Nymånen betecknar av hävd en tid då den lunära reflektionsförmågan krympt till ett minimum, det är en projekt-, ny- eller omstartens tid. För Sverige, som f.n. genomlever den dasha (planetära cykel) som synliggör Månens grad av välmående i nationalhoroskopet, blir denna tid av explosiv aktivitet ett uttryck för nationens tillstånd.
Jag säger explosiv aktivitet eftersom krigs- och olycksplaneten Mars är intimt konfigurerad med Månen i nationalhoroskopet som dess disponent eller ägare: och som sinnets disponent är Mars i egocentriska och omogna Väduren minst sagt bedrövligt placerad i korruptionens, dödens (men också hatets) 8e hussektor, naturligt knuten till Skorpionen med dess lika nattsvarta symbolik.
Att därför se inte bara nationalhoroskopets ledarskapssymbol Solen passera genom sitt startläge (i 5e privilegiehuset) utan även Mars i transit över sitt medfödda läge – och detta under en nymåne där Månen är tillfällig ägare över 10e huset för makthavare och statsapparat – det är ungefär så illa det kan bli.
Hade tiden medgivit skulle författandet av ”Folksjäl” sommaren 2018 ha innehållit en granskning framåt ända ner på planettransiternas nivå, i synnerhet hur nymånarna föll i framtiden. Det är klassisk doktrin att en nymåne aviserar vad den närmaste månaden har i sitt sköte (och ibland ett omen om långtgående förändring).
Det vi ser i Sverige runt denna nymåne är inget annat än landets kollaps innan den döende kapitalismen tar över för några sista årtionden i helvetet. Svekregeringen Löfven släpper fram antistrejklagar som spelar arbetsgivarna i händerna, ämnar tvinga arbetslösa att skotta snö åt så de "produktiva" stockholmarna inte ska klaga när Löfven borde ha arbetat i flera år redan på en helt ny ekonomisk politik och frågan om medborgarlön den dag det blir för många friställda för att sätta snöskovlar och skräpplockartänger i händerna på dem alla. Liberalerna, med det partiets sjukliga skattesänkarpatos, faller nu i bitar och avslöjar vilka näriga små fifflare dess medlemmar kommit att bli.
Ja, den gubbiga tafsaren i Centern och den hemmablinda miljöpartisten förbleknar faktiskt i jämförelse med hur den nya egoistiska liberalismen under denna nymåne visar nationens genuint dräggiga och självtjänande sida. Den som läst ”Folksjäl” vet att boken cirklar några varv kring Sverigehoroskopets Måne (nationens/folkets sinnelag) innan den konstaterar att det tyvärr är samma ruttnande Måne som betecknar 10e husets nominella makthavare – riksdag och statsapparat.
Ur en så skamlig röta finns ingen utväg. Det stora globala Ödet kommer att ha sin gång och Sverige – sist och sämst i klassen så småningom anpassa sig till den nya Tidsordningen (Vattenbärarens tidsålder, "av människorna och för människorna"). Men innan dess kommer naturen att ömsom bränna och ömsom köldskada världens befolkning.
Välkommen till framtiden svensk, i dina folkvaldas missgrepp ser du din egen ynkedom alltsedan du valde materialismen och dess sekulära verklighetsbeskrivning. Astrologin står kvar som ett minne från antiken och en fortfarande hyggligt intelligent mänsklighet, och dess systematik avslöjar att den universella morallagen (dharma) på inget sätt upphört fungera även om människorna i väst havererat en masse.
*** *** ***
Den verkligt observante ser ohelig traditionssynkretism i inlägget. Texten nämner den hinduiska astrologins dasha-cykler medan kartan innehåller ordet Fagan. Det syftar på irländaren Cyril Fagan och hans korrektion med cirka 1 grad av den hinduiska zodiaken. Fagan har begripligt nog aldrig accepterats i Indien och eftersom västerlandets krympande antal astrologer föredrar att klamra sig fast vid grekernas feltänkta tropiska zodiak blir marknaden för irländarens västerländska sideriska zodiak mycket liten.
Efter att ha stängt bloggen började jag undersöka några kritiska horoskop med ascendenter i tecknets första grad och slogs genast av hur mycket bättre symboliken stämde. Exempelvis visade sig en egocentrisk Vågascendent nu inne på tredje äktenskapet ha den självtjänande och relationsaversiva Jungfrun i öster, med all den bräcklighet som tecknets svaga sista grad indikerar (just innan den genuina tvåsamhetens tema rullar igång).
Viktigt i Fagans resonemang är hur hans korrektion både stämmer med vittnesbörd från den uråldriga babyloniska zodiaken och också visar hur stjärnan Spica i Jungfruns konstellation nu backar från Vågens första grad till Jungfruns 30e och sista grad. På den här bloggen repeterades ofta den antika sanningen "ensam är inte stark" kring Spica just där den föds enligt hinduisk astrologi. I negativt polariserade tecken "mognar" planeter (och stjärnor) bakvänt jämfört med de positiva tecknen och det blir därför även ur hinduiskt perspektiv helt logiskt att se Spica som starten för den ensamma och "utsatta" Jungfrun.
Det var Fagans noggranna undersökningar av världsliga horoskop och deras "solära och lunära returer" som fick honom att upptäcka exakt var på himmelen mot fixstjärnornas bakgrund den antika zodiakens tecken började och slutade. För allmänna utsagor baserade på teckensymbolik spelar den här dryga graden i de flesta fall ingen roll, men i samband med prognostiska beräkningar som kräver extrem noggrannhet har Fagan och fler i hans efterföljd visat att detta är en fungerande ayanamsha-korrektion (relativt den tropiska zodiakens 0° Vädur vid vårdagjämningen).
Sök Cyril Fagan på nätet för mer information om denna sällsamma människa som helt döv från barndomen kompenserade sig genom att bli en av västerlandets mest bildade människor med knivskarp blick för flera antika kulturer och korskopplingarna mellan dem. Som alla västerlänningar hade Fagan börjat med den tropiska zodiaken innan han efter 30 år kapitulerade och insåg att den sideriska zodiaken var den antika och korrekta delningen av himlavalvet. Undertecknad roade sig själv med den tropiska västzodiaken i 25 år innan nattliga drömmar började antyda att det fanns mer att lära om zodiaken! Jag hade då aldrig hört talats om varken Fagan eller en "siderisk zodiak". Ibland lyckas vårt inre och högre "Jag" kommunicera med det lägre egot...
Det var först sedan jag stängt Sideriska siktet jag började ägna Fagan lite uppmärksamhet, och det kändes som ett genuint första steg framåt efter att ha trampat vatten i flera år. Denne man visar sig nämligen redan på 1940-talet ha löst den största gåtan inom astrologin sedan antiken, den om varför planeterna anses "upphöjda" i vissa tecken (och dessutom i en viss grad av tecknet). Förklaringen finns i hans tunna men informationstäta studie "Zodiacs Old and New" från 1950 som den ihärdige kan hitta någonstans på nätet som dåligt inskannad PDF-fil. Den lär vara på gång i nyutgåva också.
Förklaringen är så fascinerande att jag inte tänker förstöra någons glädje att för första gången upptäcka upphöjelseschemats bakgrund (och hur fort kunskapen gick förlorad och ersattes av efterhandsrationaliseringar). Men utan att spoliera alltför mycket fanns svaret i Assyrien/Babylon och det 8e århundradet före vår tid, och har att göra med gudarnas budbärare Merkurius...
