AB skriver att norske mördaren Joshua French kommer att benådas för mordet på en kongolesisk chaufför, och detta tack vare en häpnadsväckande enveten kycklingmamma som rest till och från Kongo för att lobba för sonens sak.
Hans horoskop - uppritad som "naturlig zodiak" - kommenterades redan 2009, bloggens första år, och sedan återigen 2015 efter att en svensk pseudokändis straffat ut sig och jag upptäckte att båda männen var födda under samma fullmåne, axeln mellan jag-skyddandets Jungfru och ego-upplösningens Fiskarna.
Den här fullmånen tycks skapa stress i identitetsfrågor och jag har utanför den här bloggen noterat individer med samma axel och som hyser många sunda åsikter bara för att spåra ut totalt och jaga lätta syndabockar i formen av utrikesfödda. Axeln har inte dykt upp på något statistiskt entydigt sätt, men själva den inneboende symboliken pekar, som jag noterat flera gånger, på en xenofobisk tendens. I synnerhet Jungfrun är ett fientligt tecken som ofta utlöser bråk genom sin obetänksamma ego-fixering och vaga känsla för team work. Det här "jordbrukartecknet" representerar landsbygdens negativa attityd till övermakten (som ofta identifieras med storstaden - "stockholmare" - eller mer korrekt, med staten).
I den här kommentaren intresserar jag mig istället för mamman som heroiskt kämpat för att mördaren ska slippa från vad som säkert varit ett kongolesiskt helvetesfängelse - åtminstone för en vit pennalist. (Det dök upp fula uppgifter om rasistiska trakasserier från French och kollegan som tog livet av sig redan efter några år i fängelset.)
Ur moderns perspektiv är han förstås primärt alltjämt hennes son, hennes avkomma. Hennes livsinvestering - moderskapet och vad det var värt - står ju på spel. Hon ville, förstår jag, främst "rädda" hem sonen till Norge för fortsatt fängelseförvaring där, vilket stinker av samma norska slutenhet som deras horoskop med Månen i partisantecknet Kräftan i 12e huset för fängelser och andra slutna institutioner.
En ascendent behövs för att kunna säga något om 4e huset för moder och hem, och en månascendent är ett fattigt substitut för en känd födelsetid. Hur många tusentals norska barn föddes under dessa två dygn och hur många av dem blev mördare? Säkert inte många.
Grogrunden finns dock på himlavalvet och genom att välja en månascendent flyttas ett problematiskt psyke fram i förgrunden. Då Månen betecknar modern får man dessutom ett besynnerligt modersfixerat tecken, vilket stämmer väl med hur hon å sin sida engagerat sig i sonens öde. Det råder ingen tvekan om att det är Saturnus - Liemannen eller Döden - som är vad den här själen inom Joshua French hungrade efter i detta jordeliv, ingen annan planet når så långt fram som till Saturnus position i 26e graden av sitt tecken. Den är atma karaka, själens indikator, och det är förstås våld i sinnet (Mars och Månen) som följer denna marsch fram mot dödsdomen i fjärran land! Jag skulle tro att den här grogrunden i Jungfrun gör att fullmåneaxeln är REJÄLT MÅNGALEN, horoskopet vittnar om en sällsynt obalanserad natur.
Ur moderns/Månens perspektiv borde sonen snabbt ha sökt frigöra sig eftersom Mars är separatistisk. Men sonen lyckas aldrig eftersom Mars överflyglas av Saturnus som sätter en främre gräns. Modern och hemmet (Norge?) och alla de gräl och problem som fanns på hemmaplan kommer alltid att stanna kvar eftersom Saturnus som söker konservera är själens yttersta ambition. Det här kan ha varit en våldsam människa i ett tidigare liv och som hårdnackat fortsatt in i detta liv med precis samma våldsattityd. Saturnus eller Kronos vittnar om kroniska krämpor, och här direkt knutna till psyket eller "själen" i en lägre mening.
Egyptiern Claudius Ptolemaios definierade själen genom astrologins Måne och Merkurius, Månen är den lägre sinnesbundna del som tillhör kroppen och kan leva kvar som ett spöke långt efter den yttre kroppens död medan Merkurius representerar den högre rationella sidan av själen och som har himmelen som sin hemvist. När medier "förlöser" osaliga andar som jordbundet hänger kvar och spökar, handlar detta om själar som fastnat i sin lägre, lunära nivå och saknar kontakt med sitt verkliga intellekt, sin högre eller rationella själ, som kan beskrivas som Merkurius, i hinduismen kallad Buddhi eller Intelligensen.
En snabb koll på norske mördarens horoskop utifrån Ptolemaios gamla definition av själen visar att det är ett riktigt uselt "klimat" i solsystemet för återfödelser när Joshua French väljer att återvända. Månen minglar med båda de naturliga illgörarna och jag är efter många år fortfarande osäker på hur "bra" en ond planet blir, när den pga. harmoniserande ascendent förklaras vara en välgörare i sin verksamhet. Som världen redan haft rikligt med tillfällen att konstatera, är Donald Trumps naturliga illgörare Mars en "verksam välgörare" där den stiger i Lejonet i öster, men alla kan ju se vilken tölp människan är!
Det "välgörande" är uppenbarligen att Mars är extremt lyckosam i vad den kan bäst: starta krig och blottlägga hur kluvet det onda Amerika är (de många fattiga och de få rika). Mars och Saturnus blir aldrig någon Venus och Jupiter hur "välgörande" de än anses vara ur ascendenttecknets perspektiv. Joshua French träder alltså in i en "psykisk värld" som är horribel och hans herakleiska Sol sjunker i sinnelagshoroskopet svagt och kraftlös i väster - dör en symbolisk död så att den kraftfulla oppositionen mot denna nedärvda, närmast kroniska ondska uteblir. Handlöst faller själen in samma ondska som den ägnat sig åt i ett tidigare liv. Och den högre eller rationella själen (Merkurius) sjunker också symboliskt i väster och befinner sig tekniskt talat i sitt fall i Fiskarna.
Faktum är att ett så här genomruttet "klimat", som gäller under flera dygn, rimligen representerar en "glänta i tiden" som hjälper oss förstå hur kollektiv karma fungerar. Här öppnas alla dammluckor och ner ösregnar det själar som i ett tidigare tillsammans bildat ett samhällsskikt, en klan eller något liknande, och som förbrutit sig våldsamt mot andra. För att ta bloggens slitna exempel med Andra världskriget och Nazityskland är det just en sådant här tidsfönster man skulle kunna föreställa sig när tiotusentals rasistiska nassar återvänder till den här planeten - många av dem dödade under Andra världskriget och därför fortfarande lika fast i sin nazistiska övertygelse om att tillhöra herrefolket som då de senast dog.
Hade jag varit statistiker med tillgång till folkbokföring skulle jag genast börja undersöka skillnader i kriminalitet mellan olika TIDSPERIODER av den typ astrologin antyder. Visste vore det intressant att få svart på vitt om det föddes fler brottsdömda dessa två dygn än under någon annan av det här årets fullmånar?
Med den spekulativa månascendenten i Jungfrun blir det välviljans Jupiter som äger 4e huset för hem och moder. Jupiter välsignar Venus - båda står i sociala Luftelementet - och med Jupiter (Lagen) i Vågskålarna får man en bra bild av moderns karaka (signifikator) i sitt arbete med att - framgångsrikt vad det verkar - påverka det kongolesiska rättsväsendet! Och med Jupiter som modersindikatorn blir det också intressant att notera hur hennes välvilliga natur baseras på att Vågdisponenten Venus står i 6e olycks- och oturshuset.
För denna 110%-iga MAMMA har sonen bara haft "otur", och det utifrån HENNES brutna Venus i olyckans 6e hus som hennes jupiteriska räddningsmission tar avstamp. (Återigen ser man hur värdefullt det är att bolla mellan planeten och dess underliggande disponent.) Historien som framtonar rimmar märkligt väl med fakta, trots att det "bara" är en spekulativ sinnelagsascendent.
Kanske är det att övertolka om man tillägger att Jupiter (modern) placerar sig i 2a huset eller Helvetets förgård - Hades port som egyptierna kallade denna sektor. Mamman lobbar alltså vid porten till dödsriket för att rädda sin dödsdömde son från att nedstiga i Helvetet. Symboliskt stämmer Oxens naturliga 2a hus för instinktiv äganderättskänsla och resurser väldigt väl med filosofens rationalisering av gamla myter. Med Hades såg han inget annat än vår egen värld med dess materiella fixering och när själen går ner sig i Dödsriket är det en omskrivning för att den föds genom ett moderliv in i vår värld. Det går inte att bli dödare än att födas till människa!
