Virginia Woolf
Det är typiskt för VW som en tidig feministförfattare att ha det klassiska "egenmäktighetssyndromet". Och därtill med maximal styrka på födelsehimmelen. Vädurens jagiskhet skär sig så det skriker mot Stenbockens blick för objektivt grundad hierarki.
Ett perfekt horoskop för den som vill studera frustration på det rent materiella verklighetsplanet och en antydan om att feminismen - naturligtvis - inte är en fråga som rör människans högre destination utan bara spatio-temporala frågor om "var skåpet ska stå".
Eldens vilja att etablera sig (eller sin vision) frustreras av Jordelementets begränsande inverkan. Stenbocken är ett extremt patriarkalt och hierarkiskt tecken (betecknar den fysiska verklighetens höjddimension där Jordtecknet Oxen står för terrängens horisontella utsträckning). VW:s författarskap handlar därför om kvinnans obetydliga makt i det viktorianska England, dominerat av en patriarkal manlighet (Saturnus/Stenbocken = fadern).
Det är remarkabelt hur tydlig maktfördelningsirritationen är i detta horoskop: Jupiter vill expandera Virginia Woolfs personliga betydelse (Väduren = jag). Men olyckligtvis står ödesplaneten och begränsaren Saturnus här och avgör hur långt det enskilda jaget ska få tillåtas att höras (kvinnor skulle inte alls höras vid den här tiden).
Sedan, via den indiska specialaspekten på 270°, kastar Saturnus sitt långa onda öga framåt i zodiaken och träffar...sitt eget tecken Stenbocken, där så många viktiga saker ligger, Solen/det egna fullvärdiga aktiva karriärlivet, Venus/äktenskapet. Ja, allt är så infekterat på himlen att VW troligen skrev för att hålla sig vid liv!
Jag måste generat erkänna att jag inte vet ett dyft om denna viktiga person, och av filmatiseringen med Nicole Kidman ("The Hours") har jag glömt nästan hela innehållet. Minns bara en gestaltning av en nervöst rökande och kantig personlighet - just den kantigheten och råheten som egenmäktighetssyndromet brukar dra in i personligheten!
Woolfs enda Luftplacering - den aggressiva Mars i ett intellektuellt och kommunicerande tecken visar också att "Luft" inte hade något egenvärde för henne, utan var det element inom vilket hon stred. Men inte bara den onda begränsaren Saturnus kastar ovett mot Stenbocken (patriarkalismens och den lodräta linjen i den materiella världen), utan även Mars, olycksbringaren och häftighetens psykologi.
Detta sker via Mars speciella "åtta-aspekt" om 210°, mot det åttonde tecknet räknat från och med Mars egen position. Denna aspekt är dödlig - se hur talet 8 dyker upp även i den naturliga zodiaken som relationen mellan 1a ego- och kroppshuset och åttonde dödshuset!
Jag har som sagt inte läst Woolfs tankar, men jag tippar på att hon är "dödligt oförsonlig" med de problem hon skriver om, problem som alltså i botten handlar om att hennes ego (Väduren) känner sig kränkt pga en yttre rangordning i livet (Stenbocken). Unga själar brukar falla på den illusionen - att yttervärlden är det verkliga.
Virginia Woolf begick självmord (dränkte sig). Det är värt att notera att hennes egocentriska Vädur - med dess ohyggliga låsning i maktfrågan (Stenbocken) befinner sig i 12e huset, vilket på engelska har den talande beskrivningen: "the house of self-undoing". I senantiken kallades sektorn "den onda demonens hus".
Simone de Beauvoir
Ännu ett aggressivt fruntimmer, men nu via kombinationen mellan psyket och ilska: Månen och Mars! Här utspelar sig emellertid problemet i Vattenelementet vilket kan tyda på att SB internaliserade sin aggression. Är det inte det hennes martyriska "kvinnan som den andra" gör, även fast hon i detta också fäster uppmärksamheten på fenomenet?
Blev hon inte rätt blåst av slusken och kvinnotjusaren Sartre samtidigt som hon lovordade deras "fria" relation? Nej, Fiskarnas tecken i samband med feminism vittnar om en martyrisk insikt, en tendens att själva producera problem för att sedan kunna beklaga sig om dem!
Här finns emellertid också massor av "kvinnomystik", så mycket kan jag uppfatta. Månen i Vattentecknet bibringas harmoni och framgång från en "upphöjd" filosofiplanet (Jupiter) i Vatten- och kvinnotecknet Kräftan. Hur kan en kvinna misslyckas skriva om kvinnofrågor med en så djuplodande och känslomässig resurs?
Solen i Skytten och Månen i Fiskarna innebär att både vilja och känsla disponeras av filosofiplaneten Jupiter (i kvinnotecknet Kräftan) eftersom de delar samma härskare. Men det aktiverar samtidigt sensationalismens fenomen, Eld och Vatten kolliderar med extremt förhöjda känslolägen som resultat ("sensationalism" på den här bloggen).
Jag förmodar att hon verkligen lyckades levandegöra sina känslor, samtidigt som Solen i Skytten visar att hon var en avantgardist, låg i framkant för...Jupiter i Kräftan, filosoferande och utforskning av frågor rörande kvinnan som "det andra". Frågan om varför Månan alltid är nummer två, lånandes Solens ljus!
Betty Friedan
Betty Friedan hamnade som vänsterintellektuell politisk aktivist i problem i det kalla krigets USA på 1950-talet, då kommunistskräcken härjade som värst. Hon började skriva hemmafrutexter i ett magasin och blev själv urtypen för "desperate housewives" - den maktlösa och banala alltigenom materialistiska livsstilen.
Här är en andra födelse till Stenbocken, hierarkiernas och den objektiva maktfördelningens tecken. Månen stigande i öster i filosofiska Skyttens tecken tyder på ett eldfängt och spretigt sinnelag. Mars & Venus i kombination i Fiskarna ger ännu ett fall av "sensationalism" - lev ut och rasa loss eller dö en själens död! Likt Simone de Beauvoir var hennes psykiska konstruktion helt enkelt inte lämpad för ett lugnt och traditionellt liv som hustru i hemmet!
Mars och Venus båda i 4e huset för den traditionella hustrurollen är exakt det som gör henne helt galen över fantasilösheten i den privata sfären. Mars + Venus har jag i andra inlägg beskrivit som horans (och horbockens) syndrom. Lyckligtvis hade BF andra kvaliteter och slapp gå på gatan för att få utlopp för den här oförmågan att vara på ett ställe. Hon kanaliserade sina excessiva känslor via författande och tidigare i livet, före McCarthy-eran, som politisk aktivist.
Judith Butler
En genderteoretiker som ansetts krånglig och väldigt teoretisk. Inte förvånande då att det är JB som så hårt driver just frågan att kön ENBART är en social konstruktion på pappret och i föreställningen. Varande lesbisk är det inte svårt att förstå att hon konstruerat en queerfeministisk agenda. Homosexuella har ju inget att hämta i ett hetero samhällsbygge och får helt enkelt hitta på en filosofi som maximalt söker rationalisera (och normalisera) deras egna identitetsproblem.
För tredje gången hittar vi nu "sensationalismen" i ett feministhoroskop. Kanske dags att börja kalla det "alarmism"? Och återigen är det två jupiteriska tecknen som är samtidigt aktiverade, Skytten (Eld) och Fiskarna (Vatten). Men de är samtidigt aktiva på det mest olyckliga sätt, genom att Mars - den brutala manliga sexprincipen kastar sitt lystna och överhettade öga mot den feminina erotikens Venus 90 grader längre fram i zodiaken.
Judith Butler är en man i kvinnokropp som känner extremt libidinös åtrå till andra kvinnor, men hon är född i det mest krångligt mentaliserande tecknet av dem alla, den intellektuella systembyggaren Vattumannen (Sveriges soltecken). Hon måste därför först RATIONALISERA rätten att ragga på kvinnor via en teori om att könet bara sitter i huvudet!
Notera det ofta synnerligen besvärliga "sociala utstötningssyndromet" på himlen, den samtidiga aktiveringen av gruppmänniskan Vattumannen och den tvärande Skorpionen. Eftersom Skorpionen också anknyter till genitalierna ser vi här en indikation om homosexuella som en förskjuten (utstött) grupp i gruppen.
Luftens och Vattnets omvittnade oförmåga att "få ihop ekvationen", kallar jag "dissociation" och det är här man får rationaliseringar och bortförklaringar av hatet till den egna kroppen genom att försöka påstå att gender bara är en social tanke (Vattumannen = kollektivets tankemodell). Men heteronormen existerar därför att den omfattar den totalt övervägande delen av mänskligheten.
Hennes mycket "feminina" Måne i Kräftan (hemma i sitt irrationella härskarläge) kan naturligtvis inte se livslögnen. Hon tror verkligen att hon tillfört världens queer människor något med sin teori. I själva verket tror jag att reinkarnationsläran skulle hjälpa de som inte hittat rätt i sina kroppar mer än den här typen av skuldläggande av den yttre samhällsordningen när problemet egentligen handlar om den egna psykiska anpassningen till den värdkropp man blivit anvisad i detta liv.
Födelseklockslag för Judith Butler är okänt, så inget kan sägas om personligheten (ascendenttecknet), men horoskopet påminner om feminismen i dess sorgligaste och mest missanpassade form - människor så på kant med det de är i livet att de tvingas bygga sig en rationaliserande luftbubbla i för att ha något utbyte av den här inkarnationen.
bell hooks
Gloria Watkins är samtida författare jag inget alls vet om bortsätt från att hon är en av de mest lästa i amerikanska skolor i dag, och därför måste anses en viktig representant för den tredje vågen av feminism.
En ovidkommande detalj först: hennes tramsande med ett författarnamn med enbart gemener är så typiskt det detaljpillrande tecknet Jungfrun. Här är också kommunikationens Merkurius hemma i härskarläge och därtill "upphöjd" i detta av sina två egna tecken. Formalistens Saturnus finns också här, för en av de mer materialistiska horoskopkonfigurationer jag sett. Solen (anden) är helt belägrad av dess värsta fiende, den materialistiska och inomvärldsliga (socialrealistiska) Saturnus!
Och ännu en gång kvinnoplaneten Månen kombinerad med aggressiva Mars, och nu i det dödliga tecknet Skorpionen. Som jag antydde i första delen, t.o.m. det här lilla urvalet av feminister tyder på att det är ett stridslystet gäng, med själsliga kvaliteter som i mycket liknar de man traditionellt påfört mansrollen. Och det är väl därför de tar strid!
Som färgad kvinna tycks det ligga en logik i att detta är den hittills klenaste månplaceringen. Med sitt folk (och då alltså inte bara kvinnorna) har hon anledning att känna inåt och där uppleva all den bitterhet som den felfördelade människan samlat på sig. Här har vi då första parallellen till svenska "bitterfittan" Maria Svelands horoskop, då även hon tungt tar avstamp från vämjelsens och könsorganets tecken Skorpionen!
Notera dock en tydlig och livligt livsbejakande strimma genom detta annars så mollstämda horoskop av bara lera och vatten: den högspända oppositionen mellan filosofins Jupiter i egotecknet Väduren och den feminina Venus, hemma i härskarläge i den högre kärlekens och tvåsamhetens tecken Vågen. Vad blir det? Jo, kvinno-filosofi eller feminism. Ett laddat stötande och blötande i frågan om hur jaget ska tillåtas expandera (Jupiter) i en relation (Vågen).
Den här kombinationen av de två "goda" planeterna gör GW till något av en outsider i det här gänget, för även om Månen anses "debil" och fixerad vid alla oförrätter den lidit, så är denna axel mellan Eld och Luft en sann balsam på såren. Själv född i Vågen (soltecknet) blir jag nästan nyfiken på vad hon har att säga och hur hon säger det!
Lisa Magnusson
Vän av ordning undrar förstås hur Aftonbladets kåsör hamnade bland dessa världsberömda namn. Jag tror det var ett förfluget ord i ett annat inlägg som tvingade mig att titta lite närmare på vad feminismen är...
Men låt oss säga att LM representerar ett arttypiskt stickprov på en inhemsk tredje vågens feminism. Lisa är den feminism vi kan tänkas hitta hos mannen på gatan - oops. Men som mycket väl i morgon kan ha lämnat kåserierna för ett författarskap tillägnat feminismens sak.
För detta talar en svårartad attack på födelsehimmelen från den aggressiva och själviska machoplaneten Mars. Den kastar sitt speciella onda öga 90° framåt och träffar den ömma punkten i alla horoskop: det känsliga sinnelaget (Månen).
Här är egendomligt nog sinnelaget av extremt maskulin typ - Lejonet är väl den mest dominanta gestalten i hela zodiaken, dramatikern och scenpersonligheten. Lisa har numera skrotat sin gamla devis, "personlig men aldrig privat", vilket antydde Lejonet men ändå föll kort i fråga om självkännedom. Det är zodiakens första tredjedel som är personlig.
F.o.m. Lejonet handlar nästa tredjedel om individualitet som går djupare än personligheten (vilken man kan styla och likt skrivbordet i Windows "personalisera").
Varför LM förklarade sin blogg vara personlig beror således inte på sinnelaget utan på soltecknet Tvillingarna som dröjer kvar i zodiakens tidigaste tredjedel. Tvillingarna är förklädnadskonstnärer och kan anpassa sitt gränssnitt till omständigheterna. Latin med de lärde och prat på bönders vis med bönderna.
I soltecknet ligger hela hemligheten med LM:s fungerande kommunikation, för Tvillingarna (och dess härskare Merkurius) är resenärer vilka fordom var drivna i konsten att berätta en historia de plockat upp i fjärran land.
Tillägg 090828: Upptäcker att jag vänt LM:s devis bakfram i minnet. Den rätta lydelsen är "privat men aldrig personlig" - intressant nog är det därför sin Sol i personliga Tvillingarna som symboliskt blir bannlyst! Solen är (med Mars) den maskulina arketypen och symbol för den inneboende guden - vilken av hävd patriarkatet paxat för!Men inget av detta har förstås något med feminism att göra, eller den missprydsamma ton av religionsförakt som sipprar ut i vissa krönikor och uppenbart inte beror på några djupare religionsstudier utan på den simplistiska ekvationen av män = prästerskap och överhet --> tack gud (?) att vi feminister har dekonstruerat den gamla onda världen och sett igenom hela detta sociala kontrollsystem.
Denna nedvärdering av personen kompenseras då av en maskulin vulgärversion via störningen Mars/Månen! Den militanta feministen, eller den maskulina själen som råkat hamna i en kvinnokropp. Hur perfekt LM utan att veta om det har snappat sitt inpräglade ödesmönster! Dissa Solen och dyrka den krigiska Månen! :-)
Jag noterar hennes inlägg om bad boys och mesar och kan konstatera att det mesta troligen verkar mesigt för en kvinna född med psyket uppvarvat till krig, som är fallet för bitska Lisa! Skalan är liksom inte normal. Det är inte utan att man kan misstänka av den texten att hon tagit del av detta försök att psykoanalysera feminismen.
Bekräftelse efter några sekunders ögnande rubrikerna. Visst har feministjäntorna fått nåt att irritera sig över, eftersom LM vet att alla reklam är bra reklam, även om uppmärksamheten kommer från en mikroskopisk specialblogg tillägnat livets alla freakiga fenomen.
Ett barn av en materialistisk era har alltså aldrig backat två steg och funderat över vad telepati och andra märkliga fenomen i vår värld har att säga om den värld som Upplysningen över en natt bara bestämde sig för att ignorera. Kanhända var mycket ur religionens värld sant, men ut åkte hela härligheten eftersom det viktigaste nu var den lilla människans bemyndigande.
Storhetsvansinne eller hybris var vad vi i västerlandet drabbades av istället, så fort vi tog bort den nödvändiga hierarkiska axeln - himlastegen - som leder upp till Gud Fader-Moder (Se Virginia Woolfs hårda känslomässiga maktkamp mot denna stege). Nu tappade vi helt perspektiv på vår relativa storlek som människor. Som den pinsamme sofisten Protagoras, som Platon aldrig slutade häckla för hans slipade prat men totala brist på innehåll, hade "människan blivit alltings mått".
På den "evolutionsnivån" befinner sig Lisa Magnusson och hennes mer ryktbara feministsystrar. I svenskans fall är det särskilt tydligt så horoskopets tyngdpunkt ligger på konsten att producera tillfälliga gränssnitt för sin kommunikation (Tvillingarnas tecken) vilka ska bära det av Mars aggressivitet störda lejonpsyke vi redan noterat.
Oxen och Lejonet, samtidigt aktiva på födelsehimlen, ger alltid Jord och Eld i låsning, dvs, den materiella verkligheten räcker inte till för det Eldens ambition eller vision föreställer sig. Och för en brinnande föreställningsförmåga i Lejonets tecken är ju allt annat än total dominans att betrakta som ett fiasko. LM:s typ av feminism kommer tyvärr att bereda henne ständig frustration i livet, trots att hennes uttrycksförmåga med Sol och pennfäktaren Merkurius i ett Lufttecken är en fenomenal tillgång.
Mycket av problemet beror på att det högre medvetandets Jupiter (högre i relation till den logiska smartass-planeten Merkurius) är så modest placerad i jordnära Jungfrun och därtill fastlåst av fixeringens Saturnus. Detta är vardagsrealismens och socialkonstruktionismens typ av feministfilosofi, dvs samma gamla åsikter vilka inte har funderat ett dyft över metafysiska frågor, om män och kvinnor i relation till de eviga och stora frågorna. Et cetera.
Sammanfattning
Bortsett från att en aggressiv ton (Mars) tycks spoliera eller överhetta sinnelagets Måne hos flera av kvinnorna och att flera av dem är allmänna yrväder pga mixen av Eld och Vatten (via Skytt och Fiskarna - "the Prodigal Son/Daughter"-syndromet som härmed myntas) - bortsett från dessa paralleller synes feminismen inte gå att fånga i en nätt astrologisk definition. Och det är begripligt.
Personerna kommer med sina egna bevekelsegrunder och har hjälpligt lyckats samlas under en agenda, med mål att uppnå. Men astrologin går djupt i en människas inre, och notera t.ex. hur queerfeministen Judith Butler avviker med vad jag tror är mentala problem - hon klarar inte att anpassa sig till sin egen kropp utan använder den som utgångspunkt för att försök att ogiltigförklara hela samhället. (Om Virginia Woolfs mentala hälsa, som begår självmord, kan mycket sägas.)
Kvinnorna med Eld/Vatten i horoskopen är mer av känslomässiga orkaner (jag tänker: "latinskt temperament"), frustrerade över ett trist och begränsande liv i den traditionella kvinnorollen. Lisa Magnussons frustrerade ambitioner är en en annan variant som jag tycker mig minnas då och då dyka upp bland författare. När verkligheten inte håller måttet kan man skriva om sin utopi. Jord och Eld i konflikt är ALDRIG NÖJD. "Störningen" slåss till den stupar.
I det senare fallet (LM) handlar det bara om ilska riktad mot stendöda avbilder och beläten från mansdelen av kulturen - beläten vilka förefaller stå i vägen för den sekulära fantasin att människan som fysisk person är oändligt betydelsefull. Det här är "feminism" helt utan förankring i THE PERENNIAL PHILOSOPHY.
Sanningen, enligt den eviga filosofin, är ju att våra personer är menade att tjäna våra andar, vilket är en instans några resor och sedan några till bortom egots lilla glänta av medvetenhet.
Dock är det bara utifrån egot man kan bygga, och det gör t.ex. Judith Butler så tragisk eftersom hon först tvingats lägga en genomfalsk rationalisering som grund för sitt övriga tänkande. Lyckligtvis tar själen (i allmänhet) inte med sig sina mentala konstruktioner från liv till liv, så man kanske kan säga att queerfeminismens ideologi är som Don Quijotes bråk mot väderkvarnarna - det väsnas i tiden, men själen lider ingen djupare skada. (Djupt sittande attityder fortplantas dock framåt och dyker upp i personligheten i nästa jordeliv!)
Av någon anledning var själen kallad att "psykopatologisera" i detta livet (kanske en själens övning att lära sig försvara sig och sitt, efter att ha kapitulerat för lätt och ofta i tidigare liv...). Men jösses, vad feminismen lämnat utanför de stora frågorna i livet, de som ger perspektiv på både män och kvinnor och vad slags projekt som pågår här på jorden. Anledningen till den uraktlåtenheten ligger förstås i den människa Upplysningen födde här i västerlandet.
Om du avstod från överkurslänken i första delen, kanske det passar bättre nu att titta på horoskopet för Franska Revolutionen och den nya europeiska människa det aviserade. Det var bara en halv människa! Och som de här feministerna visat så är förekomsten av de saknade elementen i revolutionshoroskopet inte alls någon garanti för THE BIG PICTURE, inte om världen blivit alltför hårt beskuren.
2 kommentarer:
Virginia Woolf var brittiska, inte amerikanska. Bara en detalj men dock.
Tack för påpekandet. Jag vet inte hur jag tänkte där, England var ju noterat på kartan och allt! Det här inlägget motsvarar inte nödvändigtvis helt mina åsikter idag...
Skicka en kommentar