I föregående och detta inlägg länkas till intervjun med den exceptionella
och mångsidiga biologiprofessorn och hypnosregressionisten bakom Khafre-projektet. Kanske inte för
nybörjare i ämnet "alternativ historia", men här serveras en utläggning om den högmedvetna mänskligheten
före syndafloden (långt före än vår nuvarande föreställning) och hur de kunde bygga med gigantiska stenblock.
Mänskligheten har aldrig återhämtat sig från omstarten efter den stora
floden.
Den sideriska zodiaken för Corrado Malanga är perfekt för de ämnen han tar upp. Jag gissar att månen hunnit fram till en nymåne med båda Ljusen i det jordnära elementet. Stenbocken är excellent för geovetenskaperna. Men geniet kommer från Vattenbärarens intensiva Luft. Jämför med den senantika nyplatonisten Proklos horoskop enligt siderisk metod.
Jag har tidigare kopplat Vattenbäraren i dess mest avancerade varianter till det kosmiska medvetandet - akasha-fältet (finaste Luft eller Eter). Malangas Saturnus är ägare till både Stenbocken och Vattenbäraren och tecknas i det sattviska (ljusa) tecknet Jungfrun. Detta understryker hans forskande sida.
https://www.youtube.com/watch?v=tPA8UoR8lM8
Ett viktigt parti i intervjun med Malanga handlar om att mänskligheten i en förlorad förhistoria kände till stenars vibrationer och jag mindes efter ett par dagar en "Atlantis-influerad" dröm jag en gång hade, där människor på Star Trek-vis teletransporterade sig och plötsligt dök upp (materialiserades) i en stor transithall.
Corrado Malanga talar om förflyttning av själen via glömd teknik men i min dröm åsåg jag fysiska kroppar teletransporteras. Människorna kom via "portaler" som var färgade stenar, som rejäla ytor i golvet (stenar med vissa egenskaper) och resenärerna skyndade snabbt till en annan inlagd sten för att via med den färdas till annan plats. (Rent science fiction-material som kan ha plockats upp i någon film eller bok - men att dissa drömmar av det skälet tyder på extrem okunnighet.)
Det var oro i luften och drömmen sade mig att detta var när Atlantis höll på att gå under (hade uppenbarligen läst Edgar Cayce vid den här tiden, även om teleportation via stenars vibration aldrig förekommit i någon av det dussinet böcker om den synske jag läst). Tyvärr sparade jag inte denna dröm eller dess datum - jag tittar nu på gammalt material på hårddisken . Men jag hittade andra nedtecknade drömmar från innan jag började blogga,
Den här är visar hur kort minnet kan vara - skrev om mitt senaste par av memorabla drömmar om en "högre närvaro" som lade sig i min döm, och hade helt glömt en definitiv Edgar Cayce-biografi jag läste och som förde samma fenomen på tal. (Även nyplatonikern Iamblikos kan på 300-talet ha nämnt änglars ljud, men jag minns inte detaljerna)...
https://siderisk.blogspot.com/2026/08/astrologi-drommar-och-lakekonstens-fader.html
***
Dagens citat:
Moray B. King: "Konceptet Etern (hinduismens akasha) gäller fortfarande, det har bara utvecklats till en ny modell (Zero Point Energy)".
Sagt av en ruskigt smart man intervjuad i Randall Carlsons show). Deppa inte om det går över huvudet, det tog min stroke-skadade hjärna otaliga repriser av hela meningar för att ens uppfatta vad fysikerns utläggningar handlar om. Får Corrado Malanga att verka riktigt tillgänglig (och de talar ytterst om samma sak - en energikälla mänskligheten kände till innan Atlantis suddades ut).
Tänk astrologins Jupiter - i Indien klassad som systemets enda planet som sorterar under Eter-elementet. Inte förvånande att den planeten summerar det högsta vetandet. Härifrån är det inte långt (i tanken) till platonismens NOUS, (det gudomliga) Intellektet.
Zero Point Energy: We've Had It All Along! (Randall Carlson)
https://www.youtube.com/watch?v=Xht7Yl4cqO0
****
Åter till den enkla bloggaren - minnesanteckningar om en memorabel dröm.
Jag har här tagit bort namn som identifierar verklighetens dröm-figurer samt några rader om den tropiska zodiaken som jag ännu anslöt mig till: Före bloggandet hade mitt intresse för (västerländsk) astrologi berikats av flera år med Jungs djuppsykologi, vilket kanske kan förklara delar av denna dröm...
Onsdag 071010, dröm cirka 02:10
Runt lunch efter drömmen får jag mig tillsänt ett undertextarjobb, en kort dokumentär som skildrade ett manligt gay par.
Jag hade dygnet innan tillkännangivandet av Nobelpriset i litteratur (Doris Lessing), onsdagen den 10 oktober, en exceptionellt underlig dröm där jag fick tillfälle att se under "ytan" på familjen X. Jag besökte dem ofta i tjugoårsåldern, det kändes som en slags andra familj för mig . Väninnans bror Y, snart i en psykologirelaterad profession, blir t.ex. nästan en slags drömparallell-jag till mig själv, amatörastrologen (ännu bara förtrogen med den tropiska zodiaken).
Jag har mitt tredje öga påkopplat i drömmen och kan se hur under Y:s syster X:s kvinnliga ytsken att hon fladdrar mellan en manlig och en kvinnlig jag-identitet. Från en minut till nästa byter hon ego-identitet! Jag tycker det är smått obehagligt och förstår varför hon i sin ungdom sökte svaga mäns umgänge: för att ur perspektiv av sin inneboende man få "härska" över dem. (Alltid upplevt en stark komponent av fruktan i hennes psyke.)
Någonstans i djupet av hennes själ ser drömmaren också att hennes far hade förgripit sig på henne sexuellt och förstår därigenom ännu bättre varför hon inte kan hålla sin genderuppfattning stabil - själen är i spinn helt enkelt och hennes "historia" stör personlighetskärnan.
I slutet av drömmen bekräftar hennes bror Y att jag kan "se" (jag är klärvoajant i drömmen). Jag ser honom inte och han säger det inte i ord...utan som ett stadigt, monotont insektssurrande! På något sätt kan jag detta språk fast det på ytan bara tycks vara ett jämnt surr.
(Idag, 2026, misstänker jag att det är telepati. Not. Drömmens familj har mig veterligen ingen likhet med den verkliga
försåvitt jag inte hade telepatisk kontakt via Y:s högre själ. En annan fråga är hur nyplatonisterna åtskilde änglar och gudomliga själar. Hörs surrande från båda typerna när de kommunicerar ned mot enklare själar i sömn?)
"Surret" och "synskheten" plockade jag givetvis upp från den häpnadsväckande, auktoriserade biografin över fenomenalt klärvoajante Edgar Cayces liv från år 2000 som jag just läst (Kirkpatrick: "Edgar Cayce, an American Prophet" - köpt först 2007). Edgar såg nämligen en ängel i 12-årsåldern som lovade honom att få hjälpa sjuka barn (det blev de medicinska transföreläsningarna). Jag har läst om episoden i andra biografier, men i den här versionen "surrade" Edgars sovrum rummet när ängeln dök upp.
Jag vet precis vad biografen skriver, i sexårsåldern hade jag ibland "surr" i sovrummet (fast av mycket högre frekvens än Y:s-surr) och jag såg "elektriska spindelnät" som vävdes uppe i taken.
(Sök ordet "tänder" i det långa inlägget https://siderisk.blogspot.com/2022/12/budha-aditiya-yoga.html)
Det är alltid spännande att hitta fler pusselbitar till den själsliga kognitionens fenomenologi. Vid 9-10 har alltså hjärnan vuxit så att det högre medvetandet hos de flesta knäppts av. "Syndafallet" är fullbordat, människan har kastats ur paradiset. Sedan måste man själv påbörja klättringen upp för världsberget i syfte att till sist gå bortom det.
Jag hade drömmen om den "genderinstabila" kvinnliga figuren vid 2-tiden på morgonen den 10e och det tog ett dygn att inse att det var nymånedags. Plockade jag upp "stämningen" i solsystemet i min dröm? Tänk då att vara född under en så skakig konfiguration! Världen noterar att Doris Lessing bara var den 11e kvinnliga pristagaren av över 100.
***
Gammal anteckning (efter 2007) till själv:
Jag kom att tänka på min förra dröm om samma kvinnliga bekant. Vad då handlade förra årets dröm om? Jo, kvinnan öppnade sin mun och talade till mig med hjälp av övernaturliga, kristallblå tänder - hennes merkuriala redskap, med vilket hon kunde resa "ljusår" bort i rymden (gissningsvis till andra världar/dimensioner) - och med sin mun kommunicera om det. (2026: Inadekvat tolkning i skenet av senare studier i platonismen.)
Med ytterligare läsning av psykologen James Hillman (stort intressen som väl satte igång mitt bloggande) har jag nu bättre förstått kommunikatören Merkurius/Hermes och hans förmåga att färdas genom alla världar.
Den kopplingen stod inte klar när jag förra året drömreste med denna väninna/själ högt på det vintriga berget där gamla trötta, hopsjunkna gubbar satt på "långbänk" och jag tackade mitt öde att ha förmånen att få resa med en så "djupt" kommunikativ kvinna (drömmar lever sina egna liv - verklighetens väninna var ofta surmulen och pratade ogärna, men mitt drömmedvetande såg en djupare aspekt).
Dante och hans Beatrice. Följeslagaren eller prärievargen som "psykopomp" - färjkarlen som för själen över floden. Beatrice/väninnan är Merkurius/Hermes - kommunikation av typ "kristallblå". Jämför dominansen av luft-blå nobelpristagare de senaste 30 åren.
Doris Lessing som feministmotståndare förklaras helt av hennes eget horoskop: en konjunktion mellan Solen och Månen indikerar en "gammal själ", en som utfört syntesen, skapat en helhet av varjehanda dikotomier. Lessing visar vart det här årets dröm-väninna med sitt vacklande mellan "kvinna" och "man". under den kvinnliga ytan är är så sol/mån-konjunktion man kan komma! De två Ljusen tar symboliskt ut varandra utom när de kämpar om herraväldet.
Men redan innan nobelpristagaren tillkännagavs under torsdagen, slog onsdagsnattens dröm in: fick (som sagt) ett jobb jag först fasade över: en svensk kortfilm om ett dygn i livet för två homosexuella män som samlevde! Inte mitt bord.
Konjunktion i (tropiska) Vågen, partnerskapets och kärlekens tecken ännu en gång! Väninnedrömmen kan ses som ett varsel om ett inkommande filmjobb om två homosexuella som leker "familj" - en familj som tecknas av att "X:s hus" stod som övergripande symbol. Dokumentärens få smaklösa ordväxlingar utspelades just i männens hus.
Av Doris Lessings antifeminism och övriga ingredienser, förstår jag nu det symptom vi kallar det homosexuella: dessa är själar som för att få stopp på "oscillerandet" mellan sina två poler (manlig/kvinnlig, positiv/negativ söker gestalta själens slutmål: den androgyna existensen. (Två av samma kön = "mono" eller "homo" = pseudoandrogynitet.)
Min tidigare läsning var enbart den av en patologi: att själen byter kroppstyp mellan två inkarnationer och att homosexualiteten indikerar en uppstudsig typ av själ som vägrar finna sig i det nya tillståndet och genom att regrediera till föregående liv omintetgör hela meningen med den nya inkarnationen.
Egentligen är fenomenet mer komplext än så, och detta gick upp för under just denna Nymåne i Vågen (jämvikt mellan polerna.) (Notera åter att detta skrivs utifrån den tropiska zodiaken.)
En mer neutral läsning av fenomenet säger: "Det är väl bra att "leka" det slutliga androgyna tillståndet? Barnets lek idag är ju morgondagens realitet." Invändningen kunde vara att den androgyna själen representerar tillståndet i "nästa dimension", bortom människokroppen och att det ändå är ett tydligt tecken på missanpassning till de jordiska förhållandena att inte "bottna i sin nya fysiska identitet".
***
PS. Taggen "personlig daimon (skyddsängel)" är ett rent antagande När jag den 15/8 nämnde drömmen med "tonen" hade jag helt glömt barndomens surrande eller elektriska spindelnät.
PS2. Vid återupptäckten av dessa gamla anteckningar blir frågan om ändå inte den tropiska och sideriska zodiaken båda ger bra resultat som analysverktyg.
Under den här bloggens år kom platonismens Idévärld att spela en allt större roll. I den högre verkligheten finns förlagan (som idéer) till den materiella världen (vi människor misstar för "verkligheten"). Men förlagorna är eviga (bortom tid och rum - en konstellation i zodiakkretsen är ytterst en form eller idé).
På det sättet lever arketyperna i en evighet och det spelar ingen roll att jordklotet wobblar och driver runt epoker och eoner I TIDEN. Alla ting och alla perspektiv finns för evigt lagrade under respektive form eller formkomplex (anas även nere i det materiella - se fenomenet med hemsökta hus och spöken).
