Notis om politik och astrologi i Juda land och annorstädes samt Plotinos om själens tre delar

Tarot-kort 4 (4= kuben)
- världens (kubens) härskare

Googlade för att se vad om "politisk astrologi" (mundan astrologi) skulle dyka upp. Magert. Landade istället i en kort summering av ett nästan lika kort kapitel det giriga forskarförlaget Brill erbjöd som gratis pdf-fil. (Även i överklassen fortsätter människorna att söka skinnflå varandra på pengar. Ingen heder bland tjuvarna.) Översätter abstraktet även om det är tunt med information - forskarfluff.

Det finns inga belägg för en seriös astrologisk teori i judiska och kristna miljöer före tredje århundradet. Astrologin var en elitens diskurs och bara judar som djupt delaktiga i Roms intellektuella kultur hade en tillräcklig utbildning för att uttryckligen kunna använda sig av astrologin.

Vi kan påvisa att Herodes och till viss utsträckning också Josefus Flavius och Filon från Alexandria hade astrologisk kunskap och tillgång till den astrologiska konstens högsta nivåer. Herodes använde troligen denna kunskap  i sina politiska strategier. Vi kan därför tolka hans handlingar i skenet av astrologin i hans tid.

När det gäller Hasmonéerna och andra judiska grupper, inklusive Jesus tidiga samfund, är förhållandet annorlunda [bloggaren: Hasmonéerna var härskardynastin i Judéen 140-37 fvt, innan landet reducerades till ännu än en romersk provins, som nu Sverige under NATO-USA, Då som nu kände sig eliten mer dragen till den sexiga makten och känslan för det egna landet var noll bland de välbeställda som badade i importerade lyxvaror. Mot denna djävulskap vände sig de nationalistiska esséerna, från vilka den blivande världskändisen Jesus börjat sitt liv].

Här kan vi bättre tala om astral symbolik, vilken här och var blandats samman med rudimentär insikt i astrologisk teori. Det var bara från tredje århundradet och framåt som denna kunskap blev vanligare bland judar och kristna.

https://research.rug.nl/en/publications/stars-and-powers-astrological-thinking-in-imperial-politics-from-

Bristen på belägg före år 200 är naturligtvis rent nys! Dödahavsrullarna gömdes i Qumranöknen inför upproret mot den romerska imperialismen (66 i vår tid, den galna kejsar Neros tolfte regeringsår). Bland rullarna finns astrologiska fragment som är betydligt äldre.

Man kan spekulativt tänka sig att judarna t.o.m. var före grekerna att omfamna astrologin eftersom redan den babyloniska fångenskapen (597 fvt) introducerade den bortförda judiska eliten för en ny kultur. 

Hesekiels "farkost" för t.ex. tankarna till en rund zodiak med alla de fyra "fasta tecknen" avbildade - tre av tecknen känns igen och bara Skorpionen har bytt namn till Örnen/Aquila, en stjärnbild som ligger norr om Skorpionen på natthimlen men dessvärre snarare ovanför Stenbocken/Vattenmannen. Det kanske bäst visar hur dåligt grepp om zodiaken judarna ännu hade - nya inför läran. Om det alls är en litterär utsmyckning via illa förstådd astrologisk symbolik.

Aquila/Örnen t.v. ovanför Capricornus/Stenbocken,
Jerusalem 15 november 2023, Månen ses passera Skorpionen...

Gäckande är också den synagoga i Kairo där så märkliga skriftfynd gjort i dess "gravkammare" för utnötta skrifter som där får vila (inga bokbränningar folk med kultur, inte!) Nämnde nyligen att en dödahavsrulle med esséersektens regelsamling hittades här i 1900-talets början till stor förundran, då skriftfyndet i Qumran ännu låg i framtiden (där ännu en kopia av samma ordensregler klargjorde fyndet i Kairo).

På 1960-gravde forskare vidare i Kairo och fram tittar en Sefer ha-Razim, "Hemligheternas bok" som pusslats ihop av trasiga delar. Boken innehåller en djupt helleniserad form av mystisk judendom som bl.a. nämner Helios och en illustration som påminner om Hesekiels vision av den gudomliga tronen med fyra "väsen" runt omkring. Wikipedia kallar boken är en populistisk och förytligad form som tyder på att judenheten var påverkad av astrologi och spådomskonst kanske redan i 3e århundrandet fvt. 

 

Artiklen kallar illustrationens fyra väktare runt Guds tron för "levande ting" eller "existenser" och det hela påminner starkt om den modell Sideriska använt från första början: de fyra elementen motsvarar fyra världar eller medvetandenivåer, även om liknelsen med Hesekiels fyra väsen som sinnebilder innebär att den fixerade eller mörka modaliteten är den som står vakt kring Guds tron. Hinduisk syn på ljus och mörker är som bekant lite annorlunda... Kalla det dialektala skillnader. "Deva" är t.ex. ett gudomligt väsen i Indien men i Iran har betydelsen glidit och ordet beskriver nu en demon.

De så kallade persiska kungastärnorna ockuperar alla "rätt" konstellationer för att peka på det tidiga politiska bruket av stjärnhimlen som en "fixerad" och rätt kvadratisk spelplan att sia om rikets viktiga angelägenheter. 

Dessa fyra stjärnbilder som zodiaktecken representerar som sagt den "orörliga" eller mörka kvaliteten i Indien. I själva verket faller denna nivå kontinuerligt tillbaka eller bort från från Ljuset och kommer att representera det stabila (tänk bara tecken som Oxen eller Lejonet) men i en annan tankegång det rent ut sagt reaktionära och framstegsfientliga i denna tidsbundna värld. 

Mörker betyder inte samma sak för en andlig individ som för en sekulär person, ständigt livrädd att bli fånge i "något gammalt och nattståndet" och därför är typen som förstör denna värld. Även hinduisk lära om de tre kvaliteterna ser helt balans mellan och inom de tre kvaliteterna. För mycket ljus i andlig mening är för begåvad för att kunna sätta en avtryck i världen. Att upplysa mänskligheten måste tyvärr gå med samma myrsteg som mänsklighetens öde...

Att kalla Mörkrets kvalitet "demonisk" som hinduismen, är schablonmässigt och förenklat! Det går lika lite att stämpla vissa ideologiska riktningar som "mörka" och andra "ljusa", ändå är det just så gudlösa materialister som de sekulära Humanisterna använder begreppen. Den brittiska versionen har utsett sig själv till "ljushuvudena" (Brights) och avslöjar att de som ett sällsynt undantag gör fog för hinduismens demonisering av Mörkrets barn, de som har tappat kontakten och nu söker konsolidera sitt synsätt till varje pris.

Vid omläsning av antike (alt. senantike) filosofen Plotinos kommer jag lägligt fram till ett stycke jag glömt eller aldrig noterat. Det är känt att han var fascinerad av Orientens läror och nog ser han i dessa rader ut att exakt beskriva hinduismens lära om de tre kvaliteterna, Ljuset (som den perfekta själen), den vacklande mellankvaliteten Passion och så dem sämre själen som väljer kroppen hellre än sin evighet, Mörkrets kvalitet. Jag sticker in förtydliganden i parenteser:

Vi måste fastslå det blott existerar ett Intellekt, oföränderligt detsamma, utan något avtagande, som imiterar Fadern (Den Ena) så långt det är möjligt. Och att en del av vår själ alltid är orienterad mot begreppsvärldens realiteter (det gudomliga Intellektet), en annan del mot tingen i den här världen och slutligen en del mellan dessa två. Eftersom själen är en natur men närvarande i varjehanda kraft/förmåga (syn, hörsel, etc), händer det att hela själen färdas i linje med sin bästa del och tillsammans med den genuina existensen (själen är ett med Intellektets värld). 

Men ibland dras den sämre delen (den irrationella själen) nedåt och drar med sig mellandelen [kristendomen tog detta från Plotinos och skapade den teologiska läran om syndafallet]. Det är emellertid inte möjligt för den lägre själen att dra själen som helhet med sig.

Från: Enneaderna II.9

Det sista är intressant: en människa kan således förspilla ett helt liv men det påverkar inte den bästa eller rationella delen av själen, som å andra sidan inget har byggt under detta människoliv. Och återvänder resultatlös till "Fadern" eftersom "kött och blod" aldrig kan ärva (eller bidra till) evigheten. Det är en poänglös transportsträcka enligt kapitalismens "segra eller försvinn", bara att kapitalismen är en lögn, lik all satanism. Själen är evig och i långa loppet segrar Ljuset alltid. "Kvartalskapitalism", det är de dummaste delarna av mänskligheten som ägnar sig åt klipp och snabba vinster. Själens högre del befinner sig bortom tiden och "olönsamma sträckor" bekommer den inte alls.

Plotinos fortsätter diskussionen med att "oturen" som drabbar själen som lutar över mot det sinnliga/kroppsliga beror på att den inte var stadig i "det noblaste", en tanke han direkt övertagit från Platon och körsvennen som inte styr hästarna och solvagnen kompetent. Som så ofta har de satanistiska västsamhällena skapat lögnen att det är människan som har fri vilja och låtsas som att det inte finns något "öde". Platon och senare Plotinos pekar på att det är själen "en våning upp" som har den fria viljan inklusive rätten att köra oskickligt och dra på sig dålig "karma" som måste rättas till via ytterligare jordeliv. 

Romaren säger också att den själ som är orienterat "uppåt" därmed aktiverar sin portion av det gudomliga Intellektet vilket gör dessa människor mer intelligenta än hedonister och ateister. Det finns en uppenbar risk att en låg typ, säg Hitler, korrumperar en sådan modell och vänder den mot en godtycklig grupp som får representera en själ som tappat höjd. Judarna enligt Hitler, muslimerna enligt Jomshof. Den förre har en galen och ostyrig mellanzon (Passionen) och sen senare tydliga problem med den sämsta och mörka själszonen på botten. Jomshof skulle mycket väl kunna ha ett långt lägre IQ än svensken i snitt. (Detta gömmer han genom att läsa på rejält så ingen i regering och riksdag ska märka insufficiensen.)

*****

DN:s anonyma ledare slutar aldrig genera sig. Här använder någon signaturen "Ledare" och använder den just avslutade homofestivalen i Stockholm till att beskriva Ryssland som ett land där förtryck är ett sätt att skapa ett "slutet och totalitärt samhälle", dvs ett samhälle låst av Mörkrets fyra väggar. Ett samhälle de gamla personerna skulle hyllats som det goda universums pålitliga stabilitet, inte minst eftersom att en av kungastjärnorna är Regulus i Lejonhärskarens tecken. En förbehållslös hyllning till den upplyste allhärskaren i världsalltet och hans stand-in (en i varje land på Jorden).

Hur lite hjälp enkla klyschor och deras vinkling ("totalitär") är, ser man av en av Aftonbladets politiska kommentatorer. Jag har tidigare använt Wolfgang Hanssons födelsedygn - inte personliga utan dygnets karta. (En slags fattigmannens astrologi när närmare uppgifter saknas.)

Vad står han egentligen för med en enda planet, Solen, i Ljuset och resten i Mörkret? Är han vägvisaren UR mörkret eller leder han de naiva läsarna rakt in i en mörklagd fälla och världsbild som han själv är tillvand (som gammal före detta USA-korrespondent) och det enda han kan orientera sig inom?

Den här blänkaren stannade jag till för eftersom den lät så ärlig att jag kände stor sympati. Här är skribenten som är AB:s besserwisser i allt amerikanskt, för en gång ställd inför enmansshowen Trump!

Men säg den ärlighet som varar mer än dagen ut. Nästa dygn har Hansson, förmodligen med redaktörs privilegier, själv gått in och justerat sitt material. Nu låter han, nyss "vanlig" som vem som helst, åter som en sociopatiskt distanserad och lite drygt allvetande. Expert-kosmetikan ramlade av men är nästa dag på igen.

Som sagt i tidigare inlägg skulle ett samhälle eller land inte kunna existera om det bestod av enbart Ljusets kvalitet. Dess tid skulle forsa fram med ljusets hastighet och medborgarna vara lastgamla redan som spädbarn. Så snabbt hade de lärt sig allt landet och den här jordvistelsen hade att erbjuda. Hårddraget har himmelska själar inget behov av att återfödas i ett starkt sattviskt land. Det enda de hinner uppleva är en grumlad form av det LIV de hade före förkroppsligandet. 

Eftersom den universella principen "lika attraherar lika" bara gäller i den mån Kretsloppet inte redan är avklarat - struntar "rena" själar i länder som vältrar sig i sin egen skit. Den enda anledningen för rena själar att inkarnera är att göra det i ren och överflödande altruism. 

De föds inte in i familjer till följd av föräldrarnas egoistiska behov att visa något genom avkomma, utan väljer vilka kanaler som helst eftersom de arbetar för en högre sak än politiker och dylika människo-djur och deras hjärteämnen. 

Dessa udda strövare kan kallas den ultimata frisjälarna (de föds som de vill, utanför karmahjulets reglering). Hinduismen har naturligtvis formaliserat även dessa i beteckningen "avatarer" ("de som stiger ner i den lägre världen" - de moderna bruken av "avatar" är ett skämt och ett hån mot den mänsklighet som först formulerade begreppet). Wikipedias artikel innehåller följande som egentligen är allt man behöver veta:

Etymology and meaning

The Sanskrit noun (avatāra, Hindustani: [əʋˈtaːr]) is derived from the Sanskrit prefix ava- (down) and the root tṛ (to cross over).

These roots trace back, states Monier-Williams, to -taritum, -tarati, -rītum. It's cognate to "away" in English, which is root from PIE *au- means "off, away".

Avatar means "descent, alight, to make one's appearance", and refers to the embodiment of the essence of a superhuman being or a deity in another form.

Givet ordets nära koppling till den moderna mytologins "shape-shifter" ligger det nära till hans att betrakta den invasion av UFO:s amerikansk militär åtminstone efter atombomberna i Japan upplever, ligger tanken nära ett denna uppsjö av märkligt designade farkoster (bar en del är tefatsrunda) är avatarer - en högre form av intelligens som nu börjar kontakta de destruktiva delarna av mänskligheten om direkt ge en varning... 

Detta är världspolitik på en högre nivå som ett land som Sverige inte ens kan hantera eftersom vi gjort tanketaket klaustrofobiskt lågt. Alla har en åsikt om vad vi ska göra "med alla invandrare" vi tagit emot, men ingen har tankehöjd nog att hantera dem som presenterar denna fixering vid den låga sociopolitiska verkligheten.

Sverige tycks vara en skyddad verkstad för själar på efterkälken, sådana som f.n. inte når det kollektiva världsmedvetandets snitt. Sveriges nationalhoroskop ser en Merkurius (nyhetsförmedlingen) stadigt i händerna på "de verksamma illgörarna" Solen (makten) och Jupiter (storfinansen) och det kommer att krävas en omåttlig katastrof för att ljuset ska skina in i det här landet. Naturens vedergällning eller följder av NATO-anslutningen, något av dem lär det bli.

Kinesernas Yin/Yang-symbol tyder på att en vit fläck droppas varhelst mörkret är på maximum, men också att Civilisationsförstörarna dyker upp som en svart fläck så fort avatarernas vision nått sitt maximum. En typisk och enbart naturlig process i den "lägre världen" som startar med 3-talet.

Att hinduerna valt TRE KVALITETER med Passionen i mitten där t.ex. Kinas gamla Yin/Yang-lära bara berättar om Mörker/Ljus, är skenbart olika vägval. Men dessa är inte barnsliga kosmologier som numera den moderna och extremt förvirrade astrofysiken (rena gissningsleken!) renderat obsoleta. 

Kinas äldsta kosmologi är Jijing (I-Ching) som gissningsvis är minst 3000 år gammal även om de textuella metaforerna fortsatte att skrivas om och anpassas till sin tid åtminstone under tusen år. Någonstans därefter fixerades bokens form och kom att ingå i den politiska elitens kanon, "de fem konfucianska klassikerna". 

Men redan i det äldsta skiktet finns den indiska astrologins tredelade kosmologi här med. Yang och Yin är bara de två första logiska stegen i varje process och i kapitel 3 introduceras "de tiotusen tingen" vilket symboliserar pluraliteten i vår tredimensionella värld av ting (den materiella världen) - det är denna mellanvärld hinduisk astrologi kallar Passionens modalitet. Själar i "krigszonen".

Från och med 3-talet handlar det alltså om själar i risk att dras ner i den lägre världen av dårens köpiver och naturligtvis har ett telekombolag tagit sitt namn från denna kod för det onda Kretsloppets start för dem som förlorat sin bättre förståelse.

Exakt som i hinduisk kosmologi är 1 och 2 eller Yang och Yin de principer greken Platon hade egna ord för: gudomliga Former och den lägre materia som svarar på himmelen och producerar en sinnligt iakttagbar verklighet. Platon talade om "mixen" i den krater/vinskål där vin och vatten blandades till grekernas dryck. Helt klart är "mixen" kinesernas 3a (tiotusen ting) eller Passionen i hinduernas kosmologi.

För universums diversifiering i otaliga ting hade hinduerna personifierat de två primala principerna som Gud-i-Världen (Purusha) sammanflätat (men ytterst sett inte identisk) med Prakriti, den lägre materien. Modern natur i dess mest nakna ges således inget vidare smickrande bild, "hon" hade inget varit förutom den formförlänande fadern som ger materien liv och egenskaper i den tillfälliga vistelsen i de tiotusen tingens värld. Inte konstigt att rabiata kvinnor uran filosofi har så svårt att fördra patriarkalismen! 

Men varken kvinnor eller män har brytt sig om att ta reda på vad den gamla världsbilden egentligen talade om. Något har gått oerhört snett med människornas föreställningar sedan dessa enkla och tydliga kosmologier såg dagens ljus. Naturligtvis är en gåpåar-aktig kvinna med politiska anlag en Patriark i sitt inre väsen. 

Se bara Ebba Bush, t.o.m. född med Solen (den drivande principen) i Stenbockens tecken, patriarkatets urgamla symbol. Tragiken ligger i att hon sugs ner i det oformliga Vatten-elementet som så att säga döljer hennes kalla maktambitioner i "tjejsnack" och "kompiskramar" (det var innan hon börjat fatta ansvaret som följer med makt).

Språkspel (inte Wittgensteins)

Astrologin ser igenom alla förklädnader, både på politisk och personlig nivå. Många "trevliga" ascendenter rymmer ulvar under ytans spel, många sinnelag (Månen) är så grumliga och samtidigt dominanta att de förnekar de högre principerna tillträde - den människan blir ett ointressant flockdjur utan något eget att säga. Ett annat utfall är Sveriges besatthet av att högakta "individualism" istället för att utveckla någon verklig individualitet hos sin befolkning.

Nationalkartan bekräftar: Solen är stark i sitt eget "naturliga hus" (5e). Var och en sin egen härskare. Men ser man till samspelet mellan Sol och Måne verkar svensken i gemen nästan vara  bakom flötet, Månen behövs för att reflektera över det Solen som spotlight erfar men landets Måne är helt bortkopplad, folket är märkbar men basen för dess reaktioner är oinformerad och rent traumatiserad av gamla Fattigsverige (Månens fundament Mars i 8e huset har kommenterats många gånger tidigare). 

Istället för verkligt samarbete mellan Sol och Måne hittade Sideriska efter bra många inlägg om nationalsjälen ett nedslående omen som säger att folket idoliserar de rika, framgångsrika och mäktiga i sitt eget land! Hinduiska astrologi använder på ett numerologiskt vis husens/livsområdenas betydelser. Och räknat från folkets Måne hittar man i 11e steget de rika och mäktiga i 5e huset. Här är således vart folket stirrar som sitt ideal. (Elfte steget motsvarar 11e idealhuset.)

Och det är klart, låter man släkten Wahlgren och en handfull andra svenska kändisar förekomma i precis varenda sammanhang uppstår en inskränkthet ute i landsorten. Nationalhoroskopet är som skräddarsytt för en överhet av med begränsad utbildning men som lyckats manipulera sig till i den förtrollade inre elitkretsen och utanför den demokratiska vägen (dvs. via marknadsmekanismerna) leder vägen för folkets medvetandenivå.

Detta har sagts många gånger förr, men bloggens utgångspunkt har förändrats över 14 år och den räknar inte med att ens en på 100 tillfälliga besökare någonsin återkommer till ett ämne för svårt och hoppa på tåget i farten. Men något viktigt måste hinna sägas vid denna enda "exponering". Därav upprepningarna.

Bristen på kontakt mellan Sveriges Sol och Måne, ledare och undersåte, försvårar framodlandet av kvalitetspolitiker, ribban är satt så lågt i detta land och de förment Lysande håller sig på avstånd från det mörklagda Folket. 

Jag följer som enda podd amerikanska Weaponized (som just nu ägnar sig åt Pentagons försök att trycka ner sitt eget underrättelsefolk som kommit ut om att privata bolag mjölkar stat och medborgare på kopiösa summor i sina försök att lista ut tekniken i kraschade UFO:s - gissa dominansen det skulle ge USA och till Pentagon anknutna privata företag). Jämfört med svenska politiska diskussioner är t.o.m. en vanlig men senior och erfaren journalist som George Knapp rena geniet. 

Podden ger ett bra tillfälle att kontrollera på vilken nivå den svenska engelskan egentligen befinner sig, för båda programledarna använder många amerikanska idiom ett par nivåer mer avancerade än amerikansk tv-smörja (gatspråk), utan att på något sätt hemfalla åt akademiskt snobbistiska uttryck. 

Men i nyliga episod 30 (The Empire Strikes Back - the Sliming of David Grusch) hörde jag att seniore Kapp var på väg att trassla in sig i en lång, enumerativ tankegång och jag lyssnade uppmärksamhet till hur han skulle lyckas knyta ihop tankecirkeln rent grammatiskt. (Grammatiken i svenska medier är numera så usel att man undrar vad som hänt. Är det datorernas fel? Är det den vinstdrivna skolan som lär ut så undermåligt?)

Har själv spårat ut och misslyckats avsluta längre tankegångar - vilket skulle kunna tyda på för litet arbetsminne. Men George Knapp höll mästerligt i tankegången som bara blev längre och längre och använde knepet att sticka in små fraser som erinrade lyssnaren om utgångspunkten, och kom så småningom till punkt där han med ett enda grammatiskt korrekt ordval knöt ihop meningen perfekt. Gissa om jag var imponerad! Och detta i en dialog med studiokollegan i podd riktad till allmänheten.

[Tillägg. Präktig jungiansk synkronicitet. Bara sex timmar efter det här inläggets publicering - det har skvalpat runt och fyllts på under ett par veckor - lägger DN ut en podd i ämnet:

https://www.dn.se/varlden/podd-pentagons-jakt-pa-ufon-har-visselblasaren-david-grusch-ratt/ ]

En liknande ekvilibristik står sällan att finna på svenska. Ut mot allmänheten skulle det vara senioren Carl Bildt som knastertorrt låter som han talar skriftspråk. Men inte heller här är meningarna värst långa. Antikens filosofer däremot tänkte LÅÅNGT. Plotinos är t.ex. hopplös att läsa om man inte är pigg; en enda tanke kan utgöra uppemot 10-16 rader på en boksida! Vissa dagar klarar jag, 60-plussare, inte längre att följa tänkandet utan boken får vila till nästa dag. Jag kan lätt föreställa mig att en ung generation inte längre kan följa tänkare av den kalibern. Tragiskt men sant.

I Sverige görs tvärtom landets män till harmlösa och lite löjeväckande fånar i reklamfilmerna. De placeras ungefär på en 4-åringsmognadsnivå (se den "populära" ICA-reklamen och de manliga anställda). Är detta vad reklambranschens manusförfattare i Stockholm anser om nivån ute i landet? 

Varför inte ta tillfället i akt och förändra verkligheten "där ute", om den nu är som Sverigehoroskopet antyder. Vem tjänar på att hålla Folket så simpla som möjligt? Den verksamt onda Solen (överheten) i Sverigekartans femte elithus!

Sverigehoroskopet för första gången på bloggen som "naturlig zodiak". Eftersom "folket" eller Månen här står i debutantens eller nybörjarens Vädur (tecken 1) uppstår just exakt idealiseringen av "den vuxna i rummet", Vattenbäraren som Platons idealiska värld. Detta stämmer naturligtvis inte alls med den officiella svenska materialismen ("Arbetslinjen" får folket lära sig).

Men inkluderas den stora rikedomens Jupiter i Vattenbäraren ser man att massornas ideal i "elfte steget" verkligen är "rika solära individer". T.o.m. med grundbilden av enbart zodiaken kommer man rätt nära den svenska verkligheten. Speciellt intressant är hur Sveriges värsta tillkommande - de smärre intellektets Merkurius (språk och logik) här landar i 3e kommunikationshuset. 

Det är något sjukt med vad befolkningen serveras i radio- och tv-sändningar. Södra månnoden (Ketu) undertrycker i de fall där det inte är "payback time" (dålig karma) och ren halshuggning. Drabbad är det större Intellektet. 

Det kan t.ex. antyda att svenskarna sedan kartans start 1974 dragits med halvdålig skolgång, vilket kanhända heller inte riktigt stämmer. Men potentialen till intellektuell kollaps är ständigt närvarande för en som bor i Sverige. Kan de ständiga, enfaldiga och ofta helt falska mediedreven vara exempel på det värre utfallet: att Sverige är landet där man "dödar sina profeter"? Pentagon försöker just detta i UFO-frågan eftersom en sådan skandal nu är på väg att brista att det "inbördeskrig" bloggaren förutspådde för även det landet, kanske blir verklighet. 

Militärindustrin mot det amerikanska folket! Och in denna av alla tider går dåren Sverige och begär medlemskap till Nato, USA:s förtäckta imperialistiska arm.

Vad klockslag och ascendent tillför Sverigekartan är förstås preciseringen: Genom känt tecken i öster förvandlas Solen och Jupiter blir "verksamt onda" i 5e elithuset så att de obildade debutanterna till svenskar avgudar överklassens destruktiva livsstil. En svensk vill också "unna sig" på samma sätt som eliten, och vips uppstår Skandinaviens värsta butikssnattare, som nyheterna för över tio år sedan berättade och som ett blogginlägg kommenterade (finns i någon form kvar i det material som fått taggen "girighet"). 

Dessa osunda inre tillstånd i folksjälen är en följd av det riggade system som politikerna kallar "respektavstånd". Bara de som tar sig in på "arbetslinjen" har rätt att (nätt och jämt) överleva. Men den onda hjärntvätt som medierna ständigt förmedlar är att dessa grundlurade knegare nu kräver ett respektavstånd - det påstås att de inte vill se arbetslösa bidragstagare ha det lika bra utan att jobba. Detta är förstås Eliten som via mediepropagandan sår split i de lägre samhällsskikten med fina ord som "respektavstånd". 

Det går heller inte att förneka att det är svenska staten som skapar invandrarhat just genom dessa manipulationer. För vilka är det som mår illa på sina arbetsplatser om de ens hittar ett jobb? Jo, invandrarna så klart! Omvärlden har rätt: detta är värre än bara ett islamofobiskt land, det är den Stora Satan själv i sin utformning av det kapitalistiska systemet. Sverige är en kulturväxt som utformats över lång tid. Men det blev ingen svagt rosa ros, det blir en tistel.

Avatarer (som Natalie Portman), aeronauter och tesserakten

Den makthungrige Loke och
en förtingligad tesserakt i en Marvel-film

För den som bara vill ha en kort kommentar till kändisen Natalie Portman - rulla ner till slutstyckena. Inlägget i övrigt  kommer inte att servera någon fix och färdig lösning eller grandios och helt tajt kosmologi - så mycket kommer den som orkar igenom dessa 17 A4-sidor snart att märka. Det här är mer en samling av suggestiva termer som uppenbarligen har starka beröringspunkter.

*****

I ett ströklickande på länkar hamnade jag vid Charles Howard Clinton, den brittiske matematiker och science fiction-världen som begåvade världen med ordet "tesserakt" för en 4D-verklighet. Ordet kan man om inte annat kan ha uppsnappat i tonårsfilmen The Avengers som (spoilervarning?) kulminerar i att den dörr mellan vår värld och en högre tillvaro öppnar sig och den låga jordiska verklighetens hjältar får kämpa till det yttersta för att bevara planeten Jorden som det isolat från den gudomliga verkligheten som den är. Mojängen dyker sedan upp i ytterligare filmer från produktionsbolaget Marvel.

Hyperkub eller tesserakt i
tvådimensionell representation

Som ivrig tonårsläsare av science fiction var jag alltid fascinerad av idén om en hyperrymd som existerar som en brygga mellan vår värld och den femte, gudomliga dimensionen. Upptäckte tidigt 00-tal att det fanns en brittisk skivspelare (minns den gamla vinylskivan!) vid namn Hyperspace. Med lite fantasi kan man tänka sig hur en musikförmedlare kan tänkas representera hyperrymden - som alla rymders moder - men jag misstänker att ingenjören bara smällde till med ett namn som lät cool.

Hyperrymd är förstås en synonym till tesserakt och Charles Howard Clinton var tydligen den som introducerade de grekiska prefixen "ana-" ("uppåt") och "kata-" ("nedåt") i engelskan för att ge namn på den ytterligare dimension som döljer sig i hyperkuben och utifrån vilken man kan ta genvägar genom "vårt" tid och rum. 


Kuriosa. Jag har haft relationer med tre stycken kvinnliga "Kata-" i mitt liv, och det antalet är oproportionerligt stort jämfört med totala mängden partners. Så även det tycks hänga samman med mina intressen för metafysik. För vad är en hinduistisk avatar om inte en själ som "nedstiger" i en lägre verklighet än den hör hemma i? Lustigt nog är ursprungsbefolkningen i filmen Avatar också blåfärgade, men i det fallet handlar det om Hollywoods ytligaste sätt att röra ihop en film utifrån allsköns mytologiska fragment och dagsaktuella teman (miljöexploatörer, onda amerikanska storföretag) men utan någon genomtänkt filosofisk förankring.

Här hittade jag "nördmamman" som skriver garanterat otekniskt om tesseraktens uppdykanden i olika science fiction-sammanhang. Till sist i den läsvänliga texten kommer hon till underhållningsföretaget Marvels troliga grundtanke bakom sin djupblå och skimrande kub. Det är som alltid med Hollywood rätt banalt efter att man tagit bort det visuella glittret...

*****

Wikipedias animerade hyperkub ledde till YouTube-filmer gjorda av matematikbegåvade pseudokändisar. En av dem har den här kommentaren signerad "Den Utvalde". Även om det inte är sista ordet i verbal precision tyckte jag den var intressant att översätta - jag sticker in några egna tankar inom klamrar:

Den första animationen av tesserakten är felaktig. I verkligheten skulle en tesserakt samtidigt röra sig utåt och inåt i varje tänkbar riktning. Det är mer som att zooma in på en stjärna i Orions bälte och granska ljusets komplexa rörelser. Eller som när en blomma slår ut och man samtidigt reverserar processen samtidigt som blommans själ utför samma process i den osynliga världen, som på andra sidan av en spegel - förutom att det inte finns någon spegel.

Tänk nu att samma process pågår uppåt, nedåt, åt vänster, höger, framåt, bakåt och samtliga diagonala positioner men på spegelns andra sida, som att det finns ett oändligt antal riktningar som vi ännu inte känner till eftersom vi bara är medvetna om vår [kroppsliga] existens [tre dimensioner - jämför Platons solida kropp Kuben och  hur den stora filosofen hävdade att denna realitet befann sig motsvarande kristendomens fall från Nåden och helt utanför Själen].

Blomningen är en sak, men om, som med riktning, om blomningen kunde inbegripa varje riktning istället för att bara likställa "uppåt" med "blomning", då skulle du ha en okänd slags blomning när du upptäcker "nedåt" och i samband med alla andra riktningar också.

Sen gör du samma tankeexperiment med den andra sidan, eller andevärlden, med alla dess riktningar okända för oss och blomningarna på den sidan. Det multidimensionella både är och inte är. Genom det går alla vägar och inga vägar alls. På den vägen är det att det inte finns en chans att den kunde vara och ändå ÄR Vägen.

Sista meningen var min fria översättning som alluderar till Paulus onda ungdom när han ännu förföljde dem som var på "den vägen". "Vägen" är dessutom den daoistiska benämningen på hur "allt funkar" och Jesus föregångare hade verkligen en kosmologi som byggde på hyperrymdens två absoluta ytterligheter "ana-" och "kata-" - dessa var Ljusets och Lögnens ande. Herakleitos i Mindre Asien hade vid samma tid judarna blev influerade av den persiska zoroastrianska läran talat om "Vägen upp och Vägen ned som en och densamma" - vilket i princip är vad den hybrisdrabbade kommentatorn "Den Utvalde" säger, men med flera ord. 

Utan att ha ägnat tesserakten några djupare funderingar tycker jag mest att den fjärde dimensionen tecknar ett rätt ointressant bindemedel för tider och platser i universum. Kommentatören "Den Utvalde" stirrar på räknenissarnas verklighet men inte på "Överherrarnas" värld. (Platon ansåg alltid talens värld vara en lägre form av verklighet, låt vara att också de hade status av "idéer"...) 

Först den femte dimensionen är den intressanta och hemvisten för Platons "levande intelligenser" (Formeras eller Idéernas nivå). Redan hyperkubens koppling till fyrtalet påminner för övrigt om att det just bara är vår egen gamla mät- och beräkningsbara materialistiska värld fast "i kubik". Tesserakten har inget med den "Högsta Himmelen" att göra utan binder bara, vad jag förstår, ihop tider och platser i vår universella kub. Inget att hetsa upp sig över alls, om man inte är en ren plattmarksmänniska. I sånt fall får man naturligtvis en svindlande känsla av tidsresor...

Det är i femte dimensionen de utomkosmiska gudarna har sitt "tillhåll" (även om begreppet "plats" är en lam liknelse för en realitet bortom tid och rum).

Saturnus som den sjunde himmelen (sett ur vårt jordiska perspektiv) indikerar Luft av den tamasiska, dvs. mörklagda och för oss okända kvaliteten. I kaldéiska noteringar om planeternas positioner skrivs de alltid i en avvikande ordningsföljd som forskningen inte listat ut skälet till: "månen, solen, Jupiter, Venus, Merkurius, Saturnus, Mars" (Francesca Rochberg: The Heavenly Writing, Cambridge Univ. Press, s. 149) medan den äldsta bevarade västerländska boken är romaren Manilius Astronomica från kejsar Augustus tid (1a årh.) där den mer traditionella uppräkningen (baserad på omloppsbanorna) ges. 

Zodiakcirkeln lånar sig naturligt till följande delning i sex verklighetsplan med sina inomkosmiska gudar. Den sublunära världen (dubbelväsendet Terra/Luna planet) är mest att betrakta som en skugga och ett bihang till den verkliga värld, som Solen (essensen) och Saturnus (formen) tecknar mellan sig. I vår låga värld är de motpoler på alla sätt (liv och död), i en högre värld är de komplementära, Solen som den eviga andliga essensen och Saturnus som kärnans yttre form.
 

Romaren Plotinus val av Venus som symbol för människans själ och dess gudinnestatus när den vänder sig mot Solen och intellektets Merkurius och dess status av "hora" när den vänder sig bort från ljuset, mot den omoraliska och sexuella alstringens princip Mars är uppenbart - bortsett från att "upp" och "ned" inte betyder något i detta sammanhang. Men om något är Solen en inre identitetskärna enligt detta resonemang och passar därför utmärkt bra på botten. Yttre åthävor och maktmänniskor - Saturnus i dess världsliga bemärkelse - passar utmärkt upptill och så långt från den verkliga verkligheten man kan komma!

Hinduismens närmast svartblå Luft (påminner om avataren Krishnas färg) tycks peka vidare ut i djuprymden och kan ge tankar som att vara "lost in space" (en Neil Young-låt jag älskade runt 1980). Jämför den ständigt hoppfulla och expanderande Jupiter som via Skytten representerar den Eld och det ljus som färdas genom den kolsvarta Vattenbäraren (tamasisk Luft) och utvidgar gläntan av det sedda och förstådda. (Här är ett annat perspektiv på varför jag redan i bloggens begynnelse reserverade "termen" kreativitet till kombinationen av Eld och Luft.... 

Det man utför i Jord och Vatten är hantverk och inte kreativitet- i den sublunära världen finns ingen kreativitet. Den lägre världen är slutprodukten av kreativitet. Det är väl därför ateister så hatar termen "kreationism". En del är så fjättrade av "Jord och Vatten" att de tappat kontakten med gudarnas nivå där Seende och Rationell Medvetenhet hänger samman och utgör pur kreativitet... ur intet. Creatio ex nihil är inte en fantasi, det är så allt blir till. Sen sjunker tillvaron ner i gyttjan och börjar röra sig i djupa hjulspår - där vandrar evolutionister och ateister runt som dårar som bara följer sina egna fotspår där de går i cirklar.

Nyplatonisten Proclus "enkosmiska gudar" är förstås de höga intelligenser som lever inom universum, representerade av t.ex. planeterna, men de ingår i en större verklighet, så att astrologins Saturnus, som jag upplevde hade sin "grundton" i det hyperkosmiska. Ja, astrologins Saturnus - via dess härskarläge i Vattenbäraren - kan användas (kanske lite långsökt) som symbol för Nous - den femte dimensionen eller Guds eget medvetande. 

Men vilken Gud, Den Ena eller Skaparen? Ytterst sett är allt "det andra" i förhållande till Den Ena, så det är egentligen inte en fråga om två gudar, men det ville inte den tidiga kristendomen förstå och stängde ner Platons Akademi och förklarade filosofin för "hedendom" - sickna dumma ök eller kanske falska makthungrare!

Tankarna om Saturnus/Fadern som representation för Nous anknyter i sin tur (som jag också varit inne på förr) till det femte elementet Etern, dock inte på något trivialt sätt som skolböckerna lär ut att Aristoteles såg planeterna glida i sina banor i ett eteriskt substrat. Eter är ett mycket djupare begrepp än så och hinduisk filosofi ser den som ett "rum" (kanske en tesserakt) vari de fyra elementen kommer samman och bildar sammansatta världar! Empedokles, de fyra elementens fader i västerlandet, finns bara representerad i fragment, men det skulle förvåna mig mycket om han inte ägnat någon tanke på var hans "fyra rötter" (till den gestaltade världen) befann sig. De vilade alla som Idéer i det femte elementet som är det gudomliga Intellektet (för att tala med Platon).

Jag har laddat upp med ett gäng böcker av nyplatonismens siste store tänkare Proclus - även om klassicisten Thomas Taylor tyckte han var en pedantisk systematiker som saknade Platons originalitet. Men den läsningen (eller snarare närstudiet) kommer att ta ett par år, så för att gena en smula sökte jag och hittade följande aptitretare i en bok från 2010 som nu är slutsåld och där ockrare på nätet ska ha från ettusenfemhundra kronor och uppåt för den. 

Dessa räknenissar som på företagsekonomiskt vis tror de kan beräkna pris utifrån någon föreställning om "tillgång och efterfrågan" kommer antingen att brinna i helvetet för sin girighet eller sugas in i räknenissarnas ingenmansland som är tesserakten - 4D - utan att sedan få komma ut igen i normal tid och på en given plats. Det kan man kalla helvetet för syndiga människor - att tvingas bli spöken, osaliga andar! 

Följande översättning är snabbt tillhöftad av mig och med några tillägg i parenteser. Läs hela och lev i ovisshet om vad i hela friden det handlar om. Så har jag läst texter i främmande ämnen i hela mitt liv - i jupiterisk hoppfullhet om att tillräckligt många ord faktiskt mellan raderna ger en lösning så att något klickar till mot slutet:

Ett argument för att lokalisera Naturen med de hyperkosmiska och enkosmiska gudarna i duodekaden (tolvställigheten) är det faktum att Proclus ger vissa av dess gudar funktioner som han också tillskrivit den universella Naturen. Hefaistos, filosofens tredje gud i den demiurgiska (världsskapar-) triaden inger det kroppsliga dess "naturer". Ares, den tredje guden i väktarnas triad, inger styrka, kraft och soliditet i de kroppsliga naturerna. Artemis, den tredje guden i den livgivande triaden, aktiverar de fysiska principerna.

Kanhända är lösningen på frågan huruvida Naturen tillhör de hyperkosmiska och enkosmiska gudarnas ordning eller ej, står att finna i det faktum att gudarna som utför de "naturliga" aktiviteterna allt är de tredje och lägsta i triaden. Om vi medger en hierarki i den helt ofjättrade ordningen, som den att inte varje gud i duodekaden är både hyperkosmisk och enkosmisk, men en hierarki där alltid de lägsta gudarna i triaderna alltid är enkosmiska, då kan Naturen lokaliseras på botten, så att säga, av den taxonomi vi kallad de hyper- och enkosmiska gudarnas ordning.

Kort sagt, Naturen ska ingalunda identifieras med hela den ofjättrade och absoluta gudaordningen Proclus beskriver i bok VI av Den Platonska Teologin, och om den kan identifieras med en del av den ordningen så är det inte den hyperkosmiska (högre) delen. (källa)

Prof. Marije Martijn - Proclus on Nature: Philosophy of Nature and Its Methods in Proclus' Commentary on Plato's Timaeus

*****

Att jag alls började klicka på Wikipedias nät av länkar berodde på att jag sökte idéer att länka ihop den förste och den andra helikopteruppfinnaren (bortser från Leonardo da Vincis drömmerier) , först den amerikaniserade ryssen Igor Sikorsky som designade den första fungerande modellen 1939 och som säkert inspirerade Arthur M. Young. Hans Bell-helikopter senare har jag nämnt i några inlägg för flera år sedan.

De här båda herrarna visar sig ha ett och annat gemensamt som kan knytas till termerna "ana-" och "kata-" och Luftelementet, vilket på ett ytligt plan är intellektet men på en djupare nivå symboliserar den osynliga andevärlden där man upptäcker (med synske Edgar Cayce), att "tankar ÄR ting".

Eftersom den essentiella Luftplaneten Saturnus också har kallats "materiens princip" - säkerligen till följd av dess ANDRA härskarskap över Jordtecknet Stenbocken, och all materia/energi alstrar gravitation, har jag ibland tänkt att Saturnus som Dödens planet måste ha att göra med rumtidens krökning vid varje punkt där energi/materia samlats. Vissa människor är som vandrande Skarprättare - runtomkring dem KRYMPER TIDEN och den som dras in i saturnierns gravitationsfält får sitt liv förkortat! Saturnus är den kalla planeten... Lite överdramatiserande kanske och kanske inverkan är försumbar när det gäller mänskliga kroppars gravitationseffekter på varandra att ingen behöver frukta ett äktenskap med en tvättäkta saturnier! 

Likväl finns traditionen att en Saturnus i 7e partnerhuset - Saturnus starkaste världsliga position - kan vara ett omen om en partner som dör "i förtid" (naturligtvis är det inte "förtid" ur ödets perspektiv, allt tid är rätt tid). Är det för att horoskopägaren redan förverkligat symboliken genom att gifta sig med en mycket äldre person (eller yngre, eller med avvikande social status - ofta lägre), finns naturligtvis en naturlig och logisk förklaring... Jag kommer i hastigheten bara på en som tragiskt förlorade sin hustru i hjärnblödning bara 44 år gammal. Vid inspektion av änkemannens horoskop befinner sig visserligen inte Saturnus i det 7e huset men väl i den västra kvadranten som kan sägas vara en expanderad version av det västra hörnet. Som synes finns det många konflikter i denna karta:

(Den här texten skrevs innan transiterna vid Aviciis död granskats)

*****

Så vad om de båda helikopterkonstruktörerna, uppenbarligen angelägna om att trotsa och övervinna gravitationen? Båda visar sig ha ytterligt viktiga inflytanden i just Luftelementet, och i synnerhet Saturnus som symbol för gravitation en som attraherar till sig själv (som ett svart hål), har en viktig funktion i båda horoskopen. Kartorna påminner om att "alla vägar bär till Rom" eller att samma slutmål går att nå på olika vägar:

Igor Sikorsky:

Solen som ascendent i brist på känd födelsetid, men jag tror inte detta stämmer, även om han firats som hjälte. Oxen är alldeles för lat och intellektuellt ointresserad för att lösa svåra tekniska problem. Men om man för sakens skull ändå antar en Sol i första huset, är detta en ovanligt vital typ av Oxe eftersom Solen tillsammans med Mars sägs skapa ett vitalt intellekt en individ med högre än genomsnittlig intelligens. Det budet kan nog sägas ha företräde framför historien om Oxen som den letargiska "tjuren Ferdinand"! Dessutom står Oxens härskare Venus svag och undanskymt i 12e huset, vilket också minskar orörligheten i just detta specimen av Oxe.

Men det intressanta är naturligtvis horoskopets kraftfulla betoning på lätthetens kvalitet Sattva. Om Oxen tillhör mörkrets kvalitet (Tamas guna) liknar den ett katabasiskt tecken, ett tecken som "sjunker nedåt" eller indikerar en sjunken position. Dvs. inte en upplyst avatar som frivilligt går ned till den kroppsliga verkligheten för att upplysa människorna. 

Men Sikorskys psyke/Måne och dess disponent den "lätta" och leviterande (antigravitationella) Jupiter samt den fria och rörliga kommunikatören Merkurius i härskarläge i Lufttecknet Tvillingarna ger definitivt en bild av en som trotsar gravitationen och lyfter uppåt. Det är faktiskt förvånande att inte Nikola Tesla - ett annat geni med maximal betoning på Ljusets kvalitet (Sattva) - inte byggde flygfarkoster han också!

Horoskopet visar därför inte så mycket en kamp mot Saturnus och tyngden utan istället en natur som redan befinner sig "i Ljuset" och därifrån skapar farkoster som lyfter uppåt (prefixet "ana-").


Arthur M. Young:

I den här kartan (med känd födelsetid och en sen Skorpionascendent) är det istället Saturnus gravitation som nedkämpas genom att Ketu, som indikerar upphöjd likgiltighet, i samma tecken visar hur ointresserad Young är av Saturnus som naglar fast individen vid jordytan, förslavar oss under materialistiska tänkesätt och psykologiskt ren och skär dumhet.

Eftersom Saturnus också indikerar metodik och ingenjörskonst bygger "myten" om Young på att han var en långsam (Saturnus!) men metodisk (återigen) individ som i ren tjurskallighet experimenterade och lärde sig längs vägen. Dessutom ett Storkors i Mörkrets kvalitet, ett fenomen den här bloggen har raljerat över i samband med mediokra svenska politiker. Inte samma självklara geni som Sikorsky, således. 

Men stopp och belägg! Båda dessa helikopteruppfinnare har "frisjälen" Merkurius (kommunikationsmedel) i kreativ opposition till den upplyftande Jupiter (levitationens princip)!

När man fingranskar kartan ser man hur flera av de värsta skruvstäden faktiskt inte är helt oåterkalleliga. Solen i 12e huset ser t.ex. ut som en svag position, inte minst när det gäller de allmänna kognitiva förmögenheterna, men turligt nog är dess disponent Venus i en bättre belägenhet i det 11e hus grekerna kallade "den goda daimonens plats". Den här daimonen representeras av intellektets Merkurius som vi hittar i Youngs eget kroppsliga förstahus.

Därtill måste man nog ändå säga att Jupiter gynnar intellektet trots att oppositionen drar nedåt (kata-) via zodiaktecken och kvalitet, men söker lyfta uppåt (ana-) om man ser till den sattviska Jupiter och den passionerade (rajasiska) Merkurius. Allt som allt är det ändå bilden av en något trög och dröjsam individen, men där Saturnus, trots indikationen från Ketu om att vilja koppla bort den gravitationella tyngden ändå finns där som en stark förmåga, Luftplaneten Saturnus står i sitt härskarläge i Lufttecknet Vattenbäraren och i ett hörnhus vilket lyfter fram och ger gravitationen (Ketus ointresse av att lyda under den) en viktig roll i Arthur M. Youngs psykiska universum.

Det är symptomatiskt att han senare i livet blev metafysiker och intresserade sig för medvetandets FÖRLUST AV FRIHET när det dras ner mot materien men där medvetandet (andesjälen) sedan vänder och stiger uppåt i sju steg, nu rikare i upplevelsen efter att ha dragits i smutsen (materien). Det kan ha med Youngs modell att göra att han (som välbevandrad astrolog) valde sjutalet utifrån sin Sol i det sjunde tecknet Vågskålarna eftersom dess placering i omedvetens tolfte hus behövde medvetandegöras. Det har gått några år sedan jag läste Youngs "The Reflexive Universe" senast, men några minnen kom tillbaka av att se några omdömen på Amazon, bland annat de här raderna:

Youngs "processteori" [han var inspirerad av filosofen Alfred North Whitehead som i sin tur studerat buddhismen] utgår från att vi, med Einstein inte längre kan tala om materia och energi utan enbart om ett "fält"; universum är mer ett verb än ett substantiv. Detta informerar Youngs teori om att bland de topologiska möjligheterna för universums form - sfären eller en torus - bara den senare medger självgenererad rörelse [Sideriska: Platons gamla definition av Själen - den är en självgående och oavhängig entitet.] Sjutalet figurerar ofta i Youngs teori. Vore universum sfäriskt skulle det krävas fyra fält att mappa upp det, men om det har en toroidal form krävs sju fält för att mappa upp det...

I bokens appendix förklarar Young varför talet 7 är unikt bland talen. Det innehåller det högsta antalet möjliga subset, faktiskt mer än dubbelt så många som något annat tal. ... När du väl accepterat att "7" mycket väl kan vara ett speciellt tal i detta manifesta universum kan du följer Youngs tanke genom alla existensens domäner, ljuset, elementarpartiklarna, atomerna, molekylerna, växterna, djuren och "självmedvetna" varelser som vi själva, och uppskatta Ljuses "nedstigande" [kata-] i materien och i nästa skede materiens "uppstigande" [ana-] i Ljuset.

Intressant med Arthur M. Youngs horoskop är att Saturnus når sin "upphöjelse" i sjutalets tecken Vågen (zodiakens mittpunkt) och därmed är herre över både himmel och helvete eller himmel och jord, precis som den både påminner om det grekiska ordet Nous - summan av alla levande former i Guds medvetande - och samtidig är Djävulen själv, materiens herre.

Under morgonens strövtåg i Wikipedia passerade jag förstås också den österrikiska rymdflygingenjören och senare metafysikern Wolfgang Smiths artikel för att se vad som stod där. (Han genomgick således en liknande utveckling som Young - från beräkningar av flygande manicker till tankar som flyger ännu högre). 

Smiths horoskop, som kommenterats tidigare, har också en betoning på både saturniska Vattenbäraren och 7-talets Våg. Ur perspektiv av solascendenten har hans Saturnus, disponent till Solen-i-Luft en intressant placering i expansiva Eldtecknet Skytten ("ana-") i den "goda daimonens" 11e hus. Samtidigt tycks hans avmätta Ketu räkna vår värld för intet: Ketu undertrycker Månen (den sublunära sfären) och detta på grund val av det bästa huset, det nionde för religion och filosofi. Han är starkt troende katolik och kristendomens ambivalens kring det jordiska är ökänd, man både försöker medge att det är en Guds skapelse och därmed god, samtidigt som den anses vara en spelplan för Djävulen (Guds fiende) och inte alls människans rätta eller sanna hem!

Mitt i allt detta är Smith som en god kristen "realist" och till skillnad från George Berkeley och rader av filosofiska idealister anser han att den kroppsliga världen är fullständigt verklig alldeles oavsett sekundära mentala överbyggnader. Jag har nämnt detta tidigare och ståndpunkten tycks motsvara hans starka inflytanden i Jordelementet: Jupiter i Oxen och Merkurius/Mars i Stenbocken. Inte minst Saturnus i "fri" och gudomlig Eld binds via sin disponent Jupiter i Jord och sen söker Jupiter-Oxen via sin disponent Venus-i-Luft att "rationalisera" (jämför filosofen Proclus extrema Jord/Luft-horoskop och hur också han försökte trotsa Platon och tvinga in Jordelementet i gemenskapen.)

Smiths konjunktion mellan vassa Merkurius och arga Mars - dessutom i den "onda demonens" tolfte, kan förklarar hans skarpa kritik av så mycket, från Jungs psykologi till katolska mystikern Teilhard de Chardins försök att vispa ihop katolicism med naturvetenskap. Det kan bara finns en herre på täppan i Stenbockens verklighetsuppfattning och om man inte ens är medveten om sin härsklystnad (Stenbocken i 12e), då finns det hur potentiellt mängder av synsätt att bekämpa eller underordna sitt eget. 

Med det sagt, uppfyller Smith det jag kräver för ett geni, hans böcker är ljuvliga att läsa eftersom de är tajta i tänkandet. Hans argument för att BÅDE det gamla geocentriska perspektivet och det "moderna" heliocentriska är giltiga synsätt (utifrån, gissar jag, återigen Einsteins allmänna relativitetsteori) måste bara läsas! Det är förtröstansfullt för en astrolog som söker argument om satanistsekten Humanisterna eller liknande typer skulle ifrågasätta astrologins föråldrade geocentriska perspektiv. 

Smith, som jobbade med rymden och tänkte mycket kring ytor i rummet, genomskådade evolutionsanhängarnas naivitet och såg (likt de gamla kineserna) att varje enskilt punkt i tid eller rum kan vara en springande punkt för den gudomliga världsordningen. Varje människa bär hela eviga kosmiska planen med sig ... i någon liten utsträckning. 

När man börjar fundera över science fiction-genrens älskling tessarakten, ser den ut att vara ett gränssnitt som upphäver tidens terror och absoluta anspråk, vilket skulle ge den krigiske Wolfgang Smith rätt. "Tillbaka till framtiden"-filmerna är så kittlande just eftersom SJÄLEN vet mig sig att tidslinjen (och därmed Darwins evolutionslära) är ett påfund för mindre begåvade, de som behöver något enkelt att hålla fast vid för att inte bli rädda. De som nått en andlig nivå (om så bara vagt börjat förnimma den) öppnar sig snart för tanken att själen kanske inte ens lever sina "tidigare liv" i kronologisk följd. 

Vissa talar därför hellre om "parallella" än tidigare liv, för att signalera sin medvetenhet om "hyperrymden" och en större verklighet som inte alls är beroende planeten Jordens begränsade utblick. Men "tidslinjen" utövar sådan makt över människan, särskilt de utan filosofisk böjelse, att t.ex. reinkarnationsforskaren Ian Stevenson aldrig tycks ha ifrågasatt ramen för sina studier: att barn som mindes en våldsam död hade levt detta som sitt tidigare liv. 

Ur själens eviga och tidlösa perspektiv skulle det lika gärna kunna vara så att själen stirrar på ett vidrigt livsöde med sådan besatthet att det parallellt formas en vanskapthet på matchande plats hos en annan kropp - och den kroppen sedan minns tortyren eller mordet som "sin" föregående död. Alfred North Whitehead skrev svåra men intressanta ting i sin processfilosofi om "nuets" karaktär...

När man jämför Arthur M. Youngs och Wolfgang Smiths Saturnus (inkl. disponenten hos den senare) kan man uppfatta skillnaden i spänst. Katoliken, fastän okänd för allmänheten, ligger närmare geniernas utvalda skara. Smith gjorde sig ett namn för sin estetiska sensibilitet (Vågen, trots i nedsläckta 12e huset). Hans Bell-helikopter är erkänd som ett perfekt exempel på när industridesign övergår i konst... 

Å andra sidan hade helikopteruppfinnaren en mindre slitsam Saturnus än katoliken, Han slapp Smith underliggande friktion mellan Jord och Eld (som skapar föreställningen om att kroppar faktiskt existerar, med smärta och njutning och allt annat). Young hade en "realiserad" Saturnus hemma i positivt härskarläge i Vattenbäraren - en perfekt placering för en filosofisk idealist, även om han - som typisk Våg som söker undvika extremlägen - tycks ha givit materiens verklighet visst erkännande i sin modell för de sju nivåerna av frihet.

Kanhända var det den sjunde himmelens hyperkosmiska motsvarighet - Nous - som Young kunde plocka upp med sin hörnplacerade Luft-Saturnus-i-Luft ... Hans berättelse startar med Ljuset och dess stegvisa hämning på vägen ner mot materia. Det ser ut som han talar om Fadern och Sonen - Saturnus och Solen som hyperkosmiska (genuint gudomliga) entiteter.


Tillägg - Natalie Portman som perfekt avatar

Just som jag trodde inlägget var mer än överfyllt berättar ETC att Natalie Portman som den visa kvinna hon måste vara för att ha tackat ja till sin roll i "V för Vendetta" (en genuint samhällsomstörtande film!) -  vägrat ta emot ett israeliskt pris (hon är judisk-amerikansk) med hänvisning till landets korrupta ledare! 

Den här lilla sparven har alltid fyllt mig med värme och jag har nog varit småförtjust i både en och tre kvinnor med samma angeliska uppsyn och goda bruna ögon. 

Skönheten och godheten från platonismens har alltid synts mig perfekt förkroppsligad i henne. Och hur astrologin instämmer! Först nu kommer jag på tanken att söka födelsetid, först på Astro.com som nämner ett födelseklockslag som saknar källhänvisning "på en fransk sajt". Surputtarna ger inte konkurrenten Astrotheme.fr någon kredd alls! När man söker den franska sajten hittar man mycket riktigt samma tidpunkt och visst en källhänvisning - men bara i tredje hand. Någon mejlar och har i födelseuppgifter från en bekant som bodde granne med Natalies föräldrar i Israel och fick tiden direkt från födelsecertifikatet. 

Låter inte så övertygande kanske, men hela min fysiska Tvillingkropp (ascendenten med mottagliga Månen) svarar "ja" när tidpunkten resulterar i mitt eget soltecken Vågen som Natalies ascendent. Sådana här tydliga korskopplingar har jag lärt mig känna igenom genom att bara iaktta den egna fysiska reaktionen vid möte med andra (om så bara på vita duken)! 

Och när man ser HUR Natalies himmelsblå placeringar lagt sig på himlen, står det helt klart att hon ÄR en ängel eller en avatar som det här blogginlägget kort förde på tal utan att utforska närmare (det har gjorts tidigare).

De övriga placeringarna spelar alla sina roller, men skulle man lyfta fram ESSENSEN i detta horoskop är det naturligtvis Vågascendentens härskare Venus i dess GRADEXAKTA konjunktion med ängeln eller budbäraren Merkurius hemma i sitt härskarläge i Lufttecknet Tvillingarna OCH dessutom i det 9e huset, Guds hus för det gudomliga samvetet och den universella dharman som långt ifrån alla människor har kontakt med (allra minst materialister och ateister). Natalie Portman är gudsmedveten och en äkta "Fridsfurste"!

ETC:s lilla nyhet om den både rebelliska och rättrådiga Natalie Portman löser perfekt bloggarens mångåriga mysterium, hur han kunnat gilla Portman så mycket trots hennes i allmänhet banala roller - Stjärnornas krig är ju faktiskt ren smörja för alla som lyckas ta sig bortom en åttaårings intellektuella nivå. Men det var människan vid sidan av rollfigurerna jag gillat och hon placerar sin ascendenthärskare Venus nästan vid bloggarens ascendent och gradexakt på hans Måne i Tvillingarnas 12e grad. Omvänt har han sin budbärare Merkurius i Vågen, inte så långt från hennes Vågascendent. 

Det är så här man vet att två själar har snarlika uppdrag i detta jordeliv och det är naturligtvis den som har det perfekta horoskopet som hörs över hela världen medan den andre sitter och knackar på en liten obskyr blogg... För i termer av himmelsk perfektion går det helt enkelt inte att toppa Natalie Portmans kombination av det egna jaget (1a) huset och Guds hus (9e). Missa inte att de dominanta planeterna båda är verksamma välgörare ur perspektiv av Vågen-i-första. Det finns helt enkelt inte "ett ont ben" i denna människas kropp.

Däremot återföddes hon - som individ (ängeln är något högre än borgarbrackornas förbannade fixering vid sina "individuella val") - med judarnas kollektiva karma som en sårig fläck och kanske var det därför hon var så övertygande i filmen Vendetta, i scenerna där hon är fängslad. 

Den goda karmans femte hus (purva punya) har problem i detta horoskop och den tillfälliga femtehusägaren Saturnus står i 12e huset som hinduerna beskriver som en sektor som tecknar närmast föregående liv (utan att betänka att "tesserakten" upphäver alla tankar om en linjär tidslinje...). Portman kan mycket väl ha följt sitt blod (som vissa kulturer verkar göra) så att den onda Jupiter i 12e och Saturnus tecknar massdöd (Jupiter = expansiv, stor) i ett koncentrationsläger steget innan hon kondenserades till Natalie. 

Jag vet en annan Sol-Oxe i "dåliga karmans" åttonde hus och med Vågascendent. Bakom en spelad trygghet (och t.o.m. lite överlägsenhet) är det lätt att läsa av en oerhört sårad och neurotisk personlighet. Människan - fast "pursvensk" i flera led bakåt - ser så östeuropeisk ut med svarta brinnande ögon och mörka hår att jag ofta tänkt för mig själv, "se där, ännu en f.d. jude i ett annat liv". 

För egen del placerar jag min fragmentariska hågkomst av en fruktodlare i Palestina tvåtusen år tillbaka i tiden - skälet till det här livets stundtals uppslukande intresse av Dödahavsrullarna och den livsstil de förespråkar... Själens fitness stod på programmet på den tiden och inte som i dagens Sverige en sjuklig fixering vid den yttre kroppen. (Så går det här de härskande förgiftar ett helt folk med materialistiska doktriner.)


Extra tillägg - Texten publicerades med Månen i 1a graden Lejonet, just invid en ascendent nästan gradexakt med kunglighetens Regulus! Festlig symbolsammansättning.

Om inbäddade kapitalister i socialdemokratin

Jag hade just skrivit klart föregående inlägg när jag fick syn på en debattartikel i DN och adderade en länk till denna. Efter att sedan ha läst "Svårt se klart när kapitalets lobbyister har partibok från S" är jag mållös. 

Texten är så skickligt skrivet att de tre författarna effektivt lyckas smyga in en  djupare systemkritik under det i sig rätt ointressanta klagomålet över regeringens Löfvens i sig korrupta halvmesyr till förslag om ett års karantän innan de landsförrådande karriärpolitikerna tillåts migrera till näringslivet för att därifrån hjälpa krämare och andra låga liv underminera folkets vilja!

Eftersom jag spontant halkade in på Sverige i inlägget om den amerikanska vapenloybbisten och t.o.m. aktiverade nyckelordet "avatar", är det märkligt att finna debattartikeln i DN förete alla tecken på att vara uttryck för det kristna teologer kallade verbalinspirationen, den i förstone befängda tanken att det är Gud själv som skriver texter och där evangelisterna bara är tomma kärl som låter skrivpennan styras av en högre "diktator"! 

Men se kartan nedan. Kanske ligger det ändå något i tanken, det finns en vishet som kommer från hög höjd och sedan finns det kryp som krälar runt i slemmet och söker infektera folket med närighetens evangelium. Enligt de ålderdomliga Dödahavsrullarna älskar Gud godheten men hatar den senare sorten. Publiceringsögonblickets 9e Guds Hus kontra 6e huset för Fienden uttrycker intill perfektion denna gamla tanke. Det finns något som ett objektivt Gott och ett objektivt Ont.

Tvilllingarna dvs. Merkurius eller Budbäraren stiger i öster alltmedan Den Högsta Himmelens ägare råkar vara Fadern själv (Saturnus). Budbäraren tar idealt inte order från någon annan än Den Högste, all godhets källa. Den senare behagar vid debattartikelns publicering nedstiga (avatar) till den västra horisonten, varifrån dess världsliga makt är maximal - i det här fallet makt att låta leva eller terminera! Därmed påverkar Saturnus ascendenten via opposition så att horoskopet röjer Guds finger i spelet!

Övriga kommentarer obehövliga, detta är astrologi för "de utvalda" och inte till allmän förståelse (nog för att bloggen frikostigt lagt ut tolkningsnycklarna under nio års tid).

PS. Den passande citatillustrationen från författaren John Milton dök upp när jag apropå "avatar" googlade en illustration av "aerial spirits". Miltons horoskop kommenterades redan 2012, även om äldre inlägg här och var lider av mindre missförstånd eller åtminstone oprecis förståelse  som i senare inlägg skärpts till.

Englands Lady Luck (Britter & Luftelementet)

Expressens foto via All Over Press

En triviaartikel i Expressen som föranleder en kort astrologisk koll. Ung kvinna med påtagligt pigga ögon och behagligt utseende har korats till "Lady Luck" av en tidning för hennes förmåga att lyckas med vad hon än företar sig.

Tre sekunder på Wikipedia för att fånga upp födelsedagen visar hur det här är en modern allt-i-allo: är det inte lite löjeväckande hur mycket alla måste vara numera? Lady Luck är sångare, låtskrivare, dansare, modedesigner och författare och därtill enligt Expressen fotbollsfru och tv-programledare - ät det spektrat, Carolina Gynning!

Tidningen skriver också att det är en positiv personlighet som gör att folk rankar högt i såna här omröstningar. Än återstår uppenbarelser!

Horoskopet är extremt. Sju av nio placeringar är verkligen positivt polariserade och de två som befinner sig i den negativa, mer dämpade polariteten är lustigt nog två feminina planeter: Venus vackert placerad i kvinnliga Kräftan och välsignad av lyckans Jupiter i Skorpionens tecken. Kunde epitetet "Lady Luck" sitta bättre än här, där kvintessensen av kvinnlighet (Venus) nås av lyckoplanetens strålning?

Allsysslaren Tvillingarna som är över hela spektrat och bryter alla genregränser är också bara för uppenbart för att behöva kommentar.

Och sist, Månen (kvinnlighet eller mer generellt, psyke/sinne) befinner sig i Vattumannen och indikerar tack vare en upphöjd, förnämligt placerad Saturnus i Vågen en slags generell kompetens. Den formsäkra Saturnus disponeras ju i Vågen av en ovanligt mild härskare - skönhetsgudinnan Venus. Och hon var ju extra välsignad vid den här tiden.

På vissa himlar ser man verkligen att inte allt är elände med mänskligheten. Det finns faktiskt "tidsfönster" som är reserverade för de goda själar som har mycket att tillföra sin medmänsklighet. Jag vill inte dra några billiga växlar mellan det humana BLÅ Luftelementet och de blå varelserna i filmen Avatar.

Det är i sig en billig idéstöld av filmregissören Cameron, och eftersom redan ordet avatar är hämtat från Indien och betyder nedstigande frälsargestalt behövs inte mycket fantasi för att inse att han stal också den blå-lila Herren Krishna från den indiska traditionen, men sänkte ner den övernaturliga dimensionen i en tropisk värld.

Det är således lite si och så med precisionen i Camerons bruk av symboler. Hollywood brukar fuska. Men mycket möjligt låg Camerons idélån närmare än så: serietidningsfiguren Fantomen vistas ju redan i den grönskande djungel och bär en blå kostym.

Faktum var att den tidiga Fantomen höll till i Bengalen (Indien) innan hans Dödskallegrotta flyttade över till Afrika, och hans dräkt var i begynnelsen mer blå-lila än ljusblå. Så det är rätt uppenbart att också Fantomen lånat från legenden om Rättvisans och Sanningens krigare Krishna.

Själv med halva sideriska horoskopet i blå Luft har jag så smått börjat förstå varför jag varit så attraherad av färgen blå i hela mitt liv, och i det här perspektivet är det långtifrån en slump att man väljer ut en helt okänd människa i kvällspressen (baserad på attraktionsfaktorn) att astrogranska - och hittar sin egen Luft i överflöd. Så här fungerar livet, "andlig dragning" kallas det väl, men det vet inte biologerna om. De ser inte de fyra elementens verksamhet i sin verklighet.

Men elementen lever och har hälsan i ett parallellt och lika verkligt universum! Kanske verkligare eftersom elementen påminner om att biologin enbart sysslar med Jordelementet - det som de fem sinnena kan se och röra vid (ev. med lite extra hjälp av mikroskop). Luftdimensionen, däremot, kommer aldrig någon vetenskapsman att lyckas verifiera. Men den världen finns också på ett sätt Avatar aldrig kommer att göra.

*****

Jag kommer att tänka på Robbie Williams jag kallade ett "air head" för en tid sedan. Vad är det med engelsmännen och Luftelementet? Finns det inte något "lätt" och "intellektuellt" över ovanligt många britter? Är det deras språk som gjort dem så merkuriala?

Jag bläddrar och hittar Englands nationalhoroskop (data från experten på nationell astrologi, Nick Campion). Minsann! Det är kreativ hetluft i det brittiska folkets nationalsjäl: Månen i Luft upphettad av en Sol i Eld. Det är precis som det svenska nationalhoroskopet, bara att britterna har förmånen att verka inom SATTVA GUNA, den lätta, intellektuella och kunskapssökande kvaliteten.

Svenskarnas soltecken är Vattumannen, som är mer för att skapa tankesystem att leva inom -  svenskarna älskar att systematisera sina liv och är faktiskt en smula kategoriska!

Britternas soltecken, Skytten, är utforskande, nyfiket, och känt för respektlös humor och obotlig optimism - minns riddaren i Monty Python som lemlästas allt värre i en envig med svärd och vägrar att låta sig nedstämmas fastän både armar och ben ryker!

Det sideriska horoskopet tycks stämma väl. Men det finns också en dräggig undersida i England, fotbollshuliganer och ostyrighet. Och när en nation "föds" under fullmånen, där den idrottsliga Skytten impliceras, är något av ett osäkrat vapen...

Ett horoskop från 1801 syns gammalt och jag tycker mig minnas en diskussion om ett senare baserat på något viktig grundlagsändring, så det är bäst att inte säga för mycket här. Anses denna karta för den gällande är det intressant att se vilka britterna gärna belönar: Jupiter i Kräftan gör att Cheryl Cole med sin Venus i samma tecken åkte grädfil till utmärkelsen "Lady Luck".