Den goda populismen: fria resor med kommunens färdmedel

På min halvhjärtade livsresa från en så kriminellt politisk aningslöshet att jag inte ens säkert minns om jag röstade nej till EU eller alls röstade (troligen inte!), har jag på senare år blivit allt mer besviken över hur den svenska socialdemokratin lagt sig som en väldresserad hund inför den Rike Mannen. 

Tendensen tycks ha eskalerat under samma period som den onda marknadsliberalismen utgick från England och som så har förklenat och spätt ut socialdemokratin i alla länder att skottarna nyligen helt vände Labour ryggen och markerade att ett folk egentligen vet när det har gått helt åt helvete pga. ideologisk ryggradslöshet.

Leif Pagrotsky är en personlig och trevlig människa, men hur rött hans hjärta varit har jag funderat över. Att han som individ (till skillnad från det svårt högervridna s) direkt efter den aviserade chockhöjningen av priset på kollektivt resande i Stockholm spelar ut det motsatta, "nej, gratis åt alla!", är därför ytterst välgörande. Inte bara hans egen själ, utan också för partiet och alla inblandade. Alla utom den Rike Mannen, som skulle avgiftsbelägga bruka av stadens trottoarer om han bara kunde komma på en teknisk lösning...  

(Hör en teknikprofessor i SvD tala den Onde Rike Mannens språk, vilket här innebär att "vi måste flexa och i avgiftsfrågan böja oss för opinionen just så mycket att inte våra överherrar, de 80 snorrika individer som kontrollerar hela världen nackas i ett globalt planerat och ögonblickligt maktskifte...)

För tekniken i de onda människors händer, läs den motbjudande Schlingmann dregla över teknikfascismens utbredning i världen i DN. Notera hur moderaten poserar som en siare (till skillnad från Reinfeldt som varnade för hur "farligt" det var med "visioner"). Schlingmann tar redan fullbordade faktum och fabricerar en framtidsprofetior. 

I ytterst bedrägliga ord säger han t.ex. att man i framtiden "initialt" kommer att behöva jobbtillfällen i Sverige för invandrare och andra utan erforderlig kompetens. Det är samma gamla högervals om att sänka lönerna och fortsätta vidga det växande gapet mellan dem som har och dem som inget har. Det är symptomatiskt att Schlingmann inte hade ett enda ord att säga om morgondagens finansiering av ett samhälle där tekniken tagit över alla arbetsuppgifter. Istället för att föra medborgarlön på tal antyder han att de många ska vara slavar åt de få! 

Men läs texten, den är studerat falsk och så språkligt maskerad att de drabbade inte ens förstås att han försöker spika deras position som UNDERKLASS även i sin "framtidsvision". Ett barmhärtighetsmord vore kanske att förorda för de som driver Lögnens ande så här långt...

Vilken skillnad då mot Leif Pagrotsky den (nånstans, det vill jag tro) genuina socialisten:

Leif Pagrotsky

Per Schlingmann

Varför är det så här? Nästan varje gång? De med hjärtat till vänster har generellt (det finns alltid undantag!) "ljusa" horoskop, vänliga och mänskliga och livsbejakande. Pagrotskys kraftfulla betoning på det humanistiska Luft-elementet (Tvillingarna, det gudomliga paret, och Vågen, deras varaktiga sociala jämvikt) förstärks här av den karismatisk kraft som i andra sammanhang - förvägrad bildning eller kompetens - skulle kunna stanna vid ett manligt horkarlsbeteende (se inlägget om B.B. King). Men denna avsevärda libido kanaliseras i rätt sammanhang längsmed värdiga linjer. 

Det enda frågetecknet i det här månhoroskopet skulle vara psykets dröm om stor framgång (Jupiter) i tionde statushuset. För en oberoende budbärare som Tvillingarna, ska inte drömmar om ära och anseende räknas som en tillgång. Men Jupiter är dock den Stora Välgöraren så även om dess Jupiters enorma förmåga till expansion är negativa för en budbärare om opinionens tvärar och bildar en negativ tsunami i den låga näringssjälen (Vatten), så kan man inte missa att Tvilling-Månens dröm här är god och inte ond.

På höger återfinns passande nog mörkermänniskor, fixerade vid den näriga och ofta smutsiga näringssjälen (Vatten) och inte sällan med sinnelags- eller månhoroskopet fylld av onda fantasier om "onda hus", dvs. psyken genomsyrade av upplevelsen av ständiga oförrätter och intrång på "deras" kapital eller prerogativ. Dessa är människor som helt enkelt inte fattat att de är människor än, de beter sig i tanke och gärning som bestialiska djur som av misstag klivit upp ett pinnhål och fått prova på ETT ENDA LIV som människa. Sedan återföds dessa själar återigen som insekter av varjehanda slag. (Romerske filosofen Plotinus kallade djupt fallna människosjälar för insekter eftersom de i tanke och handling så tydligt avslöjade att de inte längre förstod någonting av det högre livets frihet - arbetsmyran eller trälen - kroppslig motorik var det enda som återstod.)

Schlingmanns karta har redan kommenterats flera gånger, men här kan man påpeka den falska ELD han projicerar, "framtidssiaren". Han är född med Månen i den mest egocentriska typen av Eld - Väduren - och dessutom då Ägaren befinner sig i samma lågvattenmärke. Schlingmann och alla födda 1969 som inte står upp mot den Onde Rike Mannen måste sägas vara rovkapitalismens skyldiga medlöpare - alla tänker de egoistiskt och ser något att tjäna på för egen del i det rådande systemet. Schlingmanns karta kan utgöra ondskans epicentrum eftersom den här olustiga kombinationen av Folkmassan (Månen) och Arbetsgivaren (Saturnus) i egoismens perspektiv bottnar i ett formidabelt ont hus: sjätte huset för arbetets träldom. Jämför hans DN-artikel där han lovprisar "lusten till arbete" - detta är ondskans nyspråk eftersom han talar om jobbtillfällen i Sverige genom återinförandet av sjätte husets trälar!

Det är ingen tvekan om att månhoroskopet stämmer väldigt väl in på Schlingmanns psyke och sentiment. Den helt dominanta Jag/Du-axeln mellan Väduren säger avgjord "jag först, jag först" och "partnern" i det sjunde allianshuset ser bara ut att vara en förmögen och generös välgörare. Men titta på alla de faktorer vi har tillgång till här (i ett horoskop utan känd födelsetid):

• Saturnus är fallen och i sitt världsligt sämsta läge i första egohuset (makt ska aldrig baserad på en personlig eller egocentrisk utblick!).
• Jupiter är också i sitt världsligt sämsta läge i dödens västra horisont ("festa loss idag alla hycklande rika, för i morgon kommer vi ändå att dö" - en hedonistisk och respektlös symbol om det nånsin fanns någon - jämför Tiger Woods "genuina" Jupiter i sjunde i ett horoskop med känd födelsetid).
• Egoperspektivets "välgörande" allians med Jupiter är en falsk front, ett skenäktenskap. För Jupiter ägs av Venus som här är en verksam illgörare, pengarnas planet antar distinkt horans karaktär och är dessutom dold i det onda åttonde huset där det här är lämpligt att lyfta fram sidobetydelsen "andras pengar" likväl som des primära koppling till korruption och döden. Schlingmanns allierade är "horor efter andras pengar" - kan man sammanfatta den skatte- och statshatande högern bättre?

Och då har vi inte ens funderat över vad satansstjärnan Algol gör när den via (förvisso en svag) konjunktion drar in det genomfalska och fult rationaliserande (Saturnus) psyket i sin korruption av äganderättsinstinktens tecken Oxen.... Använder man den onda stjärnan i sin astrologi skulle man lika gärna kunna säga att äganderättskänslor ÄR en korruption av själen och det var säkerligen så antikens astrologiutövande judar uppfattade saken. Därav Jesus uppmaning till sina lyssnare att sälla sig till EBIONIM, ebioniterna, de egendomslösas samfund, en tidig och fungerande form av kommunism, där människorna delade allt de hade mellan sig och baserade denna samlevnadsform på samma högre lagar som zodiaken avslöjar för dem med ögon att se.

"Allt gott åt alla" är den slutgiltiga sanningen som tecknas av såväl Jupiter i härskarläge i Fiskarna som Jupiter i härskarläge i Skytten. Jfr. dock Pagrotskys psyke i Budbärarens tecken och för vilken Jupiter i Fiskarna i maktposition är en ond frestelse att välja den onda "näringslivssjälen" istället för att fokusera på sitt Budskap till mänskligheten - att vi är högre än detta själviska krafsande efter egna fördelar som så tydligt skymtar bakom Schlingmanns ordfluff.

Pagrotsky - "På heder och samvete"

Att någon ärbar riksdagsledamot skulle anmäla Stureplanscentern för Konstitutionsutskottet för att de beter sig som moderater är inte det märkliga, utan frågan varför den gode politikern Leif Pagroskys har ett horoskop som felar flera grader från den exakta Kallelsen från Ödet.

Se här, för en icke-astrolog men med en något så när välutvecklad intelligens är sammanträffandet slående mellan Pagrotskys födelse och horoskopet för dagens KU-anmälan. Men det är inte helt tajt.

Jag tror knappast Pagrotsky är särskilt röd, men jag får ändå inte intrycket att han är en skamlig högersosse för vilka näringens betydelse har blivit en sådan fixering att de tappat människovärdet och den storhet som bor i vårt släkte. 

Vi har dock i oss att bygge en civilisation på andra grunder än pungråttan Reinfeldts instinktiva krafsande efter vinst i tid och otid, ända in i under byxorna på åldringar på långvården, eller mind-fucking av skolbarn - skolböcker med tryckt reklam sida vid sida med kunskaperna. Privatskolor som försöker tjäna pengar på själva utlärningsprocessen. Vedervärdigt. 

När närigheten så totalt tar över som i högerregeringen, då är man bara till skam för den mänsklighet som växer och söker värdigheten med att vara människa. Då förtjänar man att släppas tillbaka till djurriket varifrån ens själ uppenbarligen stammade. (Jo, jag tror djursjälar kan göra enstaka besök i arten människa. Det går sällan särskilt bra eftersom de saknar det här släktets kollektiva historia. Man känner igen dem på att de genast börjar förställa sig och producera nidbilder av den rätta varan.)

Jag kan föreställa mig att glappen mellan horoskopet för KU-anmälan (yttre planetkretsen) och Pagrotskys födelse (inre kretsen) beror på att 

DETTA VAR DEN BÄSTE MAN ÖDET HITTADE ATT KNACKA PÅ SAMVETETS DÖRR HOS.

Jag skulle våga gissningen att det inte finns någon mer på oppositionssidan i riksdagen vars horoskop så väl överensstämmer med dagens himmel, dagen då två skandaler om högerns excesser på skattebetalarnas bekostnad publicerades.

Som synes står omoralens och skandalens Mars tillsammans med juridiska Saturnus i början av rättrådighetens tecken Vågen. Gammal är äldst, så naturligtvis är det åldermannen Saturnus/Kronos som tar tag i Mars. 

Mycket troligt var det bara Pagrotsky i oppositionen som var född så nära himmelens smutsfläck i Vågen att hans själva essens (Solen) berördes. Han låter skakad i AB (DN, SvD) när han säger sig aldrig under tio år ha upplevt en sådan röta som lillkickan Annie Lööf och partysugna politikerkollegor visat prov på när de falskeligen placerar sitt festande under annat konto för att mörka sina roligheter.

Och även om det skulle finnas någon mer vars Sol i Vågen ligger ännu närmare smutsfläcken på dagens himmel, är det då troligt att den personen också i sitt horoskop som Pagrotsky matchar det re-aktiva sinnelagets Måne med dagens föreskrivna re-aktionsmönster: Månen i Tvillingarna? Chansen är mikroskopiskt liten.

Således: Ödet kallade Pagrotsky som den goda man som måste stå upp och försvara det svenska politiska arbetet mot det politiska drägg som invaderat vårt land sedan högern tog över. Det ser ut som om högerns skandallösa fördärv av Sverige ingår i en större och matematiskt välplanerad plan... Rätt män finns där när de behövs.

Skulle de mot förmodan inte finnas till hands ja, då är det som när Lot manas att lämna homonästena Sodom och Gomorra eftersom städerna kommer att jämnas med marken. När en civilisation sjunker under en minstanivå självdestruerar den. Reinfeldt har gjort ett bra grundarbete i den riktningen.

Äntligen en bra politiker!

Det här inlägget är lite pinsamt. Jag har väl sågat nästan varenda svenskt politikerhoroskop så här långt, undantaget Lars Ohlys (nej, jag röstar inte V), och det med hänvisning till än det ena, än det andra "störningsmomentet" på födelsehimmelen. 

Tendensen till dogmatism hos de fixerade (Tamas guna) politikerna Reinfeldt och Sahlin är emellertid så enkel att detektera, att de flesta säkert kan gå med på att "Tamas-effekten" är objektiv och inte bara ett slagträ bloggaren använder för sin personliga åsikt. 

I fallet Ohly ondgör sig enkelt folk i tidningarnas kommentarspalter över att han skulle vara falsk och ond. (Alla som bestämt sig börjar genast se sina egna hjärnspöken om "det motsatta, dåliga" i nunan på folk av annan åsikt.) Ohly hade minsann berättat om ett sms-meddelande flera år innan protokollet var implementerat! Big deal säger jag bara - kom igen när du blivit lite äldre, då ska du få se hur oviktiga siffror blir! Jag minns som regel fel årtal på allting och får slå upp en massa uppgifter för att inte allt ska bli helt tokigt på bloggen.

Det är när jag ser en artikel i Aftonbladet om Leif Pagrotsky (s) som tanken föds, "Se där är en person jag alltid gillat. Han verkar vara en genuint god människa, han ser sammanhang (därför social och demokrat) - en mönsterfigur det borde finnas fler av inom politiken."

Det pinsamma ligger i att när jag nu beräknar Pagrotskys födelsestjärnor visar de sig vara närmast exakt mina egna! Har jag bara projicerat simpel egenkärlek på Pagrotsky i alla år?

Naturligtvis går frågan djupare än så, och det här blir en lustig uppföljning till blogginläggen där jag började föra på tal att man kan jämföra sitt horoskop med artister man verkligen gillar och upptäcka vilka goda vänner man kunde ha blivit. 

Jag gjorde ett sådant stickprov på artistiska Irma som givit ut en skiva med sina tolkningar av legendariska Joni Mitchell, och upptäckte typiska "partnerindikationer" mellan de två. Sedan upptäckte jag födelsedatumet i ett cd-häfte på en artist från Tredje världen som, trots sin artistiska osofistikation alltid har talat enormt starkt till mig, och fann att båda horoskopen drevs av samma tre nyckeltecken.

Eftersom jag nu öppnade ämnet Pagrotsky nödgas jag skriva in mig i ännu ett inlägg, jag som med Pagrotsky delar Månen i Tvillingarna och Solen i Vågen och som i likhet med Pagrotsky har Venus i Lejonet för en ömsesidig reception mellan Lejonets allkärlek och Vågens vilja till rättvisa!

Jag har försökt undvika att göra det här till en vanlig subjektivistisk blogg med ordet "jag" tre gånger i varenda mening, men just nu passerar Solen Jungfrun och det gör människor ovanligt självmedvetna. (Har något med nerverna och kopplingen till den egna fysiska kroppen...)

Egentligen har jag avskytt politik i hela mitt liv, så här slutar parallellerna med Leif Pagrotsky. Det var först när jag tog genom Platons samlade verk under något år [1], som jag hittade tankar som förklarade min avoghet. 

Platon gav heller inte mycket för sin tids politiker och förordade istället filosofer som ett lands ledare. Bara filosofiskt skolade människor kan uppnå personlig excellens, inte minst för att all girighet fallit bort från deras natur under den långa och grundliga filosofiska bildningen. 

Hade vi haft den här traditionen i Sverige hade aldrig en dum nickedocka för Storkapitalet som Reinfeldt varit i närheten av att vinna folkets gillande, för vi hade förstått vad, faktiskt, socialdemokratin alltid förstått (nej jag röstar inte S!): att samhället måste hänga samman på ett rättvist sätt. Redan i de gamla Främreorientaliska lagtavlor arkeologin grävt fram stod det klart för att härskaren måste måna om de gamla och svaga - exakta motsatsen till vad Regeringen Reinfeldt gjort under sin förra mandatperiod!

Vi svenskar har fallit till lägre kultur än de irakiska och iranska "svartskallar" en del av oss ser ner på. Fatta ironin!

Svensken surar nu över en historia av "repressiv sossifiering" de flesta aldrig ens upplevt själva. De har skapat sig kryptominnen av saker de hört eller läst. Skolminister Jan Björklund har visserligen åldern inne, och skyller i efterhand sitt ofilosofiska och hafsiga sinne på sossarnas flumskola. Intressant nog visar borgarna inte nämnvärt intresse för kvaliteten hos landets akademiska utbildning!

Givet att socialdemokratins "enhetsskola" satt ribban för lågt och utgått från att Sverige har en snitt-IQ på, säg, 85, jämfört med världens medel 100 (jag talar naturligtvis retoriskt), säg när senast den s.k. miljövariabeln - yttre faktorer - hindrade ett snille från att snitsla sig sin egen väg genom samhället? Det har aldrig inträffat. 

Det är just detta som utmärker hög intelligens, att den hittar vägar. Jupiter i den astrologiska traditionen berättar att religion/filosofi öppnar mot "högre medvetenhet" och det på denna högre nivå vi varseblir Jupiter som "förgreningsns princip".

Det enda surkarten som klagar på Sverige under det socialdemokratiska väldet egentligen avslöjar, är att de själva är något underbegåvade och i sitt dova töcken valt att projicera sina brister på en syndabock - "sossarnas flumskola". Som jag pekade ut om Björklunds horoskop - det är inte jättebegåvat. 

Det är lidelse, fart och fläkt över honom, ja - men Solen är oerhört styrd av den begränsade och doktrinära Saturnus - illustrerar hans militäristiska bakgrund perfekt! Detta är samma form av lagisk förbudsmentalitet som hörs från den skäligen stereotypa religionshataren Christer Sturmark, vars Sol också hämmas av Saturnus. 

(Uppslag för forskning: hur ofta är en Sol i materialisten Saturnus grepp en ateist eller t.o.m. religionshatare? Här har vi de två första fallen. Hjälper en frånvaro av soli-saturniska aspekter solljuset att tränga igenom, så att individen blir en äkta humanist och inte en plakatviftande smygfascist som bara låtsas bekänna alla föreställningars lika existensberättigande?)

*****

Något måste sägas om Pagrotskys himmel, för flera starka friktionsmoment ser den aningen kritisk ut. Det indiska aspektschemat, om man slaviskt färgar de naturliga illgärningsmännens blickar röda, ser naturligtvis nästan alltid olycksbådande ut. (Livet tar till sist livet av oss alla!)

Här har vi dessutom ett exempel på ett annat omen om ofördelaktighet jag diskret introducerade i samband med hjältinnan Felicias mindre heroiska skugga, ateistbiologen Lindenfors. 

Varför värdigheten i det han slogs för var så mycket mindre, fast båda Stenbockarna var födda samma dag (olika år) såg jag i kvinnans vackert Jupiter-understödda Sol medan ateisten istället hade en deprimerande "belägrad Sol". Både bakom sig (i tecknet) innan, och framför sig i Stenbocken, var Solen inringad av "naturligt onda" planeter.

På Leif Pagrotskys himmel finns samma fenomen, fast lyckligtvis är det inte den viktiga Solen som är belägrad, utan en bidragande planet. Men varför jag alls nämner det är att det är Solens disponent Venus som står under belägring, så fenomenet är ändå viktigt.

I det här fallet har jag inte den blekaste om varken Pagrotskys barndom, livslinje (inklusive karriärbana). Att konstatera att han är ovanligt kortväxt lär inte vara det enda uttrycket för hans fallna Sol och dess belägrade disponent. Jag kan inte rimligen tro att berättelsen om hans far är en lycklig historia, och på samma sätt verkar hans solära telos - hans livsmål i detta liv basera sig på samma attacker från Venus grannar, den avhuggna draksvansen i ryggen på Venus och den krigiska Mars som "spärrar vägen" väntar framför kärleksgudinnan.

Man ska inte överdriva den här trippeln. Venus och Mars tillsammans ger ju förhöjt libido och hittas i mängder av horoskop (ett av tre närmare bestämt). Det förhöjda libido tecknar en allmän vitalitet som bara undantagsvis degraderar till sexmissbruk. (Det senare har bloggen upptäckt står närmare fantasins och anfäktelsens element Vatten.) 

Mars och Venus tillsammans borde i Lejonet t.ex. ge en mycket hög intelligens och ett stort, varmt hjärta. Och det är just så jag alltid upplevt Pagrotsky. Som en enormt god människa! Notera också att Venus inte är den som sätter sig på tvären. Inte för inte är hon kärleksgudinnan vars natur det är att vara "villig".

Att ha krigaren Mars framför sig är mumma för Venus, hon anslutar sig gärna! Så kombinationen omvittnar en mycket stridbar person. Den straffade eller avhuggna draksvansen kan också läsas som avmätthet, som något man lägger bakom sig och som inte längre utövar någon lockelse. Venus, ledd av den heroiska krigaren Mars, lämnar alltså något icke önskvärt bakom sig.

Detta ser ut som en mikroberättelsen om ett moraliskt beslut i ärbara Lejonet! Och denna mikroberättelse informerar sedan den dagaktiva Solen i dess rationella val i livet. Men det ser också ut som ett "ständigt pågående" uppbrott och förnyelse av den heroiska nerven, för dessa tre färdas ju i grupp.

Detta är då en underton till Solen i Vågen som intensifierar Pagrotskys medlande och pacifistiska drag: Hans Sol-Intelligens söker med Lejonets öppna sinne aktivt vägar till samarbete. Som Sveriges handelsminister tyckte jag han levde upp i samband med det svenska "musikundret", vår framgångsrika export av musik. Här kom han nära sitt eget väsen, för Lejonet står nära scenkonsterna.

*****

När jag slår upp Wikipedia ser jag en rätt grå ämbetsmannakarriär med början på Sveriges Riksbank. Och det för oss till den lunära sidan i den logiska Tvillingarna. Pagrotsky tänder instinktivt på siffror (en egenhet hos logiska Merkurius) och "realpolitiska" Saturnus skickar en lång kontrollerande aspekt mot Månen. Jord till Luft - rationalism som utgår från materiella faktorer. Två merkuriala tecken - Pagrotskys förflutna som handelsminister! (merkurial - jfr t.ex. merkantil)

Om Saturnus än inte lyckas hindra Månens naturliga fluktuation över tid (ebb och flod) söker den åtminstone reglera den irrationalitet denna planet symboliserar. Ja, Pagrotsky är en rätt torr typ, om sanningen ska fram, men inte helt och hållet - se hur han trivdes som fisken i vattnet i kulturfrågor.

Undertecknad har också Månen i Tvillingarna aspekterad av Saturnus. Men nu via opposition. Jag gillar strukturer, ordning och reda - typiska saturniska dygder. Men de kontrollerar mig inte som de kanhända gjort i Pagrotskys fall (med reservation för att han har ett lejonhjärta). Oppositionen gör att jag understundom ... opponerar mig mot Saturnus, när ramifikationerna är skadliga. 

Jag vill föreslå att Saturnus konjunktion, 60- och 270-gradersvinklar mot ett annat tecken (och eventuella planeter däri) beskriver en Saturnus som har övertaget.

I konjunktionen är den andra planeten inte ens medveten om att den går Saturnus ärenden, men vid de två specialaspekterna är mottagaren till aspekten medveten om Saturnus kvaliteter och fogar sig efter dem. Bara i opposition är en planet hypermedveten om ramifikationens ramifikationer, om du förstår vad jag menar.

Om Solen är livets triumfer är Månen vår vardagslunk månad efter månad... Saturnus avidentifierar en individ och den starkt saturni-lunära är egentligen den typiska arbetare som det finns hur många som helst av. Man är en bricka i spelet, inte en huvudaktör. Eftersom Pagrotskys födelsetimma saknas kan vi inte positionsbestämma hans Sol och Måne, inte placera dem i de 12 husen. 

Att han efter Riksbanken nådde en profilstark (med politikermått mätt) yrkeskarriär, tyder på att det är Solen, baserad på Ketu-Venus-Mars i Lejonet - som ambitiöst drivit honom framåt.

Omvänt saknar undertecknad helt världslig ambition och helt följdriktigt Mån/Saturnus-oppositionen lokaliserad med Månen i horoskopets viktigaste hörn: i öster/vid ascendenten! (Bloggarens horoskop i eget fönster.)

Solen står visserligen i Lejonets femte hus, men detta indikerar individuellt skapande, lek, nöjen, etc, och kan inte klassas som ett världsligt viktigare budskap än Månen i öster i opposition med Saturnus hämmande inverkan där den ligger maximalt stark i väster.

Väster symboliserar bortdöendet från denna världen. Den uppstigande (Månen/själen) har kommit till jorden för att se Saturnus (världsliga strukturer) så maximalt starka (Saturnus världsliga läge) som de bara kan vara just innan de kollapsar. (Se resonemangen i inlägget om artisten från Tredje världen.)

I detta liv har jag, bland annat en gång européisk politiker, valt att helt "gå under jorden" och bara se och iaktta!

_____ 

1. Jag skjuter Staten och Lagarna framför mig - typiskt nog de enda verk som vår tids förfallna "politiska" människa - som bäst - har läst!