Om SD dumpar nazi-looken kommer alla fåren

 

Den dag den siste SD-aren lägger ner sin typiska nazi-stil kanske de vinner över de idélösa sossarnas väljare. Särskilt Linus Bylund och uppkomlingen Andersson som ville skicka utlänningar tillbaka till Kabul är typiska exempel på Hitlerjugend-pojkar: pomadakammat hår, gärna en liten mustasch och en ful och hatiskt stinn blick som själens "viloläge" ("ögat, själens spegel"). Men även Jimmie Åkessons stil visar hur nazihåret kommit tillbaka på bred front. 

Det är förstås svårt att hävda lookens upprinnelse i Nazi-Tyskland: halva Hollywoods manliga skådespelarkår hade länge samma flottiga hår. Men kombinerat med en hämmad och uppenbart hatisk inre överspänning blir kostymeringen verkligt övertygande och passabel som Hitlerkopia.

Populärvetenskapliga tv-program är ofta tvivelaktiga eftersom populasen per definition är lättlurade köper allt med övertygande yta. Att sedan programmet bygger på DNA-forskning som bara publicerats i ett belgiskt magasin ger heller inte några vederhäftiga forskarvibbar, Jag noterar ändå den 12 år gamla texten eftersom Hitlers horoskop kan tolkas i linje med fyndet: han hatade sitt eget "blod" men projicerade det på judarna som ett grupphat. Vips var han folkmördare.

https://www.history.com/news/study-suggests-adolf-hitler-had-jewish-and-african-ancestors

Här slår bloggen två flugor i en smäll genom att båda jämför Hitler-kopian Linus Bylunds födelsedygn med Hitlers och samtidigt upptäcker Hitlers hat mot sitt eget DNA (en del skulle nöja sig att säga hat mot det egna barndomshemmet och en far som slog honom).

Synastri-kartan ritas ut som naturlig zodiak, med Väduren eller ariern som första tecken och "det universellt goda" (det högsta goda) som Skytten i 9e steget.

Hitlers fanatiska stridslystnad i just Väduren (Solen, Mars/Venus) är tydlig och blir bara värre av att Saturnus söker binda honom (mer om det strax). Väduren i dess våldsamma varianter ger både subjektiva och ofta tokgalna synsätt. Oturligt nog landade också intellekt (Merkurius) i samma tecken vid Hitlers födelse. I ett avvikande tecken hade fler perspektiv blivit möjliga, men detta är verkligen ett ensidigt, "besatt" horoskop.

Genom den indiska astrologins färre planetaspekterna blir de som ändå uppstår desto viktigare. Här är den hårdföra och rent sadistiska Saturnus i sårbara Krabban en problemposition. Svag på insidan men spelar stark. Särskilt som Saturnus kastar sitt trekvartsvarv framåt (enbart framåt hos hinduerna) och söker strypa Barnet eller Väduren. Är detta den onda barndomsmiljön?

Säkert, men inte enbart: Hitler var dödfödd men barnmorskan fick gång barnets andning efter en kvart-tjugo minuter! Skedde ett byte av själar under den tiden? 

(Se Edgar Cayces hypnosinformation med intressanta citat från hans transföreläsningar. Konsulterande får veta hur födelsen för deras kroppar som foster och deras själar ibland skilde sig många timmar! Cayces hypnosinformation hävdade envetet att själen är fri och att horoskop bara indikerar ett öde som presenteras för själens val. Detta är Platons dualism: själen är INTE en funktion av en fysisk kropp, det är en medresenär till den muterade ap-kroppen!)

Den naturliga zodiaken är acceptabel här - det Hitler vi talar om. I denna "grundprincipernas zodiak" hamnar barndomens Måne i expansiva Jupitertecknet Skytten, i 9e huset för "det högsta goda". Men för Hitler tillstöter halshuggaren och demonen Ketu. Att frigöra sig från alla bindningar - således en global (Skytten) förintelse av sitt "blod" (Månen står för blod och andra vätskor, inte röda Mars).

Sveriges nuvarande horoskop (baserat på födelseklockslag och händelsevis med Hitlers Vågascendent) råkar också få Ketu i 9e men nu med gränsdragaren Saturnus. Och det stämmer utmärkt: landet har pendlat åtskilligt men "friserar" ibland på ett frånstötande och rasistiskt sätt. Invandrare (som korsat Saturnus gräns) för inte en sportslig chans i Sverige om de inte är intellektsintensiva dataprogrammerare. 

För att inte tala om Sveriges syn på sina egna pensionärer (Saturnus) och de usla pensionerna som reducerar de sista åren till skit innan åldringarna släpas in i den vidriga löpande band-industri som är äldrevården blivit efter att nyliberalismen slog klorna i landet. Så viktig är Saturnus i Sverigehoroskopet att demonattacken från Ketu smutsar nästan allt landet företar sig.

*****

Att Linus Bylund är en copycat framgår tillräckligt tydligt av synastri-kartan. Till och med hans Mars-Krabba ("våld i hemmet" eller "våld mot smågrupper") har han övertagit från sin inspirationskälla, men via en mer direkt symbolik. 

Om nu SD-anhängarnas själar bokstavligen var nazityskar i sitt föregående liv kan man dock skönja en viss mognad. Den här gången avser de inte gasa ihjäl andra för att de själva känner sig så fula på insidan (i detta liv som en tilltagande upplevelse att landet svikit dem). Själarnas framsteg syns i att Partiet numera tycker det räcker med att skicka invandrarna till något annat land. 

Den svenska befolkningen har långt från någon allmänt spridd förståelse av hur Överheten alltid sugit ut folkflertalet, åtminstone sedan jordbrukarsamhällena uppstod. Vinnarna i den primitiva kampen har alltid lyckas flytta massornas uppmärksamhet mot skenbara problem och fått underklassen att starta inbördeskrig.

Sveriges Överhet sitter säkert i sadeln tills vänstern blir mer radikal än Magda Andersson någonsin vågat tänka. Hon sitter nog säkert också, för det finns ingen återvändo för ett land som degraderat hela befolkningen att bara tänka på sin egen ekonomi och levnadsstandard. Den globala rovkapitalismen äger fett - det svenska folket tänker inte ens sina egna tankar längre. De har skickligt blivit manipulerade. 

Därför är varje tanke om radikal förändring för Sverige ren utopi. Landet sitter fast i det globala rikemanssystemet. Det går faktiskt inte att montera ned dessa system med den låga kaliber som måste till för att bli en av de superrika, och det är dessa som sätter agendan. Därför tycks mänsklighetens enda räddning vara Klimat-Harmageddon, slutet på den ägandefixerade världen som vi kände den. Katastrofer vitaliserar och Väduren har definitivt sin plats i zodiaken som menar sig beskriva helheten både i det timliga och det eviga.

Bonusspaning: "den svenska polariseringen"

Dagen efter detta skrevs för senare publicering visar sig i AB en politisk kommentar från Anders Lindberg. Han anar en ond framtid för landets fria ord. Dessförinnan har Expressens Johan Hakelius skämtat bort allt alltmedan han pompöst förklarar att han själv inte röstar av omsorg om sina läsare, de ska veta att han skriver från en plattform bortom partipolitiken. Det kallar jag hybris och falsk produktinformation! Expressen stängde in Hakelius text bakom betaldörren efter något dygn så att strösurfare slipper se den.

L och H, två i polarisering och båda har rätt. Men Hakelius har ett problem som viftar bort "nålsticket" - flamset om rugby-knuffar mot journalister som han tar ur ett större kontext. Han saknar Lindbergs ljusa horoskopiska kvaliteter och dras tvärtom mot det astrologiska mörkret. Han väljer den reaktionära sidan som kämpar för rådande ordning. På den sidan finns pengar nog att utveckla en mörkrets läderhud som visserligen är okänslig för "nålstick" men heller inte ser en meter framåt i sitt självgoda mörker. 

Ett horoskop är inget annat än en approximation av själens tillstånd och tecknar ett matchande livsöde.

*****

Skribenternas placeringar för de 7 klassiska planeterna:

vänsterrösten: 4 ljusa (Sattva guna) / 1 mörk (Tamas guna)
högerrösten (fejk-neutral): 3 ljusa / 3 mörka

Slår man ihop Ljusbringaren och Mörkerspridaren får man astrologins tredje kvalitet, Passionen (Rajas guna). Hinduerna tycks betrakta den som en egen men jag menar bestämt att det bara är vår illusionära världs blandning av en pre-kosmisk ljus/mörker-dualism som ger upphov till fenomenvärlden. 

(Den allmänt accepterade Big Bang-teorin formulerades av en kristen forskare, gissa om han tänkte på motsättningen Gud/Djävulen eller Lucifers fall från gudsstaten som det skeende som just föregick Big Bang. Dualism är polarisering och någon måste falla för att den positiva och den negativa polen ska kicka in och börja göra sitt, föda ett kosmos - för den som saknar förmåga att ta till sig metafysiken bakom världens yttre hölje.)

Total passion i ett horoskop ger gissningsvis en plågsam upplevelse eftersom benägenheten då blir att kastas vind för våg av vartenda sinnesintryck så att själen måste uppbåda all kraft för att inte bli överkörd av denna obeständiga och ständigt växlande värld. Sinnesdata blir då överväldigande viktiga och det är bloggaren oklart hur t.ex. intellektets Merkurius kan fungera mot en så ensidig bakgrundsfond. (Ämne för specialstudie!)

Utvikning. Den kortlivade statsministern Magda A hade för mycket passion och INGET av mörkrets förmåga - mörkrets goda kvalitet - att "spjärna emot" ("stand one's ground"). Det kan förklara hennes panikrusning i famnen på NATO-USA så fort Putin pruttade.

Det var så ovärdigt Sverige och dess goda ambition att förhålla sig neutral i världen, om än hycklande, givet landets illa dolda favorisering av allt amerikanskt. Men det ligger åtminstone ett estetiskt värde i skickligt utfört hyckleri, det som skedde under Magda var bara eländigt.

Man kan förstås  peka mot en större förutbestämmelse inom vilken Magda bara var ytterligare ett instrument: demonen Rahu på väg genom Sverigehoroskopets väduriska folksjäl tycks sammanfalla med ytterligare tecken i tiden och matchar landets turbulenta inrikestillstånd. Landet Gud "glömde" eftersom landet valde materialism framför Gud, dvs. ställde sig utanför och över den universella morallagen. Landet med västvärldens mest groteska hybris.

vänsterrösten: 2 passion
högerrösten: 1 passion

Passion uttrycker den mänskliga existensens dilemma, att slitas av två informationskanaler och själv tvingas ta ställning. Som synes är Hakelius inte mycket för att lyssna till förändringar i tiden (Passion). Hans enda passionerade position är Mars i Stenbocken och det tecknet är en paradox eftersom dess passion är till det bestående, det konservativa!

Båda pennorna har ett mått av passion, vilket skyddar mot extremism, men Hakelius är troligen den listigast maskerade reaktionär högermedierna haft. Även om han besitter Ljus är Mörkret så baktungt att det reaktionära draget vinner med betryggande marginal. 

Se noga på hans inre ring i synastri-kartan: Solmotorn i ljusa Skytten - som han delar med Lindberg - skär ihop när den ska röra sig framåt eftersom den solära verksamheten mot och för framtiden växer ur det innevarande Men denna sol har som fundament/disponent en konservativ Jupiter-i-Mörkret, i Lejonkungens tecken. Denna Sol vill bara ta med sig sin komfortabla privilegieposition till framtiden, inte alls ändra något! 

Jämför med Lindbergs oslagbara Sol i Ljuset grundad på Jupiter (en ljus planet) och hemma i sitt positiva härskarläge med Solen. Detta är tecknet på en sann visionär och säkert därför han drar till sig så mycket hat.

Hakelius Jupiter i Lejonet tecknar (förenklat) en förmögen individualist och föder sagda tanke, att den som har det gott ställt nu också vill ha med sig sina privilegier till den framtid Solen i Skytten tror sig röra sig mot. Hakelius Måne (sinnelag) i Skorpionen mörklägger ev. bättre vetande genom rejäla insynsskydd.

Detta är den astrologiska kartritningen för en blind dåre (om än fylld av godmodighet och Lejonets självtillit gränsande till hybristisk överskattning av sig själv). Hakelius karta är typisk för den Överhet som kommer att göra slut på västcivilisationen. För mycket status quo för att vara av nytta. 

Det är radikal förändring (Ljusets kvalitet) som krävs och Lindbergs karta är därför en överlägset bättre stigfinnare! (Och det säger jag fast jag inte alls håller med om allt han säger, jag avvisar hans åsikt om kungahus kontra folk, men i termer av äkta humanitet tillhör han landets mest äkta samtidskommentatorer).

Kanske spelar astrologiska kvaliteter inte längre någon roll, kanske har Naturen redan avgjort saken och kommer att utplåna stora delar av DEN HÄR mänskligheten. (Den kommer att följas av en annan.)

USA-stödda diktatorn Pinochets "förorenade Luft"

Medan AB:s Wolfgang Hansson har fullt upp med att sprida USA:s lögninformation om Kinas förvisso tuffa tag mot uigurerna för att bättre inlemma dem i Kina (en isolerad avkrok som det är), väljer jag att lyfta fram Hanssons älskade USA och dess stöd till högerdiktatorn Pinochet i en tid tid då USA konspirerade mot diverse mellan- och sydamerikanska länder som föredrog socialism framför USA:s kapitalism.

(Jag nämnde nyligen, i neutrala ordalag uigurernas öde, och man kan tänka sig att Hansson tjuvläser den här bloggen eftersom hans krönikor blivit allt mer konventionella och ur led med tidens riktning. Det kanske behövs en astrologs aningen dimmiga utsagor för att visa vägen... )

Eftersom astro.com har ett AA-rankat födelsedatum på denna "norra halvklotets värsta ledare" (efter Hitler) måste även denna karta ingå i Sideriska siktets fortgående studie av åtminstone astrologins grova riktlinjer. Diktatorn kommer kusligt nära Wolfgang Hansson själv eftersom det handlar om en bedövande mörkläggarmentalitet där tecknen av Tamas guna, Mörkrets kvalitet, ger en antydan om en som vill rita upp en diktatoriskt fastlagd kurs och sedan kalla detta rigida system "frihet" genom att rikta sin enda ljusbringare (Solen) mot dessa mörkrets kulissväggar.

Pinochet har visserligen bara planetär aktivering i tre av de fyra "var sak på sin plats"-tecknen men det tomma, Ox-ascendenten har sin härskare Venus i mörker, svagt och ofta despotiskt lagd i Skorpionen så här är ett av de sällsynta kartor där verkligen allt är mörker och död för oliktänkande. Fatta att USA gillade den här mannens socialismhat och villigt hjälpte till "destabilisera" Chile på 70-talet!

Detta är också nyliberala Annie "mer-åt-de-välskodda" Lööfs gamla favorits favorit. Margaret Thatcher gillade förstås Pinochet, vilket inte räddade diktatorn när han insjuknade i England och Spanien där lät arrestera och slutligen få honom utlämnad. Pinochet hade låtit avrätta mängder av spanjorer som befunnit sig i Chile när CIA och Pinochet torterade av mördade som värst, så Spaniens omdöme om den lömske ledaren skilde sig en del från Thatchers.

Eftersom de tre kvaliteterna i den hinduiska kosmologin är ett mer primitivt tillstånd i det tidiga kosmos och de fyra elementen dyker upp först i nästa stadie, styr därför Mörkrets kvalitet tolkningen av Pinochets påfallande luftiga horoskop. 

Utan fingervisningen från det underliggande Mörkret hade det varit svårare att säga något om hans stora Lufttriangel som ju också gett tibetanerna dess "landsfader" Dalai Lama (låt vara att andra planeter ingår i lamans triangel). 

I båda fallen stämmer astrologen Charles Carters varning: denna treställighet rör ihop individens öde FÖR MYCKET med andras öden. Man skulle faktiskt kunna tala om Dalai Lama som en välvillig diktator för "Tibet i exil". Pinochet är en mer regelrätt ond diktator vilket påminner på Platon (igen). Demokratins uselhet överträffas bara, konstaterade denne Store Tänkare, bara av den tvehövdade diktaturen som kunde vara riktigt dräglig om folket hade turen att få en god man i ledarposition men fullständigt elände för folket om en ringa människa utropade sig till envåldshärskare.

Platon resonerade sig naturligtvis fram till varför demokratins brister var så avsevärda att t.o.m. en god diktator var att föredra, men hans analys verkar ingen i Sverige ha läst, att döma av alla de fladdriga och blodfattiga hyllningar till demokratin jag läst i svenska medier sedan tonåren och livet igenom. 

Det är som alla i Sverige bara gissar och fejkar sakkunniga. Det brukar bli så när ett land nästintill förbjuder religions och dess släkting filosofi eller begränsar dess inflytande på folket. Gissa vilka som gärna vill ha det på det viset?

Ett sista ord om Pinochets horoskop. Det är flera faktorer som drar ner nivån på en karta (och förmodligen kritiska lägen där helheten brister). När det kommer till Pinochets förmåga att tänka ser jag en risk med denna Lufttriangel just vid intellektets Merkurius som i Vågen faktiskt är diktatorns atma karaka (precis som den här bloggaren) men tyvärr inte (som bloggaren) i den goda lyckans 5e hus (för korrekt intellektualitet) utan i det obskyra 6e huset som representerar olyckor och fiender. 

Jag har inga "bevis" för det, men några horoskop som åtföljer personer med dubiös tankeskärpa har haft Merkurius i detta olyckliga hus. Inför vådan att ändå framställa några slumpmässiga observationer som någon naturlag viker jag en minut åt ett snabbtest: Merkurius i 6e för de få Nobelpristagare jag har klockslag för? Hur ser det ut?

Av 103 Nobelpristagare med känd tid för 1/12-del (8,5 förekomster) ha Merkurius svag i 6e om allt bara är slump. Sju stycken visar sig ha husplaceringen. Återigen visar sig kvantitativa studier ha väldigt lite att göra med astrologin som tolkningskonst! Det astrologen kan tänkas urskilja utspelar sig på en betydligt mer eterisk nivå än den grova världsbild som tillhör siffernissarna.

I Pinochets fall är Merkurius dubbelt olycklig eftersom den inte bara är svag i tecknets sista och döende grader (skt: mrita), placerad i ett av de onda husen UTAN OCKSÅ ska tjäna som fundament för sinnelagets Måne!

Och detta sinnelag behärskas av närheten till Saturnus som naturligen drar mot stränghet som den Stora Illgörare en här. 

Bara dessa punkter i Luft antyder en sjukt intellekt med skeva värderingar i klass med Thatcher och USA:s självbild där de anser sig ha rätt att kuppa bort länder i sin närhet som "tänker fel".

Jämför Pinochet med USA:s värsta massmördare någonsin och se hur "chanslösa" båda himlarna ter sig. Det ska till en makalöst stark själ att göra något konstruktivt när ödeslotten (hela horoskopet) innehåller så mycket fallgropar...

*****

Noterat

Inlägget skrevs fredagen 2/9, dygnet innan Expressen-Hakelius också kommer på tanken att namndroppa Pinochet (i ett vidare sammanhang). Det är Kosmos som i sin rörelse vevar fram tänkandet och människorna som efter förmåga "kanaliserar" det givna. Tillvarons beskaffenhet - i den fallna världen - är således en förklaring till att en så pass inaktuell figur som Pinochet plötsligt dyker upp samtidigt på två håll i ett lilleputtland. 

Däremot finns inga astrologiska kopplingar som förbinder de båda namndropparna, men å andra sidan är Hakelius tidpunkt okänd. Det skulle kunna vara en konjunktion av ascendent och något i undertecknads karta som återspeglar detta makro-mikrokosmiska förhållande (3 inlägg om H:s horoskop tidigt på bloggen). 

Åtminstone finner jag ofta Hakelius sardoniska texter underhållande och det talar för att någon slags överlappning på högre höjd. Nya H-krönikan expanderar helt och hållet på det Sideriska apropå valdagshoroskopet sammanfattade med "ännu en klassisk 'proteströstning' från svenska folket". 

En helt annan sak att H har stöd av Jupiter och därmed konsumerar livets goda i detta liv (Storfinansens Jupiter stöttar H som Sol, som ledarfigur). Bloggaren, å sin sidan, ser i detta liv välmågans Jupiter som människoblivandets värsta fiende... Allt har sin tid.

Eftersom H-krönikan tar Jan Guillous som måltavla för dess ironier kan en okommenterad synastri (2 kartor i parterskapsjämförelse) vara på sin plats. Speciellt som H anklagar G för att ha suttit till bords för länge med privilegierade maktmänniskor av s-märkt typ, vilket är exakt av hans Sol/Jupiter säger att han själv gör (fast med andra bokstavs-sjukdomar). G, med känd födelsetid/ascendent får äran av den inre kretsen och H blir satelliten i den yttre:

Okommenterad... Något måste ändå sägas. Se Guillous livskrafts Sol och den Rike Mannen (Jupiter) i en "disconnect" med varandra. Detta, tillsammans med Solens svaga utgångsläge i dåliga 8e huset stämmer väl med att G lämnar den klass han föddes till och blir radikal grävande reporter. Att Solen och Jupiter hamnar disjunkt är inte hela världen. Solhjärtat bultar på även utan rika sprättar. Hakelius däremot, ser helt beroende ut av sin nära koppling mellan Sol och Storfinans eftersom Solen i sig kantrar mot Månen i dödande Skorpionen, en långt mer plågsam fnurra på tråden på den stjärnhimmelens internkommunikation.

Ur Guillous ascendentperspektiv blir Hakelius sinnelag i Skorpionen mest som en irriterande fluga i författarens liv, den väl maskerade konservatives hela sinnelag klassas enligt Guillous perspektiv som en sjättehusföreteelse, en olycka eller t.o.m. fiende till det Guillous själv representerar, dvs. vad fransosens Tvillingascendent idealt bör stå för: korrekt kommunikation utan Skorpionens giftiga efterslängar. Nu är Tvillingascendenten en av zodiakens viktigaste och långt ifrån alla av dess innehavare lever upp till "det högsta goda" som här blir Vattenbäraren i 9e huset (siktet på hela mänsklighetens förverkligande i opposition till enskilda, flamboyanta Lejonindivider - Vattenbärarens motpol som helt saknar intresse för folket som helhet). 

Men Guillou har ascendenthärskaren Merkurius i exakt opposition till ascendenten vilket kan innebära att just oppositionen gör intellektet till hans sparringpartner i livet i den mån han inte projicerar Merkurius på alla andra. Och en framgångsrik journalist- och författarkarriär tyder knappast på att han hållit Merkurius på armlängds avstånd. Merkurius är väl integrerad med ascendenten och påverkar denna självbild. Merkurius prominenta position har vidgat Tvillingarna från enbart sakkunskap till Skyttens mer visionära om omfångsrika mentalitet. Hur detta kan vara trots att båda G och H har samma Skytthärskare, Jupiter-i-Lejonet, kommer att framgå nedan, men enkelt uttryckte fyller de helt enkelt inte samma funktion i de båda kartorna).

Varje tecken i zodiakens första planhalva vidgas i motpolen i andra hälften. Zodiakens skapare tycks definitivt ha haft någon evolutionär tanke, och därmed blir G redan med primitiv solteckensastrologi en mer utvecklad version av H:s soltecken Lejonet. H har visserligen Solen i expansiva Skytten men är beroende av Stora Pengar i Lejonets tecken, det är i individualitetens 2a akt som låser honom och hur kavajer av tweed krävs för att förhöja individualiteten. 

G är redan förbi det stadiet, om än inte vid födelsen så väl genom livets framfart. Han intresserar sig mer för universella frågeställningar: Merkurius-Skytten och G:s soltecken Stenbocken tillhör båda zodiakens 3e universalistiska akt. Men han var inte alltid universalist: Soltecknet grundar sig på Saturnus som här befinner sig t.o.m. mer primitivt än i individualistens 2 akt, den står i blott "personliga" Oxen - de personliga tillhörigheternas tecken (skymtade länge i G:s liv i formen av jaktgevär och vinsamling och kanske också annat han samlat på sig). 

Men denna bas i simpelt ägande är hans olycka (Mars nära Saturnus och båda i den världsliga förlustens 12e hus). Saturnus uttrycker sig dessutom genom den svaga Solen instängd i 8e "onda" huset, och livets omildhet i den unge Guillous liv (som han själv beskrivit) kan tänkas ha aktiverat hans mer universella kapacitet.

Hakelius har inte rört sig en meter framåt i sitt liv: det är lite väl privilegierat att ha Jupiter med sin dagverksamma Sol och den "rundgång" som bildas av en "ömsesidig reception (var och en i den andres hemmatecken). Ett bekvämt liv och bekvämt jobb resulterar - och gott om tid att via den giftiga Skorpionmånen ironisera över arbetarklassen (och dess förvisso varierande grad av korruption). H:s smarthet ligger i mörkläggning i flera nivåer av vad han egentligen tycker, krönikorna är välgjorda aktstycken som döljer H:s egen hemvist eftersom den knappast går hem hos svenska folket (pst, Storfinansens Jupiter).

 

PS. Den som noga jämför kartorna positionerna hos G och H upptäcker att de kanske ändå inte står så långt från varandra och det är därför H finner G så passande att häckla. Den springande punkten här är nog "H på fina middagsbjudningar med landets Gamla Pengar" vilket H i skam gör om till en historia om "G:s sittningar med högersossarna i makteliten". 

Jag säger "högersossar" eftersom jag aldrig hört G bestyrka sin tillhörighet med vänstern annat än att han som god medborgare betalar sin skatt. Och med S-politiken är den skatten numera inte särskilt betungande för de välbeställda. Annat hade varit om G diskuterat radikal socialism av olika slag i sina texter. Men det gör inte ens V längre...

Skorpiondrottningen Lana del Rey

Sångerskan är ett stämningslägenas geni. Har återigen lyssnat till hennes "Young and Beautiful" och Wikipedia skriver om den här melodin från filmen om den store Gatsby att den, mött ett ubrett hyllande från både kritiker och publiken. 

Och: "Den kanadensiska tidskriften National Post sade att sången tar vid där hennes 'Video Games' slutade och uppgav att sången hade med boken att göra på grund av dess 'resonans med en besatthet av förgänglighet och det goda livets flyktighet'."

Jag skrev så sent som den 6 juli om  Lana del Reys horoskop i kontext av USA:s suicidala nationalpsykologi, men observationen från inlägget tål att upprepa: Vattenelementet är syndens element som tecknar själens avfall från sin essentiellt rationella natur. 

Ett horoskop där Vattnet spelar förstafiolen
och där Drakhuvudet på toppen manifesterar
Mars i Fiendens eller Olyckans hus,
ett psykologiskt dystert hus

Vattnet är "upplösningens" element och om Kräftan är fruktans och självbevarelsedriftens tecken är dödens Skorpion en intensifierad FASA där sexualitetens drivkraft helt tar över, vilket ger oss så väl "drivna" brottslingar, paniska chefs- och karriärtyper som kämpar mot den hotande döden eller bara normala sexvrak, missbrukartyper eller mentala haverier.

Jag hårddrar naturligtvis elementets negativa egenskaper här, men det är värt att notera att Lana del Rey både kombinerar dödens Saturnus och Månen för "livets slut" i Skorpionen och den flyktiga lyckan - Venus stigande i öster i Kräftans tecken. 

Kan någon enda läsare av den här bloggen längre tro på den västerländska zodiaken. Den är helt ute och cyklar pga. misstaget med att binda fast zodiaken vid planeten Jordens årstider  och sluta observera de eviga och stillastående emblemen i himmelen - det gudomliga tilltalet till mänskligheten. Man måste backa tillbaka 2.000 år där västerlandet spårade ur och, som den här bloggen, ta upp den tappade tråden.

Det är rätt intressant att kåsören Johan Hakelius enligt förra inlägget begår en väldig tankefadäs (inte den första) när han talar om rädsla. Kan det ha att göra med att hans eget horoskop rymmer en nästan panisk låsning mellan Hamlets svåra alternativ, "att vara eller inte vara" - Lejonets liv eller Skorpionens död? Och man har en riktigt stark konflikt mellan två motiv, kan det skära sig redan i försöken att avhandla dem.

Det ser ut som om glädje och sorg, Eld och Vatten, är ungefär jämnstarka i Hakelius karta, och man känner ofta igen Eldens och kanske särskilt Skyttens okuvliga skämtlynne i hans kåserier. Men det finns en Skugga...

Närapå ett renodlat horoskop av
"sensationalistens" typ - leva för livsstil,
ögongodis och omtumlande känslor

Kungens lilla kråka skulle ut och åka

Så det här är vad AB betalar för när de behöver en städpatrull att spola bort den unkna stanken efter tidningens dubiösa Juholt-avslöjanden. De köper en raljant Hakelius-krönika som totalt snubblar i tanken när den avgörande slutknorren ska spika läsarperspektivet:

Men den här drevdebatten: är det inte märkligt att den alltid handlar om att alla­ sprang åt samma håll förra veckan, aldrig­ om att alla anstränger­ sig för att glömma vissa­ saker den här veckan?

Jag vill påminna om att Hakelius horoskop inte saknar sina problem, visionens Eld må vara för handen och ibland är skärpan fenomenal. Men ibland sätter organisationens dystra Jord käppar i hjulet och den fluffiga pajen sjunker ihop.

Det dunkelt tänkta blir det dunkelt sagda och den här slutknorren saknar underliggande logik. Därför funkar den inte.

Alla sprang inte alls åt samma håll förra veckan; det uppstod snart en stark motreaktion vartefter drevets argument synats. "Motdrevet" har inte ens registrerat i Hakelius föreställningsvärld.

Och hur skulle drevdebatten denna vecka kunna handla om glömska under samma vecka? Hakelius begär det orimliga av det mänskliga medvetandet, att det är schizofrent lyckas vara både omedvetet och medvetet på samma gång eller sätter tidlinjen ur. 

Enkelt uttryckt: han svamlar bara, precis som alla andra borgare som nu söker sopa igen spåren efter sitt platta fall. 

Tur för Hakelius att han höll sig utanför stan förra veckan, just som socialdemokratins stockholmsbaserade högermaffia i maskopi med borgarna sökte kuppa bort Juholt på petitesser och rena lögner! Därmed är han ju garanterat inte en misstänkt chic-radikal konservativ eller hur nu ränderna är ritade. 

*****

Vi har så många tidigare liv i kappsäcken att i kritiska tider skilda tendenser ur vårt historiska bagage börja slita i oss. För egen del har jag gjort upp med ett överklassförflutet i ett tidigare liv och sett dess förljugenhet som också i detta liv läckte igenom och gav en disposition som bara sökte sitt eget, år efter år.

Det är väl att kunna lägga ut sig själv över världshistorien för att den vägen få distans och insyn i vad allt det här (Livet) egentligen handlar om!

Ofrivillig humor

Följande är möjligen utfört med samma omedvetenhet som när George Harrison nynnade på den gamla flicktrion Chiffons "He's So Fine" och trodde sig ha kommit på "My Sweet Lord" (som han sedermera fråntogs alla royalities för).

Den 29 september inleder jag ett inlägg med stycket,

Aftonbladets Johan Hakelius hamrar med ett snärtigt slag in sin poäng om normaliseringen av mentalsjuka människor i vårt marknadsliberala samhälle. Det är ett redlöst sjukt samhälle drivet av ett näringsliv som gärna produktifierar vad vansinne den sjuka själen än kommer upp med.

Redan den 1 oktober har händelsevis samme Hakelius kommit på att vi lever i en girig tid där inget kastas bort: 

"Varenda liten idé får det att rassla i undervegetationen av spårande entreprenörer. De limmar på varje tanke, som en drever på leverpastej. De vänder och vrider på allt de hittar. De är inte intresserade av om det de finner­ är bra eller dåligt. De är inte intresserade alls av det de hittar, i sig självt.

De är bara intresserade av om det kan massproduceras, förpackas och säljas." (AB)

Under andra omständigheter hade parallellismen inte varit bestickande. Det är ju när allt omkring tankar värdiga en revolterande fjortonåring jag satte ord på och därmed ofta tänkta och nedpräntade.

Sen lägger Hakelius ut texten lite mer, på sitt sedvanligt skickliga sätt och det går därför inte att hävda att aktstycket faller kort om en rewrite eller föreslå honom att dela sitt tidningshonorar med en påver och Fas 3-färdig idéhistoriker som saknade Hakelius driv när det gällde att positionera sig - just för att han tog på allvar de värderingar som så många i prettoradikaler bara koketterar med.

Men väl bekomme, Hakelius, glad att kunna bidra med ett vitalt uppslag!

*****

Apropå den sedermera svårt skrivkrampande Vilhelm Mobergs födelsehimmel kunde bloggläsarna redan 2009 inhämta funderingar om det majestätiska Sol-Lejonets problem då den torra gränsdragaren Saturnus från dödens Skorpion förnekade Lejonets ohämmade utflöde av originalitet.

Och det bara så råkar falla sig att Hakelius egen födelsehimmel i något modifierad form upprepar frågan om originalitetens sårbarhet för lägre och dunklare drifter. Som att förtjäna brödfödan. Se här:

Den magnifika stora välgöraren Jupiter, en eldplanet, är en nog så god inhoppare för Solen i Lejonet som tecknets herre! 

Och istället för Mobergs in i märgen frusna Saturnus i dödens och avundens tecken Skorpionen verkar Hakelius från en remarkabelt missnöjsam grundnatur i formen av det fallna psykets Måne samt välmågans Venus i Skorpionen.

Och häri ligger förklaringen till många av hans dräpande formuleringar! Först Jupiters optimistiska "höja till skyarna" eller blåsa upp ballongen och sedan, poff!, sticka hål på den riggade scenen. Om och om igen konstruerar Hakelius sina texter utifrån den mallen. 

Det är förstås den permanentade spelplanen som brukar tillskrivas Mörkrets kvalitet Tamas guna (Skorpionen, Lejonet) som ligger till grund för en så pass systematiserad arbetsmetodik. Styrkan hos de "fixerade" tecknen är just att de jobbar efter en fast mall. Men det är också rigiditeten som vållade Moberg sin skrivkramp och eftersom kreativitet var själva hjärtat i hans livsväg tvingades han ända vandringen, när den skoningslösa Saturnus i sin skepnad av Liemannen sade att det var dags.

Vatten är ett kallt element och kräver eld för att leva. Det är troligen därför vi har så mycket missbruksnaturer i sorgens element. De behöver bränslepåfyllning utifrån, i sig själva är de bara miserabla. Lyckligtvis för Hakelius står och faller han inte med frågan om han äger en kreativ originalitet, för han är inte född i Lejonet. 

Jupiter i tecknet indikerar istället att en förmåga att positionera sig som Lejon, auktoritativ förgrundsfigur, och månne med just kreativiteten som attribut. Minns Anders Lundin och Christer Björkman, två Sol-Lejon som till sist tedde sig som rena fossil i sina roller som allsångsledare och schlagergeneral eftersom det fixerade och positionsmedvetna tog överhand över det som ger Lejonet dess djupare mening: dess koppling till den andliga världen vars språkrör den är utvald i zodiaken att representera: "Kung av Guds nåde".

Utan att i detalj argumentera för mina intryck av planeterna vill jag föreslå att Hakelius Sol i Skytten, disponerad från just Jupiter i Lejonet, sedan länge övergivit troheten mot Lejonets princip - fastän dessa båda har en fantastisk ömsesidig reception - och numera gör som enklare Skyttar som hålls nere av tröga komponenter i horoskopet plägar göra: i linje med sin kunskapstörstande natur flänger de runt, men baktungheten från t.ex. en stark Tamas får dem att nöja sig med att från skrivbordet dammsuga nätet efter "varenda liten idé [som] får det att rassla i undervegetationen" i deras psyke, om psyket som i Hakelius fall är ett sataniskt fall av drift till det materiellt välbeställda livet.

Giriga Månen i Skorpionen med pengarnas Venus - båda attackerade från den hånleende Satan mittemot (fixstjärnan Algol) - illustrerar inte bara skribentens onekliga förmåga att skriva med udd och attityd, utan bjuder på en viss analogi till fenomenet med Mobergs blockerade kreativitet. 

Skrivarverkstaden Lejonet/Skorpionen med dess här mer nyanserade variant på den kontrastälskande dramadrottningen indikerar ett institutionaliserat format - Hakelius som varumärke om man så vill - och det enda livsmotorn Solen här gör, är med Lejon-jupiterierns fäbless för bekväm skrivbordsradikalism skanna nätet efter andras idéer att kapitalisera på. Dag-till-daglivets Måne i Skorpionen är kylslagen och hungrande, och Jupiter alltför tillvand en plats i Solen för att våga förlita sig på ett eget genomflöde av inspiration.

Det här är egentligen inget konstigt. Många branscher handlar bara om att bläddra i någon annans produktkatalog och sno det göttaste. Det är kort och gott samma arbetsmetodik som vilken allmänjournalist som helst. Genuina infall från högre himlar är aldrig garanterade (Uri Geller såg sig tidigt nödsakad att bädda in sin fluktuerande men genuina gåva i en show med riggade trick).

Det verkar med andra ord inte bättre än att Hakelius faktiskt beskrivit sin egen arbetsprocess när han hade roligt åt de profithungriga entreprenörerna! Och den totala omedvetenhet som Tamas guna höljer psyket i kan t.o.m. resultera i ofrivillig humor.

*****

 

Den som vill gå längre i analysen av den här originella och kapabla födelsehimmelen kan naturligtvis notera att Mobergs kylslagna och hämmande aspekt från en Saturnus i Vatten till en Sol i Eld återfinns även hos Hakelius. Lyckligtvis "slinker" klipparen och opportunisten Skytten bättre än Lejonet vars hela identitet - och stolthet (Lejonet handlar helt om ära) - bygger på den egna skapandekraften.

Notabel är också den äregiriga Mars i hierarkiska Stenbocken och man kan här påminna sig att Hakelius krönikor innehåller mer än en knivsudd konservatistisk elitism (vilket jag gillar, blåblodig i åtminstone två liv bara det senaste årtusendet). Illgärningsmannen Mars i Stenbocken är skoningslös i sin framfart - den vill till varje pris ha främsta platsen i offentligheten. 

Döm därför om den egenmäktighet som kan resultera när den lilla illgärningsmannen går på den stora välgöraren Jupiter i Lejonet - som ju faktiskt som isolerat budskap står för ren och obesudlad kreativitet. Man biter inte den hand som föder än, men detta är vad Hakelius tycks ägna sig åt. Välmående och i säkra zonen kan han roa sig åt små tjuvnyp hit och dit, i enlighet med sitt skorpionpsykes djupaste natur.

Det förefaller obehövligt av den upphöjda Mars, en så duglig soldat i sig, att söka ta himmelriket med storm bara för att kapitalisera på det för egen snud vinnings skull. Stenbocken och Lejonets domäner är skilda världar och det är svårt att trovärdigt realisera den ena på den andras villkor.