Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


Visar inlägg med etikett Bryan Ferry. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bryan Ferry. Visa alla inlägg

fredag 25 mars 2016

Jeremy Irons och Saturnus som den välvilliga diktatorn




Utmärkt läsvärd intervju med karaktärsskådespelaren Jeremy Irons i The Guardian med en mängd engelska ord så speciella att man får hoppa över dem om man inte ska bli sittande en evighet med uppslagen. 

Britterna informeras om att han just nu är aktuell i ett flertal produktioner. I det fattiga kapitalistlandet Sverige vallar medierna fåren mot den "säkra säljaren" Batman v. Superman, där Irons spelar butlern Alfred. En "syrligare" version, kommenterar Guardian, än den kycklingmammetyp Michael Caine producerade, i princip samma ängsligt månande figur som i Ciderhusreglerna).

Horoskopuppgifterna finns hos Astrodatabank som citerar Irons: "Jag vet att jag ger intrycket av en människa som förefaller som den tänkande sorten." I den aktuella intervjun ligger istället mycket fokus på känslomänniskan och båda bilderna är förstås lika korrekta, vilket horoskopet direkt avslöjar med sin betoning av tredje intellektshuset och en mäktig, mäktig stortrigon i Vatten:



Vem kan förneka att Irons har ett skarpt och dräpande intellekt med Solen och Merkurius i "merkuriala" Jungfrun och därtill i det merkuriska tredje huset för kommunikation och intellekt!

Men hans fascination och inverkan på speciellt kvinnor beror förstås på att han bjuder dem en spegling av den instinktiva eller t.o.m. Vegetativa Själen, Vatten-elementet. Han är barn av en enkel revisor (Jungfrun, räknenissen i tredje huset!), är uppenbarligen så inbiten socialist man nu kan vara om man äger sex hus och ett slott (!) och ägnar enligt tidningen nästan all tid åt att reda ut sitt kluvna förhållande till det privilegierade England han själv gestaltat i många roller. 

Det är en komplex och motsägelsefull figur och fullmånen mellan Jungfrun och Fiskarna drar lika mycket mot materialism som andlighet. Intervjun visar att han är kedjerökare, glad i whisky och prylgalen - och tror på att TINGEN bär på mana, en andlig kraft som dock ägaren måste fylla på genom att ägna sig åt materialistisk mentalitet - annars dör tingets ande ...

Allt detta stämmer perfekt med horoskopets tydliga tendens "nedåt", Vatten-elementets hunger efter Jord-elementet som det önskar befrukta och skänka liv. Apropå en kort serie inlägg före detta som alla noterat Saturnus, stämmer det naturligtvis bra att Irons liknar sig vid en välvillig diktator. Saturnus härskarlater förstärks av att ha kungamakaren Regulus välvilliga blick på sig (bara en grad från exaktitud) och Saturnus strävhet mildras möjligen av att Lejonets disponent är den lågmälda och förfinade Jungfrun, som representerar just kultiverandet av de jordiska eller rent materiella uttrycken - ordval, sättet varpå man för sig, med mera. 

Bryan Ferry, cirka 1975

Tankarna inför Irons horoskop och enkla bakgrund går direkt till britten Bryan Ferry - arbetarklass via sin gruvarbetande far men som tidigt drömde om det ljuva livet via biograffilmer från Hollywood, valde konstskola och ägnade sedan ett helt liv inom popmusiken åt att självupptaget kråma sig på scenen i chica kläder och en välansad tangorabatt. Köpte sig också ett slott, vilket tydligen arbetarbarn i England gör när det rinner till lite pengar... 

Jag har aldrig hört Bryan Ferry uttala sig politiskt och med samtliga planeter i den ytliga framgångssträvande halvan av horoskopet har man också en antydan om en posör och en reaktionär mentalitet. Här är det inte frågan om att "gå i kloster" (12e huset) och rena sin själ (Solen). Idealet om att "bli någon" (Lejonet i 11e) kombineras på ett olustigt sätt med diktatorn Saturnus som saknar all den charm Regulus gav dem på Jeremy Irons himmel. 

Notera att depressionens Saturnus står i hemmets tecken Kräftan och att Ferry redan på Roxy Musics andra album sjöng "In Every Dream Home A Heartache", en text jag aldrig brytt mig om att närstudera eftersom själva idén om ett sterilt (Saturnus) drömhem (Kräftan) att skryta inför andra med via det offentliga tionde makthuset aldrig varit något mål för egen del...




Solen, Merkurius i Jungfrun där också, samt välmågans och överklassens Jupiter. Märk väl att Ferry har Jungfrun i 12e offerhuset men det som förde honom till framgång var inte detta budskap om armod eller världslig resignation utan Vågsascendents härskare Venus som i 11e idealhuset OCH välsignad av Regulus fick denna suave Vågpersonlighet att kultivera den estetiska (Venus) bilden av en framgångsrik och lyckad ledarnatur (Lejonet). Att han bara var en tom och ihålig fejk bör han ha anat när den ena troféhustrun efter den andra övergav honom för mer vitala snubbar....

Irons karta är mer sympatisk eftersom han har lyckoplaneten Jupiter i den goda lyckans femte hus, där den händelsevis också tjänar som hussignifikator. Jupiter står för jovialitet och en chanstagande, frimodig mentalitet och placeringen i Skorpionen ger Irons en mörkare och farligare utstrålning än han egentligen lever upp till (men i det lugnaste vatten... hans sinnelag i Fiskarna disponeras ju av denna alltigenom lyckade Jupiter-placering). 

Se också hur lyckans och framgångens Jupiter välsignar både hans ascendenthärskare Månen samt kvinnoplaneten Venus. Ett så ogenerat lyckligt lottat horoskop! Han har stark sex appeal, men detta är samtidigt utstrålning från Själens lägsta segment, den Vegetativa Själ som Irons helt följdenligt har noterat som en andlig kraft - dock förgänglig - i sina föremål i hemmen. Han beskriver på pricken sin extremt överutvecklade sensitivitet för den dödliga delen av människans själ - och begreppet mana (hämtat från något naturfolk - Polynesien?) beskriver perfekt hur Irons tycks ha nått så långt en andevarelse kan komma i termer av inlevelse i det som andra kallar "blott" natur. 

Han förnimmer den dödliga delen av tillvaron lika väl som någonsin de synska som får intryck av halvt dekomposterade avlidna. De antika kineserna skilde mellan en po-själ och en hun-själ i människan - mana eller livskraften i materien refererar till po-själen som kineserna menade var bunden till graven - "jordbundna andar" skulle kanske en del säga idag.)

Irons framstår som ytterst sympatisk tack vare sina extremt kvinnliga strömningar (Jupiter, Venus, Månen, ascendenten i Kräftan), men någon andlig person (i ordets snävare bemärkelse) är han sannerligen inte. Det vill säga, om man inte räknar in Mars i Luft i fjärde huset för "det innersta". Detta skulle kunna utläsas som att det faktiskt är en "röjarsjäls" noetiska princip (Luft) som utgör den innersta kärnan i detta livslöde och det är ju också så Irons gärna beskriver sig, som en rouge, en oborstad typ som gör lite som han vill och som han beundrar överklassen för att de tillåter sig rätten att bryta mot konventionerna. (Underklassen stirrglor på Saturnus som normgivare och klassmarkör och blir aldrig annat än torftiga kopior av en död form som andra redan lämnat bakom sig...)

Jeremy Irons har kallat sig ett förvuxet barn som leker via rollspelen och det är återigen femte lyckosamma huset som står för barn, barnasinnet som är detsamma som lek och otvungen kreativitet. Jämför med den stackars Bryan Ferrys Jupiter - en så ynklig position (men samtidigt i teorin tursam eftersom Jupiters ohämmade rikedom enbart skulle skada Vågens känsla för proportioner - Ferrys faktiska framgångar i livet bör alltså ha gjort honom till en sämre människan än vad själen var då den föddes till världen med horoskopets alla varningar) .

Apropå Jupiter som "stora och lätta pengar", medgav Ferry vid någon tidpunkt (tidigt 90-tal?) att han tyckte det var "jobbigt" att skriva eget sångmaterial och att han i vilket fall som helst verkade sälja lika bra om inte bättre genom att sjunga andras material. Hans femte hus för otvungen lek ägs av den minst kreativa av alla planeter och den mest benägen att lamentera "hårt slit", Saturnus. Den dominerar dessutom totalt horoskopet från tionde huset! Ferry är nu inte en plagiatör (men Saturnus har ett finger med i det spelet också), utan en uttolkare och en formalist av Guds nåde, helt i linje med den "officiella partilinjens" Saturnus.

Men Ferrys Saturnus är inte en välvillig diktator utan en ynklig och självömkande sådan. Saturnus i Kräftan förbättrar inte direkt sina aktier av att ha Månen som disponent - fullständigt felkopplad i en värld där den starka förväntas stötta den svaga. Och Månen har dessutom hamnat i handlingsbegränsade åttonde huset som brittiska stjärnastrologen Charles Carter noterade hade med biokemiska störningar och dåligt humör att göra.

Ferry har visserligen framgångsrikt använt denna åttondehus-Måne för att frammana sin krampande och hårt stiliserade "crooner" (se bilden ovan hur han tog i och nästan frös fast i sina poser på scen). Men den kombinerade effekten av Saturnus i Kräftan i statushuset och dess ägare i korruptionshuset summeras verkligen bra av den här låttiteln om hjärtesmärtan bakom drömhemmets väggar! Hans livs största misstag kan ha varit att i ungdomen sätta sig i mörka biosalonger och drömma sig in i Hollywoods ljuva liv. Han valde den ytliga saturniska formen istället för djupet i den äkta själen och skördade bara ensamhet och smärta i livet (och glamour och en massa pengar förstås).

Inlägget var inte menat att inkludera Bryan Ferry, men det visar sig att han och Jeremy Irons på flera sätt är varandras motbilder. Ferry den okreativa formalisten, överseriös och självcentrerad. Irons den hyperkreativa och extremt mångsidiga busen, lättsam och aldrig rädd för att trassla till det för sig. Läs intervjun i The Guardian. Tänk om Sveriges nationalsjäl kunde beskrivas på samma sätt (när vi nu talar strikta materialister), vad roligt folk skulle ha med varandra här.

Till sist blir jag riktigt glad av att läsa Iron betvivla socialisten Corbyn som lyckad för Labour: "Jag tror inte längre den brittiska socialismen passar [det behövliga] syftet. Vad vi väldigt, väldigt, väldigt mycket behöver är inte ett parti som representerar arbetarrörelsen utan alla dem som inte uppskattar att vi i själva verket behärskas av den globala ekonomin. Vi måste hitta ett intelligent alternativ till de konservativas etos."

Precis som den här bloggen säger med hänvisning till Vattumannens tidsålder och dess kriminaliserande av profitmotivet. Men det kommer att göra ont när det gamla systemet vacklar och faller.

tisdag 8 januari 2013

Maktens privilegium: gubbar och unga kvinnor




Skicklige men överskattade och sjukt fåfänge singer-songwritern Bryan Ferry, snart 70, har gängat sig med en 36 år yngre kvinna enligt SvD. (Det hände i själva verket för tre år sedan, men jag läser visst inte skvallerspalterna noga nog.) 

Brittisk sarksam är i bland förödande - här en översättbar läsarkommentar i samband med bröllopet:
I wish he'd married Jerry Hall. Jerry Ferry has a definite ring to it.

Genast faller fjällen från ögonen. Inblicken i voajörens sliskiga inre fantasier via Roxy Musics tidiga skivomslag visar sig vara uttrycket för Bryan Ferrys egen liderlighet. På 70-talet framställdes omslagen som Roxy Musics kollektiva hållning, men det blir allt tydligare vems perspektivet är...



Nyligen bekräftades en misstanke jag haft några år genom testet där Solen i sideriska Jungfrun dominerade bland kvinnor som instrumentaliserade sina kroppar och vek ut sig mot pengar i Playboy. Via Bryan Ferrys syn på kvinnan som ett profitabelt objekt får nu det manliga perspektivet på samma dekadens. Faktum var ju att också Playboy-grundaren Hugh Hefner föddes Jungfru - nu som ascendenttecken - och han gifte sig av pr-skäl (or whatever) av en ung utvikningsbrud härförleden.

Jag minns faktiskt en ovanligt uppriktig intervju med en äldre Ferry då han frankt medgav att kvinnoutnyttjandet på de tidiga skivomslagen var ett renodlat pr-trick i syfte att via kvinnokroppar sälja fler album. Mannen föddes till enkel arbetarklass och förblev, trots konststudier, på Murdoch-imperiets mentala slavnivå - News Of The World-tabloidernas mentalitet, fast med tiden med massor av pengar och fina slott.

Att Ferrys 30-åriga hustru Amanda Sheppard jobbar med pr säger väl ungefär allt. Torsken Ferry har ännu en gång i sin fåfänga misslyckats hitta fram till kärlekens väsen. Ännu en gång en kvinna som lever i ett overkligt rus av glamour och baktankar om att bygga sitt eget varumärke. Låt oss höra "In every dreamhome a heartache" (1973) om några år, då Amanda - "den stenhårda" - tackar för sig och vandrar vidare. 

Ferry har dumpats av så många unga fotomodellaktiga kvinnor att man skulle kunna tro att han lärt sig livets lektion. Varför förstår han då inte? Jag skulle vilja att det beror på att kungamakaren Regulus ger honom framgång med det täcka könet, samtidigt som både Sol och Måne står i intelligenthämmande "onda" hus plus det materialistiskt orienterade Jordelementet. 

Men framför allt misstror jag hans rent ut sagt tröga Saturnus i klent läge i Kräftan i tionde formalitetshuset - här är en viktig pusselbit till hans omskrivna skrivkramper (och lättjefulla sidokarriär som en ren sångare av andras sånger).




Det är intressant att både J.K. Rowling och Bryan Ferry har lyckats fantastiskt, rent ekonomiskt. Båda har pengarnas (den högre konstens och harmonins) Venus positiva tecken stigande i öster. Venus som "pengar" kanske inte är så viktigt i planetens positiva Lufttecken, den aspekten är dominant i dess negativa Jordtecken Oxen. 

Men eftersom Bryan Ferry har det aptitliga sinnet i Oxen dras de venusianska idealen ner och kommer att handla om fysisk skönhet och fitness. Som en tvättäkta självmedveten Jungfru hinner han i SvD-intervjun beklaga sig över både kroppslig oträning och ge en pragmatisk förklaring till de många klädbytena på scen: han svettas och är rädd för att våta kläder ska förkyla honom! 

Notera följande iskalla placeringar i horoskopet: Solen i Jungfrun/Jord i 12e huset för långvarig sjukdom, Månen i Oxen/Jord i 8e huset för död och iskalla Saturnus i kalla Vatten i kalla tionde huset för yttre omständigheter! 

Jag tror inte det är möjligt att födas under ett ytligare och mindre vitalt horoskop än detta, och det avspeglas i SvD-intervjun. Ja, Roger Moore visade sig genom sin självbiografi tillhöra samma ytliga typ, faktiskt samma Sol-Jungfru och Mån-Oxe som Bryan Ferry.

Men på en punkt i intervjun påminner Ferry om att hans soltecken har en god sida, när den inte är upptagen av att hora för vinster eller söka positionera sig och visa sin bästa sida: han upplever jazzmusiker som "mer ödmjuka" än de som ägnar sig åt rockmusik. 

Humanisternas ordförande Christer Sturmark brukade ofta ägna sig att skuldbelägga motståndarsidan i religionsdebatter och förklara sig själv "ödmjuk" - det var hans Måne eller inre föreställningsvärld i Jungfruns tecken som spelade upp myten om den unga och oförställda jungfrujorden, alltmedan han missade hur hans egen Sol/Saturnus klampade på med den bryska dominans som uppstår då ett Lejon hamnar i slitigt förhållande med repressiva Saturnus. Ibland kan Sol och Måne så fullständigt missa varandra i ett och samma horoskop att individen verkar leva i två hela separata myter om sig själv!

Men Jungfruns tecken, om den någonsin kan sluta oroa sig och arbetsnarkotiskt söka säkra ytterligare inkomster, ÄR ödmjuk. Ordet "ödmjukhet" illustreras i Kina passande nog med ett berg - en symbol för resurser eller materia som sjunkit under den ringa jordytan så att jorden förvisso rymmer rika mineralådror men inte skyltar med det. (Förvandlingarnas bok, kapitel 15 om anspråkslöshet). 

Ödmjukhet är för kineserna således egentligen bara ett skådespel, en avsiktlig måttfullhet som kan avser att dölja de egna rikedomarna (för att inte sticka folk i ögonen) eller avser att dölja den egna hungern efter vinster och framgång i livet. Jungfrun är ju också trälens symbol, så man måste förstå att denna "fiendskapens" och "olyckans" sektor enligt de äldsta astrologiska traditionerna jäser av harm och vilja att kompensera sig. 

Jungfrun har en liten roll, inklämd mellan det dominanta Lejonet och den långt mer socialt kompetenta Vågen och Domaren. Men istället för skådespel kanske man ska säga "god uppfostran" och det är ju detta Fredrik Reinfeldt (Jungfruascendent) vinner poäng på bland de folkliga som inte förmår analysera det politiska programmet och dess konsekvenser för landet, utan bara går på hans "belevade person". Bryan Ferry och Roger Moore, Sol-Jungfrur, illustrerar verkligen "good manners" eller en typisk gentlemannamässighet som kommer av god börd.
gentleman (n.)
"well-born man," early 13c., from gentle + man.
The Gentleman is always truthful and sincere; will not agree for the sake of complaisance or out of weakness ; will not pass over that of which he disapproves. He has a clear soul, and a fearless, straightforward tongue. On the other hand he is not blunt and rude. His truth is courteous; his courtesy, truthful; never a humbug, yet, where he truthfully can, he prefers to say pleasant things. [J.R. Vernon, "Contemporary Review," 1869]

När man idag talar om Stockholms gentrifiering - den "goda börden" som nu kidnappats och vulgariserats av medelklassen - då handlar det om profithungriga men ytligt väluppfostrade moderater som manövrerat ut det gamla Stockholms blandade befolkning (rik och fattig) för att skapa en grå utslätat borgerlig stad där bara de själva får vara. En skyddad verkstad för banala livsstilsmänniskor. Kultivering av enbart den yttre människan. Substanslös stil.

Men med detta är vi genast inne på den mörka sidan av Jungfruns tecken, dess diskriminerande och rent fascisistiska underströmmar födda av att OTRYGGHETEN tillhör Jungfruns innersta kärna. Jungfrun kommer alltid att frukta den fattiga, smutsiga, svettiga, den kalla och den förkylda och söka dölja sin skuggsida bakom puder, workout och stilfulla kläder. Män som Bryan Ferry bär i själva verket Fienden och Olyckan inom sig själva, det är de själva som producerar fantasier om våldtäkten av den unga Persephone, av brutala sällar som kommer och plöjer deras fält utan att de kan förhindra det. 

Män som Fredrik Reinfeldt kommer alltid att leva i skräck och söka vidta rasistiska åtgärder ute i det verkliga livet för att få stopp på hjärnspöken som bara produceras i själen hos dem som föds med en dysfunktionell variant av Jungfruns urtyp.

Som jag sagt tidigare: innan Jungfrun når frid med sin motpol Fiskarna, är hon dömd att vara en gemen självisk skit, en Fredrik Reinfeldt. 

Faktum kvarstår och blir allt tydligare för varje hundratal horoskop som läggs till de föregående på den här bloggen: antikens astrologer avsåg aldrig någon "jämlikhet". Zodiaken innehåller bra och dåliga symboler och axeln Jungfrun/Fiskarna förefaller vara den mest problematiska. Dock inte lika problematisk som den mellan Oxe/Skorpion, en axel där t.ex. "kroniska" Kronos-Saturnus skulle kunna antyda en livstids fångenskap i vällust eller kanske en kamp mot den!

Se påvens horoskop för Saturnus kamp, från 10e makthuset, mot liderliga Venus! Titta sedan ännu en gång på Bryan Ferrys Venus och dess välsignelse från "kungamakaren" Regulus. Venus är skökan som dras till kungalika män eftersom guldglansen naturligtvis smittar av sig. När kvinnorna i Ferrys närhet fått den karriärboost de sökte, har de gått sin väg. 

Därför är Ferry ytterst sett en tragisk gestalt, vilket också tungsinta Saturnus i Kräftan i tionde huset berättar: hans publika persona som "melankoliker i kärleken" är faktiskt äkta, han har ätits upp av sin roll. "In every dreamhome a heartache" (från andra Roxy-albumet): Saturnus i prestigehemmets tecken (Kräfta i tionde prestigehuset)...

lördag 22 oktober 2011

3 Jungfrur - 3 mästare i sitt slag

Det något otydliga DN-fotot på sångerskan P.J. Harvey fick mig av någon anledning att tänka på hennes landsman sångaren Bryan Ferry. Snart nog hittade jag en bild som bekräftade känslan.



Båda de här individerna (Harvey 2008, Ferry 1972) med deras ovanligt rena ansiktslinjer och en spetsig näsa har i någon mån också en föregångare i ikoniska skönheten Greta Garbo.



Det handlar om den kanske mest lyckade typen av Solen i Jungfrun (enligt den sideriska zodiaken), ett tecken som lätt glöms för dess verksamhet inom kultur och som på den här bloggen blivit något felfördelad pga dess skuggsida - tendensen till diskriminering, främlingsfientlighet, brottslighet och moderata partisympatier! 

Kort och gott den mest själviska sidan av Jungfrun, som Garbo faktiskt själv uttryckte till perfektion i barscenen där hon säger, "I want to be left alone." Privatismen är om något det här zodiaktecknets dödssynd, dess ibland näranog hatiska aversion mot ett samhälle som kräver dem på skatt för det allmännas bästa (se Jungfruascenten Fredrik Reinfeldt). Jungfruns tecken spelar ofta rollen av den som besvärar sig i zodiaken, den otacksamma kritiker- eller kverulantrollen, och kanske kan Harveys "sorgesånger" för England sorteras i det facket.

Den fungerar när den arbetar analytiskt och skapar något - som en matematiker eller trädgårdsodlare eller hunduppfödare. Rasrenheten som puristiska Jungfrun åtrår och som i lägre typer blir till främlingsfientlighet, kan ha att göra med att tecknet tycks producera många individer med väldigt vackra drag! Som sagt, livet på jorden är ett mysterium och vi är alla här för att lära oss tyda det.

Det är på grund av den beklämmande tendensen hos de sämre typerna av Jungfru jag vill tro att P.J. Harvey föddes före lunch så att hon har sitt sinnelag i det betydligt öppnare Lejonets tecken. Hon sägs jobba pedantiskt med sin musik och pedanten är förstås Jungfrun. Men när både Sol och Måne samlas i samma tecken uppstår ofta ett konstlöst plottrande, för att sin skärpa är Humanisten och samhällsdebattören Dilsa Demirbag Stens texter ofta en ren plåga att läsa. 

Ponerar man en Måne i föregående tecken för Harvey uppstår en mycket bättre "resonansbotten" mot vilken den pillriga Jungfrun kan verka. Månen står dessutom med konstarternas Venus, och som jag känner en vacker kvinna född 1963 som påminner om Harvey utseendemässigt med just Solen i Jungfrun och Månen i Lejonet, vill jag tro att detta är brittiskans placeringar.


Dilsa, 10 okt 1969; Polly-Jean, 9 okt 1969!
Förstå stjärnornas inverkan! För var timma, ja var minut
justeras den himmelska förlagan en smula.
 
Här är Harveys horoskop dubbelexponerat på Bryan Ferrys himmel (bara Ferrys tid är känd, det ger honom en Vågascendent).



Och så vår legendariska Greta Garbo, för dem som vill fördjupa sig i Jungfruns zodiakala mysterium inbäddat i en helhet.

OBS. Fel klockslag - hämtat från en svensk astrologibok om jag minns rätt. Tolv år senare, 2023, en blick på astro.com som visar sig ha uppgiften 19:30 som är AA-rankad (födelsecertifikat)! Att Garbo föds exakt med framgångens Jupiter i Oxen är intressant men förändrar inte det här inläggets enkla upplägg om Sol-Jungfrur.


Jag noterar intresserat att alla tre, Ferry enormt framgångsrik i Roxy Music och även i sin solokarriär och Garbo i Hollywood, har endera LJUSET kopplat till den stora framgångens Jupiter. Garbo som mer var en gestaltare av andras geni hade typiskt nog Jupiter med den re-aktiva månsidan, medan Harvey och Ferry är solära skapare. 

Intressant nog har Bryan Ferry med den rätt slöa Månen i Oxen klagat på att det är så jobbigt att skriva låtar och att folk ju ändå köper hans musik när han gör coverversioner på sånt andra skrivit! Jämför det med Harvey som ständigt gått sin individualistiska väg i musiken och hur väl det rimmar med en Måne i det skapande Lejonet - ett hyperindividualistiskt tecken.

DN nämner två "Mercury-pris" till Harvey på tio år. Så passande med soltecknet under Merkurius beskydd!

torsdag 30 september 2010

John Foxx - syntpopens fader




Ibland leder det ena till det andra på de märkligaste sätt. Efter att ha gjort klart ett långt inlägg om fransk snobbism och rasism, där den brittiska gruvarbetarsonen Bryan Ferry, konstskolestudent och sedermera framgångsrik artist figurerade som exempel på Jungfruns ytligaste sida, hamnar jag via en helt annan tankegång hos brittiske popartisten John Foxx.

När jag börjar läsa om denna tonårsidol upptäcker jag att han också var en gruvarbetarson, också gick på konstskola och också var född i Jungfruns tecken!

Men sedan skiljer sig artisternas vägar. Båda började i 70-talets mer utforskande typ av glamrock, men där Ferry blev allt mer mondän och "folkligt" mainstream valde John Foxx den seriösa kulturarbetarens väg. För minns att det är kultur Jungfrun står för! (Via Jordelementets hortikultur.) Ibland, som i franska horoskopet, en överutveckling som tappat perspektivet. Bordsskick för bordsskickets egen skull.

Utan att skriva en lika lång historia till om Jungfrun och förfiningen, här är horoskopet för den djupa och mystiska John Foxx som kanske mer än någon annan i England ska ha ära (eller klander?) för 80-talets syntpop. Själv skördade han aldrig några nämnvärda framgångar och till sist lämnade han musikindustrin (för att senare göra comeback). Ett prima exempel där Jungfruns tecken producerar ett gott hantverk utifrån avsevärd inspiration.


Foxx är en filosofiskt om inte rent av religiöst lagd natur, vilket naturligtvis inget i Jungfruns tecken tyder på så långt man kan uttala sig om ett horoskop som saknar födelsetid och därmed husplaceringar.

Men betraktar vi det solära horoskopet ("naturlig zodiak") som hans, är det uppenbart att han har Jupiter så nära hjärtat man kan komma - i första självmedvetna egohuset. Jupiter välsignar sedan hans psyke (Månen) i Skytten som ligger i nionde huset för filosofi och strävanden.

Jämför det med den självupptagna Bryan Ferrys horoskop. De må ha kommit från det fattiga kolgruve-England båda två, och till och med fötts i arbetarens tecken Jungfrun, men de hade helt olika orientering i sinnet från dag ett.

Hos John Foxx är det också glädjande att kunna rita ut en otvetydigt grön opposition mellan Jupiter och Venus i Vågen, ännu en precisionsaspekt som talar för att han är en genuin artist. Venus härskar i Vågen och beskriver sann idealism.

Jämför här med Bryan Ferry som också gick på konstskola och vars Vågenascendent med härskaren Venus i Lejonet på ett besläktat sätt blandar Eld och Luft för det som bloggen till någras förtret benämnde "kreativitet". Men det berodde helt enkelt på att jag lät Luft och Eld beteckna den antika världsbildens Rationella Själ (Luft) samt den Åttonde Sfären eller fixstjärnornas ljus (Eld). Allt som händer nere i Jord och Vatten är bara bleka kopior på den eviga världens kreativa skeenden.

Bryan Ferrys Venus i dramatikens Lejon i 11e huset för ideala strävanden innefattade således en genuin vilja till artisteri men man kan inte låta bli att le åt att den nödvändigt skulle innefatta hans ego (förstahuset). Fotot på honom från Roxy Musics debutalbum (1972) visar vilken kitsch han hade tänkt sig, jämfört med John Foxxs artistiska vision.

Foxx 1977 - Ferry 1972

*****

Givet helheten måste Foxx Saturnus i Jungfrun sägas göra ett gott jobb som håller kontroll på Mars-Skorpionen och efterfrågar en tydlig form från det mörka och mystiska tecknets broderier.

Exkurs. "Broderi" - av engelskans "brood". Jag tror ingen längre tänker på var detta textilkonstrelaterade ord kommer från, att kvinnor som sitter med sitt handarbete - Jungfruns tecken för övrigt - kopplas till "ruvande fågelhonor" eller "grubbla" över (jfr "ruelse", av "ruva").

Orden kommer för mig samman i en bild av en stillastittande människa som är på väg att "värpa" något, och broderiet kan ses som händernas flyktiga tecknande av just det motiv som hela ruvandets akt syftar till: fågelmamman tecknar sin egen kreativa aktivitet under själva skeendet. Det är som M.C. Eschers händer som tecknar sig själva.

(För en mindre visionär etymologi, se etymonlines härledning av  embroider men notera B-R-D, braid, brood, board - t.o.m. brodyrplattan/bräde/"board" finns med i motivcykeln.)

Horoskopet, utan klockslag och därmed utan planeternas aspekter till enskilda hus, är remarkabelt naket. Det slår mig att människor som lyckas ofta har ganska aspektfyllda horoskop (med indiska mått mätt) och kanhända visar Foxx himmel just på en så befriande högsint människa som inte ger mycket för idolskap. Hans nobla Måne vittnar om detta, men i termer av ren avsaknad av personligt idolskap spelar säkert Saturnus som en kall blöt filt över hans Sol-Jungfru in. Saturnus leder serien av planeter i Jungfrun och är en helt oglamorös planet.

Mars i Skorpionen ger också en bild av en inåtriktad energi. Men där, i det subjektiva (Månen), brinner visionären!

Det är egentligen slående hur schizofrent horoskopet är. Den lunära sidan är helt fri, jupiteriskt expansiv och eldig. Den solära sidan är fullständigt fastlåst i det jordiska, inte minst genom Saturnus i Jord som kräver Solens underkastelse.

Brittiske astrologin Charles Carter tyckte sig se komplexa karaktärer när Jungfru och Skytt kom samman: "Jungfrun är för evigt sysselsatt med att söka reducera till 'ordning och reda' allt det den vittomspännande Skytten ger ifrån sig under sina utforskningar."

Men NÄR Eld och Jord lyckas komma samman och inte Elden degraderar sig och blir till åtrå efter det jordiska, producerar de så fantastiska avbilder av evigheten man kan komma! Foxx återvände till musiken efter lång tystnad, och det han gör idag är märklig musik.

Jag kan inte säga att jag rekommenderar det senaste jag hört av Foxx, "Cathedral Oceans" (1997, 2003), därtill är det för udda. Men det är ett mäktigt timslångt verk med multitrackade röster som väver en akustisk katedral med direkt inspiration från gregoriansk kyrkomusik. En idé om var Foxx befinner sig får man av paradoxala titlar som "Infinite in All Directions"!

En extremt apart komposition ljusår från den popsväng denne grubblare (ruvare!) ändå aldrig tillhörde.

Frankrike: kolonialism, ytlighet & rasism


Sarkozy: "Mon Dieu! Så det är det här som äter mig inifrån?"

Ett tretton sidor långt och meandrande inlägg som liksom det om egenmäktighet tar ett stort grepp och blandar horoskop av olika typer i försöken att förstå vilka astrologiska symboler som bidrar till Frankrikes invandrarfientliga skurkattityd - trots att de gärna ser sig själva som en nation av yppersta kultur!

Först ett citat från Mark Twain om den europeiska 1800-talskolonialismen som förstås lurar bakom också vår nutida rasism:
In fourteen years [King] Leopold has deliberately destroyed more lives than have suffered death on all the battlefields of this planet for the past thousand years. In this vast statement I am well within the mark, several millions of lives with the mark.

It is curious that the most advanced and most enlightened century of all the centuries the sun has looked upon should have the ghastly distinction of having produced this moldy and peity-mouthing hypocrite, this bloody monster whose mate is not findable in human history anywhere, and whose personality will surely shame hell itself when he arrives there--which will be soon, let us hope and trust.

twainquotes.com


Belgiske rasistkungen Leopolds horoskop kommer att granskas längre fram!

Med Expressens uppgift (även DN, SvD) att EU ska utreda hur regelvidrigt Frankrike egentligen burit sig åt när de likt Sverige skickar ut romer, sökte jag upp det gällande franska nationalhoroskopet på nätet (källa) och "översatte" till den träffsäkra sideriska zodiaken.

Jag utelämnar alla aspekter här, så att två färgsatta "nationaldrag" ska synas så tydligt som möjligt.



Frankrike upplever sig vara upplysta! Den gulfärgade Sattva guna dominerar himlen. Både Sol och Måne i merkuriala tecken för den där självmedvetna och sylvasst intellektuella stilen som är så typiskt fransk!

Solen, Merkurius, Venus och omåttliga Rahu i Jungfrun illustrerar ett kräset och kinkigt folk, rätt tråkigt att ha att göra med pga den sistnämnda planeten. Rahu får bägaren att tippa över, givet att Jungfrun redan från början är ett finsmakande folk med öga för detaljer. Vem kan blidka den omåttliga anspråksfullhet en Rahu-demoniserad Jungfru skildrar? AB:s Lisa Magnusson såg tydligt den franska problemetiken - som är en rahudistad jungfruproblematik - i en krönika nyligen. Fransmän som invänder sig och strejkar över precis allt.

Samtidigt är Venus fallen (debil) i Jungfrun, vilket ytterligare understryker hur negativ och kräsen nationalmentaliteten är. Med Jupiter, Fiskascendentens härskare, i Vågen fullbordas intrycket av fransmännen som esteter, men pga härvan i Jungfrun mest estetiska petmånsar!

Exkurs. Det är högst belysande att jämföra Frankrikes horoskop med den president som lagt i dagen den franska rasismen, Nicolas Sarkozy (nytt fönster) med troféhustrun Carla Bruni vid sin sida. Presidenten har nationens soltecken som sitt rollspelstecken och ett våldsamt problem med sin 7e-huspartner Fiskarna - uppenbarligen inte bara Carla Bruni.

Fiskarnas tecken och den stirriga Månen/Mars ger uppenbarligen projektioner (spänningar/oppositioner ger ofta en tendens att slunga den egna skiten mot någon annan): Sarkozy kan vara en som projicerar "slum", "oreda" och "förlorare" mot sina allierade!

Här är en perfekt bild av sjaskiga hem och samhällets olycksbarn (Mars + Månen i tecknet för förluster) och man bara undrar om Sarkozys utfall mot romers enkla bostäder egentligen är ett hat av hustruns slaskiga privatliv bortom den officiella myten! (Carla Bruni har järnhand om sin publika image via Saturnus i tionde huset.)

Franska horoskopets södra månnod i Fiskascendenten omvittnar att det är något fel eller "beskuret" över landets självbild. Frankrike undertrycker ärligheten mot sig själva och därför pågår mycket projektioner mot 7e huset där vi har landets "idealversion" av sig själv - den partner de sökte objektifiera (Jordelementet).

Det är intressant att notera hur nära förbundna oppositionspar alltid är. Slarvern och förloraren Fiskarna tycks närmast genererar den oklanderligt klädda, nätta och diskret eleganta Jungfrun, ett klassiskt tecken för sömnad och konfektion där inte minst Bryan Ferry, en gång intressant och rocksångare i brittiska intellektuella rockbandet Roxy Music blev alltmer en ytlig kostympajas med årens gång och musiken allt mer tillrättalagd för att passa 80-talet - västerlandets ytligaste och mest egocentrerade årtionde (i stark konkurrens från 00-talet.)



Kombinationen av Solen i Jungfrun och en esteticerande Vågenpersonlighet (med Venus i sceniska Lejonet), men det är Sol-Jungfrun som märks i hans personliga fåfänga och Våg/Lejon i hans genuina intresse för konstnärliga uttryck.

Intressant nog fann jag honom mer och mer ointressant ju mer framgång han fick och han likt Sarkozy började skaffa sig troféhustrur.  Och troféhustrurna lämnade honom en efter en för mer intressanta rockidoler. Värsta motgången hade väl Ferry när Jerry Hall knallade över till Mick Jaggers säng - där för övrigt Sarkozys Carla också legat!

Bryan Ferry har alltså haft anledning att låta så melankolisk som han gör, och svårmodets Saturnus i 1 graden av Kräftan - Vatten, sorgens element - och i tionde huset för "publik ryktbarhet" - är här mer än bara rollen av en inåtvänd crooner - Saturnus tar samma krampaktiga tag om Jungfrun som några kan minnas i hans scenshow där han spände kroppen, grimaserade illa och gestaltade svårmod på ett hysteriskt manierat sätt. För den med bildminnen: se hur perfekt detta stämmer med hans esteticerande Vågen-yta och Venus-Lejonet som förstärker Vågens vanligen sobra balans.


Det ser ut som om hans tappade andliga substans (om han någonsin haft någon) gick hand i hand med att den till framgång destinerade Sol/Jupiter-kombinationen i Jungfrun i 12e fattighuset lyckades höja sig ur sitt klena startläge. (Fadern var en fattig kolgruvearbetare och Ferry har jobbat hårt på sin artificiella kulturfernissa!)

Månen i materiella faktorns Oxe i åttonde huset vittnar också om enkla hemförhållanden och gruvbrytning som hemmiljöns tema stämmer med Oxen som obearbetade naturresurser. (Förfiningen gör Jungfrun, men här är förfiningstecknet i ett klämläge - Solen kommer dock via progression, enligt västerländsk metod, att höja sig upp ur 12e och finna sig i mycket mer gynnsamma 11e senare i livet.)

Ferry gick på bio som barn och drömde om ett liv i sus och dus och Venus, pengar och lyx står förvisso utmärkt i 11e huset inkomster via karriär. Redan som pojke har han via vita duken tillgång till lösningen på hans jordmurriga fattighem. Men hans materialistiska självförverkligande kom till ett pris - kvinnor fann honom ointressant och självupptagen, och här tror den självtjänande Jungfrun är boven i dramat. I tolfte huset kunde han inte ens se hur självupptagen han var, så kvinnorna promenerade ifrån honom. En efter en.

Oflytet med kvinnor (som förvisso givit honom upplevelser att tonsätta) kan ev. även utläsas av Månen (kvinnor) i åttonde som är ett stagnant hus utan spännande händelser (och Månen i stabila Oxen är inte kickfixerad den heller).

Att han alls vann kvinnorna till att börja med beror förstås på Venus i pengarnas hus. Vågascendent med Venus i 11e indikerar dessutom en medfödd gåva i ett bra utseende. Som människa köpte sig Bryan Ferry en skräddarsydd kostym och troféhustrur, bara alltför typiskt en Jungfru som dessutom i 12e huset i hög grad är helt omedveten om sina egentliga intentioner.

I tolfte drömmer man drömmen om det ljuva livet och därför är Bryan Ferrys Jungfruhoroskop att ta fram i samband med den snobbiga franska nationalmentaliteten. Vi talar det märkliga dubbelmotivet från solkig fattig Fisk till elegant och välekiperad Jungfru här - som så ofta med Vatten/Jord en rent materialistisk berättelse.

*****

Om fransmännens idealvariant dem själva syns i deras projektion mot 7e husets Jungfru i nationens mode, matkultur och litterära läggning - allt är ju inte pest med Franska horoskopets Sattva guna! - är det emellertid i den sataniska axeln mellan mumsande Oxen och exkrementerande Skorpionen vi hittar den distinkt osympatiska sidan.

Horoskopet är från 1958 men tycks plocka upp en rasism som funnits i det franska folket långt tillbaka i tiden - landet som tills den senaste generationerna inte bevärdigade sig prata med dem som inte behagade uttrycka sig på franska.

Elitism via språket sorterar under den grammatiska/strukturerade Jungfrun och det blir knappast bättre av att ha en aggressiv (Mars) territorialism (Oxen, även ett oralt tecknet) i tredje huset för kommunikation!

Båda illgärningsmännen Mars och Saturnus aktiverar via den sataniska principen de två husen som har med resor och utlandet att göra. Notera hur fransmännen placerar sin blockerande och nej-sägande Saturnus i nionde huset för utlänningar - precis som i svenska nationalhoroskopet!

Så ser två nationer ut som tror det de själva står för är så heligt att imagens bevarande kräver att man sparkar ut människor som inte har råd med fransk haute couture. Båda nationalhoroskopen företer omänsklighet och därmed existensberättigande ur "Himmelens ögon" just i kontakterna med utlandet (9e). Var tappar svensken stilen totalt? Jo på sina grisresor, sexturismen, etc. Saturnus är den mest basala sidan av en människa, ett land, en tingest.

De gamla kineserna hade tusentals år av centralstyrd civilisation bakom sig och för ungefär 2500 år sedan varnade de att det samhälle som tillräckligt förbrutit sig mot Himmelens lagar ska börja se järtecken och onda varsel. Sen bryter civilisationen samman. (AB: Norrskenet har dött ut.)

Må EU stävja den franska ondskan som gömmer sig bakom landets pimpinätta perfektion i detaljerna innan det blir terrorattacker över hela Europa! En Zeitgeist byggs av många små incidenter.

Men Saturnus är och förblir en formidabel svart fläck i det nionde hus som borde ha betecknat landets kontakt med ett levande andligt medvetande. Fransmännen har Skorpionen här och det är t.o.m. värre än svenskarnas placering i Luft, där deras begränsade mentalitet åtminstone kan redogöra för sig själv i ord. (Svenska ateister är i allmänhet vältaliga i sina visserligen klichéartade argument för att förbli i sin skyddade sekulära världsbild.)

Men Saturnus i Skorpionen - det verkar vara ren lögn att få ett vettigt ord ur en fransman angående "utland" eller "högre medvetande" enligt det här horoskopet. Attityden sitter djupt och är en emotionell låsning, instinktiv och antiintellektuell. Ett riktigt risigt nationaldrag, med andra ord.

Och varför tro att de ens kan förädla sin nationalmentalitet? Detta är samma land vars franska revolutionshoroskop den här bloggen använder som grundmall för den fallna, egoistiska själen.

*****

Intrycket stärks om man tittar på första republiken efter att den inledande slakten av aristokratin var överstökad - se i horoskopet för 1792 exakt samma fyra planeter i Jungfrun som i vår tids Frankrike! Samma obalanserade Rahu, men nu ligger skadan i nionde huset för religion och utlänningar!



Jupiter i Vågen (frihet, jämlikhet, broderskap) i tionde huset för det yttre profil man anlägger inför omvärldens ögon. Men horoskopets Saturnus står illa för landets "inre" välmående (4e huset)! Planeten är fallen i egocentrerade Väduren samtidigt som den skickar en attack mot Frankrikes rollspel utåt i härskartecknet Stenbocken. Ett saftigt egenmäktighets- eller diktatorssyndrom som inte alls liknar den välvilliga yttre Jupiter-rollen.

I själva verket är det kanske en aggressiv och egocentrisk kolonialmakt vi ser födas här. Fjärde huset står för markinnehav, men några års bekantskap med den indiska traditionen förvirrar mig då Oxen/2a huset i västtraditionen så naturligt leder tankarna till jordegendomar.

Nionde huset för utlandet är fyllt av främst Rahus vilja att portionera åt sig (Jungfrun finfördelar och Rahu överdriver indelningen). Jag misstänker att det finns mycket mer uppskärar-Jungfru att finna bland 1800-talets kolonialherrar och imperialisthoroskop!

Som ett stickprov rakt ur huvudet plockar jag den ökände rasisten kung Leopold II vars Belgiska Kongo och det som där hände tillhör Europas värsta skamfläckar, den omedelbara bakgrunden till även svenskarnas ogrundade känsla av att vara lite bättre än resten av världen och därmed vår snarhet till främlingsfientlighet.

(För den upprörande berättelsen om denna man, se t.ex. den här artikeln, komplett med gamla foton på stympade kongoleser - den invandrarfientliga svenskens dåliga samvete! De flesta av oss har reinkarnerat från 1800-talet in i vårt nuvarande liv. Hur många har dåligt samvete för attityder i tidigare liv och komplicerar saken ytterligare genom att lägga locket på och vägra lyssna på den inre själen?)

Så här ser Leopolds horoskop ut, och den klassiska "diktatorsindikationen", Saturnus i tionde huset visar sig direkt och därtill i opposition till Solen i Fiskarna.

Inte minst gäller här den hjärtlösa elakhet jag tidigare kommenterat när störningar mellan båda de merkuriala Jungfrun och Tvillingarna är tydliga. Vad sägs om belgarens onda Saturnus i angrepp mot onda Mars!



Jag noterar också Månen i Kräftan, överrepresenterad i genomgången av rasistiska horoskop. Här är Månen dessutom i åttonde huset som fördjupar och fixerar Kräftans ibland väldigt obetänksamma gynnande av sina egna på helhetens bekostnad. Kungens "sataniska axel" faller här mellan Fiskarnas och Jungfruns "naturliga" hus, och det rasistiska jordgegga-budskapet upprepas alltså på åtskilliga ställen, via husen 6/12 och 10/4 och Månen i åttonde.

Tyvärr är jag klen på Europas historia men kanske någon annan tydligare kan se den typiska för första franska republiken i kartan. Det är uppenbart att landet alltjämt är ohyggligt materialistiskt, men inte lika mycket som i det stojiga horoskopet för Bastiljens stormning några år tidigare, där verkligen det "jordgeggiga" gick över gränsen för det rimliga:



Här är samma sataniska axel som i det nuvarande Frankrike (femte republiken), med en grov Mars-Oxe som, som jag ser det, har med bråk angående äganderätt att göra (Oxen är dock pengarnas tecken och pengar är bara en symbol för köpkraft - potentiellt ägande).

Men intressant nog fullt blås också i Kräftan - matchande fjärde för egendomar och markägor i den naturliga zodiakens fjärde hus. Hela borgarupproret var en enda materialistisk och stirrig rörelse i känslosamma Vattenelementet - här syns en irrationell själ med särskilt tryck på begärets last (Kräftan), en folkrörelse som söker förbättra sin status jämfört med den gamla eliten.

*****

Så vad har det här strövtåget genom några horoskop givit vid handen? Ungefär det som skymtat vid granskningen av de invandrarfientliga Sverigedemokraterna, särskilt det besynnerliga horoskopet med Fisk-martyren som skar sig själv för att vinna partisympatier.

I axeln mellan Fisk/Jungfru har vi en spänning som kan yttra sig som en rädsla å Jungfruns sida att skita ner och beblanda sig med det "kaotiska pack" som de lösdrivande fiskarna beskriver. Jag har tidigare nämnt fall där denna opposition yttrat sig på helt motsatta sättet: som en glorifiering av hemlösa och utslagna, men nämnde då att individens eget trasiga öde troligen ledde till denna projektiva identifikation med den egna trasiga barndomen.

Mer i linje med rent rasistiska kung Leopold har vi tidigare hittat t.ex. norrmannen Joshua French som dödade sin färgade chaufför i Kongo (tänka sig!) och där samma opposition mellan Jungfru/Fisk dominerade.

Det här tycks alltså vara en potentiellt rasistisk teckenkombination, och där elementet av fruktan för det okända tydligt ligger hos lilla Jungfrun som drar sina definitioner på tok för snävt.

Härav de ateistiska Humanisternas clownaktiga försöka att sekularisera Sverige - uppenbarligen räcker med att några av de ledande namnen har Månen i Jungfrun för att de ska sprida en negativismens anda genom rörelsen och formulera sin paniska rädsla för den gränslösa och allomfattande religionen (Fiskarna) mot t.ex. skolans förhållande till religion.

Utan kompenserande faktorer i horoskopet ger Mån-Jungfrun en märklig oscillation mellan ängslan för att inte vara tillräcklig (undersåten) och kritik av andra så fort den känner sig någotsånär stabil där den står!

Jag vill upprepa: den negativa merkuriska utveklingen är så rädd för den Stora Berättelsen att de nästan skiter på sig. De vill ha kontroll, och måste därför snabbt bearbeta, bryta ner och finfördela intrycket eller tillvaron som helhet - just som en kemist löser upp ämnen i sitt laboratorium. Detta bisarra sätt att vanställa Livets egen Gestalt är naturligtvis helt oförenligt med alla religioner men är just det som en viss typ av människor menar är det mänskliga, den kunskapssamlande människan.

Men de religiösa lärornas kärna är en helt annan: religionen ber oss slappna av, släppa vårt kritiska och destruktiva intellekt, sluta vara självcentrerade, bara tänka på vårt och vara så uppslukade av att bygga våra miniatyrberättelser ("vetenskap"). Istället ska vi släppa in känslan för det enorma Sammanhang vi alla flyter runt i.

Vi är fiskarna i havet som ömsom kallas Gud, Brahman, Allah eller något annat. Orden är inte det viktiga utan bilden av att vi inte lever i kaos utan i ett kosmos som på något gåtfullt sätt hålls samman. Jag håller vissa koll på nya symbolkombinationer som återkommer under bloggandet och tycker mig ha märkt en antydan att Fiskarna i kombination med Vågen kan ge intressanta figurer, öppna för förståelse av stora sammanhang. Detta ska följas upp vid tillfälle.

Det var på något sätt inte förvånande att hitta separatistiska Jungfrun som ett av de tecken som tillsammans med Kräftan invänder sig och drar upp gränser i genomgången av främlingsfientliga horoskop på bloggen. Strövtåget genom kolonialister, ytliga prettomänniskor och fransk bigottism har bekräftat Jungfru/Fisk-polaritetens mörkare sida. Lycklig är den människosjäl som har rationell kontroll över den här polariteten och använder den i ett gott syfte!

*****

I spänningen mellan upplevt kaos och pedantisk ordning finns naturligtvis också "legitima uttryck". Jag medger att jag på bloggen har smutskastat Fiskarna genom att i linje med traditionen kalla det "kaos". Men det är ju bar utifrån Merkurius (upphöjd och härskare i Jungfrun) logiska perspektiv Fiskarna blir helt obegriplig.

Att föra Fiskarnas (Jupiter) talan, är svårare! För tecknet indikerar själens sätt att uppleva verkligheten. En aning om vad denna är, får man genom att minnas den totala frihet som råder när man under sömnen är Drömmaren som färdas genom nattlivets märkliga motiv, där saker kan kombineras på alla möjliga sätt.

Här är då källan till den ynkliga människans rädsla: medelsvensson klarar inte en sådan oerhörd frihet. Den ynkliga människan vill ha räta strukturer! Hon vill ha sitt dockskåp ifred, för hon är inte mogen att hantera de Stora Mysterierna.

T.o.m. något så enkelt som en människa av främmande nationalitet får de riktigt handfallna att tappa fattningen. De har ingen kartritning för hur man ska hantera sådana möten så "underliga strukturer". De är så ytliga att de tror på de sinnesignaler som tycks separera utlänningen från henne själv.

Så beter sig fallna själar som fastnat i Jord och Vatten och inte längre kan tänka runtomkring sina sinnens primitiva signaler. De slutar som en apa på zoo som sitter bakom sitt galler och upplever de mänskliga besökarna som underliga kreatur.

Merkurius i Jord är fantastisk på att hålla borta insikten om enheten i hela det levande stimmet (Fiskarna, havssymbolik). Den jordbundna Merkurius är en landkrabba, den har etablerat sig på Jorden men saknar ännu insikt om att också den är innesluten i något större och enande - Luftelementet!

Och Luften är naturligtvis enad också den. Luft innesluts i Eld - Ljuset/Anden. Filosofen Platon påpekade att partiklar av Eld var de allra finaste. De förmådde genomtränga alla andra grövre substanser (eller medvetandeskikt) och vi är således i vårt allra innersta sammansatta av idel Ljus.

Astrologin påminner om det genom att alla som föds har en Sol i horoskopet. Men de fyra elementen kan liknas vid lika många tonarter, och sökandet efter sin sanna natur - Ljuset - fortskrider i linje med de fyra elementens dispositioner.

Man kan argumentera för att den separatistiska Jungfrun alls inte söker sin essens utan bara utvecklar ett alltmer raffinerat utanpåverk. Men utan denna "bifurkation" eller förgrening ut i det materiella skulle aldrig den existentiella ångesten kunna uppstå som leder till att själen gör en helomvändning och börjar intressera sig för sitt återvändande till helhet.

Den konversionen placerar astrologin i Vågens tecken [1], där den själsliga formens Saturnus upphöjs i Luft. Luften eller andedräkten är en metafor för vår verkliga natur som eviga andevarelser. Solen som andesjälen (jiva-atman) är en parallell tradition som dock mer fokuserar Ljuset som den odelbara kärna som gör alla varelser till avbilder av det gudomliga, Ljus är Medvetenheten som är den minsta och odelbara faktorn. Atomen var som bekant ett villospår antikens materialister lade ut. Dagen kom då atomens klövs. Dårar fortsätter att jaga partiklar (Naturen kommer att skapa så många nya att fysiken till sist ger upp! Naturen bara driver med materialisterna!)

Det är Ljuset som är det odelbara som förenar allt. Som filosofen Christian de Quincey tjatar: "Medvetandet går hela vägen ned!" In i "materiens" innersta alltså - det han vänder sig mot är biologins dumheter om att medvetandet kommer sist, efter en lång vindlande och slumpmässig evolution.


_____

1. Som en grovkornig synkronicitet berättade just morgonradion att den mest gynnsamma planeten för liv just har upptäckts i Vågens stjärnbild!

Det är uppenbart att även astronomin är en dröm, en myt, som dirigeras från Själen, en verklighet bortom vår fysiska tillvaro. Tyder forskarrapporten på att vi börjar närma oss mänsklighetens vändpunkt, där Vågen - genuina relationer och inte Jungfruns nyttobaserade herre/tjänar-förhållanden - ska ta över på jorden?

Radiokoincidensen påminner alltså ännu en gång om att Jungfrun har med den fula europeiska kolonialmentaliteten att göra och herren i det här dramat är förstås Stenbocken och de lägre stående är Jungfrun, trälarna. Trälar hackar naturligtvis på dem som står ännu längre i hackordning - i vår tid är det flyktingar och främlingar som inte ens tillhör samma "Jord" som trälarna själva.

Att Sarkozy är Sol-Stenbock och har Jungfrun i sitt horoskop påminner om den status- och hackordningsmedvetna problematiken hos alla materialister, från Carl von Linné arbete på att "strukturera naturen" och fram till Pol Pot som å sin sida hänsynslöst mördade miljoner av sitt folk för att ta bort alla hackordningar!