Så var det dags för den engelskspråkiga världen att
ta del av resonemang och studier från Sideriska siktets dryga fem
år, mars 2009 till cirka hösten 2014. Boktiteln kom flygande in i huvudet tidigare i år, utan att jag ens behövde tänka på saken. Det var en dubbelmening av det slag britter brukar älska: "The Zodiac Rules". Attitydstint och gravallvarligt beroende på hur man ser det och så mycket bättre än arbetstiteln "The Cruel Sun" (indisk astrologi kallar Solen "grym").
Den här 500 sidor tjocka pocketboken behövs inte i hyllorna hos den lilla grupp som besökt bloggen mer eller mindre regelbundet. Bara någon enstaka pilotstudie har tillkommit över det som publicerats på bloggen. Det finns också ett mindre antal "anekdotiska studier" eller diskussioner av enskilda horoskop vilka inte tidigare förekommit på dessa sidor. Två kapitel om antikens kosmologi presenteras mer sammanhängande och djupgående än de kosmo-astrologiska utläggningar som ligger utspridda här och var på bloggen.
Den skarpögda ser ett alias på omslaget. Det egna namnet är konstigt även på svenska och tycktes rätt hopplöst för utlandet. Att i det läget upptäcka att "siwert" stammar från gammalengelskans "seaweard" (här förenklat till "seaward") var kul, särskilt som halva efternamnet också är gammalengelska ("alden" som i alderman - "gammal"). Sen var det bara att hacka upp efternamnet till två, och snajda till anda halvan för en klämmig och en ganska "mäktig" total ordbild, visuellt och fonetiskt).
Precis som boken påstår sig väcka liv i "den gamla astrologin" ser det på författarnamnet ut som någon ur forntiden kommit åter för att berätta sanningen! Är kanske mer nöjd med titel och alias än själva innehållet som dock ändå bara är blogginlägg vilka hjälpligt vävts samman. Man kan se boken som en okänd och lättfilosofisk kompanjon till alla de "viktiga" böcker om det kapitalistiska systemets omöjlighet som släpptes 2014, Picketty och Klein inte minst.
*****
Boken på amazon.com ser ännu öde och ensam ut på sin sida jämfört med etablerade författare med betyg och recensioner hit och dit. Håll tummarna för att den med tiden väcker åtminstone lite uppmärksamhet inom sin genre. Om du tycker dig ha ett grepp om vad bloggen presenterat under sina 5½ år, får du väldigt gärna skriva ett litet omdöme på amazon.com om boken (på engelska). Fast baserat på upplevelsen av den svenska bloggförlagan, förstås.
Jag slet oavbrutet en vecka med en sista akut korrekturläsning av hela texten (den tredje) sedan jag hittat ytterligare skrivfel. Det var en kamp mot klockan eftersom jag först satt den 22 som deadline, mest som en kul grej att ha sitt eget födelsedatum som bokens publiceringsdag. Men så såg jag att ett horoskop för den 19 såg ännu bättre ut och mer i harmoni med min födelsekarta. Och då blev det verkligt bråttom!
Jag ville inte längre se boken publicerad på födelsedagen, då Månen nått Lejonets motsats, den kritiska Jungfrun! Teoretiskt skulle boken få ett kyligare och mer analytiskt mottagande då. Dessförinnan skulle boken komma ut med Lejon-Kungens sinnelag, ett öppet, fördomsfritt och kanske mer bejakande sinne. Om man minns att Månen också står för folkmassan, dvs läsarna, är det rätt uppenbart vilken publik en författare skulle föredra! :-)
Fast vem skulle kunna avgöra skillnaden i mottagande och om det verkligen går att påverka ödet genom att bara manipulera tidpunkten lite hit eller dit? Det går ju inte att publicera boken två gånger och jämföra responsen!
För CreateSpace i Seattle anses boken utgiven den dag författaren klickar och godkänner över nätet. Men eftersom den föreberedda boken blir synlig i deras egen bokhörna i samma ögonblick författaren okejar/släpper boken, så kunde födelsetiden styras.
Men detta visste jag ännu inte när jag trodde mig ha hunnit klart i grevens tid för en tidig Måne i Lejonet under kungastjärnan Regulus välsignelse (himlastormande reception från Månen/folkmassorna). I det läget upptäckte jag plötsligt ett antal fula små fel i bokens index. Manus var tvunget att gå igenom någon automatiserad process i Seattle för att kolla tryckbarheten ytterligare en gång. Och så så blev allt fördröjt till nästa dag.
Nu gick dock processen riktigt snabbt, och på söndagskvällen kom klartecken via automatiserat mejl. Nu hade hela min smarta/fåniga plan att tajma bokens födelse i vilket fall spruckit, men än sen om Månen hunnit passerat kungamakaren Regulus, den var åtminstone kvar i Lejonet.
Som det föll sig landade istället Månen nästan gradexakt exakt på författarens egen Venus i Lejonet som ligger i tredje publikationshuset och är en viktig planet då den äger Solen i Vågen och också befinner sig i ömsesidig reception med Solen i femte nöjes- och kreativitetshuset. Så i bokens födelse syns en tydlig koppling till dess upphovsman och hans solära identitet!
Först vid sista "godkänn"-trycket ett dygn för sent, dök information upp på skärmen att boken OMEDELBART var publicerad hos CreateSpace, men behövde några dagar för att komma in i Amazons sortiment. "Några dagar" visade sig överdrivet, exakt ett dygn senare sökte jag på Amazon och hittade titeln.
Utan att att jag försökt styra publiceringens ascendent alls, föddes boken således 22.49 svensk tid. Jag häpnade över att jag råkat pricka in min egen ascendent i Tvillingarna, men insåg strax tankefelet: jag kombinerade svensk tid med Seattles koordinater. Boken publiceras i USA, på amerikanskt gör-det-själv-förlag, så födelsetiden blir 13.49.
Jag trodde knappt mina ögon när jag såg ascendenten och hur den styrde in planeterna i deras tillfälliga hus. Stjärnhimmelen beskriver bokens karaktär helt perfekt. Den som vill kan läsa min säljtext på Amazon (länk ovan) för en känsla av vad boken kretsar kring, och sedan återvända till horoskopet.
 |
| En gammal kung på utgång ur Vågen samtidigt som en ung Sol träder in |
Krigaren Mars stiger i öster i Skyttens tecken. Då insåg jag hur vänstervriden och provokativt bokinnehåller är för en genomsnittlig amerikan. Detta är visserligen inte Fredrik Reinfeldts omoraliska och själviska och "verksamt onda" Mars stigande i Jungfruns tecken. Detta är hans raka motpol, en som krigar för Skyttens öppna universalism (men inte i meningen global rovkapitalism). Som planetär vän med Skyttens härskare, den filosofiska Jupiter är denna Mars en "verksam välgörare" - en nobel krigare!
Jag måste upprepa att jag inte satt och tittade på klockan för att själv skapa en "perfekt himmel". Då hade jag förmodligen försökt undvika Mars i första huset, även om den står på de godas sida. Den har dock en turbulent inverkan. Det är först vid dess åsyn tanken slår mig att boken troligen upplevs som en bråkig uppstickare!
Jupiter är tyvärr fängslad i det onda åttonde huset, så dess förträffliga "upphöjda" läge i Kräftan är blockerat. Då Jupiter är den Stora Välgöraren och för Skytten i första är verksamt neutral, är den ändå betydligt ädlare än den verksamt onda men tydligt framhävda Jupiter i första egohuset i profittecknet Jungfrun som kan beskådas i Nya Moderaternas horoskop. Givet viktiga delar av bokens innehåll är det uppenbart vad bokens Kräft-Jupiter handlar om: rovkapitalismen som håller den generösa typen av Kräfta trälbunden.
För boken är i stora delar resonemang om vad zodiaken lär ut om moral. Och se bara hur en annan av Jupiters vänner, Solen, glider in i 11e idealhuset så att ett Lufttecken fyller ett Lufthus för en tydlig ideologi eller en idealistisk framställning. Boken pläderar för Platons filosofiska idealism.
Och man ska inte missa vilken planet som tillfälligtvis äger det "bästa huset", "Guds tempel" - det nionde huset för religion och filosofi: det är Solen själv som knappast kan sägas vara illa placerad i Vågen när den bränner bort Venus ur sin åsyn - Venus är en verksam illgörare för Skytten i öster, eftersom Skyttens frihet och expansion skulle skadas av ett ständigt jämkande (Venus).
Här blir tolkningen väldigt märklig eftersom Solen är en verksam välgörare tillsammans med Mars i öster - två oerhört maskulina planeter. Eftersom Solen nästan gradexakt bränner bort Venus kan det tyckas som om den bränner sitt eget bo, bränner sin egen disponent.
Men då Solen anses ha rätt i det den gör - Solen ses här komma från Guds eget tempel (hus 9), som den äger, och det kan inte vara fråga för Den Ene att involvera sig i Venus svajande hit och dit. Venus attraktion behövs inte för den som redan kommit hem. Det Solen kommit för att berätta är den högre sanningen om astrologin som uttryck för Platons filosofi. Den sideriska zodiaken är det korrekta sättet att göra astrologi.
Men publiceringshoroskopet illustrerar inte enbart bokens budskap, det bekräftar att bokens oerhört idealistiska 11e-husbudskap (Platonism) kommer från ovan - från nionde huset. Horoskopet har stöd i de högsta himlarna för sitt budskap. Och publiken (Månen) är med på noterna! (Okej, den faktorn sökte jag manipulera genom att tidigarelägga publiceringen.)
Elfte idealhuset är dock komplext, för även om Solen är verksamt god delar den tecken och hus med båda de planeter som är illgörare för den Skyttascendent som vill det höga och det nobla.
Om Jupiter är Lagen - den gudomliga Lagen (notera boktiteln: Zodiac Rules) blir Saturnus, fastän "upphöjd" till perfekt rättvisa mellan människor i Vågskålarnas tecken en verksam illgörare. Gränsdragaren kopplar dessutom grepp på Jupiter (som redan ligger illa instängd i åttonde huset).
Jag kan bara se att detta är den onda västerländska astrologin som hållit den sanna Lagen instängd och mörkad i 2000 år - detta är ju bokens huvudbudskap, framfört av Solen som stigit in i elfte idealhuset för att predika en högre sanning än vad Saturnus i det 11e förmår. Det 9e är den högsta sanningen, så man kan säga att den här luftblå Solen är en avatar som nedstiger och talar elftehus-ideal snarare än niondehus-filosofi eller religion. Detta stämmer väl med bokens socialistiska tonläge (en avsiktlig polemik mot USA, vars horoskop kritiskt analyseras).
*****
Till sist kan man hoppas att boken blir upptäckt. Tionde huset för ära och ryktbarhet är inte alls dumt! Den äregiriga demonen Rahu förstärker intensivt den exakta gudomliga skrivaren Nebu (Merkurius), som i sig anses "upphöjd" i Jungfrun och som Skyttascendenten inte har något mot: Merkurius är en verksamt neutral planet för Skytten i öster.
Solen är svag, t.o.m. "fallen" i Vågen, men här undanröjer den sin kompromissvilliga disponent Venus genom en exakt konjunktion ("bränd planet"). Boken är ingen anpassling. Det betyder kanske också att det inte blir några vidare inkomster från boken, 11e står också för inkomster via den publika verksamheten/karriären (10e). Det 2a huset för "egen ekonomi" eller "kapital" ägs av Saturnus, som också är en verksam illgörare, så nej, några pengar att tala om ser åtminstone inte jag.
Däremot ser det ut som om boken är en formidabel karma-brännare! Den goda och eldiga krigaren Mars torkar ut det fuktiga åttonde huset (för att frigöra Jupiter?) Å andra sidan söker den onda Saturnus (arbetsgivaren som äter sina barn) frysa eller kontrollera Jupiters stora rikedomar i detta syndens och korruptionens hus. Det här är så komplexa budskap att jag har svårt att se vad det handlar om (hemmablind!).
Men faktum att man uppmärksamheten drar mot det 11e idealhuset på nytt - detta är helt klart den viktigaste sektorn. Solen är bokens identitet, dess väsen och idealhuset, ideologihuset eller enbart huset för en företeelses organisation (som en astrologi organiserad utifrån den gamla zodiaken). Till denna sektor anländer bokens Sol-identitet som remarkabelt nog också är Guds eller nionde husets representant!
Är det för att kämpa mot sin naturliga och ömsesidiga fiende, den snåla begränsaren Saturnus? Boken ägnar ett kapitel åt att diskutera den patologiska profitmänniskan via några horoskopexempel. Det kapitlet bygger just på tankar om Vattnets och Luftens olika sätt att mötas - precis som det här horoskopet uppvisar en svår konflikt mellan snålheten (Saturnus) och generositeten (Jupiter). Boken står på generositetens sida, en god Jupiter vill "allt gott åt alla".
En tanke om den instängda åttondehus-Jupiter och den "stygga" Saturnus är att bloggaren själv har dåligt karma när det gäller stora förmögenheter och att det är för att rätta till sina egna synder som en rik person i ett tidigare liv som han nu går till storms mot rovkapitalismen i bokens moraliska stycken.
Författaren har blivit som en av de hopplösa som slutat röka för egen del och nu ska berätta för alla som fortfarande röker vilka låga pesthärdar de är!
