Fysiologen Benjamin Libet var en klassisk forskare i den numera nattståndna 1800-talsmaterialismens tonart. Efter kvantfysikens upptäckt kan ingen längre hävda att materien existerar som något "solitt", på Isaac Newtons gamla robusta, mekaniska sätt.
Libets himmel är därför ännu ett av många horoskop jag hittat som perfekt stämmer in med den "gammaldags" människan, hon som tror på sina sinnen, en naiv realist:
Här finns Jord och Vatten (materiens lerpöl), en minimal dos mentaliserande Luft, typiskt nog via Saturnus, en systematisk naturvetarplanet, och sen inte mycket mer. Ingen Eld alls, inget intresse för andens vägar.
Forskaren tillhörde den allra mest primitiva typen av materialism som trodde att allt här i livet var en enda lång orsakskedja från atomerna och uppåt, med en hjärna som i sista skedet inte ägde någon fri vilja alls utan bara tänkte tankar som ytterst sett kunde härledas tillbaka till just denna långa serie av orsaker och verkningar.
Tänk själv ett scenario där du har lite gaser i magen och däri ser förklaringen till att dina tankar spinner på ett visst sätt. Fortsätt sedan hitta reduktiva förklaringar till precis allt annat du tänker, oavsett hur sublimt och filosofiskt det är. Det verkar lite lurt, gör det inte?
En alltigenom irrationell människa som Libets horoskop antyder, där enbart sinnesdata beaktas, är kanske så fattig i anden att det mesta i hennes medvetenhetsliv kanske går att relatera till enkla och påtagliga orsaker. Men med lite distans från 1800- och även 1900-talet inser man lätt hur barocka de "upplysta" västerlänningarna varit. Ja, egentligen har väl ingen trott på dumheterna, så de ledande "tänkarna" har fått hållas i sin verkstad.
Denna absurda och för människan djupt ovärdiga myt (du finns inte, du bara råkar tro att du upplever och tänker - egentligen är det här bara självgående "biokemi") - denna fördärvliga och självdestruktiva myt har alltså västerlandet levt genom ända fram till våra dagar.
Att många ännu är kvar där, beror på - sade Nobelpristagaren i fysik Heisenberg (eller kanske var det hans vän Nobelpristagaren Niels Bohr) - att kvantfysiken är så chockerande att samhället inte förmått fatta konsekvenserna av dess insikter. För kvantfysiken gav redan för 70 år sedan nådastöten åt en materialism som ju alla via sina fem sinnen finner oproblematisk.
Men via kvantfysiken går det nu att förstå fenomen som t.ex. telepati, vilken inte verkar kausalt, dvs en tanke färdas som en signal från person A till person B. Professorn Amit Goswami har i sitt spännande författarskap beskrivit hur kvantfysiken öppnat för ny förståelse på många områden.
Jag har tyvärr inte Goswamis födelsedata, men det förefaller ytterst osannolikt att han skulle domineras av Vatten på samma sätt som Benjamin Libet. Vattenmänniskorna är smidiga och anpassliga, få söker revolutionera vetenskapen i idealistisk (platonsk) riktning.
Nu har jag avsiktligt förenklat presentationen av Libet en smula. Han kom att hävda att människans fria vilja är en illusion eftersom han vid experiment med hjärnan upptäckte att hjärnan tycks förekomma våra medvetna tankar med några millisekunder. Det här svårbedömda fyndet passade ju utmärkt in i den gamla världsbilden där medvetandet bara är ett "sidofenomen" till hjärnans processer! Här är en text om hans "uppseendeväckande" fynd:
http://www.mindfields.org.uk/blog/?p=191
*****
Men när nu, som artikeln berättar, Libets fynd har replikerats måste man ju fråga sig om det inte ligger något i saken? Är mitt beslut att lyfta min arm bara en inbillning om hjärnan redan strax innan jag tänker den tanken signalerar beredskap (eller vad det nu är som händer rent neurologiskt) för armlyftet?
Frågan går rakt in i astrologins centrala värld: vad tror vi att vi är? Den smala lilla horisont vi kallar egot eller dagmedvetandet? Detta är bara den fysiska kroppen, den så kallade ascendenten i ett horoskop. Men detta är det FALSKA JAGET i indisk filosofi vilken man bör gå till för att förstå astrologin.
När forskarna mäter hjärnan och kommer till slutsatsen att vi inte har någon fri vilja, är de djupt förlorade i sin materialistiska illusion - de sitter längst ut på en gren men har ingen aning om att det finns en annan, mer central medvetenhetsnivå som verkar bakom ridåerna och är den verkliga människan. Det är denna människa som fattar besluten och det falska egot bara tror det sköter showen!
Detta djupare "Själv" indikeras astrologiskt av Solen, och är en andemänniska - den vi egentligen är under våra reinkarnationer på jorden och i andra världar. Astrologin, åtminstone från nyplatonismen (cirka 200-500) har symboliskt mappat upp de högre, eviga världarna mot Luftelementet och Eldelementet.
På vårt inomvärldsliga plan blir Luft till "mentalitet" och Eld till "vision" etc, men den här bloggen gillar det nyplatoniska, metaforiska bruket av de fyra elementen, som därmed kommer att beskriva en dubbel verklighet, Eldens och Luftens IDÉVÄRLD och Vattnets och Jordens NAIVA VERKLIGHETSUPPLEVELSE. Andevarelsen tänker sin verklighet och först därefter kan de "fallna" materialistiska forskarna mäta på människohjärnan och det oftast extremt begränsade jag-medvetande individen har byggt upp under sitt liv.
Pensionerade amerikanske professorn i kvantfysik, Amit Goswami, propagerar för den filosofiska idealismen som menar att medvetande föregår upplevelsen av en materiell värld. I sin ytterligt läsvärda "Physics of the Soul" (2001) skriver han:
Let's go back again to the question of why we don't seem to be cognizant that we are creating our own reality. In truth, we rarely are in the state of consciousness that chooses [realities] freely. It happens when we are creative, for example, when we experience deep compassion for another being, when we get moral insights, or when we are in communion with naturen. Spiritual traditions call such exalted self-experiences by names like Atman (in Hinduism) or Holy Spirit (in Christianity).... (s 45-46)
Naturligtvis får mätresultaten det att verka som att hjärnan redan gjort sina val innan egot är medvetet om det, men som Goswami säger det mer om egots låga medvetenhetsnivå än något annat!
Naturvetenskapen som mainstream-rörelse - neurologer, biologer - sitter således alla fast "nere" i den okreativa Jorden och i Vattnet! Deras orientering mot "mätbarhet" är ett slaveri under vanan och de producerar inga verkliga genombrott, utan bara mer och mer resultat av samma sort. All kunskap som alstras kommer ett steg efter det fria medvetandets val. Materialisternas val är att välja att inte se utanför sin skokartong.
De har inte ens metoder för att hantera de högre orsakerna (Eld, Luft) och har heller ingen motivation att söka i en riktning de tror tillhör historiens avklarade fenomen. Därför är Vatten- och Jord-människor oftast mainstream - få av dem tillhör sin era något sensationellt och nytt. De är inte här på det uppdraget i detta liv.
Goswami nämner Libet i sitt resonemang och påpekar att det är den fördröjda medvetenheten som uppmätts har sin enkla förklaring i att egot är så inrutat i vanans makt att varje inkommande upplevelse först slirar runt i minnet en lång stund innan egot får nys om slutresultatet av det inkommande data plus jämförelser med innehållet i minnet. Så mycket för Libets teori om att vi bara inbillar oss vår fria vilja: Han har rätt. Vissa sitter så fast i slentrian (minnesmönster) att de aldrig når dett avklarnade tillstånd då de är gudalikt kreativa och väljer i det levande nuet!
*****
När de naturvetenskapligt lagda därtill blir häftiga filosofi- och religionshatare, då är det nästan utan undantag så att de har en kraftig Jord-laddning i sig som har hamnat i konflikt med andens symbol Elden. I deras psyken utspelar sig så att säga Satans sista strid mot Ljuset.
Biologen och religionshataren Richard Dawkins är ett utmärkt exempel på den kanske mest vedervärdiga slitningen mellan Eld och Jord, den som bildas mellan Väduren (Eld) och Stenbocken (Jord). Just den kombinationen har jag på den här bloggen etiketterat med "egenmäktighet" - det är det egocentriska barnet som leker världshärskare och deklararerar att bara denna världen existerar.
