Ayn Rand - ett intellekt perverterat av egocentrisk passion

Mänsklighetens allra knäppaste medlemmar är tacksamma studieobjekt för astrologin. Högt på listan över vrickat folk placerar sig författarinnan Ayn Rand och hennes pseudofilosofiska lära Objektivismen där hon argumenterade för total egoism. Det är intressant att amerikanska mediejätten CBS 2011 lät en skribent totalsåga Rand i 10 punkter som visar imbecilliteten i hennes tänkande som typiskt nog ändå har ett fotfäste bland USA:s företagschefer. (En radikal sajt påminner sarkastiskt om att kvinnan som hatade "parasiter" som uppbar socialbidrag själv slutade sina dagar som bidragstagare!)

Jag kommenterade ett horoskop med födelsetimma redan i maj 2011 men noterar först nu att födelsetiden 15.30 är en spekulativ efterhandsrekonstruktion. Jag har upplevt att spekulativa astrologer har haft fel varenda gång ett födelseklockslag senare upptäcks. Oddsen är tyvärr mot det intressanta översiktliga omdöme som en kinesisk prognosmetod från Mingdynastin gav detta födelseklockslag: HSIAO CH'U - "Tiden för litenhet och litenhetens begränsade förmåga att influera". Idag skulle jag tolka detta utifrån kommunismen som beslagtog föräldrarnas lilla apotek och reducerade dem till små och fattiga.

Det var här hennes hat mot kollektivism föddes och med åren derangerade hennes förmåga att tänka friskt. I den här nya granskningen ignorerar jag den dubiösa fysiska ascendenten och väljer istället intelligensens och den "objektiva" aktivitetens Sol som ascendent. 

Månen är nämligen osäker och kräver födelsetid för att placeras rätt. Ett psyke i expansiva Skyttens slutfas blir runt fem på sena eftermiddagen till den helt motsatta kontraktiva och reserverade Stenbocken. Som vi ska se pågår så mycket andra underligheter på den här himmelen att ett distorderat psyke antyds i kosmos på ett djupare och mer grundläggande plan än de sista prickarna över i:en som planeterna sätter i deras sätt att lyfta fram De Tre Kvaliteternas grundplan.

Hennes födelse visar en total avsaknad av Mörkrets kvalitet (Tamas) men det vore naivt tro att bara därför total upplysning utan ett enda spöke i garderoben resulterar!

Det är sant att Ljusets kvalitet (Sattva) drar mot medvetenhet eller sökandet efter förklaringar och inte sitter illa med någon som filosoferar. Den totalt dominanta kvaliteten är dock Rajas, passionen som hinduismen menar bäst beskriver den nivå människan som art ockuperar. (Sattva tecknar närmast en gudomlighets transparenta medvetande.)

Mixen av Passion och Ljus tyder på en passionerad dragning åt förståelse och tydliggörande. Kan man bättre beskriva det namn hon gav sitt tänkande, "Objektivism"?

Problemet, för problem är det, att Passionen innehåller så många problem att det rena ljuset knappast har någon chans att tränga igenom hennes genuint mänskliga sida. Hennes privata liv var så sjaskigt att det krävdes en rejäl självlögn av Ayn Rand för att inbilla sig att hon fattat objektiva och "rationella" beslut i sitt liv.

Se hur intelligensens Sol i det oerhört objektivitetssträvande Stenbocken är fullständigt belägrad av problem. Dels angrips den av Mars som visserligen är mindre fysiskt våldsam i venusianska Vågen, men ger en intellektuell krigiskhet som sätter frågetecken för Solen förmåga till objektiv sett Objektiv Blick. Dessutom kämpar Solen med sin planetära dödsfiende Saturnus, och eftersom den senare har Stenbocken som sitt ena härskarläge förstår man att det finns en inneboende knepighet i Stenbockens tecken som antikens visa människor genomskådat: det latinska CAPRI CORNUS visar getens nyckfullt stångande horn och dessa oberäkneliga och vansinniga utfall skär sig distinkt mot Saturnus som tecknar lugn och kontroll. Det är sannolikt själva det kroniska kontrollmomentet som får geten att spricka från tid till tid och sparka och slåss vilt omkring sig. 

Ayn Rands soltecken och i synnerhet ett år då härskaren själv kommer hem och bekämpar den (enligt Saturnus) oacceptabelt fria Solen är en mycket passande sinnebild för patriarker, onda diktatorer och annat folk som låter sin irrationalitet bli andras lag och verklighet. Det är lite av zodiakens syndabock eftersom Jordelementet synliggör så tydligt (och kännbart) den inre kampen. Hos Ayn Rand handlar oförenligheten mellan Sol och Saturnus i hög grad om självstyre eller att ha någon "förtryckarstruktur" som kommunism (eller i Sverige "staten") över sig.

Vattenbäraren har också Saturnus som härskare men när Solen ansluter sig till en härskare på hemmaplan uppstår INTE samma konflikt. Förklaringen är att Luftelementet är andligt och de synliga effekterna kan utebli helt. Men i tankevärlden kan individen utkämpa många strider om relationen mellan frihet och bindande ansvar till sina medmänniskor. Vattenbäraren representerar summan av alla individuella andar/Solar och då det är Luft istället för fysisk Jord behöver detta tecken inte snubbla på rent materialistiska grunder utan har mer kapacitet att se den intellektuella modellen bakom det materiella resultatet. Luft är objektivt friare än Ayn Rand ens kunde föreställa sig i sin "frihetsvädjan".

Den ryska judinnans programmatiska själviskhet kommer dels från komplexet i Stenbocken, förvärrad av Mars som vållar obalans i Vågskålarna, men framför allt på framgångsplaneten Jupiter i ego-principens Väduren. Sund vilja att lyckas kan inte kritiseras men här bekrigar Mars direkt Väduren från Vågen där Mars anses "skadad" (den härskar i Väduren), så denna krumma Mars ger direkt en sjuklig passion i ego-Väduren.

Och det är nu förmågan till LJUS förstörs. För Jupiter i störd passion är herre eller disponent över båda de sattviska tecknen Skytten och Fiskarna. Och i Skytten hittar vi intellektets Merkurius (och kanske psyket/Månen) medan Fiskarna handlar Vågens härskare Venus. 

Den mentala obalansen är via Vågens tecken markant! Obalansen ligger i att Vågen väger snett och tillmäter en ego-expansion (Jupiter är expansiv) som bara är vanvettig.

Denna galna tänkare kunde alltså inte Annie Lööf genomskåda utan betraktade som sin favoritfilosof när hon tillträdde som Centerledare!

Barndomens upplevelser av föräldrarnas förlust av sitt privata apotek lär ha inlett den är gradvisa degraderingen av intellektet. Eftersom klockslag saknas finns inga planetära cykler (dasha/s) att granska, utan man får nöja sig att se på den ytterst generella "livstrappan" med planeternas anknytning till åldrarna.

Månen 0-4
Merkurius 5-14
Venus 15-22
Solen 23-41
Mars 42-56
Jupiter 57-68
Saturnus, Rahu och Ketu 69-108

Jag har inte sett någon uppgift hur gammal hon var när familjens företag socialiserades, men om det var i verkligt unga år under Månen, emotionella överföringar från stressade föräldrar präglade Ayn Rand, är horoskopets brist på klockslag beklaglig. Det är ett helt annat känsloliv i hennes omogna Skytt (detta är ett universalistiskt tecken men härskaren Jupiter är "bara" i nybörjartecknet Väduren, kort sagt ännu inte förmöget att förstå en doktrin som socialism annat än ur egoperspektiv - "hur påverkar det min nu-situation" (vilket ur familjehemmets ständiga nu innebar en förlust av ägandet av apoteket). 

Tankarna går här till flummiga begrepp som "unga" och "gamla" själar. Astrologin tycks teckna vilka som för detta liv tagit sig "unga" uppgifter och vilka som använder för att göra "de gamlas jobb". Ett otacksamt jobb kan tilläggas, om landet likt Sverige praktiserar hat mot ålder och erfarenhet och där ett ständigt tjatande hörs om att det är en "mänsklig rättighet" att slippa bry sig om historia, tradition eller de äldre, för att sedan göra om precis vartenda misstag som föregående generation kunde var varnat för. Det är förstås möjligt att föregående generation var så lurad av materialismens rävgift att det inte finns mycket att lära från dem, men ett sådant land existerar väl inte i den upplysta västvärlden?

Kom den onde kommunisten när Rand var en ung flicka som utvecklat ett tidigt tänkande (Merkurius 5-14) ska inte Merkurius "skada" i Skytten överdrivas (intellektet kan vara som skarpast och mest sakligt i motsatta Jungfrun). Men återigen är det den likaledes "skadade" Jupiter, Merkurius disponent, som drar tillbaka klockan till ett mycket banalt ego-perspektiv. Hela intellektet arbetar från denna begränsade förståelsehorisont.

Skulle Ayn Rand ha varit med om kommunismens intrång i föräldrarnas liv under sitt första till femte år och Månen istället står i Stenbocken blir historien enklare: babyns sinne upplever mer eller mindre tydligt att livskraften stryps vid något tillfälle. Saturnus system kväser den individualistiska Solen. Familjens företag går under pga. den förutbestämda konflikten i Stenbocken, och det måste ha märkts i barnets omvärld.

Kvinnans öde var mest sorgligt men det har inte hindrat USA:s bästa satiriker - manusförfattarna bakom The Simpsons - att håna Ayn Rands bidrag till Amerika. Det skedde i ett avsnitt där familjen Simpsons oklokt skriver in minstingen Maggie på "Ayn Rands barndaghem" på vilket "Objektivismens" absurditeter visar sig genom den vanvård av småttingarna som där pågår. Tänk att Annie Lööf missade den popkulturella klassikern! (Sändes sent 00-tal om jag minns rätt.)

(Det finns kommentarer på nätet till den här episoden.)

Endre & det statistiska perspektivet

Brasklapp. En intressant händelseutveckling tecknad av DN där Ekots undersökning i sin tur undersökts av en annan programredaktion ändrar möjligen förutsättningarna! Läs med en nypa salt!

Lena Endre ifrågasätter det statistiska underlaget för påståendena om sextrakasserier inom scenkonsten (SvD, DN). Hur lämpligt kommer inte det uttalandet just efter min granskning av eventuella astrologiska särdrag i en grupp av 187 Nobelprisbelönade fysiker och matematiker 1901-2009 (öppnar i nytt fönster).

Inget av dessa snillen är förstås främmande för avancerad statistik, men för astrologen är det högst intressant att hitta en Nobelpristagare som exakt matchar Endres psykologiska profil i Stenbocksmånens tendens till avpersonalisering och formalisering (även om förvisso skådespeleri också innehåller steget där man fyller den nakna formen/rollen/kärilet med personlig energi för att animera fabrikationen).

Matematikern är ryske Igor Tamm (Nobelpriset 1958), och man behöver bara läsa några rader av hans Wikipedia-artikel för att inse att astrologin hittar guld - varje gång!

In 1945 he developed an approximation method for many-body physics.

Med approximering har vi övergått till siffertrolleriets värld, just den aspekt av teatertrakasseriets granskning Endre vänder sig mot. Approximationen är inte god nog enligt Endre. Statistik är inte verkligheten själv.

Ja, det är inte det här pöbelargumentet hon anför utan det lite mer raffinerade, att siffrorna är för vaga. Må det vara hur det vill med den saken, det astrologiskt intressanta är att Månen i Stenbocken märks så tydligt i hennes resonemang. Hon talar KVANTITET - exakt som fysikalismens och jordvetenskapens Stenbock älskar att göra! Endre prövar här stengetens normativa maktspråk (hårda data).

Parallellismen blir inte mindre av att både personerna föddes i det logiska soltecknet Tvillingarna, en informatör och desinformatör. "It takes one to know one."

Att hitta Tamms formalistiska stenbockssinne "fjärrstyrt" av en svårt angripen Saturnus i Vågen, precis som hos Endre, förändrar inte i sak den teori jag hade i det tidigare inlägget om den kända skådespelaren. Arketyper är inte låsta till bara en eller annan konkretisering, och för den som vill jaga biografiskt material om Igor Tamm törs jag nästan lova att där kommer att finnas tydliga strukturella likheter i privatlivet (Månen) med Endres livsväg. 

Inte minst att till den privata sfären ha importerat "världens former" (Stenbocken), vilket får den egna själen att förtvina eller åtminstone inta en undergiven roll ("auktoritetskomplex") inför människor med makt, och ett benhårt befrämjande av en objektivitetshysteri som är den här zodiaksymbolens forte och akilleshäl.

Att Stenbocken representerar Jordelementets idealisering kan man få en antydan om genom en annan kvinnlig Mån-Stenbocks uttalande nyligen, då Sandra Bullock sade om sitt privatliv att, "Det finns ingen sexvideo. Har aldrig funnits någon och kommer aldrig att finnas någon." (Expr.) Jag tror den uppmärksamme läsaren anar oråd inför en så kategorisk deklaration om vad som är och inte är verkligt. Men så typisk Stenbockens vilja att äga sanningen!

(Bullock är för övrigt också en Sol-Tvilling som i kombination med Mån-Stenbocken bildar en "rationaliserande" kombination av Luft och Jord.)

Vad som måhända fick Endre att välja bort den "hårda" världens exakthet för att likväl arbeta med matematisk precision i sitt rollgestaltande ses av den ökade innerligheten i Kräftan - ett känslosamt tecken.

Där ryssen enbart har den statistiskt sett sexstörda Mars i sårbarhetens sektor, expanderar Endre temat via utvidgande Jupiter. "Spotlight på sårade känslor," "excessivt patologiserande", et cetera. Men den här kombinationen i själsligt Vatten och dess relation till den torra och formalistiska Månen kommenterades i det tidigare inlägget.

Apropå den förhöjda förekomsten av "sexstörda Mars" inom hbt-gruppen i min studie (länken ovan), skulle det vara intressant att se om så är fallet också bland teaterfolket. Endre kanske tillhör en apart grupp, vars syn på sexualitet avviker från de övriga 11 zodiaktecknen. (Ett positivt fynd inom kategorin skådespelare gjordes här.)

Kanske har bloggen här hittat bekräftelse på den antika tesen att Mars är "debil" i Kräftans tecken. Om regelbundna bloggläsare påminner sig libidos "upphöjelse" i Stenbocken, där den biologiska driften anses stå under förnuftskontroll, är det lätt att förstå varför en debil Mars i Kräftan tecknar det motsatta.

Den vars drift regeras av den inkonstanta Månen är inte herre i sitt eget hus, utan låter periodvis driften dominera. Inför uppkomna problem kommer behovet av bortförklaringar - se vidare första inlägget om Endre och rationalisering.

Själen som ren spegel av världen

Vid sidan av den debila Mån-Skorpionen har Mån-Stenbocken ibland tyckts mig erbjuda uppseendeväckande fall av svältfödda själ som behöver "nödimportera" stoff från omvärlden. 

Är det för att dess underliggande herre Saturnus är så snål? Saturnus är underklassens planet i Indien. I grekisk mytologi är Kronos/Cronus så snål att han hellre åt upp sina barn än släppte fram en yngre generation gudar...

Mån-Stenbocken är som att säga att den själsliga visthusboden är tom när själen återföds som människa. Varför kan man bara spekulera över... Den här torftigheten tenderar också att fortplanta sig över i barnets föräldrahem där strikt förnuft råder och där "var sak har sin plats" (Saturnus och organisationsdillet.)

Jag föddes med Månen opposit Saturnus och i vad mån jag själv lider av snålhet vet jag inte. Vad jag vet är att jag kämpat mot (opposition) snåla gränsdragningar i mitt liv, samtidigt som jag lärt mig mycket om hur "realpolitik" fungerar.

Av de knappa tusen celebriteterna med känd födelsetid jag samlat under några år, gav sig följande märkliga trio tillkänna vid sökning på Månen i offentligt orienterade (invärtes tomma) Stenbocken. Jag ville se ett psyke dubbelt felfördelat genom att också krävde att Månen var placerad i anti-lunära saturniska 10e huset. 

Dvs vi talar om en själ maximalt hängiven åt den yttre världen.

• Charles Manson, mördare: Månen + Saturnus + Rahu.
  
  -Wow, den trippeln var inte vacker!

• Robert F. Kennedy, mördad amerikansk senator: Månen + Ketu.
  
  Notabelt: sjunkande i väster angriper den otäcka kombinationen Mars och Saturnus 10e huset, dvs Saturnus går till attack mot sitt eget tecken med hjälp av den för Mars unika 90-gradaren. Månen som "livets början och slut" aktiveras - mitt ute i offentlighetens 10e hus.

• Ron Howard, regissör: Månen + Rahu.
  
  Om Howard har jag sedan längre reagerat på att alla hans filmer är rent pro-amerikanska hyllningar ("Apollo 13") snälla (menlösa) och totalt politiskt korrekta. Detta var ungefär exakt det jag hade i tankarna när jag visualserade effekten av Månen i Stenbocken i 10e!
  
  Som några minns slog han igenom som ung skådis i tv-serien Gänget och jag, som var ett helt "saturniskt" programidé: som Saturnus klänger sig fast vid det förflutna, återupplivades här det amerikanska 50-talet (tidigt 60-tal?) på samma klichéartade sätt som några år senare filmen Grease.
  
  Det vill säga, den amerikanska, tvättade och tillrättalagda historiska bilden av vilka de var på den tiden. Så klassiskt Stenbocken: historia och historiens tendens att renodla linjerna, förenkla och behålla bara ett urval av det oöverskådligt myllrande nuet...
  
  En annan berömd Mån-Stenbock, George Clooney, gjorde sin regidebut just med en film som från början till slut stödde sig på REKVISITA, materialistiska former. (Har f.n. glömt titeln.) Det här var också helt i linje med Stenbockens sätt att investera psykisk energi i yttre ting, och tittar man noga på Clooneys rollval verkar han gå efter filmer där pengar eller prylar spelar en viktig roll. Möjligen har han börjat släppa den här räddhågsna tendensen hos en Mån-Stenbock att nödgas stå på egna ben, utan materiellt stöd eller "props".
  
  Clooney har Månen, Jupiter och Saturnus i Stenbocken i 12e huset för materiella försakelser - han sägs vara generös med dricks på restaurang, men ännu mer generös mot sig själv när det gäller att samla på slott i Europa... För en spinoff på den tanken, se horoskopet för en annan som impulsköpt för många slott, Nicholas Cage, och jämför hur Stenbocken beter sig där.

För att förstå vad jag vill komma åt i det här lilla inlägget, ber jag återkommande läsare minnas att jag ofta kallat Månen i Kräftan (dess härskarläge) för en "naturligt patologiserande" placering.

I extremfallet signifierar denna Måne en individ som helt lever instängd i sina egna fantasier, ungefär som en människa i en mörklagd vattentank börjar producera hallucinationer och inre fantasier efter att ha varit avstängda från alla yttre stimuli några timmar.

Mån-Stenbocken, misstänker jag, ser till att ALDRIG råka ut för den obehagliga utsikten att bli offer för sin egen inneboende subjektivitet! Den här typen av sinnelag ser till att ALLTID ha tillgång till information från omvärlden att konsumera. Det är härskaren Saturnus som driver ett sådant sinnelag ut mot världen, mot objektiviteten, mot kylslagen rationalitet - sagda realpolitik.

Månen är inte Saturnus fiende i det indiska schemat, men intressant nog upplever "kontrolldåren" Saturnus Månen som sin fiende! I detta omaka förhållande ligger djup vishet dold!

Tillägg

I en Expressen-artikel läser jag just att sångerskan Amy Winehouse spenderar för mycket pengar och "älskar allt från 50-talet". Ja, Fonzie och Gänget och jag, var det. Amy har inte en enda planet i Stenbocken, men se hur finurligt astrologin berättar historien den här gången:

Saturnus (bakåtsträvaren, traditionalisten) står här "upphöjd" i esteticerande Vågen och kastar därifrån sin långa indiska 270-gradersaspekt fram genom zodiaken tills den når det förhöjda libidots Mars+Venus i Kräftans tecken.

Och Kräftan är precis lika nostalgisk som Stenbocken, där möts dessa två poler som tillsammans (som patriark och matrona) bygger den materiella verkligheten!