 |
| Vem vet vad vi sysslar med egentligen? |
AB kändisskvallrar om att Richard Gere än en gång ska gifta sig. Inför den uppseendeväckande åldersskillnaden mellan pensionären och den 34 år yngre spanska societetskvinnan börjar jag seriöst undra om skådisens påstådda buddhistiska tro är något annat än en egocentrisk stjärnas kosmetiska sätt att profilera sig lite extra.
Det verkar logiskt att just den här kändisen hållit sitt födelseklockslag utanför offentligheten eftersom hans älskade Tibet har samma astrologi som i Indien, och den är kusligt avslöjande! Bara mörkermän söker hålla personliga data borta - nya trofékvinnan Alejandra Silva går det inte ens att hitta en exakt födelsedag för. Ond samhällselit brukar avslöja sig just genom bristen på allmänt tillgänglig data om dem.
När jag tittar lite närmare på Geres föredettingar syns ett mönster:
Sex år (1988-94) med Cindy Crawford, fotomodell, 22 år yngre än Gere. När de träffas (några år innan det korta äktenskapet) är han nästan 40. Men vad han gjorde i kärleken dessförinnan måste man snoka extra för att få reda på. Jag nöjer mig med att gå vidare från denna första trofé.
Över tio år (sent 90-tal - 2013) med Carey Lowell, Bondbrud och fotomoell, "bara" tolv år yngre.
Och så den senaste kvinnan, 34 år yngre.
Sådana här spår lämnar en manlig ynkrygg efter sig, livrädd för att hamna på jämbördig nivå med en kvinna. Åldersskillnaden är alltid avslöjande för obetydliga män i deras kvinnoval. Vad Mel Gibson återigen sysslar med, är bara tragiskt.
Utan födelseklockslag går det inte att använda den indiska astrologins fina metoder, så vi fuskar än en gång med en månascendent som tillsammans med solascendenten bara används för att bedöma hur starkt ett visst omen i det vanliga horoskopet är. Måne och Sol ger så att säga ett andra och tredje utlåtande i den händelse man hittar något misstänkt dåligt eller bra i födelsekartan.
Att Richard Gere anses ha ett "fallet" psyke i Skorpionen räknas inte när Månen används som utgångspunkt. Utifrån denna sinnesförfattning, livrädd för att dö och krampaktigt klängande fast vid det biologiska livet får man emellertid en bra tanke om vilka som rusar till religionen för att få svar på den outhärdliga tanken om våra korta liv.
Vad Gere dock verkar ha missat är att hans livslånga kärlek till buddhismen inte verkar ha givit honom ens den enkla insikten att han likt en vampyr parasiterar på sina kvinnors ungdom för att mörka sitt eget åldrande! Detta kallar jag en andlig hycklare av värsta sort! Och varför har inte Dalai Lama givit honom goda råd och insikt om de nu är sådana polare?
Nej, Richard Gere är ett stort mysterium och inget angenämt sådant heller. Hans båda megaframgångar, American Gigolo och Pretty Woman innehåller allt det som gör USA till en så motbjudande nation: hor för pengar i båda filmerna och inte ens en antydan till social/moralisk kommentar till detta faktum.
Men, som sagt, håller man den fallna Månen i Skorpionen som en neutral lins att se igenom, hittar vi sinnelagets disponent just i buddhismens eller religionens nionde hus, ett hus som i princip bara handlar om "exotism" och utlandsresor för outvecklade individer. Och eftersom Gere inte har en enda planet i Luft ser det faktiskt ut som om hans förmåga att förstå sina egna handlingar är dåliga, han är en platt och ointressant människa - exakt som han framstår i alla sina filmroller.
Men problemet är inte att den likaledes "fallna" Mars i Kräftan gör honom feg och defensiv, de negativa energitjuvarna (se hans roll i American Gigolo) har åtskillig tjuskraft på andra i den negativa polariteten. Nej, det är kombinationen av Solen och Saturnus i Lejonet som under många år gjorde honom till en av världens sexigaste män, för själsdöda och ytliga kvinnor som köper Hollywoods former utan att kunna gå bortom ytorna.
Saturnus ytlighet är välkänd, denna planet hör hemma just i tionde huset för den officiella presentationen. Det är Månen och fjärde huset som står för själens djup, men här har vi en fallen Måne styrd av en fallen och extremt defensiv Mars (som dessutom är en exotist och dyrkar det avlägsna). Det är något fabricerat och äkta över hela Geres uppenbarelse. Den amerikanska nöjesindustrin kan verkligen koka soppa på en spik.
Från skilda fall av Solen i tät konjunktion med Saturnus kan jag konstatera att de ofta blir skickliga och hårt arbetande arbetsledare, men Solen är den lekfulla och levande själen och den stendör i närheten av den hårt regulerande Saturnus. Gere är troligen branschens sämsta skådespelare, han förfogar inte över något känslomässigt register alls. Bättre än buddhismen hade varit om han blivit stoiker, för stenansiktet har han redan.
Och här kanske något av gåtan med hans sex appeal ligger: han är ett skämt till man. Den generösa Lejonkungen blir här stel och humorbefriad som få, samtidigt som Saturnus har en "macho" tendens just för att den är så torr och känslolös. En viss typ av kvinna, en kvinna utan någon som helst självinsikt, kanske attraheras till en äldre och patriarkal (Saturnus) typ. För notera att Saturnus så nära Solen tar bort Geres individualitet och reducerar hon till en tydlig typ, en sån där mall som Hollywood är så duktiga på att hitta nya ansikten till med jämna mellanrum.
Den här typen verkar inte ha någon som helst fungerande relation med den feminina sidan som tecknas av Månen i Vatten och disponerad av Mars i Vatten. Att åsnan nu börjar prata om att skaffa barn igen, 66 år gammal bara avslöjar hur lite han förstår av att det är hans Vegetativa Själ som styr honom. Och för den som inte sett det redan: Gere har även Venus - den rena kvinnoplaneten - "fallen" i självcentrerade Jungfrun. Tre fallna planeter och en Sol i härskarläge angripen av sin dödsfiende Saturnus!
Faktum att Richard Gere kan ha kvinnoskräck, Saturnus skapar fruktan eller rädsla när den övermannar den frimodiga Solen. Att han föredrar ett rejält åldersövertag stärker misstankarna att Gere helt enkelt är en feg människa. Naturligtvis är buddhismens ahimsa-ideal helt perfekt för ett negativt psyke med en fallen krigare i Kräftan. Man värnar (moderligt), men krigar inte. Geres natur och Tibets öde från 1959 passar som hand i handske.
Som sagt, horoskopet är på några områden så uselt att det inte förvånar mig det minsta att Gere tjuvhåller på födelsetimman. Med all säkerhet har han fått tibetanska horoskopanalyser ställda och är privat medveten om de många synder och felsteg han måste ha tagit för att bli sådan här. Samtidigt är det sant att god och dålig karma samexisterar i ett horoskop, och när det gäller framgångens och de stora pengarnas Jupiter, behövs inget mer än månhoroskopet - det är klockrent! För Skorpionascendenten (inkl. månen som asc.) är Jupiter en välgörare (den äger det ytterst lyckosamma femte huset samt det neutrala andra huset).
Här hittar vi Jupiter i andra huset för ekonomi och dessutom i positivt härskarläge i Skytten. Uppenbarligen är planetens ålder (avashta-läran) antingen helt felaktig eller grovt överskattad. Uppenbarligen har Jupiter tjänat Gere väl trots att den står mriti (döende) i Skyttens 30e och sista grad.
Jupiter i 2a skulle betyda goda omen för stora pengar, men det är naturligtvis 240-gradersaspekten till tionde karriär- och statushuset som gör att den platta figur som Sol/Saturnus där tecknar mot alla odds blir storligen framgångsrik! Denna aspekt visar att Gere faktiskt är ärlig i sitt religiösa intresse men så föddes han också till ett enkelt kristet amerikanskt hem och gjorde som alla sökande (jupiteriska) typer: jagade samma sak men i mer exotisk form. Och det är här hans stora närighet kommer in: det ständigt otillfredsställda skorpionsinnet vars härskare Mars upplever att "utomlands" - i nionde huset - där måste gräset vara grönare. Och så startar det tomma spel för gallerierna som så ofta Eld/Vatten-dominerade horoskop är. Här serveras religion som folkets opium.
(Månen i Skorpionen med en positivt polariserad Mars skulle dämpa skorpionens otillfredsställelse och begärsfullhet, men här snarast ökar genom pga. Månens och Mars ömsesidiga reception. Den här typen behöver verkligen buddhismens lära om att distansera sig och stilla sin lägre begärsnatur.)
När hördes Gere utfrågad om ämnet buddhism? Han verkar bara vara en tom fasad, en habituerat hungrig sökare som inte skulle känna igen målet om han så stod inför det: Saturnus blockerar vägen mot Solen. Kanske är just det Gere önskar - Solens död invid liemannen Saturnus, det stämmer bra med buddhismens fantasilösa hållning - att smita från lidandet och försvinna som en rökpuff som skingras för vinden. Det skulle i och för sig betyda att Sol/Saturnus blockerar den Vegeativa Vatten-principens hämningslösa hunger men nu pratar ju Gere om att sätta nya barn till världen! Kan han inte alls lägga ihop två plus två?
Geres Sol och Saturnus är en intressant kombination för den ser ut precis som att den individuella atman och dess konturer (Saturnus) kvittas mot varandra = total förintelse. Så varför kan han då inte gilla läget, att kineserna roffade åt sig Tibet? Det är mycket i ekvationen Richard Gere som inte går ihop.
Jämför med den fenomenale poeten och kärleksmystikern Bob Hansson som jag råkade höra i ett intervjuprogram. Månen med rikedomens Jupiter i kärlekens Vågen och Vågens härskare Venus också i Luft. Där är en röst från den verkliga mänsklighetens nivå, den nivå släktet kämpar för att ens få upp en fot på. Hollywood har verkligen inget att komma med alls, inte så länge genuina budbärare ännu återvänder till jorden. Och det bästa med Hanssons horoskop som kommenterades här och strax därpå igen, är att det bevisar att den fallna Saturnus i Väduren förvisso ingick i "världshistoriens ondaste horoskop" (Hitlers start av Andra världskriget) men att konstruktiva kringbudskap kan väga upp mycket.
