittnar om detta, t.ex. Det här var inte nytt ens i antiken och Platon talar i dialogen Meno (och annorstädes) om vikten att praktisera "hågkommelse".

Vilks har, astrologiskt betraktat, extrema problem med sin egen världsbild, och kan såtillvida betraktas som ett ytterlighetsfenomen i den västerländska sekularismen. Ni vet, vi sopar de otillräkneliga ner i slasken, ger dem en skyddad verkstad - konstateljén. Där kan de få värka ut sina medhavda problem från tidigare liv och uttrycka sig i bilder. Ja, den här texten kan vara skapad på ett snarlikt sätt! Vem vet vem som är att lita på!?

Det är som sagt det inre sinnet - Månen - som bereder Vilks problem. Dels är psyket infekterat av den aggressiva Mars - här synbarligen ett behov att göra individuella uttalanden av ett dramatiserande men pga Mars natur mest ett grovt och oförskämt slag. Mars i Lejonet är nu inte den ädla lejonkungen som Solen i tecknet kan beteckna utan en gossen Ruda. Mars i Lejonet är en ikonoklast. Särskilt resliga individer ådrar sig ogillande från dem som fötts under en Mars i Lejonet, om denna Mars ställer till det ännu mer i horoskop. 

Och så sker här. Notera Mars onda öga 90° framåt, och hur den attackerar sitt eget hemmatecken Skorpionen. Mars verkar här inbilla sig vara en ljusbringare bara för att den befinner sig i Solens tecken, och den ställer in sig på strid mot Skorpionen som den upplever som ett "mörkt" tecken! Skuggboxning baserat på en total okunskap om vari mörkret verkligen består. Mars kan inte stå i dagsljuset och fantisera om mörkret, detta är en pajas nidbild av främmande yttringar han inte i djupet förstått.

Mars är således en formidabel problemskapare på himmelen, och den insikten måste vi nu ta med oss när vi återvänder till konstnärens psyke - hans "lunatiska sida". Problemet är att Månen i Vattumannen, ett Lufttecken, har en distinkt vilja att fostra folk och ha ett finger med i spelet när det gäller deras ideologiska universum, dvs, deras wittgensteinska språkspel.

Frågan ställdes nyss om Vattuman-Månen Reepalu (nytt fönster) var en politiker från helvetet. (Jämför hur hans Lejon/Vattuman-axel beter sig! Från vad som ser ut som en perfekt början, havererar också den, till följd av två attacker från astrologins "naturligt onda" Mars och Saturnus.)

*****

Det är i spänningen mellan individuellt och förebildligt ledarskap (Lejonet) och folkets anammande av en ideologi i linje med detta, som Vilks aggressiva val av individuella "uttalanden" uppfattas som en attack mot en hel population, som ett angrepp mot ett helt ideologiskt-semantiskt universum.

Vilks dramadrottningsaspekt (Lejonet i krig mot Skorpionen) spiller över även på Vattumannen och han angriper en hel kultur med sina ikonoklastiska nidbilder (Mars) av en älskad ledare (Lejonet = Muhammed)! Den samtidiga aktiveringen av Skorpionen (död) och Vattumannen (kollektivitet) visar att Vilks lider av det ofta förekommande sociala utstötningssyndromet. Han har redan gjort sig till en social oberörbar! Jfr horoskopet för upptäcktsresanden och nazisympatisören Sven Hedin.

Detta är tyvärr den nesliga nivå hela den svenska folksjälen befunnit sig på genom åren. Detta avslöjas genom det svenska nationalhoroskopet. Vi har bara inte sett det förrän invandringen till Sverige började verka som en katalysator på det svenska överlägsenhetskomplexet (jantelagens baksida).

Vilks Mars i attack mot hans eget psyket (Månen) är en astrologisk varningssignal för usel omdömesförmåga, och det kan tänkas att det är detta som var andesjälens livsuppdrag den här gången: att fortsätta rensa sin smutsliga själ. Eld och Luft är utomordentligt kreativt, så man kan beteckna Vilks sista år i livet som en renande skärseld. Han kommer att lämna den här inkarnationen i människokropp med viktiga erfarenheter gjorda.

Den återkommande besökaren ser genast att på Vilks födelsehimmel ett präktigt kors i Tamas guna aviseras. Den här "materiella fibern" varav Vilks kropp och sinne har vävts betraktas med fruktan i den indiska filosofin. Den västerländska astrologin tappade redan i antiken kontakten med de tre kvaliteterna och det är inte sällsynt att läsa ego-boostande kommentarer om de fyra Tamas-tecknen som beskriver deras fasthet, stabilitet, och så vidare. I gynnsamma fall stämmer detta.

*****

Men i den filosofiska grundtanken polariseras Tamas - mörker och attitydstinn okunskap - mot Sattva - ljus, medvetenhet och/eller rörelse mot sådan. I spänningen mellan Ljus och Mörker flaxar sedan de själar runt som är i klorna på lidelsen eller passionen, Rajas guna.

O Kurus son, när okunnighetens kvalitet tilltar i styrka, framträder vanvett, illusion, tröghet och mörker.

Bhagadvad Gita 14:13

Vilks horoskop kan enkelt uppdelat sägas bestå av de två Ljusen, Månen för det medfödda sinnet (som doppar sig ner i det undermedvetna och där regleras av stoff från inte bara barndomen utan även tidigare liv) och Solen för det livsmål hans andesjäl satte sig den här gången.

Månen står i det svenska horoskopets eget tecken Vattumannen och indikerar att han kom till jorden med den fixering (tamas) av något slag, men som en kontrapunkt befinner sig Solen i Tvillingarna, ett utforskande sattva-tecken. Livslinjen som byggs via Solens aktivitet och Månens re-aktivitet, rör sig alltså framåt, mot ökad förståelse. Båda Ljusen står i Luft så det handlar om ett helt "mentalt" livsöde.

Men denna rörelse mot ökat förståelse tycks ha stannat av eller överflyglats av sämre sidor. Vilks tror f.n. (enligt morgonradion) att han själv är del i ett konstverk som han själv skapade genom Muhammedkarikatyren! Jag tror inte det går att höra ett bättre exempel på efterhandsrationalisering. Vilks klarar helt enkelt inte mer än chefredaktören att hantera sitt mentala universums, sin sekulära luftbubblas överhöghet när den provas "där ute" mot den verkliga verkligheten. Han regredierar in i sin egna konstnärsfantasier!

Detta är förutsagt redan på födelsehimmelen eftersom psyket/sinnet i Lufttecknet Vattumannen disponeras från ett irrationellt Vattentecken av Vattumanhärskaren Saturnus. Därmed kan hans psyke beskrivas som  dissociationsbenäget. Det som uppstår på ren känsla måste sedan rationaliseras... Vilks horoskop är en formidabel provkarta på alla de "signaturer" och "syndrom" som alla syftar till att undanröja en människa från social integration.

Kalla det för "dåligt karma", den beska efterbörden till tidigare, illa formulerade liv på jorden. Karmaläran säger att uslingar fortsätter usla sig tills de står upp till halsen i sin egen skit. Det är här Skorpionens tecken - symbol för psykets korruption (kristendomens "synd") kommer in.

Varje horoskop som drivs av denna symbol antyder själar som föds för att åtgärda sina karmiska belastningar. Det gäller visserligen oss alla, men livsödena tycks bli särdeles dramatiska då födelsen åtföljs av skorpionsymbolen och den särskilda typ av "oavslutade affärer" den betecknar. Se vidare Oscarsbelönade regissören Kathryn Bigelows tydliga men mer balanserade födelse under Mars/Skorpionen.

Jag tror inte är en slump att bloggen återigen står inför "den sataniska axel" som bildas mellan två andra mörklagda tamas-tecken: Oxen för konsumism och Skorpionen för elimination av det obrukbara. Till skillnad mot de båda självspillande skådespelarna Sällström och Forselius (båda 1974) har Vilks den sataniska axeln rättvänd, dvs den hungrande norra månnoden står i orala och konsumerande Oxen och den avmätta södra månnoden kopplar till Skorpionen och anus/avträdet. 

*****

AB, DN, SvD, Expr om Vilks tilltänkta baneman (kvinna).

Se även en astrologisk analys av chefredaktörens för Nerikes Allehanda turbulenta horoskop.



Överkurs/Synkronicitet

Just som jag skrivit in årtalet 1974 apropå självmorden, hörs hip-hopparen Petter på morgonradion uttala sig om sin svåra dyslexi. Han är negativt inställd till alla som generaliserar och som exempel anför han årgången 1974!

Han borde studera logik eller astrologi för att bättre förstå funktionen av klasser! En bekant, svår dyslektiker, uppvisar samma oförståelse för astrologins arter och underarter (logiska hierarkier), och hur begrepp förhåller sig till varandra (och till verkligheten, "tinget i sig").

Petter, när jag kollar, är intressant nog född i Oxens tecken 1974, dvs med Solen kombinerad med den "avhuggna", "straffade" södra månnoden Ketu. Oxen har med muntlig kommunikation att göra och den nämnda dyslektikerna var född i Oxen exakt 12 år tidigare (en årgång som också rymmer den kände, enligt egen utsago före detta dyslektikern Tom Cruise).

Rappande har aldrig varit något problem för Petter, men det är i nästa tecken, Tvillingarna, där den skriftliga kommunikationen tar vid efter det orala stadiet, som Petters horoskop låser sig. Merkurius (skriftlig kommunikation) och Månen (psyket) hårt angripna av båda de "onda", Mars (upphetsning) och Saturnus (låsning)!


Tillägg 100311

Jag vet inte om jag läser Peter Kadhammars intervju med Vilks rätt, eller om han blivit korrekt citerad, men han verkar vara rasist och hålla muslimer för ett lägre släkte! Det stärker en uppfattning jag tidigare haft att mannens intellektuella disciplin brister, vilket brukar vara fallet - fast ibland på mycket subtila sätt - med Luft/Vatten-mixen (dissociationen/utstötningen).

Konst, självterapi eller bara omdömeslöshet?

När Aftonbladet gillande noterade konststudenten Anna Odells fabricerade psykos gjordes jämförelsen med Vilks mentalitet då han sökte och lyckades trakassera en hel religion med sin muslimska rondellhund (och med rätta fick en "dödsfatwa" hängande över sitt huvud).

Mer primitiva själar har nätt och jämt lyckats förvärva förmågan att formulera sin egen idé, och det är därför man får dessa fullständigt barocka tilltag som försöker passera som "konst" eller "social kommentar".

För astrologer är dysfunktionella individer kalasmat. Aldrig lyser astrologins principer fram så tydligt på himlen som i samband med de påtagligt aparta. Det här vet alla som ägnat ämnet ett förbehållslöst studium.

En rent visuell likhet mellan Odells och Vilks födelsehoroskop syns vid färgläggning av de fyra elementens respektive betoning. De är båda klassiska exempel på de utagerande och kreativa typerna.

(Här den indiska rutformen och planeternas placering i tecknen enligt astronomiskt korrekt - siderisk - metod.)


Den ostoppbara driften att uttrycka sig och skapa saker kommer när ELD och LUFT tydligt dominerar. Elementen låter sig väl blandas och blir till hetluft. Med dominans menas att merparten planeter, eller åtminstone "psykologiska nyckelplaneter" som t.ex. Månen, ockuperar Eld- eller Lufttecken.


För psykologisk sans och omdöme är Månen (sinnelaget) viktig, men här visar sig nu mordhotade Vilks ha precis vad man kunde räkna med: psykets Måne i opposition med krigshetsaren Mars. Mannen verkar ha en dödsdrift! Odell har istället ett psyke av ett förhärdat och föga empatiskt slag: känslolivets Måne påverkas - åter via opposition - av den kylslagna och objektifierande Saturnus.

För båda utspelar sig alltså dramat på den Rationella Själens Eld/Luft-nivå vilket indikerar människor som "lever uppe i det blå". Det är därför Odell inte har fått någon sympati från "vettiga" människor i Sverige - "det rimliga landet".

Å andra sidan har Vilks antireligiositet försvarats av många svenskar som trodde det handlade om ett fräckt slag för "yttrandefriheten". Istället är det omvärlden som visat Vilks exakt hur problematisk hans själsförfattning är - just så ohållbar som hans Mån/Mars-störning indikerar. Den som inte förmår se den större bilden bortom den väldigt lilla frågan om yttrandefrihet, bör nog ta en grundkurs i minimivillkoren för världsmedborgarskap.

Odells Mån- och Saturnusopposition stavar i sig inte till jordens undergång och uppvarvad blindhet på det sätt vi ser hos Vilks kombination av Månen och Mars. Men Odell har haft oturen att få ytterligare en Eld/Luft-opposition där Mars ingår.

Och den här gången understryks definitivt samma typ av mental störning som Vilks lider av. Här är det intellektuella Merkurius som hamnar i opposition med våldsverkaren Mars.

En störd Merkurius, vet alla som kan en del astrologi, symboliserar inte, som brukligt är, kommunikation utan desinformation. Den problematiska merkuriern är den klassiska ohederliga bilhandlaren.

Merkurius och Mars i strid blir därmed inget annat än en blåljugande lögnare eller, om vi ska vara välvilliga, någon som krånglar till sitt budskap så till den milda grad att avsikten inte längre går att uppfatta.

Även om man skulle acceptera Odells instrumentalisering av samhällsresurserna för att nå sina egna mål, hade hon osmartheten att göra schackdragen i helt fel ordning. Vem är nu intresserad av att se vad "verket" i dess "helhet" handlade om?

Det första kommunikativa utspelet i "installationen" var "Merkurius och Mars i konflikt, obalanserat ego på kant med omvärlden" - och där satte myndigheterna direkt in sin insats. När sedan obalansen visade sig vara spelad - den falske försäljarens desinformation - då är brottet ett faktum.

Den fejkade psykosen iscensattes av det ränksmidande och iskalla, mer långsiktiga sinnelag vi identifierat som Månen/Saturnus. Kom inte och säg att inte astrologin sitter på en skrämmande förmåga att ringa in vad folk håller på med!

Indisk astrologi har helt rätt. Lycklig är den individ som föds en dag eller timma då Mars "ligger lågt" på himmelen och inte blandar sig i för mycket. Olyckor måste väl komma, men ve den som kanaliserar dem.

Jag skulle vilja påstå att skillnaden mellan en fungerande, kreativ konstnär och en dysfunktionell krake som använder konstnärliga medel för att söka läka eller förstå sig själv, kan ses i sådana indikationer som de här noterade.

Reservation: Det sagda är en förenklad och grovkorning bild, för i ingetdera fallet finns födelsetid, den viktigaste delen i alla former av astrologi. Den uppgiften skulle frigöra mer information ur himlarna.


____

För samma Eld- och Luftelement inom skådespelarskrået, se inlägget om Penn, De Niro, Norton och Robertson, samt för all del också det om yrvädret Jonas Gardell (öppnas i egna fönster).