Den gode, den onde, den fule (George Lucas)

Ett inlägg från 11 sep 2013 som inte publicerades eller av misstag råkat avpubliceras. Men efter texten om Jimmie Åkessons och Clint Eastwoods brottningar med Djävulen kan det här också få slinka ut: Eastwoods horoskop ur ett lite annat perspektiv.

1981 släppte Island Records vad de måste ha tyckt var en kul spin-off på filmen om Indiana Jones. En kufisk sida av reggaemusiken var de ofta obskyra och aldrig släppta låtar diskoteken ståtade med att ensamma kunna spela (och locka publik med). Att äga en alternativ, instrumental "dub"-mix som ingen annan kunde spela var en variant på tema.

Filmtiteln förvandlades nu med typisk brittisk smartness till ”Raiders of the Lost Dub” och var ett av Sly & Robbies tidiga försök till remixar av egenproducerat material. Den köpte jag men har aldrig tyckt var något särskilt. Förrän jag fick syn på den på amerikanska eBay, såld  av en butik i Stockholm i "excellent" skick för facila 500:-. 

Jo jo, seniorerna söker pungslå den yngre generationen i en ny ond högervriden värld där ingen trygghet alls finns kvar för dem som inte frivillig väljer att bli marknadens slav. Tacka regeringen Reinfeldt för att krossat ett rimligt samhällssystem och introducerat djungelns lagar för människan just när vi alla trodde vi börjat bli civiliserade och höjt oss över närigt tjafs!

Men det intressanta var skivhandlarens avslutande uppgift:

”This is the Original UK issue, which was quickly withdrawn by Island Records due to copyright problems!”

http://www.ebay.com/itm/various-artists-Raiders-of-the-Lost-Dub-Original-UK-Vinyl-Withdrawn-/370684023318

Kunde man just ha förutsagt, den stormrike och girige filmproducenten George Lucas riktade onda ögat mot Island Records för att de tjänade pengar på HANS image!

Men det näriga förhållningssättet är inte alls nödvändigt. Människan har ett val att antingen lyssna på sin sämsta sida (som astrologin avslöjar är väldigt stark under vissa tider) eller att tänka nobelt och generöst.

*****

Den nobla vägen illustrerar Clint Eastwood som 1978 passerade en skivbutik i London då han fick han syn på något oväntat - sitt eget artistnamn på ett skivomslag. Reggaemusikens Clint Eastwood var populär några år i slutet av 1970-talet.

Tidningsnotisen, som jag minns väl, berättade hur Clintan gick in i butiken och förhörde sig om saken. Den skivinspelande ”Clint Eastwood” visade sig vara en tonårsgrabb på Jamaica som just albumdebuterat som rappare (fast det kallades "toasting" då). Den äkta Clintan log roat och lämnade butiken utan att skicka sina advokater på ynglingen. En viss skillnad i mänsklig storhet jämfört med närige George Lucas!

Samtidigt kan man fråga sig om den svenska skivhandlarens uppgift verkligen är sann. AllMusic.com anger att ”Raiders of the Lost Dub” (åter?) utgavs åtta år senare, och visar samma omslag och Indiana Jones-inspirerade titlar som på original-lp:n... Dessutom kom den på cd 2009...

Man kan titta på George Lucas horoskop och fråga sig om det syns tecken på en så sjuklig girighet att han skulle kunna ha tvingat skivbolaget att dra in plattan under åtminstone några år (eller tills han förhandlat fram ett avtal som gav honom pengar på musik han inte hade haft något att göra med).

Jo då, här ser vi samma sjukliga intresse för pengar som hos den löjligt högavlönade partiledaren Jimmie Åkesson. Poängen med att Satans stjärna direkt angriper Solen i den materialistiska identifikationens Oxe, är naturligtvis att testa själens kraft. Antingen genom att Djävulen förpestar individens liv med prövningar (för att bända loss själen ur materiens grepp) eller visar sig som den materiella Frestaren. (I Bibeln utlovas Jesus alla världens riken om han bara säljer sin själ till Satan och efter det har motivet upprepats till leda i västerländsk litteratur och underhållning.)

Sveket är istället ett beteende som visar att bedragaren Satan (Star Wars "mörka sida") har vunnit åtminstone den ronden med Lucas själ. Den första socialdemokratiska politiker som stod upp mitt under medie- och högersossedrevet mot partiledaren Håkan Juholt, en äkta socialist, kom från ett kommunråd som hade en närmast exakt opposition mellan Satan och Solen.

[Vid den här punkten inser jag att Lucas horoskop redan kommenterats, i februari 2012. Det hade jag redan glömt!]

Här vill jag bara påpeka att det är en väldigt ha-begärig natur i Kräftans tecken man ser här: den fallna Mars i kalla behovsfyllda Vatten är både förstärkt av giriga demonen Rahu och delar tecken med stora och lätta pengars Jupiter. Denna exceptionella variant på den näriga marknadsmänniskan agerar sedan som ägare till Lucas Vädurspersonlighet (1a huset) där inte minst krämaren Merkurius befinner sig men dessutom den egoistiska Venus (pengar). 

Vatten och Eld ger alltid sensationalism, en ständig jakt på stimulantia eller nya fräscha upplevelser. Men här är det kylan i sorgens och dödens element Vatten som bas för Vädurens hungrande eldar som förklarar hur George Lucas kommit att bli matinéfilmens okrönte kung. 

Pojken/flickan Merkurius och den unga vuxna Venus i Väduren i första egohuset visar hur Lucas bara med svårighet förväntas höja sig över en egoistisk pojkes mognadsnivå. Men i Hollywood tillverkas just drömmar för barn, så han hittade onekligen rätt bransch för sin perversa pengafixering i 2a huset och det övriga horoskopets överbetoning av Passionens kvalitet (Rajas guna).

Den betydligt ädlare Clint Eastwood, som såg mellan fingrarna på en subkulturell stjärna som rakt av stulit hans artistnamn, har naturligtvis inte en anstymmelse av den negativitet som dominerar George Lucas. Månen i positiva Väduren och Vädurspersonan är verkligen falsklarm hos filmproducenten, det är den näriga Kräftan och inte minst populistiska Månen i Stenbocken som driver horoskopet - en extremt stark och materialistisk axel

Clintans horoskop har också granskats tidigare, så det räcker att kort peka ut de dominanta ingredienserna, och jag ska här titta noga på hur de viktigaste av husägarna fungerar.

Vågascendenten korrekt för San Francisco
men L.A. felaktigt angiven på kartan

Livslinjen Månen ---> Solen är Kräftans känslor som sjunker in i Oxens Jordelement. Clintan är en mästare på socialrealism. Men det intressanta är det som höjer honom och ger honom en konstnärs blick på livet. Vågen stiger i öster och här är en "ren" luftblå utblick i estetens tecken - också ascendenthärskaren Venus verkar från Luftelementet.

Och nu börjar det roliga, för Clintans hela karriär har väl handlat om det goda mot det onda (och någon gång också om den fule - vilken kanske kan identifieras som Satan själv).

Jord och Luft samverkar väl till en kunnig tänkare med verklighetskontakt. Alls inte George Luckas pang-pang och explosioner i rymden! Tom sensationalism eller kickar för oseende ögon och öron. Clintan är en intelligent människa och hans många filmer med moraliska dilemman (han har aldrig dragit sig för att själv inta rollen av moraliskt tvivelaktig person i sina filmer) återspeglas tydligt i horoskopets ömsesidiga reception mellan ägarna till det onda åttonde korruptionshuset och det goda nionde huset för samvetet - människans ädlaste egenskap. 

Jag kan påminna mig åtminstone några Clintanfilmer där han börjat som inskränkt och vresig typ, men mognat till en högre insikt under historiens gång. Det är inte alls en dum ömsesidig reception han har mellan Merkurius och Venus - den senare inte bara ascendenthärskare utan också placerad i Guds nionde hus - horoskopets bästa hus enligt indisk astrologi.

Att sedan utbytet mellan Venus och Merkurius aktiverar just "kaos bor granne med Gud"-tematik förändrar inte det faktum att ascendenthärskaren Venus är oöverträffat i horoskopet. Att i nästa nivå Venus ägs av en sataniskt influerad Merkurius antyder mer de anfäktelser Clintans rollfigurer uttrycker. Okej, på en djupare nivå är det Frestaren själv som stormar mot människan Clint Eastwood, men "ascendentägarens ägare" är ändå två nivåer ner och därför inte det dominanta budskapet, trots vad indisk astrologi säger om en planets planetära disponent eller dess dolda själ. 

I det här fallet gör Vågascendenten såväl sin härskare Venus samt den Merkurius den har ett så intimt umgänge med via receptionen till VERKSAMMA VÄLGÖRARE. Clintans niondehusägare Merkurius är således god, agerar värd åt den goda Venus, men befinner sig själv i det onda huset och kan där inhämta stoff från livets solkiga sida att använda i sitt skapande.

Indisk tradition säger att det gör en ond planet gott att ligga i ett ont hus, en skurk i ett hus fyllt av skurkaktighet märks så att säga inte. Man har "inneslutit" faran och låter den rasa av sig. Om det går att använda samma resonemang på den onda stjärnan Algol har jag inget svar på, fixstjärnor ingår inte i traditionell indisk astrologi så vitt jag förstått. Algol och Regulus är den här bloggens testobjekt, infogade i den sideriska zodiak Indien övertog från Babylon. 

Men man kan tänka sig att Algols förmåga till ont neutraliseras av det åttonde huset och att Clintans goda Merkurius (ägare av det gudomliga samvetets sektor) mest beter sig som en reporter ute på ondskans fält i åttonde huset. Merkurius har goda förutsättningar att rapportera här eftersom den dels är en neutral rapportör i sitt grundtillstånd och dels förvaltas av en värdkropp (ascendenten) som styrs av rättvisetanken Vågen och vars Venus befinner sig i ömsesidig reception med den. 

Dessa är fenomenalt starka budskap, helt otroligt starka! Jag inser mer och mer varför Clintan blev en legend i sin egen tid. Självklart är en så här god själ redo att fria hellre än fälla fast den lilla gettoyngligen faktiskt snodde hans varumärke rakt av!

Åkesson justitieminster? Clint Eastwoods dödsskräck. En cigarr.

 

Clintan dyker upp halvvägs in i texten

Antingen har Jimmie Åkesson en udda humor eller också är han småt korkad som ens fantiserar om rollen som justitieminister. T.o.m. i en borgerlig regering är detta alltför avslöjande för den genomsnittliga borgaren som inte utan anledning valt att bo i skyddet av den stora stadens ringmurar, ständigt oroliga och i ytterligt behov av "starka män".

Jag photoshoppade professionellt (nja...) bort glasögonen för att kolla en sak... Ett är säkert: ju förr Åkesson dumpar Hitlerfrisyren, desto förr kommer han att släppas in från kylan och övertyga svenskarna att han gjort upp med sitt nynazistiska yngre jag. Så lättlurade är nämligen svenskarna att de går på ytan även i viktiga frågor.

Men seriöst, skulle han klara en av de viktigaste ministerrollerna? Alla makthavare kan sorteras under "Saturnus" som just makt eller auktoritet. Om man placerar Saturnus i hus 1 som subjektet, kommer man i närheten av den klockrena bilden av Saturnus "upphöjd" i rättvisans tecken Vågskålarna (Justitia - här tempereras Saturnus hårdhet med Venus kvaliteter)?

Händelsevis placerar sig Venus andra tecken, Oxen, i 10e makthuset - ingen slump då Åkessons Sol då placerar sig där. Är det hans livsdröm? Makt, ja, men så långt som till specifikt Justitieminister vore att övertolka. Oxens förmåga att förstå rättvisa ligger på ett jordnära plan: den ser saker i kronor och ören. Men en Justitieminister måste ha förmågan hos typ Venus-i-Vågen, ett Lufttecken som representerar fallenhet för de bakomliggande osynliga principerna. Man kan inte sätta en kassörska på denna post, det förstår säkert alla utom Åkesson själv.

Ett är säkert, vilken maktposition han än söker kommer Satan att följa honom, ett märkligt öde som vissa födslar råkar ut för. Förvillaren som lever genom att förställa sig och dupera andra tycks hos Åkesson fungera som självdupering. För när man nu söker tecken på vad denna maktposition (Saturnus hus 1) skulle åstadkomma, visar sig Solen (intelligensen) inte bara korrumperad av Satans stjärna Algol utan också destabiliserad på disponentens (Venus) nivå.

Nådens planet Jupiter skulle hamna helt i skymundan (hus 12) om denna smärre makthavare tilldelades en viktig roll. Och till sist: Född bara några dagar från Hitler delar dessa båda den förvirrande konjunktionen mellan Venus och Mars. I 9e huset för "det högsta goda" landar här Venus och perverteras till att tala Venus (rättvisans eller Justitias språk) men starkt influeras av hat och orätt - krigshetsaren Mars naturliga läggning. Så Åkesson gör nog rätt i att behålla sin Hitlerfrilla, alla med något vett har redan förstått att han befinner sig på lekstugenivån.

*****

Så långt en tendentiös text. Dock kanske mindre så än man kunde tro. Som partsinlaga slipper bloggaren gå på djupet med den fascinerande lärosats från Ptolemaios (1a årh.) som säger att intilliggande hus (= tecken) inte ser eller hör varandra, de är "inkonjunkta". 

Men hur långt kan man ta en sådan doktrin? Det skulle betyda att idealsamhällets visa filosofier (hus 9) inte har någon kontakt med makthavarnas hus 10 och därmed kastar sina pärlor för svinen? Den hinduiska astrologin hade samma tanke om intilliggande hus och därför kanske det bor en logik i att de sprätt ut tillägget "ett hus som kan förbättras" (upachaya-hus) lite varstans i zodiaken (husen 3, 6, 10 och 11). Tionde politikerhuset ligger inom människans förmåga förbättra, även om grundregeln är att politiker inte lyssnar till dem i grannhuset 9 som verkligen vet (filosofer, etiker m.fl.). 

Nionde filosofihuset kan t.ex. inte förbättras eftersom det redan representerar den universella morallagen - möjligen kan falska filosofer förstöra eller skapa en villolära som inte rimmar med direktiven för mänskligheten - jag tycker mig minnas att Fredrik Reinfeldt (känd födelsetid för ovanlighets skull) hade ett verkligt förrädiskt hus för "det högsta goda".

Problemet med korrumperade och talanglösa politiker förvärras naturligtvis om demokrati råder. Det är just demokrati som gett oss memorabla och helt korrupta politiker som Sahlin, paret Reinfeldt och t.o.m. den harmlöse men distinkta ja-sägaren Löfven som dansar precis som Kapitalet önskar av en svensk regering. Det var definitivt inte demokrati i Ptolemaios Egypten eller i Indien när dessa gamla astrologiregler först skrev ned (kungligt envälde var regeln på den tiden), men hinduernas "förbättringstanke" påminner om västerländske Platons funderingar över möjligheten av ett gott samhälle där filosoferna inte bara var vägledande experter utan hade den faktiska makten. 

Befolkningen fick leka demokrati på en lägre nivå där de aldrig kunde riskera samhället på det sätt Sverige, en demokrati, har schabblat bort all ordning och reda. Som tidigare nämnt (för flera år sedan) hade Platon lösningen på att detta innersta råd korrumperades: de måste leva kommunistiskt och egendomsfritt. Det är inga som helst problem för den som är filosof och bringat sin irrationella lägre själ till lydnad. För svenne banan är det närmast en omöjlig nivå att uppnå och naturligtvis inte alls lockande. 

Platons visa råd av filosofer kan därför inte korrumperas eftersom Satan eller rötan (enligt medeltida tanke) tar sig in i analöppningen (se den brittiska kartan i föregående inlägg). Se Åkessons horoskop igen! Satan på topp ger den absolut sista man vill ha bland filosofer med makt över politikerna. (Rollen som justitieminister är i princip demokratins patetiska ersättning för Platons niondehusråd, men också så nära insikterna i detta nobla hus man kan komma i en modern västregering. Åkesson klampar som en drömmare på och söker den position han är minst lämpad av alla att bekläda - i detta liv.)

*****

Skrivlusten var tömd efter förgående politiskt inkorrekta men (tyckte jag) rätt smarta kombination av det brinnande Kalifornien och den eld Gud enligt Bibeln sände över sodomiterna (typ: en stad med ett horhus i varje kvarter och ett övermått av homosexualitet - precis som lycksökarnas delstat Kalifornien).

Efter väl förrättat värv övergick jag under lördagen till  lite soffliggande. Det vankades matiné på tv med en ovanligt udda film i den skickliga regissören Clint Eastwoods katalog: den lågmälde kontemplationen över död, sorg och möjligheten av ett "Afterlife". 

Matt Damon är inte huvudperson, men det namn som skulle dra publik. Många avskyr filmen för att den var så långt från tuffingen Clint (och Matts rollfigur är en verklig mespropp - den här skådisen gör "vanliga människor" bäst). 

Efter filmen slog det mig att Clintwood har ett extremt Algol-infekterat horoskop. Jag tror även Clintan har kämpat mot Satan men förlorat. "I've got you under my skin." ingen som höll på den skattefifflande republikanen Mitt Romney som ny president är fri i sitt tänkande. 

 

För det är just intellektets Merkurius Satans stjärna slagit klorna i, vilket i sin tur förklarar Clintans berömmelse för exceptionell fåordighet. Merkurius i Oxen är normalt inte en talför placering (men musicerar istället ofta mycket bra), men med Satan i kroppen sjunker det språkliga intresset maximalt.

Clintan som regissör är i linje med Månen i Krabban istället totalt intresserad av känslostämningar (och allt yngre fruar ju skröpligare han själv blivit). Allt detta tyder på att Satan lurat honom på ett helt liv av intellektuell träning. Det är hans Måne i naturens Vatten som dominerat honom, psyket har verkligen handlat om att nå toppositionen inom sin genre och han blev med åren en verklig auteur.

Glöm inte att Månen representerar fantasi och det sjätte/inre sinnet som kopplingscentral för de fem yttre sinnena. I Krabbans (naturens tecken) är denna placering i sig en nära på sataniskt påverkad inomvärldslighet. Men man får inte glömma att det bor mycket empati hos naturbarnen, under förutsättning att de har tid utöver att bygga stadsmurar eller andra sätt att känna sig säkra. (Livets första cell började med att genast bygga sig skyddande väggar - cellmembranet.).

Det är Månen som bäst förklarar hur Clintan med åren började vissa allt mer ömsinthet i sina roller. Hans yngre stöddiga typer ligger snarare hos den banala Mars-i-Väduren, den ensamme hjälten eller i värsta fall bara ett skrytigt barn, en "show-off".

Givet Clintans låsning till det inomvärldsliga, fagra kvinnor och sträva vilda västern-landskap, gavs ett nyhetsankares nära döden-upplevelse i "Afterlife" heller inget svar, Clintan skriver in lite allmänna observationer hämtad från forskningen och låter den enkla industrijobbaren Matt Damon stå som ett levande frågetecken för sin ovanliga medialitet och förmåga att kommunicera med de döda.

Clint Eastwood är inte egentligen intresserad av metafysik och det är Djävulen som blockerar honom. Inte minst eftersom symboliken undflyr hans ego genom att gömma sig i 8e dödshuset som också kan ge indikationer om gammal dålig karma.

Denna ointellektuella placering gör därför Matt Damons roll extremt osannolik. Ingen med de gåvorna skulle kunna vara så okunnig och tom på tankar i förhållande till sin förmåga. Eller ens vilja distansera sig från förmågan som Damons rollfigur vill. Det är Clint eget nihilistiska satansintellekt som färgar av sig på hans alter ego, Damons rollkaraktär. Att han ens gjorde den här filmen måste förklaras med att själv blivit så gammal att frågan om det hinsides började göra sig känd. 

Den metafysiskt mest ointresserade människa jag mött i hela mitt liv har likt Clintan Solen och Merkurius i Oxen i 8e dödshuset. En försiktig gissning är att den här huspositionen gör att döden känns så obehaglig att man väljer att förneka allt som har med den fortsättning att göra. Solen står för liv i denna värld och på en högre nivå den odödliga själen. 

Men i fysiska Oxen i den fysiska dödens hus gör blotta tanken på att allt detta måste offras så outhärdlig att man slår över i ateism, en form av psykisk sjukdom (psyke = själen, det är alltså en åkomma som sitter i själen och har mer än troligt med att den här symboliken kan antyda död i ett tidigare liv som traumatiserar själen i nästföljande liv). För att slippa möta sitt inre blir allt rörande metafysik förbjudet tankeområde för den Oxe som bara vill sitta under sin korkek och lukta på blommorna (Disneys tjuren Ferdinand).

Att Clintan dock öppnar den förbjudna 8e burken kan kanske fattas som att dess ägare (Venus) har en mer intellektuellt öppen position i det utmärkta 9e filosofi- och upptäcktshuset vilket dock inte leder till några större insikter. För mörka huset bommas genast igen av 9e husets härskare Merkurius som alltså luras av Satan att hålla på hemligheterna. Clintans ömsesidiga reception mellan de tillfälliga härskarna över den fysiska dödens 8e och det metafysiska livets 9e har som synes problem!

Antikens vakna tänkare namngav sannerligen denna stjärna i Oxens tecken rätt. Här är tecknet där dragningen till "denna världen" och dess Herre är som starkast och t.o.m. Oxens ägarskap över munnen och svalget på kroppen vittnar om att det är jordiskt gott man vill mumsa på, och inte t.ex. den högre tankens frukter. 

Jfr Åkesson som över ett par luncher leddes till att ta parti för Svenskt Näringsliv i frågan om att låta enskilda profitera på människors vårdbehov. De som röstar för detta är närapå asätare! Oxens gapande och hungrande mun kan ta sig rent otäcka uttryck! Minns apropå unge Clint Eastwood, ikonisk med bredbrättad hatt och cigarr i mun den sexualfixerade Sigmund Freud och även hans ständiga blossande på cigarr/manslem och slutliga död av cancer i munhåla och svalg, exakt Oxens "regioner". Ibland är kanske "en cigarr inte bara en cigarr", apropå Freuds extremt trångsynta symboltolkning:

Freud hade samtliga onda hus aktiva och det är ingen ovanligt mönster för människor inom vård och omsorg - det är ju inom dessa sektorer en stor del av deras liv tillbringas. Freuds självförvållade muncancer kan eventuellt skönjas genom att Oxen är svag för sinnliga njutningar, särskild orala. Den sataniskt angripna Merkurius (luft, andningsvägar) står inte bara i dödshuset, den underliggande disponenten Venus har det heller inte lätt. 

Venus är visserligen Vågascendentens härskare och en välgörare, men överdriftens Rahu finns med i leken och Venus - om man går till tredje nivån - disponeras av Mars i 12e huset för världslig försakelse. Huset står också för terminalvård. Men Mars inifrån den "onda daimonens" sektor kastar dessutom sin 210-graders dödsaspekt mot Venus som därmed blir en symbol för "skadliga njutningar" (och Freuds behandling av Wiens överklasskvinnor (Venus) - allesammans i charlatanens ögon "sexualneurotiker"!

Kort sagt: Venus som indikator på Freuds fysiska kropp antyder att allt inte är väl och skulle man studera de planetära cyklerna (dasha/dashas) fick han garanterat cancer under någon av de många illavarslande planeter som det här horoskopet rymmer. Nu sägs visserligen Jupiter i olyckans och ohälsans 6e hus "skydda från olyckor", men det är bara en åsikt i en bok om hinduisk astrologi. 

Inom den här grenen verkar det finnas lika mycket svepande antaganden och rena villoläror som i den västerländska formen. Förklaringen är kanhända att den nybörjarbok måste ge förenklade schabloner (ungefär som den här bloggen stannat vid ett antal "syndrom" eller andra återkommande motiv). Men uppenbarligen är Freuds planeter i dödshusen 8 och 12 av större betydelse en "räddaren i nöden" i 6e.

Clint Eastwood är en bluff

Clint Eastwood, som stöder kapitalisten och skatteplanerande fulingen Mitt Romney, har kallat Barack Obama "en bluff" (SvD, AB). Det är i sådana här lägen man kan säga "it takes one to know one" och söker man astrologisk verifikation visar sig frasen sällsynt motiverad i det här fallet.

Clintan: inre kretsen, Obama: den yttre
OBS.Clintans ascendent ska vara
sen Våg (felritat), men det förändrar inte
resonemanget som följer.

 

Med tanke på att det skiljer 31 år mellan männen har det myriader planetära konfigurationer uppstått och upplösts under dessa år. Men likväl avslöjar himmelen två män sammanflätade av ödet. De är som ett gnälligt äkta par!

Båda männen utväxlar BÅDE Sol och Måne med varandra, båda delar precis samma flyktiga relation till kommunikation (Venus i Tvillingarna) och båda är över genomsnittet makthungriga (Mars i ELD i kombination med den på indiskt språkbruk giriga demonen Rahu). För en astronom är det bara en punkt på månens bana månen börjar "förhäva" sig och stiga mot nordliga latituder relativt solens plana och normativa kurs. Detta ger totalt fyra tematiska överlappningar - mycket sällsynt!

Jag skulle tro att det främst är det bråkiga barnet inom Clint Eastwood - Mars i Väduren - som retar sig på att den långt yngre Barack faktiskt är den som nått Lejonets - härskarens - position med sin krigarförmåga. (Andra bråkiga barn på sistone med Mars i Väduren: Kungasmädaren och myntförfalskaren och den 31-åriga "konstnären" som mördade en 13-åring i Täby.)

Vari Obamas bluff består har jag inte riktigt förstått, men en rätt säker gissning är att Clintan faktiskt genomskådat presidentens tuffa Stenbocksyta och spanat in hans veka förmåga att dirigera (Stenbocken är en dirigent). Obama delar trots allt födelsedag med Sol-Kräftan Fredrik Reinfeldt, under vars styre Sverige fullständigt gått åt helvete med den ena omänskliga och verkningslösa reformen efter den andra. 

Men vari består då Clintans egen bluff?

Jag skulle vilja påstå att han är eller varit rasist. Glöm försiktiga indikationer om ett försonande sinne och en eventuell förlikning med det hatade grannskapet av invandrare - som i Gran Torino (2008). Allt det där är bara försiktig självterapi i livets slutskede. Kanske bara en krass eftergift för hur sådan film måste sluta i vår tid.

Dessförinnan har Clintan t.ex. använt sig av latinska, betydligt yngre kvinnor som hans lågstatusligg vilka hans rollfigur säkert kunnat byta ut med lätthet. De har inte verkat finnas där annat än som bihang. Här är nog den sannare bilden av vem han är. Eller i Gran Torino - minus attitydskiftet som den förbittrade krigsveteranen genomgår.

Eastwoods horoskop uppfyller alla de krav på en praktrasist man kan förvänta sig, placeringar bloggen frilagt genom studier av främlingshatiska kartor. Clintan har Solen i Oxen, som visserligen bara visar sig i exceptionellt rasistiska horoskop, det för Republiken Sydafrika och tre av de fyra främlingsfientliga partiledarna i Norden. 

Men när man dessutom lägger till hans partisanska och protektionistiska sinnelag - Månen i Kräftan - som definitivt går hand i hand med en sån rädsla att det bara kan bli taggarna utåt, då vet vi att den här macho-mannen i hela sitt liv varit en rätt och hatisk liten skit. Men med en stor puffra i näven.

För mig står nu hans filmer i helt ny belysning. Så mycket tydligare varför han varit en "vigilante", laglös eller bara outsider i så många filmer (säg hellre: ALLA filmer). Kräftan med dess ständigt skiftande månfaser avskyr staten och Stenbocken för dess rigida fasthet. 

Det är så vi måste fatta Sol-Kräftan Reinfeldts - och moderaternas - besinningslösa destruktivitet och ovarsamhet med Sveriges gemensamma tillgångar. Högerns hysteriska privatisering kommer ur den näriga Kräftans princip. Inte konstigt att studiet av cirka 100 svenska moderata politiker gav i princip noll födelser i Stenbocken!

Människor födda under fullmånen - som alltså har både husbonde och dräng/kvinna inom en och samma person - lever nästan alltid i subtil konflikt med sig själva. Sade den kvinnliga Mån-Kräfta jag senast upptäckte detta hos: "Ibland känner jag mig mer som en man" - det var Månen som i hennes inre psykiska fullmånetillstånd absorberade den patriarkala Solen i Stenbocken!