Ben Afflecks svenska jämlikar i omdömeslöshet (Sveriges gamla mat- och fattigtrauma)

Det är många år sedan jag senast tittade på ett skriveri av Lisa Magnusson - karriäravancerad till ledarskriver i förhatliga tidningen DN. 

Men när hon lyfter fram frossaren Edward Blom med flera svenskar som alla söker mästra de allt fattigare svenskarna i konsten att strypa matbudgeten, blir jag imponerad. Rödare än så här kan man inte skriva i DN och fortfarande behålla jobbet!

https://www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-fattigdom-ar-framfor-allt-en-fraga-om-installning-halsar-edward-blom-lena-mellin-och/

Vällevnadsextremisten Blom är förstås tacksamt fokus och lustigt nog har han samma bristande omdöme som Ben Affleck som nyss fick en ny kommentar. Det är återigen den instabila kopplingen av Krabban/Vatten/Begär och Vågen/Luft/Intellekt som ger tankelivets lågpresterare. Jag har känt utmärkt trevliga personer men på kamratnivån är man inte längre objektiv.

En bekant som stötte ihop mig på stan med mig och av dessa Krabb-Vågar kommenterade kort därpå, "ja, hon var väl inte så smart..." (denna bekant publicerades senare på ett antikt engelskt universitetsförlag och hade måhända en abnormt högt satt ribba. Han var helt enkelt så intellektuellt driven att han inte fungerade ihop en anställd på ett barnhem vilket är rätt typiskt mixen Krabba och Vågen (moderlighet / harmoni & partnerskap).

Så i Edward Blom har vi ännu en som många skulle kunna svagbegåvad och som borde äta sin gåslever och i övrigt hålla käften. Inte ens katolsk tro kan rädda den här mixen där Luft-elementet försvagas av Vatten från två håll: från den genuint matfixerade Krabban och från Venus - härskare i mörka Skospionvatten är en återkommande kritisk position för Vågen. Politikern Romina har denna typ av Våg som tippar in i dödsskuggans dal, och hon har definitivt inte kontroll över något eftersom hon klänger fast i Vågen som ibland är väl konfliktskygg och bara söker freda sin lilla paradislund.

Instituted in the hope of avoiding war, appeasement was the name given to Britain's policy in the 1930s of allowing Hitler to expand German territory unchecked. Most closely associated with British Prime Minister Neville Chamberlain, it is now widely discredited as a policy of weakness.

https://www.iwm.org.uk/history/how-britain-hoped-to-avoid-war-with-germany-in-the-1930s

Den brittiske PM Neville Chamberlain är för evigt vanärad (lite orättvist) för sin eftergiftspolitik. Solen i martyriska Fiskarna  - ett resignationens tecken! - och Månen i stagnanta och konservativa Oxen visar hur astrologin kan beskriva liknande egenskaper med vitt skilda symboler..

Lisa Magnussons text är bra men hon feglirar ändock i valet av den verklighetsfrämmande Marie Antoinette ("kan inte det svältande folket äta bakelser?") i samma grupp som Blom, Lena Mellin och grötförespråkaren Lena Andersson. Varför slipper moderata finansministern Elisabeth Svantesson figurera, trots att även hon ingått i talkören av välmående hånare med råd åt Sveriges växande underklass? 

Även Svantesson har den ogynsamma mixen av Krabba och Våg, precis som Fredrik Reinfeldt (arbetslinjens och slaveriarbetets Fas3-lösning som kostade honom en tredje period som skulle ha säkrat honom en oanständigt fet pension från staten)?

Magnussons ursäkt är att som alla sekulära svenskar (inklusive dem som bevarat ett modikum av moral) saknar astrologins förmåga att enkelt ringa in kosmiska trender.

Även Lena Mellin tillhör typiskt den här gruppen där Vatten och Luft skapar intellektuella blindfläckar. Har många gånger uttryckt respekt för hennes rättframma krönikor men här missar hon fullständigt eftersom ett privat intresse för kokböcker och kokkonst hamnar på tvären med all moralisk sensibilitet. Man kan nästan ana att hon är svårt högervriden (trots arbetet för AB) när man även här ser Krabban oh Vågen skära ihop, dock i en långt mildare form.

Varför osynken mellan Vatten och Luft mildras här förefaller bero på en utmärkta konjunktionen mellan Venus i positivt härskarläge och Saturnus i "upphöjt" läge. Samtidigt är den Stora Välgöraren Jupiter "upphöjd" i matmammans tecken Krabban så hade Magnusson förstått universums tilltal hade hon strukit Mellin från sin krönika. Det är inte borgerlig illvilja i detta fall, bara en blindfläck - Mellin fattade inte hur hon råkade ta förtryckarens sida i denna fråga.

Extra intressant är ämnet bristande klarsyn när Vatten och Luft möts (Platons "irrationella" resp. "rationella" själsnivå)- Det har bara gått några dagar sedan den vänsterintellektuella Nina Björk recenserade AB-medarbetaren Elina Pahnkes artikelsamling "Alla ska äta". 

Och tänka sig, även Pahnke har en mix av Vatten och Luft och den kanske ilsknaste av dem alla - Vågens rättvisepatos och Skorpionens vägran att spela med kommer här samman som en närmast militant krigare mot den djävulskap Sveriges elit utsätter folket för här i kapitalismens döende år.

Varför Elina verkar med skyhögt högre dignitet än Romina beror på den förras fina stöd mellan Jupiter och Solen, båda i Eld och båda planetära vänner. E.lina är Sol-Skytt och motorn driver således från zodiakens tredje och universella nivå. ALLA ska äta. Hennes problem med Vatten/Luft-mixturen är därför det hon adresserar i det svenska samhället och inte främst personliga tillkortakommanden.

Romina (jan 2024):

Borgarens mörker - söker ständigt syndabockar istället för att besinna sin själ

Första inlägget om den alltför veka Romina (nämnd i förbigående några gånger därefter) fick en rubrik som råkar passa det svineri Lisa Magnusson halvt lyckats sätta fingret på - men inte förrän även Joel Halldorf i Expressen entydigt dryftat ämnet (illa satt rubrik, han tar i sin recension av Pahnkes bok ett större grepp än ICA-bashing):

https://www.expressen.se/kultur/bocker/ica-handlarnas-vinster-gor-mig-forbannad/

PS. Noterar timman efter publicering att den slemma utrikesministern är på hemlig Israel-resa under pågående folkmord. 

Det slår mig att HON OCKSÅ har problem med mixen Krabba/Våg! Den här lite mer komplicerad: demonisk världslig ambition (Rahu) i sekteristiska Krabban har Månen i Vågen som fundament alltmedan Mån-Vågens härskare Venus visserligen är "upphöjd" i Fiskarna men också i konjunktion med omoraliska Mars. Så förvirrat! Hon profiterade på fult aktieinköp i militärföretatg. men är man politiker är mycket förlåtet. Det var Malmer Stenergard som strax blev rasistiskt lagd när hon kom på nära håll  till regeringsparasiten Sverigedemokraterna. Lägsta sortems Vatten/Luft-mix och tydligen rätt typisk för regeringen Kristersson. 

När DN-ledaren inte förstår ämneshöjden blir matchen perfekt

 

Jag förstår ärligt talat inte det går till när folk i Sverige gör karriär. Det verkar ju inte finnas kompetens vid någon station att avgöra vem att öppna dörren för. Det kanske bara är kontaktnät eller jävlaranamma som leder till en roll som ledarskribent för DN:s borgerliga medelklassläsare.

Som sådan är Lisa Magnusson bristfällig eftersom hon bara befäster medelklassens alla vrångbilder. Hon klarar inte att höja sig till en genuin ledares universella perspektiv se vad saken gäller. Men naturligtvis har illvilliga krafter givet själva ordet "ledare" eller "ledarskribent" en ny innebörd, den av just hjärntvättande propagandist.

Så här serveras ständigt ett vadande runt i under- och medelklassens låga personliga synvinklar när Ämnet i själva verket är UNIVERSELLT: de protesterande och vildsinta ska bäst betraktas som en kollektiv manifestation från universum som på detta sätt illustrerar för Frankrike att de gått för långt. Detta ligger nu över Magnussons lönegrad att förstå, och hon skulle förlora jobbet om hon började skriva ur den Verkliga Meningsskaparen, universums perspektiv!

Ibland, när det ser ut som materiell oro eller förluster är å färde, som här, blir hon nästan individualist, men är oftast bara en lunär skugga eller fantasi att tillhöra de som individualiserat sig ur det "pack" som ännu bara via smink och kläder leker att de sig över vanligt folk, vilka bara är "personer" - animerade kroppar som anammat en eller annan "livsstil".

När det kommer till insikt i universalierna (en gång ett viktigt ämne i Europas universitetutbildningar), så gapar det, astrologiskt talat, helt tomt dagen skribenten föddes.

Gåvor finns, men INTE som ledarskribent. Noll planeter i zodiakens universalistiska och mest avancerade tredje sektor och t.o.m. den halshuggande södra månnoden här som indikerar den absoluta frånvaron eller negationen av ledaregenskaper - allt enligt "den naturliga zodiaken" som ibland är häpnadsväckande som andligt diagnosinstrument  för vad som "ligger i tiden" (se horoskop för påven och 57 islamiska nationers protest mot alla som likt Sverige seglat vilse och tillåter Koranbränning).

Solen är en ungdomlig och ännu bara personlig Tvillingar,
men söker ta brösttoner så att det Mån-resonerar som
ett mäktigt Lejon (en av de individualiserade).

Den "naturliga zodiaken" är förstås i stort avpersonaliserad men visar ändå att Magnusson hittat helt rätt som landat en viktig stol på DN. För det är just bristen på verklig information som utmärker tidningen. Den fixerar sig på medelklassmänniskans livspussel och inbillade problem vilka inte alls bekommer människans inre och bästa väsenskärna - som tillhör det Universella. Men säg när Näringslivet ville ha självförverkliga anställda i dess många små sweatshops? Den antika astrologin visar hur mycket mänskligheten en gång visste om det goda samhället och hur lågt mänskligheten för närvarande har fallit.

Men nu vankas det Vattenbärarens tidsålder (tema 11) och det är inget annat än återupptäckten av mänsklighetens kroppslösa essens - arten är andlig och har, när väl vaken, inte längre minsta att göra med de preliminära stegen. Vi är "daimoner", andar. 

Eftersom zodiakens hjul går runt kommer släkten att komma och gå. kunskaper vinnas och åter förloras. Men från ungefär nu och kommande 2000 år är ett ypperligt tillfälle att göra upp med underklassens och medelklassens måttliga förmågor. Om detta har Sideriska ropat som "en röst i öknen" i 13 år, men nu börjar det bli kort om tid. Det drar ihop sig till en större uppgörelse i världen och från Sverige kommer skörden som går vidare i universum att bli mycket mager.

Äganderätt är viktigt för den oupplysta människan och som synes sprakar det till rejält i ovanstående karta för Tidens andliga temperatur. Andra huset och sjätte är för hindun ARTHA, hantverkarhus (jfr engelskans "artisan") och hänför sig prylar eller, som här hotet att ens ägodelar ska slås sönder av underklassen (Olyckan Mars i Oxen). 

I Jungfruns sjätte sektor demonstreras den träldom fallna själar ännu på individualismens stadium måste genomlida. Här uppvisar Magnusson som "celest tanke" en förbittrad låsning där Jupiter vill expandera och bli rikare medan Arbetsgivaren Saturnus stramar åt och kräver arbete som motsvarar varje krona i lön. Saturnus och Jupiter skapar ibland våldsam låsning till det materialistiska perspektivet i Jord-elementet. 

Detta är inte fysisk jord utan det Platon och antikens filosofer kallade den begreppsliga jorden, en tanke i det gudomliga intellektet - "Gud tänkte 'Varde ljus, och det vart ljus'". Kristendomens låsning vid latinets "verbum" - en dålig översättning från grekiskan - har förblindat den här religionen för att den från början plagierade den grekiska filosofin för att övertyga den tidens mer sofistikerade lyssnare. Grekiskans "logos" betyder snarast "förnuft" på en andlig nivå, och Platon talade då hellre om "nous". 

Hela universum och varje värld eller solsystem däri är i grunden ett "nous" ett intellektuellt väsen. Inte för att jordmänniskan någonsin skulle kunna förstå språket dessa väsen talar... Enda sättet är att höja sig till gud och ge upp tramset om person och individualism. Gudarna har offrat dessa begränsningar i det lägre men kan just genom sitt offer emulera det mindre när så krävs (reser framtidens mänsklighet bakåt i tiden och gäckar mänskligheten i formen av underliga ufos?):

"Ibland lämnar Fantomen sin Dödskallegrotta och går på stadens gator som en vanlig människa." 

Bloggen har tidigare noterat att seriehjälten från början bodde i Bengalens djungler (Indien) och först senare flyttades över till Afrika ("Bengali"). I ursprungslandet avslöjar sig Fantomens blå kostym direkt som ett förbarnsligande av den indiska legenden om den blåskinnade Krishna. Han stiger ner som högguden Vishnus avatar eller förkroppsligande, och visar människobarnen en glimt av vad som väntar en del av dem.

På samma tema: "Och Ordet blev kött", som Nya testamentet säger om Kristus människoblivande i köttkroppen Jesus, är helt enkelt Världssjälens högre och intellektuella del som inkarnerar på ett sällsynt rent sätt i en viss kropp. Vattenbärarens härskare Saturnus (den sjunde himmelen och Världssjälens form och solsystemets "container") är således Platons Demiurg eller Världsdanare. 

Vart planetsystem med en sol i centrum har en symbolisk "Saturnus" som det systemet yttre gräns. Varför synske amerikanen Edgar Cayce i trans pekade ut stjärnan Regulus i 0° Vågen som "in- och utgång" ur "vårt" solsystem är bara en av många gåtor kring vad den människan hämtade informationen från.

Men det är frestande att tänka på västtraditionens placering av Vågen i väster (solens nedgång och "död") i kombination med den egyptiska domstolsscenen där själen vägs på våg. Kan detta ha med förlorade spekulationer kring Regulus och Vågens första grad? Hämtade han bara förlorade föreställningar i sitt transtillstånd, tankar som tidigare tänkts av människor?

I sina två akter i idealistisk filosofi (Platon) är Saturnus först introspektiv (och motsvarar dess primära härskarskap över Luft-tecknet Vattenbäraren) men vänder sig sedan (motsv. sin negativa polaritet i Jord-tecknet Stenbocken) och formar nu en materiell värld utifrån de andliga Formerna som uppfattas under kontemplation (det osynliga Luft-elementet). Djuppsykologen C.G. Jung "lånade" de antika tankarna till sin doktrin om att psyket innehåller "arketyper".

Astrologin kan ses (vilket Jung gjorde) som en kartritning över vilka arketyper människan tagit med sig för att jobba med denna gång. Märkligt nog har alltså Magnusson som gissningsvis 237% sekulär valt att förneka eller halshugga "Gud-i-världen" genom att fylla Stenbocken med förnekelsens huvudlösa södra månnod. 

Också denna läsning visar hur rätt hon hamnat eftersom DN är ett rent religionsfientligt organ och hjälper Sverige ner mot bottenskräpet av världens nationer. Man kan läsa DN, men det gäller att sålla bort rävgiftet om man vill vara lurig.

Har DN:s ledarskribent någon potential?

"Högerns besatthet av dessa vanlisar ("verklighetens folk") – underförstått borgerligt sinnade - ...består. Men fortfarande är det ingen som riktigt lyckats ringa in deras innersta väsen."

Om DN:s ledarskribent Lisa Magnusson talar sanning i sin smått raljanta men ytterst rätt tradiga uppräkning av saker hon sett som utmärkande för partierna inför valet, det kan den här bloggens återkommande läsare avgöra. 

För ett är säkert, hon känner till Sideriska och dess utläggningar om "svenskheten": alltsedan ett tidigt inlägg (2009) avhandlade hennes födelsehimmel och hon - då knappt vuxen - kommenterade det på sin dåvarande sajt "alltid privat, aldrig personlig" (eller om devisen var det omvända). Jag medger villigt att rubrikval och formuleringar på Sideriska inte var optimala i början, det tog några år att bli vän med orden.

Antingen har Magnusson dåligt minne eller lider av det lika bekymmersamma fenomenet "ond tro" - att gömma sig inför sitt eget bättre vetande. "Verklighetens folk" har visst ringats in: gång på gång här på Sideriska. Men Magnusson har valt den konventionella människans väg ("vanlisar"), gjort karriär ända in i Bonniers DN ledargrupp och tänker därför i makttermer vilka utelämnar en småblogg som denna när hon fäller sitt tvärsäkra påstående att folkpsykologins innersta väsen förblir outforskat. 

Jag har tappat räkningen på alla de gånger folket, dvs. Månen har utretts i dess bristfälliga kontakt med Eliten och hur Sverigehoroskopet i sig fungerar som "en korruptionsmaskin" för alla de som strävar upp från Månen och likt Lisa Magnusson söker solsidan.

Dags därför att ta en "ny och förbättrad" titt på Magnussons födelseomen. Hade dygnet hon kom till världen någon värst potential? Och om så, vilken? Att hon gjort karriär är tydligt, men en människa har många potentialer att infria eller slarva bort.

*****

Även om horoskop för enbart dygnet gäller "alla och därför ingen" kan man åtminstone utläsa vilken meny dygnet bjöd på, från vilken återfödda själar hade att välja mellan. Valet av anrättning ges först med exakt klockslag, så att de olika potentialerna (planeterna) hittar till rätt livssektor (hus). Men missa inte att planeten i tecknet/huset si eller så enbart ger halva historien.

Hinduerna jämför planeten och dess underliggande härskare så att varje planet egentligen är ett dubbelsystem. Inte alla placeringar och deras fundament har god potential, en del kan t.o.m. peka mot redan katastrofala vägval i detta liv. Men sådana närstudier är omöjliga med bara dygnet som data.

Solen grundad på Merkurius i Tvillingarna ger denna
himmels enda rena budskap: Luft som tanke/kommunikation

En preliminär tanke ytterligare: månascendenten är ett mellanting mellan det specifika personhoroskopet och det väldigt allmänna solhoroskopet som om det alls märks antyder invididens "objektiva" vandring i världen, solen tecknar orientering och milstolpar i vald syssla. (Solen överflyglas normalt av själens åstundan eller atma karaka, planeten som uppnått högsta gradtalet i zodiaken).

Men samma dygn som Magnussons text påminner DN även om Månens eller fantasins betydelse (betaldörr):

https://www.dn.se/insidan/neurologen-sa-hjalper-fantasin-oss-att-styra-vara-liv/

Månascendenten har påfallande ofta visat sig träffsäker trots att alla födslar under cirka 2½ dygn delar samma tecken och min enda förklaring till det har varit att de som når tidningsrubrikerna mer än folkflertalet har förverkligat det öde som himmelen möjliggör. De har aktualiserat mer av den himmelens potential än den ansiktslösa massan. Själen till detta kan framgå att klockslagets förfining men ytterst handlar det förstås om att alla själar är unika och bär sitt bagage genom många liv, och arbetar på det.

Börjar med de den ultimata gränsen och möjligheterna därinom föddes Magnusson ett intressant men inte helt fördelaktigt år. I hennes fantasi befinner sig gränsdragaren Saturnus i ett intellektuellt tecken, Jungfrun, Jord-elementet binder henne till att lista och begrunda ting (precis som i hennes senaste ledare). Men i Månens eller den inre föreställningens värld ockuperar Saturnus 2a huset för födoämnen och personlig ekonomi och som kronisk och karmisk indikation tycks Magnusson bojad vid en enkel och rudimentär gräns i detta liv.

(Kanske sätter konjunktionen Saturnus/Jupiter i 1980-talets början tonen för hela den grupp som kallas åttiotalister. Astrologin menar att starka inträffanden sedan klingar ut över en längre tid, veckor men ibland många år. Sedan följer ett nytt omen och likt vågorna som skapar dyningar i sandstranden suddas ett tidigare tema ut och ersätts av något nytt.)

Hon passar perfekt bland näringslivsfolk. Och närheten till expansionsplaneten Jupiter visar att det också är bland materialister hon har bäst chans att lyckas och tillväxa. Religionskritiska och äganderättsälskande DN tog henna under sina vingar. Missa inte att Saturnus i 2a huset ger henne inre fantasier som påminner om husets naturliga korrelat Oxens tecken. Därav fixeringen vid sinnlig vällevnad och Saturnus fixering vid äganderätt. 

Budskapet från de två stora tecknarna av dygnets potential skulle bara kunnat öppna till ett större synsätt för mognare människor, t.ex. kommunism (ett samhälle baserat på ägandegmenskap) om fantasin om grundbulten Saturnus legat i ett mer omfångsrikt hus än det personliga ägandets 2a sektor. Redan av denna årslånga kombination av Saturnus och Jupiter ser man PERFEKTA ARBETSOXAR för den moderna svenska materialismens sak. 

Bemärk att detta omen bara är ett av flera och dessutom starkt de få dagar under detta år (Jupiter tillbringar ca ett år i varje tecken) när Månen passerar Lejonet. Bara då placerar fantasins Måne de två stora ödespenslarna där de befinner sig. Av dessa få ingrodda materialister (karma!) var det Magnusson som utvaldes till ledarskribent för denna obsoleta syn på världen och tingen. Förklaringen tycks ligga i vad hennes okända själ önskade sig - mer om detta lite senare.

Trots att Saturnus begränsar Jupiters tillväxtpotential (eller indikerar att ambitionen är så modest satt att den snabbt nås), kämpar hon på bra: Mars i materialistiska och äganderättsliga Oxen stärker i detta fall föregående omen eftersom kämpen Mars i hennes fantasi slåss för äganderätten i 10e makthuset.

Den placeringen inverkar dessvärre på Månen i Lejonet och förråar sinnelaget på bekostnad av förfiningen. Det är ett grasserade fall av Eld/Jord-diskrepansen och här är det Jord som attackerar Eld. Materiens prosaiska realism släcker ut den inspiration som Eld ibland producerar. 

Man börjar förstå att "vanlisar" står henne nära, och feministiska betraktelser apropå Venus i mån- eller känslohoroskopets 12e huset för "världens förlorare". (Ett slags komplement eller förklaring till fantasin om en kvinna som makthavande Mars-krigare! Dygnet som sådant har förstås varken ett feministiskt eller patrikarkalt perspektiv, denna tårtbit tid bara är, för människor att svara olika på.)

Beträffande Mars har Sverigehoroskopet ett besläktat problem för folket/Månen: Månen i Eld vilande på karg Mars i Jord-Oxen och Mars faktiskt i 8e dödshuset, inte helt olikt 12e förlusthuset. Magnusson hade gjort sig bra som bondmora med en lott mark av stenig och karg typ. Verklighetens strävsamma folk i ett äldre Sverige.

Men Solen i Tvillingarna med skrivarpennan är ett genuint Luft-budskap och i fantasins värld ser hon alternativet: en framtid som författare eller åtminstone propagandist. Och här är Månen i Eld faktiskt inspirerad eftersom Eld och Luft samverkar bäst av alla element (bättre än Vatten och Jord eftersom det råder noll friktion i den supralunära verkligen medan Vatten och Jord tillhör den sublunära sfären som bildar materialismens verklighet och slitet på Jorden för att realisera något av det Luft/Eld-varelser sätter i rörelse från högre höjd).

Lejonets härskare är Solen och därav den luftiga Solens återrapportering av "blå tankevärld" som en "essens" i fantasins Lejon-Måne (ett sinne som till följd av Mars attack kanske indikerar ett något stukat härskarlejon). 

Ur fantasins lunära perspektiv är dock Solen inte hennes egen själ utan i 11e idealhuset snarare fantasier om ett ideal eller livsmål, kanske om någon hon som fantasi-individ kan komma att utvecklas mot.

Det är uppenbart att Magnusson uppfyllt potentialen i flera av sina viktiga placeringar. Hon är en av de vanliga men har realiserat sin mest aggressiva sida: Mars som tar t.o.m. den lägst födda till maktens tinnar och torn helt enkelt genom att säga sådant makten vill att folket ska höra. 

Dessvärre har hon därmed svikit sina rötter och sällat sig till dem som fyller folkets huvud med propaganda. Det är sorgligt men gör mig rätt nöjd som på 14e året bloggar om den verkliga verkligheten från en föga besökt blogg men som allt tydligare ringar in vart mänskligheten är på väg (inte vad jag hade i tankarna vid bloggstarten 2009)...

Bara en sak kvar att utreda: själens åstundan eller atma karaka. När bara dygnet är datat uppstår ibland osäkerhet. Månens snabba rörelse kan förändra AK om den seglar förbi en annan kandidat på upploppet. Här står Månen i 20e graden vid lunch och kommer att hinna fram till Lejonets 27 grad detta dygn. Det innebär att den inte har någon chans att sno rollen som "själens åtrå" från den materialistiska krigaren Mars i Oxens 29e grad. Vad det innebär, är en flyktig insikt i "vanlisens innersta väsen", åtminstone en av dem.

Den som bär krig och ha-begär som själens essens måste vara en själ som blivit verkligt förorättad i ett tidigare liv och återfötts enbart för att hämnas eller revanschera sig. Med den aningen stänger jag Pandoras ask innan osaliga andar börjar storma ut. 

Upptäckten stärker bloggens tidigare insikt att halva Stockholm i vår tid består av nazityskar som bombades sönder och samman av de allierade under Andra världskriget. Tyskens måne, håg eller fantasi då var inställt mot det "ariska" då och krigsoffer kommer sällan förbi Månen innan de faller ner till Jorden igen. Därför sitter de gamla intrycken kvar och styr själen även i nästa jordliv. Sedan 1974 har Sverige folkindikatorn i ariska Väduren (lat: Ares, krigsguden) och som ond karma ligger i Sveriges 8e dödshus Vädurens härskare Mars. 

Läsaren ser hur tajt förbunden med det krigsstartande Nazityskland den moderna svenska folksjälens dåliga karma är. Historieboken ger kött på benen åt astrologins principiella antydningar. 

Att Magnusson söker friskriva "vanlisarna" från detta resonemang om xenofobiska svenskar (som ofta förekommit på bloggen) är mycket misstänkt eftersom hennes eget dygn passar så oerhört väl in på mönstret. Sanningen är troligen att hon skriver för att legitimera högerns valalternativ, där SD ingår. Därav den överslätande finalen i en närmast studentikos ledartext. DN av idag illustrerar en slags oförlöst tonårsmentalitet som tyvärr representerar Stockholms intellektuella förfall efter att ha blivit ett enda urbant konsumtionstempel.

skrivet över morgonkaffet den 7 september 2022

Tillägg till klen avastha och svenska politiker

Glömde bort Miljöpartiets andra språkrör Fridolin i den snabba genomgång häromdagen som tycktes bekräfta att det är de sämst lämpade som väljer politiken som karriärväg i Sverige...  

Men DN skriker högljutt i syfte att bryta sönder sittande regering och påminner om att även Fridolin har Solen döende eller död (skt: mrita) i Vädurens 26 grad. Dessutom närmar sig planeten de av satansstjärnan Algol fult infekterade Merkurius och Mars i Oxens döende avslut. (Planeter i negativa tecken åldras baklänges.) 

Jag tror Fridolin betalat det högsta priset för att få lukta till på maktkorridorens unkna luft - för han ville säkert de underprivilegierade väl (Månen i Fiskarna). Men har nu funnit ut vad högersosseriet är för slags demoniskt system, konstruerat för att tjäna den profithungrande kapitalismen (som inte bryr sig ett dugg om mjuka frågor som miljön)! 

Fridolin är gisslan i ett sataniskt system och kan ha blivit maktkorrumperad själv av Ra'as al-Ghul - arabernas demonhuvud som dessförinnan var judarnas Satanshuvud (Rosh ha-Satan) och innan det troligen någon babylonisk eller kanske persisk demon vi idag tappat sikte på...

Att DN:s inhoppade ledarskribent Lisa Magnusson inte ägnar sig åt att kritisera kapitalismen istället för att förlöjliga MP, ett av dess offer, säger någon om hur den unga feministen regredierat på bara några år... Satan kommer åt alla, med eller utan indikation från stjärnorna... 

I Magnussons ligger hybris inte långt borta med Månen i dramatiska Lejonet i sitt gensvar på en intellektuell Luft-Sol. Hon väljer visuella exempel för att karikera miljöpartisterna men håller sig för god för att använda ordet "foliehattar" - här ser man Tvillingarna som skarp kommunikatör. 

Men hennes fundament är den nedslående materialism i Jungfrun och 2a pengahuset som får henne att bli en hora för huset Bonniers ("verksamt ond" Venus är en prostituerad). För den med Lejonets känsla av att vara berättigad till lite mer, den människan har redan tappat förmågan att vara empatisk på djupet och Kräftan och Venus skjuts in i det 12e huset för ting som måste stryka på foten, offras. Därmed hörs elakheten i Magnussons natur så tydligt, trots är hon skriver skärpt. Eftersom hennes Måne nu är förlusthusets ägare och ute i det öppna (i 1a) finns dock chansen att hon själv hör vad hon blivit och byter kurs. Inte alla horoskop har en sådan feedback mellan det omedvetna och det medvetna.

Sinnelagshoroskopet avslöjar dessutom en annan variant av djävulssymbolik, den som knyter an till Saturnus i synnerhet i Jordelementet som den onda kapitalistiska ekonomins herre. Magnussons karta tyder på hög intelligens (Solen och Merkurius) men också den fadda sorts natur som resonerar som att "kan man inte klå dem får man göra gemensam sak med dem". Därför skriver hon nu ledare i DN och generar sig inför sin egen själ som uppe i himmelen undrar hur den så kunde förlora kontakten med sitt verktyg där nere...

*****

Är Ödet (grekernas planetära heimarmene) så perverst att det koreograferar turerna i Sverige så att de Rika så här enkelt finner nyttiga idioter som hjälper dem att sitta säkert i status quo? Eller hur ska man förklara att ingen verklig politiker eller äkta demokrati syns till i det här landet? 

Det är en hönan eller ägget-situation eftersom ett folk bara kan återspegla ledarnas intentioner och i Sverigehoroskopet är både Sol och Måne minst sagt märkliga, vilket många tidigare inlägg ordat om. Det ser verkligen ut som att landet Sverige är utdömt ur himmelens perspektiv. 

De rika och mäktiga i det här landet är dessutom så korkade - vid en jämförelse med internationella storspelare - att de helt enkelt havererar Sverige på ett ovanligt plågsamt sätt (Anders Borg: "det kommer att göra ond när vi skinnflår er levande, små medborgare, för att säkra de Stora Kapitalisternas planer" - fritt översatt till andemeningen i det han verkligen sade vid detta famösa tillfälle). 

Men eftersom Sveriges rika sugit åt sig rikedomar från allmogen under det här drumlandet och enkelt kan flytta till något behagligare ställe, ses ingen hejd på eländet. Landet är dödsdömt och blir ett skitställe för vanliga människor långt innan kapitalismen drar sin sista suck och ett nytt fördelningssystem införs i hela världen, ett global fair trade-tänkande men utan vinstmotivet. 

Min själ förhandlar varje natt med folk i de högre himlarna om att slippa återfödas medan världen genomgår den sista kollapsen på väg mot ett postkapitalistiskt tänkande. Så tror jag inte Lisa Magnusson tänker, eller Fridolin. Sverige utmärks av världsalltets kanske mest korttänkta invånare (se föregående inlägg om heminredning intill döden).

Feministiska vrålapor och andra sorter (2)

Inläggets andra del (ettan här) ska redovisa några stora men helt godtyckligt valda feminister, varav två jag inte ens kände till (Betty Friedan, bell hooks) förrän jag satte till verket. Obs, hela 8 A4-sidor (exkl. astrokartorna).


Virginia Woolf

Det är typiskt för VW som en tidig feministförfattare att ha det klassiska "egenmäktighetssyndromet". Och därtill med maximal styrka på födelsehimmelen. Vädurens jagiskhet skär sig så det skriker mot Stenbockens blick för objektivt grundad hierarki.

Ett perfekt horoskop för den som vill studera frustration på det rent materiella verklighetsplanet och en antydan om att feminismen - naturligtvis - inte är en fråga som rör människans högre destination utan bara spatio-temporala frågor om "var skåpet ska stå".

Eldens vilja att etablera sig (eller sin vision) frustreras av Jordelementets begränsande inverkan. Stenbocken är ett extremt patriarkalt och hierarkiskt tecken (betecknar den fysiska verklighetens höjddimension där Jordtecknet Oxen står för terrängens horisontella utsträckning). VW:s författarskap handlar därför om kvinnans obetydliga makt i det viktorianska England, dominerat av en patriarkal manlighet (Saturnus/Stenbocken = fadern).

Det är remarkabelt hur tydlig maktfördelningsirritationen är i detta horoskop: Jupiter vill expandera Virginia Woolfs personliga betydelse (Väduren = jag). Men olyckligtvis står ödesplaneten och begränsaren Saturnus här och avgör hur långt det enskilda jaget ska få tillåtas att höras (kvinnor skulle inte alls höras vid den här tiden).

Sedan, via den indiska specialaspekten på 270°, kastar Saturnus sitt långa onda öga framåt i zodiaken och träffar...sitt eget tecken Stenbocken, där så många viktiga saker ligger, Solen/det egna fullvärdiga aktiva karriärlivet, Venus/äktenskapet. Ja, allt är så infekterat på himlen att VW troligen skrev för att hålla sig vid liv!

Jag måste generat erkänna att jag inte vet ett dyft om denna viktiga person, och av filmatiseringen med Nicole Kidman ("The Hours") har jag glömt nästan hela innehållet. Minns bara en gestaltning av en nervöst rökande och kantig personlighet - just den kantigheten och råheten som egenmäktighetssyndromet brukar dra in i personligheten!

Woolfs enda Luftplacering - den aggressiva Mars i ett intellektuellt och kommunicerande tecken visar också att "Luft" inte hade något egenvärde för henne, utan var det element inom vilket hon stred. Men inte bara den onda begränsaren Saturnus kastar ovett mot Stenbocken (patriarkalismens och den lodräta linjen i den materiella världen), utan även Mars, olycksbringaren och häftighetens psykologi.

Detta sker via Mars speciella "åtta-aspekt" om 210°, mot det åttonde tecknet räknat från och med Mars egen position. Denna aspekt är dödlig - se hur talet 8 dyker upp även i den naturliga zodiaken som relationen mellan 1a ego- och kroppshuset och åttonde dödshuset!

Jag har som sagt inte läst Woolfs tankar, men jag tippar på att hon är "dödligt oförsonlig" med de problem hon skriver om, problem som alltså i botten handlar om att hennes ego (Väduren) känner sig kränkt pga en yttre rangordning i livet (Stenbocken). Unga själar brukar falla på den illusionen - att yttervärlden är det verkliga.

Virginia Woolf begick självmord (dränkte sig). Det är värt att notera att hennes egocentriska Vädur - med dess ohyggliga låsning i maktfrågan (Stenbocken) befinner sig i 12e huset, vilket på engelska har den talande beskrivningen: "the house of self-undoing". I senantiken kallades sektorn "den onda demonens hus".


Simone de Beauvoir

Ännu ett aggressivt fruntimmer, men nu via kombinationen mellan psyket och ilska: Månen och Mars! Här utspelar sig emellertid problemet i Vattenelementet vilket kan tyda på att SB internaliserade sin aggression. Är det inte det hennes martyriska "kvinnan som den andra" gör, även fast hon i detta också fäster uppmärksamheten på fenomenet?

Blev hon inte rätt blåst av slusken och kvinnotjusaren Sartre samtidigt som hon lovordade deras "fria" relation? Nej, Fiskarnas tecken i samband med feminism vittnar om en martyrisk insikt, en tendens att själva producera problem för att sedan kunna beklaga sig om dem!

Här finns emellertid också massor av "kvinnomystik", så mycket kan jag uppfatta. Månen i Vattentecknet bibringas harmoni och framgång från en "upphöjd" filosofiplanet (Jupiter) i Vatten- och kvinnotecknet Kräftan. Hur kan en kvinna misslyckas skriva om kvinnofrågor med en så djuplodande och känslomässig resurs?

Solen i Skytten och Månen i Fiskarna innebär att både vilja och känsla disponeras av filosofiplaneten Jupiter (i kvinnotecknet Kräftan) eftersom de delar samma härskare. Men det aktiverar samtidigt sensationalismens fenomen, Eld och Vatten kolliderar med extremt förhöjda känslolägen som resultat ("sensationalism" på den här bloggen).

Jag förmodar att hon verkligen lyckades levandegöra sina känslor, samtidigt som Solen i Skytten visar att hon var en avantgardist, låg i framkant för...Jupiter i Kräftan, filosoferande och utforskning av frågor rörande kvinnan som "det andra". Frågan om varför Månan alltid är nummer två, lånandes Solens ljus!


Betty Friedan

Betty Friedan hamnade som vänsterintellektuell politisk aktivist i problem i det kalla krigets USA på 1950-talet, då kommunistskräcken härjade som värst. Hon började skriva hemmafrutexter i ett magasin och blev själv urtypen för "desperate housewives" - den maktlösa och banala alltigenom materialistiska livsstilen.

Här är en andra födelse till Stenbocken, hierarkiernas och den objektiva maktfördelningens tecken. Månen stigande i öster i filosofiska Skyttens tecken tyder på ett eldfängt och spretigt sinnelag. Mars & Venus i kombination i Fiskarna ger ännu ett fall av "sensationalism" - lev ut och rasa loss eller dö en själens död! Likt Simone de Beauvoir var hennes psykiska konstruktion helt enkelt inte lämpad för ett lugnt och traditionellt liv som hustru i hemmet!

Mars och Venus båda i 4e huset för den traditionella hustrurollen är exakt det som gör henne helt galen över fantasilösheten i den privata sfären. Mars + Venus har jag i andra inlägg beskrivit som horans (och horbockens) syndrom. Lyckligtvis hade BF andra kvaliteter och slapp gå på gatan för att få utlopp för den här oförmågan att vara på ett ställe. Hon kanaliserade sina excessiva känslor via författande och tidigare i livet, före McCarthy-eran, som politisk aktivist.


Judith Butler

En genderteoretiker som ansetts krånglig och väldigt teoretisk. Inte förvånande då att det är JB som så hårt driver just frågan att kön ENBART är en social konstruktion på pappret och i föreställningen. Varande lesbisk är det inte svårt att förstå att hon konstruerat en queerfeministisk agenda. Homosexuella har ju inget att hämta i ett hetero samhällsbygge och får helt enkelt hitta på en filosofi som maximalt söker rationalisera (och normalisera) deras egna identitetsproblem.

För tredje gången hittar vi nu "sensationalismen" i ett feministhoroskop. Kanske dags att börja kalla det "alarmism"? Och återigen är det två jupiteriska tecknen som är samtidigt aktiverade, Skytten (Eld) och Fiskarna (Vatten). Men de är samtidigt aktiva på det mest olyckliga sätt, genom att Mars - den brutala manliga sexprincipen kastar sitt lystna och överhettade öga mot den feminina erotikens Venus 90 grader längre fram i zodiaken.

Judith Butler är en man i kvinnokropp som känner extremt libidinös åtrå till andra kvinnor, men hon är född i det mest krångligt mentaliserande tecknet av dem alla, den intellektuella systembyggaren Vattumannen (Sveriges soltecken). Hon måste därför först RATIONALISERA rätten att ragga på kvinnor via en teori om att könet bara sitter i huvudet!

Notera det ofta synnerligen besvärliga "sociala utstötningssyndromet" på himlen, den samtidiga aktiveringen av gruppmänniskan Vattumannen och den tvärande Skorpionen. Eftersom Skorpionen också anknyter till genitalierna ser vi här en indikation om homosexuella som en förskjuten (utstött) grupp i gruppen.

Luftens och Vattnets omvittnade oförmåga att "få ihop ekvationen", kallar jag "dissociation" och det är här man får rationaliseringar och bortförklaringar av hatet till den egna kroppen genom att försöka påstå att gender bara är en social tanke (Vattumannen = kollektivets tankemodell). Men heteronormen existerar därför att den omfattar den totalt övervägande delen av mänskligheten.

Hennes mycket "feminina" Måne i Kräftan (hemma i sitt irrationella härskarläge) kan naturligtvis inte se livslögnen. Hon tror verkligen att hon tillfört världens queer människor något med sin teori. I själva verket tror jag att reinkarnationsläran skulle hjälpa de som inte hittat rätt i sina kroppar mer än den här typen av skuldläggande av den yttre samhällsordningen när problemet egentligen handlar om den egna psykiska anpassningen till den värdkropp man blivit anvisad i detta liv.

Födelseklockslag för Judith Butler är okänt, så inget kan sägas om personligheten (ascendenttecknet), men horoskopet påminner om feminismen i dess sorgligaste och mest missanpassade form - människor så på kant med det de är i livet att de tvingas bygga sig en rationaliserande luftbubbla i för att ha något utbyte av den här inkarnationen.


bell hooks

Gloria Watkins är samtida författare jag inget alls vet om bortsätt från att hon är en av de mest lästa i amerikanska skolor i dag, och därför måste anses en viktig representant för den tredje vågen av feminism.

En ovidkommande detalj först: hennes tramsande med ett författarnamn med enbart gemener är så typiskt det detaljpillrande tecknet Jungfrun. Här är också kommunikationens Merkurius hemma i härskarläge och därtill "upphöjd" i detta av sina två egna tecken. Formalistens Saturnus finns också här, för en av de mer materialistiska horoskopkonfigurationer jag sett. Solen (anden) är helt belägrad av dess värsta fiende, den materialistiska och inomvärldsliga (socialrealistiska) Saturnus!

Och ännu en gång kvinnoplaneten Månen kombinerad med aggressiva Mars, och nu i det dödliga tecknet Skorpionen. Som jag antydde i första delen, t.o.m. det här lilla urvalet av feminister tyder på att det är ett stridslystet gäng, med själsliga kvaliteter som i mycket liknar de man traditionellt påfört mansrollen. Och det är väl därför de tar strid!

Som färgad kvinna tycks det ligga en logik i att detta är den hittills klenaste månplaceringen. Med sitt folk (och då alltså inte bara kvinnorna) har hon anledning att känna inåt och där uppleva all den bitterhet som den felfördelade människan samlat på sig. Här har vi då första parallellen till svenska "bitterfittan" Maria Svelands horoskop, då även hon tungt tar avstamp från vämjelsens och könsorganets tecken Skorpionen!

Notera dock en tydlig och livligt livsbejakande strimma genom detta annars så mollstämda horoskop av bara lera och vatten: den högspända oppositionen mellan filosofins Jupiter i egotecknet Väduren och den feminina Venus, hemma i härskarläge i den högre kärlekens och tvåsamhetens tecken Vågen. Vad blir det? Jo, kvinno-filosofi eller feminism. Ett laddat stötande och blötande i frågan om hur jaget ska tillåtas expandera (Jupiter) i en relation (Vågen).

Den här kombinationen av de två "goda" planeterna gör GW till något av en outsider i det här gänget, för även om Månen anses "debil" och fixerad vid alla oförrätter den lidit, så är denna axel mellan Eld och Luft en sann balsam på såren. Själv född i Vågen (soltecknet) blir jag nästan nyfiken på vad hon har att säga och hur hon säger det!


Lisa Magnusson

Vän av ordning undrar förstås hur Aftonbladets kåsör hamnade bland dessa världsberömda namn. Jag tror det var ett förfluget ord i ett annat inlägg som tvingade mig att titta lite närmare på vad feminismen är...

Men låt oss säga att LM representerar ett arttypiskt stickprov på en inhemsk tredje vågens feminism. Lisa är den feminism vi kan tänkas hitta hos mannen på gatan - oops. Men som mycket väl i morgon kan ha lämnat kåserierna för ett författarskap tillägnat feminismens sak.

För detta talar en svårartad attack på födelsehimmelen från den aggressiva och själviska machoplaneten Mars. Den kastar sitt speciella onda öga 90° framåt och träffar den ömma punkten i alla horoskop: det känsliga sinnelaget (Månen).

Här är egendomligt nog sinnelaget av extremt maskulin typ - Lejonet är väl den mest dominanta gestalten i hela zodiaken, dramatikern och scenpersonligheten. Lisa har numera skrotat sin gamla devis, "personlig men aldrig privat", vilket antydde Lejonet men ändå föll kort i fråga om självkännedom. Det är zodiakens första tredjedel som är personlig.

F.o.m. Lejonet handlar nästa tredjedel om individualitet som går djupare än personligheten (vilken man kan styla och likt skrivbordet i Windows "personalisera").

Varför LM förklarade sin blogg vara personlig beror således inte på sinnelaget utan på soltecknet Tvillingarna som dröjer kvar i zodiakens tidigaste tredjedel. Tvillingarna är förklädnadskonstnärer och kan anpassa sitt gränssnitt till omständigheterna. Latin med de lärde och prat på bönders vis med bönderna.

I soltecknet ligger hela hemligheten med LM:s fungerande kommunikation, för Tvillingarna (och dess härskare Merkurius) är resenärer vilka fordom var drivna i konsten att berätta en historia de plockat upp i fjärran land.

Tillägg 090828: Upptäcker att jag vänt LM:s devis bakfram i minnet. Den rätta lydelsen är "privat men aldrig personlig" - intressant nog är det därför sin Sol i personliga Tvillingarna som symboliskt blir bannlyst! Solen är (med Mars) den maskulina arketypen och symbol för den inneboende guden - vilken av hävd patriarkatet paxat för!

Denna nedvärdering av personen kompenseras då av en maskulin vulgärversion via störningen Mars/Månen! Den militanta feministen, eller den maskulina själen som råkat hamna i en kvinnokropp. Hur perfekt LM utan att veta om det har snappat sitt inpräglade ödesmönster! Dissa Solen och dyrka den krigiska Månen! :-)

Jag noterar hennes inlägg om bad boys och mesar och kan konstatera att det mesta troligen verkar mesigt för en kvinna född med psyket uppvarvat till krig, som är fallet för bitska Lisa! Skalan är liksom inte normal. Det är inte utan att man kan misstänka av den texten att hon tagit del av detta försök att psykoanalysera feminismen.

Bekräftelse efter några sekunders ögnande rubrikerna. Visst har feministjäntorna fått nåt att irritera sig över, eftersom LM vet att alla reklam är bra reklam, även om uppmärksamheten kommer från en mikroskopisk specialblogg tillägnat livets alla freakiga fenomen.

Men inget av detta har förstås något med feminism att göra, eller den missprydsamma ton av religionsförakt som sipprar ut i vissa krönikor och uppenbart inte beror på några djupare religionsstudier utan på den simplistiska ekvationen av män = prästerskap och överhet --> tack gud (?) att vi feminister har dekonstruerat den gamla onda världen och sett igenom hela detta sociala kontrollsystem.

Ett barn av en materialistisk era har alltså aldrig backat två steg och funderat över vad telepati och andra märkliga fenomen i vår värld har att säga om den värld som Upplysningen över en natt bara bestämde sig för att ignorera. Kanhända var mycket ur religionens värld sant, men ut åkte hela härligheten eftersom det viktigaste nu var den lilla människans bemyndigande.

Storhetsvansinne eller hybris var vad vi i västerlandet drabbades av istället, så fort vi tog bort den nödvändiga hierarkiska axeln - himlastegen - som leder upp till Gud Fader-Moder (Se Virginia Woolfs hårda känslomässiga maktkamp mot denna stege). Nu tappade vi helt perspektiv på vår relativa storlek som människor. Som den pinsamme sofisten Protagoras, som Platon aldrig slutade häckla för hans slipade prat men totala brist på innehåll, hade "människan blivit alltings mått".

På den "evolutionsnivån" befinner sig Lisa Magnusson och hennes mer ryktbara feministsystrar. I svenskans fall är det särskilt tydligt så horoskopets tyngdpunkt ligger på konsten att producera tillfälliga gränssnitt för sin kommunikation (Tvillingarnas tecken) vilka ska bära det av Mars aggressivitet störda lejonpsyke vi redan noterat.

Oxen och Lejonet, samtidigt aktiva på födelsehimlen, ger alltid Jord och Eld i låsning, dvs, den materiella verkligheten räcker inte till för det Eldens ambition eller vision föreställer sig. Och för en brinnande föreställningsförmåga i Lejonets tecken är ju allt annat än total dominans att betrakta som ett fiasko. LM:s typ av feminism kommer tyvärr att bereda henne ständig frustration i livet, trots att hennes uttrycksförmåga med Sol och pennfäktaren Merkurius i ett Lufttecken är en fenomenal tillgång.

Mycket av problemet beror på att det högre medvetandets Jupiter (högre i relation till den logiska smartass-planeten Merkurius) är så modest placerad i jordnära Jungfrun och därtill fastlåst av fixeringens Saturnus. Detta är vardagsrealismens och socialkonstruktionismens typ av feministfilosofi, dvs samma gamla åsikter vilka inte har funderat ett dyft över metafysiska frågor, om män och kvinnor i relation till de eviga och stora frågorna. Et cetera.


Sammanfattning

Bortsett från att en aggressiv ton (Mars) tycks spoliera eller överhetta sinnelagets Måne hos flera av kvinnorna och att flera av dem är allmänna yrväder pga mixen av Eld och Vatten (via Skytt och Fiskarna - "the Prodigal Son/Daughter"-syndromet som härmed myntas) - bortsett från dessa paralleller synes feminismen inte gå att fånga i en nätt astrologisk definition. Och det är begripligt.

Personerna kommer med sina egna bevekelsegrunder och har hjälpligt lyckats samlas under en agenda, med mål att uppnå. Men astrologin går djupt i en människas inre, och notera t.ex. hur queerfeministen Judith Butler avviker med vad jag tror är mentala problem - hon klarar inte att anpassa sig till sin egen kropp utan använder den som utgångspunkt för att försök att ogiltigförklara hela samhället. (Om Virginia Woolfs mentala hälsa, som begår självmord, kan mycket sägas.)

Kvinnorna med Eld/Vatten i horoskopen är mer av känslomässiga orkaner (jag tänker: "latinskt temperament"), frustrerade över ett trist och begränsande liv i den traditionella kvinnorollen. Lisa Magnussons frustrerade ambitioner är en en annan variant som jag tycker mig minnas då och då dyka upp bland författare. När verkligheten inte håller måttet kan man skriva om sin utopi. Jord och Eld i konflikt är ALDRIG NÖJD. "Störningen" slåss till den stupar.

I det senare fallet (LM) handlar det bara om ilska riktad mot stendöda avbilder och beläten från mansdelen av kulturen - beläten vilka förefaller stå i vägen för den sekulära fantasin att människan som fysisk person är oändligt betydelsefull. Det här är "feminism" helt utan förankring i THE PERENNIAL PHILOSOPHY.

Sanningen, enligt den eviga filosofin, är ju att våra personer är menade att tjäna våra andar, vilket är en instans några resor och sedan några till bortom egots lilla glänta av medvetenhet.

Dock är det bara utifrån egot man kan bygga, och det gör t.ex. Judith Butler så tragisk eftersom hon först tvingats lägga en genomfalsk rationalisering som grund för sitt övriga tänkande. Lyckligtvis tar själen (i allmänhet) inte med sig sina mentala konstruktioner från liv till liv, så man kanske kan säga att queerfeminismens ideologi är som Don Quijotes bråk mot väderkvarnarna - det väsnas i tiden, men själen lider ingen djupare skada. (Djupt sittande attityder fortplantas dock framåt och dyker upp i personligheten i nästa jordeliv!)

Av någon anledning var själen kallad att "psykopatologisera" i detta livet (kanske en själens övning att lära sig försvara sig och sitt, efter att ha kapitulerat för lätt och ofta i tidigare liv...). Men jösses, vad feminismen lämnat utanför de stora frågorna i livet, de som ger perspektiv på både män och kvinnor och vad slags projekt som pågår här på jorden. Anledningen till den uraktlåtenheten ligger förstås i den människa Upplysningen födde här i västerlandet.

Om du avstod från överkurslänken i första delen, kanske det passar bättre nu att titta på horoskopet för Franska Revolutionen och den nya europeiska människa det aviserade. Det var bara en halv människa! Och som de här feministerna visat så är förekomsten av de saknade elementen i revolutionshoroskopet inte alls någon garanti för THE BIG PICTURE, inte om världen blivit alltför hårt beskuren.

Feministiska vrålapor och andra sorter (1)

Spelet - nu även som spel

En granskning av "feministsjukan" och dess rötter! Det här 7 A4-sidor långa inlägget nuddar bara vid astrologin. Det är mer privata funderingar kring fenomenet. I den följande del II ska en handfull kända feministhoroskop vart och ett kommenteras.

*****

Aftonbladets kåsör Lisa Magnusson är rolig och bitsk att läsa men en representant för den totalt sekulariserade människan - en sån som givetvis lagt sig till med epitetet "feminism". Det sekulära samhället är nämligen "platt" och bara ordet hierarki är fult att säga.

Plattmarken eller Moder Jord terroriserar nu västerlandet så att ingen knappt förmår höja blicken över vardagslivets tilldragelser... Gravitationen är svårartad för samtidsmänniskan - spekulation och metafysik fnyser man åt. Ingen äger det stora Intellektet längre, det som antikens människor trodde man kunde vinna del i genom träning.

För att krångla till det ytterligare kan den ambitiösa läsaren nu göra en avstickare till inlägget om Franska revolutionen för horoskopet på "Den Nya Människan" (nytt fönster) för att se hur den sekulära individen i grunden är funtad. Och sen återkomma hit!

*****

I koncisa bilder säljer krönikören Magnusson både feminism och religionsförakt i en tid så historielös och fast i ögonblickets "känsla" att många har problem att fylla till och med Twitters generöst tilltagna kommunikationsskopa om 140 tecken.

I den jämförelsen är Lisa förstås ett geni, och därtill inte enbart relativt. För en vag återstod av en äldre civilisations högre sinnesnärvaro skymtar i hennes kåserier. Här finns ett samvetets röst som utgår från idén att det faktiskt existerar ett objektivt gott och ont.

Många av idag har annars tappat bort den här självklara sanningen, och inte sällan hörs det fullständigt IQ-befriade argumentet, "nå, det är kanhända sant för dig, men jag har min sanning!"

Värdesubjektivism kallas den här retarderade tankenivån som glömmer bort att hela tillvaron är fylld av signaler som talar om att det livet är fyllt av objektiva spelregler, som reglerar våra liv där i bakgrunden - undermedvetna mekanismer och fysiska naturlagar omvartannat. En härlig röra mänskligheten knappt ens har börjat förstå sig på.

De antika kineserna skapade t.ex. ett helt system där de presenterade hur naturens spelregler eller naturlagar också hade sina moraliska tillämpningar. "Förvandlingarnas bok" blev en av den högkulturens kanoniska texter och ett måste för varje ambitiös människa som önskade göra karriär i det kejserliga Kina.

Det sekulära väst nådde aldrig en så sublim vetenskap. Men i modern tid har vi hittat några fadda principer som vi - det måste medges - har tagit till det yttersta i månfärder och jag vet inte allt.

*****

Lisa har ännu inte tagit ett steg bakåt och tittat på hela det åsiktspaket hennes samtid lastat på henne. Med naturlig författartalang är det liksom bara att börja tugga. Hon har sätten att vinkla samtiden - och det har många upptäckt.

Men istället för att undersöka varifrån hennes mer allmänna rätts- eller hederskänsla kommer, kastar sig Lisa och dagens övriga sekulära kvinnor över någon tidstypisk trend och låter sig bli en del av den.

Feministiska infallsvinklar, måste jag medge, är ett mindre energislöseri än den uttalade ateismen. Den senare verkar dock kunna föras åter på en generell anti-patriarkalism - en av följderna av ett bedrägligt kirurgsnitt varmed materialismen opererat bort den lodräta axeln ur sin verklighet (Astronomen Laplace till Napoleon: "Gud? Nej honom har jag inte behövt i min hypotes.")

Materialisterna har gjort plattmark och "socialrealism" av allting men har helt missat att vetenskapen sedan 1930-talet börjat återintroducera "mystiken" i anslutning till något så dött och trist som själva materien...

*****

Feministerna, å sin sida, verkar ibland ha fallit för "mycket vill ha mer"-syndromet. Kvinnan fick rösträtt i början på förra seklet och blev därmed en politisk entitet. De har plattformen. Jag tycker mig se former av feminism som enbart är en krigshetsares arbete! Jag ska senare förklara vad jag menar.

Lisa tillhör alla dem (även unga män, ja framför allt unga män) som aldrig undersökt visdomsaspekten av mänsklighetens tänkande genom historien. (Och ändå bär visheten i biblisk tradition ett kvinnligt namn - Sophia !)

För henne räcker det förmodligen att veta att filosoferandet genom historien var förbehållet männen. Kvinnorna var ju upptagna av att krysta fram barn och försöka hålla dem vid liv.

Och sant är att gamla (manliga) texter kan vara tuff läsning för en kvinna och en del svårt eller omöjligt att identifiera sig med. Kvinnor var ju så mentalt upp och ned att de gamla grekerna buntade ihop dem med slavar som exempel på den irrationella sortens själ - den som stod jorden närmare än himlen, den typ de sju klassiska planeterna hade en betydande inverkan på!

*****

Vissa feminister har dock fått nys om en annan, remarkabelt försigkommen manlig världsbild via den Jesus som arkeologin lyft fram, inte minst genom textfynden från 1945 i Egypten. Det är nu allmänt känt att Maria Magdalena en gång hade ett eget evangelium och att den äldsta typens kristendom varit mycket mer jämlik än den sedan blev.

Jag har pluggat Thomasevangeliet från Nag Hammadi-fyndet på min andra blogg. Texten är kristendomens största huvudvärk sedan den återfunnits i mer än några små trasor. Av evangeliet finns inte ett spår i kristendomen fast en del forskare menar att detta måste vara det absolut äldsta av dem alla, en text från tiden innan man lade kött på benen och fyllde ut de enskilda jesusorden med en ramberättelse.

Här favoriserar visserligen Jesus (åter) Maria Magdalena framför de manliga lärjungarna, men inte för att hon jobbar för några kvinnofrågor utan för hennes mod att lämna hela den sociologiska plattmarken!

Inte bara har hon passerat kvinnans lott i livet utan hon har också anträtt den filosofiska eller mystiska väg som leder till upptäckten av sig själv som en själ. I det valet förtjänar hon Jesus respekt. Hon har alltså modet att testa mannens "vertikala" liv, det som dagens kastrerade manliga svenskar inte vet ett dyft om.

Dels har Sverige aldrig haft en filosof värd namnet sen andeskådaren Swedenborg (stor i USA medan vi skiter totalt i honom). Och dels för att svenska män ligger raklånga i plattmarksuniversat för att inte stöta sig med de aggressiva feministkvinnorna. Och så invandring ovanpå det, vilken påminner om äldre, mer traditionella rollmönster.

Hade inte Sverige fuskat bort den högre bildningen så rejält, hade vi sluppit det här träsket av oklarhet och dålig koll på grundparametrarna. Men eftersom det materialistiska Sverige inte längre är andligt och inte bottnar i gamla tiders gudar (eller den ende gudens olika funktioner), råder ren villervalla. Bara frontalloberna jobbar på svensken, medan visdom är en mer komplex samverkan av olika medvetandeförmågor.

*****

Om kvinnan i antiken sågs som föga mer än en glappkäft vars åsikt på måndagen hon själv sagt emot tre dagar senare, hyllade de gamla grekerna de bildade och rationella männen. Dessa hade inte bara en mer fördelaktig kroppstyp då de slapp månadscykelns eviga hormonspratt och emotiva tjatter som följd. Männen hade också via bildning stabiliserat sig så mycket i sin högre, rationella själ att de på det hela taget var autonoma i sitt tänkande - levde via begreppsvärlden. (Ytterst styrde förstås ödet även över mannens liv.)

Infall !!!

All heder åt upplysningsfilosofen markisen av Condorcet!

Även om han var simpel materialist i övrigt. Likt Jesus förordade han bildning även för kvinnor. Faktum är att den Jesus som skymtar i Thomasevangeliet och hans klarsyn i fråga om att kvinnan har samma själsvirke som männen visar att han var helt opåverkad av samtidens sociala regelverk.

Platon förefaller inte ha haft något sådant program för kvinnor. På 300-talet fvt föreslog han männen att studera stjärnorna för att ytterligare bringa klarhet till sina själar, ytterligare identifiera sig med den eviga världen. (Även före kristendomen ansågs själen ha "fallit" i synd, fallit kort om excellens - därav, enligt Platon, behovet av själavandring.)

Kort därefter förklarade de grekiska stoikerna att filosofins högsta uppgift var att få människan att resignera i högstämd apati (apatheia) och medvetenhet om att ödet (heimarmene) styrde allt, att hela kosmos hängde ihop som en enda ödesdikterad helhet. I identifikationen med Helheten snarare än ett eller annat kön eller delfråga, bevisade människan sin nobless.

Att i ett sådant sammanhang tala om egots rätt att förverkliga sig eller någon annan floskel från vår tid, hade mötts med hånskratt och betraktats som uttryck för extrem okunnighet om hur världen fungerade och människan var konstruerad!

En av vår tids skickligaste djuppsykologer, James Hillman (nu pensionerad) hyllade ofta de gamla grekerna (särskilt Herakleitos) som världshistoriens första psykologer. Det är kanske därför astrologin har överlevt i alla dessa tusentals år. Den är måhända inte en empirisk vetenskap, men den verkar på människans själ. Något händer när man studerar stjärnorna och begrundar de arketypiska situationer människan alltid stått inför!

*****

Att feminismen är en röra av tänkare från B- och C-laget, och att grekerna kanske ändå hade rätt i att den kvinnliga kroppen försvårar någon längre stund av totalt medvetandefokus, omvittnas av (engelska) Wikipedias lista på notabla feminister.

En suspekt stor mängd svenska feminister i topp 50-ligan vittnar om att ett visst land verkar väl flitigt på att vinkla historieskrivningen, och att sätta drottning Kristina som feminismens all-time #1 är ju enbart löjligt! Det måtte vara någon svenska som är där och ger sin syn på den globala feminismen! (Att dessutom muslimska feminister har ett "segregerat" stycke vittnar också om en mindre än genomtänkt artikel.)

Så vad är det för problem med drottning Kristina som listetta? Kvinnan föddes till att börja med till "den högsta kasten" så det var knappast en heroisk uppgift att därifrån ta sig till tronen. Och hon abdikerade så småningom till förmån för religionen, vars budskap är...någon? Jo, att manligt/kvinnligt är en lägre grad av verklighet och inte något att sträva efter i sig. Vår egentliga natur - och som kommer att överleva vår kropps död - är av ett "tredje slag". Vi är själar.

Det budskapet, om kvinnans (och mannens) egentliga väsen är en hink kallt vatten över alla de feministiska strävanden som inte har något annat än diskbänksrealismen framför ögonen. Kristina som etta på feministlistan visar hur illa feminismens "tredje våg" - till vilken väl även den religionsföraktande Lisa räknar sig - har fattat de stora idéhistoriska linjerna.

*****

Jag har alltid tyckt att feminismen är en "åkomma" eftersom jag i hela mitt liv resonerat från en idealistiskt neutral position där alla främst är människor (i sig en position som feminismen förordar). Jag har undrat varifrån alla dessa bittra feminister som bara tycks se problemen i livet kommer från. För en kortast möjlig underrättelse om vad den samtida feminismen (tredje vågen) handlar om, stannade jag för ett citat från Gloria Watkins (alias bell hooks) i engelska Wikipedias artikel:

"Feminism är en kamp mot sexistiskt förtryck. Det är därför nödvändigtvis en kamp för att utplåna den dominansens ideologi som genomsyrar den västerländska kulturen på olika nivåer, likväl som en förpliktelse att omorganisera samhället så att människors självutveckling väger tyngre än imperialism, ekonomisk tillväxt och materiella begär."

Dessförinnan, på 1800-talet, hade Virginia Woolf, en feministisk pionjär, sagt så här om det hon såg som problemet:

"Kvinnor är samtidigt offer för sig själva och jämväl offer för män och är samhällets stöttepelare genom att bete sig som männens speglar."

Ett uttalande som påminner astrologer om hur Solen traditionellt kopplats till mannen och Månen - som reflekterar solens ljus - signifierar hemmet och kvinnan. Och som samtidigt påminner om hur en viss del av feminismen har rätt.

Själv född med Månen stigande i öster är jag en man nöjd med ett stilla och händelselöst liv i hemmets lugna vrå - en framhävd Måne ger med andra ord den klassiska "hemmafruindikationen"! Lyckligtvis är jag en astrologisk "lufttyp", så jag gillar att läsa och reflektera.

Men tänk nu en kvinna född i ett patriarkalt samhälle modell igår och med krigiska och självhävdande Mars stigande i öster - vilket familjens svarta får det skulle bli! Pojkflickig, svårdisciplinerad och ful i käften!

*****

Om Månen symboliserar kvinnan och vardagspsyket, kan vi placera hjälten antingen under den dagaktiva Solen eller under Mars, beroende på hur mycket slagskämpe och framfusighet vi accepterar eller finner dyrkansvärt. Bråkmakaren Mars kan ju ibland vara värd hjälterollen enbart för sin oförvägenhet.

En general i krig utan en kraftfull Mars i horoskopet är otänkbart. Men likväl krävs mer än råbusen och återigen är mixen av astrologiska budskap beroende av inom vilket område den heroiska insatsen görs.

Varför jag talar om den genommaskulina krigaren Mars, är att jag hittat den synnerligen livlig i horoskopen på några personer jag i förväg bestämt att titta närmare på - affischnamn som t.o.m. den som inte ägnat feminismens historia nämnvärd uppmärksamhet känner igen.

De är brittiskan Virginia Woolf, fransyskan Simone de Beauvoir och den lesbiska amerikanska feministen Judith Butler. Den sistnämnda har en manlig feminist med tvivelaktig förankring i sin egen kropp sökt pracka på mig, men jag klarar inte dessa filosofier som är så fullständigt omedvetna om livets djupare mekanismer. Hur kan man ens börja tala feminism utan att känna till reinkarnationen och hur den bollar oss mellan manliga och kvinnliga roller över tid?

Samt två sista minuten-beslut, andravågaren Betty Friedan för hennes skildring av "desperate housewives" i globala storsäljaren "The Feminine Mystique" (1963), samt tredjevågaren bell hooks (patetiskt med dessa gemener på feministiska egennamn). Den senare sedan jag noterat hur viktig för unga kvinnor i USA av idag hon är, färgad feminist och allt.

Och tillsammans med Aftonbladets egen bråkstake Lisa Magnusson bekräftas i hög grad den trend jag kom på spåren då jag granskade "bitterfittan" Sveland: en hel del feminister verkar vara män i kvinnokroppar! Många tycks drivna av turbulenta Mars, krigarens och egots representant.

Det spelar ingen roll vilket samhälle marsianerna hade fötts till, de hade startat krig över någonting ändå! De är ute efter äventyret eller helt enkelt bara snäva egon som inte gillar att upptäcka att allt inte är möjligt i denna värld.

*****

Återstoden av det här inlägget kommer att mycket kortfattat ta en astrologisk titt på Mars förehavanden hos dem alla (och eventuella andra tydliga tecken på missnöje med den kvinnliga rollen). Sveland har redan fått en lång analys som sökte de astrologiska motsvarigheterna till det missnöje hennes feministiska författarskap utstrålar.

Det jag fann där var Skorpionen (härskare: Mars), tecknet som är klassiskt kopplat till invändningar, äckel och vämjelse. I vissa fall, spekulerade jag, kunde man tänka sig feministen som en reinkarnation där själen bytt kroppstyp. Nu gillar den inte alls att ha hamnat i en kvinnokropp i de fall värdkulturen skiljer sig markant i vad kvinnan där förväntas vara och göra, jämfört med själens föregående livsupplevelse.

(I själva verket verkar ett liv inte enbart färgas av närmast föregående inkarnation utan skapas av många faktorer från olika tidigare liv. Det är ett pussel som hela tiden läggs...)

Det är det här fenomenet som i vissa fall kan leda till homosexualitet (se en liten studie av 41 homosexuella och deras "kroppstyper"). I andra fall leder det, resonerade jag, till social aktivism för att ändra kvinnornas villkor. Bakom nog så många feminister har vi alltså själar i "psykopatologisk vånda" och egentligen mer en egoistisk reaktion än ett tecken på att kulturen i sig nödvändigtvis är uppåt väggarna skev.

Andra delen med kartritningarna hittar du här.