Bör it-fascister avrättas i Strömmers nya onda Sverige?

 

DN rapporterar om hunger i USA:s befolkning och utställda kylskåp där de med mat kan ställa ut sina rester - staten har ju amerikanerna lurats att misstro precis som svenska folket numera påverkas nonstop att Ulven Kristerssons och orättfärdighetsminister Strömmers önskade färdriktning.

Elegant uttänkt av den av nödvändighet ändå lätt radikaliserade DN ges den svenska borgerligheten tillfälle att beklaga sig över elitens girighet. Den avspeglas märkbart i it-fascismens senaste digitala system för att betala på lokal och där it-nissarna naturligtvis förser sig av de mikrosummor varje banktransaktion innebär. Det avslöjar hur djupt Väst har sjunkit och att Bankväsendet är den Store Satan i vår kulturkrets. (Läs: kapitalismen i stort, hela vårt nuvarande civilisationssystem.)

Sverige har dock varit landet med självbevarelsedrift nog att stoppa revolutionära tendenser av USA:s slag - där getton alltid varit en inplanerad del av samhället (tänk: reservaten för ursprungsbefolkningen för hur lång tillbaka den vite mannens nazitendenser går). I USA känns inbördeskriget närmare än någonsin och lär vara garanterad om Trump slår "blandrasen" Harris i det andra lägret. 

Svensken gick vilse i Lustiga Huset. Den Amerikanska Drömmen är det första falska spegelbilden och den svenska imitationen av den första projektionen beseglade Ödet.

*****

Teknokrati i dess IT-variant sorterar astrologiskt under en kombination av kommunikationens Merkurius och konstruktören/organisatören Saturnus. Astrologins ålder till trots kan den uppdateras eftersom den så väl täckte in grundläggande mänskliga erfarenheter från början. Naturligtvis är läran en mänsklig projektion på gudarna (planeterna) men återspeglar vad en äldre och mer intelligent mänsklighet förstod: ingen rök utan eld. Bakom synliga fenomen måste finnas dolda orsaker, såväl naturliga som övernaturliga orsaker. 

Platons filosofi kulminerade på 400-talet med en tänkare så begåvad att jag länge trodde på dem som fann hans typ av platonism överlastad. Men bara några sidor in Proklos kommentar till Platons kända kosmologiska dialog "Timaeos" (i princip Platons "naturlära") fattar jag den osedvanliga tankehöjden hos mästarens sentida uttolkare. VÄST har bara blivit dummare under 1600 år och här är vi nu, redo att bli ersatta av att annat släkte.

Kristna kyrkan stal friskt från platonismen bara för att därefter förbjuda den som "hedendom". Men i Proklos "Timaeos"-kommentar finns de i sitt rätta sammanhang, de Tre Övernaturliga Orsakerna (som inte var någon nyhet för 400-talet utan går tillbaka till Platons intresse för Pytagoras talmystika läror). De dyker upp som kristendomens trenighet (lätt modifierade för att romarnas avrättning av Jesus korsfästelse skulle ges en värdigare inramning, en "kosmisk signifikans").

Proklos (och stora delar av den platoniska traditionen) skriver om väsen som ockuperar både den tidsdrivna lägre verkligheten (tänk daimoner) men också bor i det tidlösa. Jag tänker genast på de sfäriska UFO:s som kommit i fokus efter att USA i årtionden förnekat att de har något att rapportera - dessa "ljus" tycks komma och gå mellan dimensioner. 

De sinnesberoende (och därmed nästan "blinda") människorna uppfattar som att de blinkar in och ut - och t.o.m. färdas genom det vi kallar solida berg (den pågående kabel-tv-såpan "Curse of Skinwalker Ranch" är skräp-tv som jag har tid för enbart som fattigpensionär som ändå inte har råd att leva, men fynden de gör med mycket möda, representerar högre makters sätt att förbereda och introducera något nytt för USA och världen). 

Det är möjligt att dessa överlägsna intelligenser faktiskt är i färd med att byta ut mänskligheten mot en genetiskt förbättrad mänsklighet - Adam 2.0. Samma amerikanska kabel-tv producerar så envetet skräpserien "Ancient Aliens" sedan femton år att innehållet gradvist vuxit ur sin barnsliga början med några foliehattar och tekniktorskar som reducerade hela världshistorien till verk av utomjordingar i skruv- och mutter-UFO:s. Serien har fått mer pålästa manusförfattare med åren och snuddar emellanåt vid de gamla platonisternas världsbild. De tidiga foliehattarna är alltjämt med i serien men ges allt mindre plats att repetera sina gamla klichéer att all religion (rapporterad i gamla heliga skrifter) bara är "missförstådd alien-teknologi".

De judiska asketerna vid Döda havet ("esséerna") såg fram mot ett eskatologiskt krig där den värdelösa Satan/Belial ("denna världens furste" i Nya Testamentet") skulle avsättas som denna världens ledande princip och Sanningens ande ges all makt. Detta är inte en barnsaga utan tvärtom vad som just ses hända på global nivå i den skakiga övergången från Fiskarnas (kaos/förvirring) tidsålder och den nya Människans tid, Vattenbäraren. 

Den Nya Människan BÄR VATTEN men simmar och drunknar inte i det och som den nuvarande mänskligheten, alltjämt fallen i sitt sublunära tillstånd med intelligensen förtvinad till följd av tonvikten på Månen - den enkla djurets begär. De flesta människar är inte ens medvetna om hur långt under sin poential de lever. De skulle skämmas och genast göra sig av med sittande regeringe. All makt utgår ju från folket, eh?

Så mycket lyckades kristendomen bevara av antikens insikter: människan är inte ett av djuren, men har tappat medvetande och inbillar sig av den kapitalistiska världsordningen bara vara här för att jobba åt någon annan och är i sin infantilitet övertygad om att livets mening bara är att frossa i sinnesupplevelser. Kyrkan är dock så lojal mot gamla imperialisten Rom att den svikit sin mission. Problemet är äldre än Öst mot Väst, men det är nu helt tydligt att tiden gjort Västerlänningen till en meningslös särutveckling utan framtid. Den har låtit Satan förbli denna världens herre in på övertid.

Jorden gör sig redo en större utrensning av livsformer till följd av teknologimänniskans fortsatta syndande och det är t.ex. högsta troligt att det omoraliska svenska nationalhoroskopet indikerar ett område i farozonen. Kanske är tiden längre liden än någon kan tro: Den hinduiska Vimshottari-metoden förutsäger att Sverige (baserat på Regeringsformen 1974) kommer att rämna 2036 eller kort därefter, just därför att ingenjörernas Saturnus är monokulturen Sveriges enda ben och dessutom ett extremt svagt ben att stödja sig mot. 

*****

IT-fascism - termen lanserad på Sideriska och har naturligtvis inte spridits vidare eftersom detta land är en låg instans av samma doktrin. Men t.o.m. DN låter mer radikal två år in på Ulven Kristerssons "regim". För varje år bloggaren för egen behållning skrivit vidare, har verkligheten bakom astro-symbolerna klarnat allt mer.

Nationalkartan från 1974 innehåller just den urspårade IT-teknikens båda komponenter och dessutom tätt sammanflätade: Merkurius är det lättfotade fundamentet till ingenjörskonstens Saturnus. Man kan se det som en felkonstruktion att sätta den lätta tankeflyktens Merkurius som bas för den tunga och rent vishetsorienterade Saturnus, men där har vi Sveriges sekulära brist på seriositet. (Zodiaken kan ses som en dold studie i konsten att lära sig säga A före B...)

Den allt fulare ironi som är ett tecken för dagens svenskar och landets likgiltighet för att de styr skutan att helvete, var brukar man hitta detta förutom hos extremt psykopatiska kriminella. Dagens svenska medelklass måste i hög grad bestå av skräpsjälar från tidigare skitliv och vilka bara hade "Sverige" att välja för den här återfödelsen. Bloggen har insett sina synder efter att ha drömt om tidigare liv och dragit slutsatser om det sanna läget, men det är förmodligen ovanligt i en sekulär kultur...

Tidigare inlägg har förklarat hur Saturnus skulle kunnat styras rätt igen eftersom den i sin tur är gravitas-tungt fundament för den lätta Merkurius, men att dessa två, tajt bundna i "ömsesidig reception" båda enskilt är svårt skadade av näraliggande illgörare. 

Sverige verkar vara Satans egen lya med både Solen och Jupiter som korrumperar kommunikativa Merkurius vis sina "verksamt onda naturer".  Detta självdestruktiva drama utspelar sig dessutom mellan 5e och 9e husen, viktiga  DHARMA-hus vilket tyder på att stora delar av Sverige antingen har "shit for brains" eller vi blivit ett avsiktligt kortsiktigt land av hedonister som bara lever för kvartalsrapporten. De behöver inte avrättas - de är på god väg att sköta den saken själva.

Se: Expressen siar som Sideriska: ingenjörslandet Svärje är inte mer

Och den visa och eftertänksamma Saturnus har sedan 1974 inte heller fungerat eftersom den är hämmad eller kvävd av södra månnoden Ketu - den helt matematiska "skuggplanet" är det begärsfyllda psyket (Månen) som slutligen resulterar i halshuggning, dvs landets förlust av förmågan att använda ens sitt världsliga begär på ett vettigt sätt. Ett sådant land är inte längre intressant för världen i stort, en värld eller Naturen som just håller på att skifta grunddirektiv. (Läs gärna in USA som geopolitisk förlorare i detta).

Se även kristna franska antropologen René Girards sätt att beskriva västvärlden som perfekt uttryck för de gamla judekristnas förutsägelse om att Satans civilisation eller rike (destinerat att falla). Han nämner inte med ett ord "esséerna" som formulerade denna doktrin. Det kanske skulle vara att sänka teorins tyngd genom att medge att Dödahavsrullarna innehåller ett textfragment som tycks förutsäga att Salems (senare: Jerusalem) gamla ledare Melkizedek. Han väntades blir återfödd (esséernas tycks ha haft någon "typ-baserad" återfödelselära) och att han den här gången skulle offras likt en syndabock och den vägen friköpa folket (en bit av fragmentet lyder "och detta är ögonblicket för Melkizedeks försoningsgärning". 

Detta är naturligtvis sprängstoff (som många inte vill höra talas om) och som visar att kristendomen föddes före Jesus själv. Att ANDRA redan skisserat hans liv och att han kanske bara uppfyllde en roll han lärt sig att han var menad för! Historiens mest okända manusförfattare var en grupp asketiska klarsynta bibeltolkande munkar. Inte ens kristendomen vet om detta (effektiv mörkläggning!) men doktrinen om den OSKYLDIGES SONINGSOFFER finns i dag spridd över nästan hela världen (betänk astrologin och 12e offerhusets djupaste innebörd: moksha - befrielse).

Girard påpekar (utan att gå i närheten av Dödahavsrullarna) att detta - syndabockens oskuld - är enda budskapet som neutraliserar Våldets princip som f.n. den svenska regeringen hänger sig åt. Det vill säga Sverige går Satans ärenden lika nitiskt som landet en gång söka undvika ta ställning (neutralitet). Mot slutet av Nya Testamentet lovar Herren att han ska "utspy de ljumma" (neutrala) och att det inpå Apokalypsen t.o.m. är bättre att ha valt den Onda Sidan. Också detta låter som Proklos ett par hundra år sedan när han påminner om sin tids platonism.

Antropologen nämner aldrig astrologin men i sin teori är det mänskliga Sinnet centralt och även om begär, ondska och konkurrens driver den "sataniska civilisationstypen" påpekar Girard att den fria viljan ligger i just psyket. Jämför man med den hinduiska astrologin (som tycks ha bevarat gammal kunskap bättre än västerlandet), har Månen eller psyket den egenheten att den VÄLKOMNAR ALLT, ont som gott, in på detta "det inre sinnets" teaterscen ("Månen har inga fiender"). 

Det är för att Månen "naturelle" saknar preferenser det står så illa till med den nu urgamla Mänskligheten 1.0 och som Herakleitos redan för 2500 år sedan hyllade den "dehydrerade" själen. Filosofen säger i princip: Månen i härskarläge i Krabban (Vatten) är en alldeles för sårbar position, arbeta mot att göra Månen mer immun mot att drabbas av Vattnets typiska BEGÄR. Brittisk folkpsykologi har så rätt: "It's all in the mind" - allt sitter i skallen.

Hamnjobbaren som sadlade om till blekfet reggae-
sångare med snusktexter. Brittisk arbetarklasshumor
från 1973 var ljusår vassare än dagens svenska politiker!
Alex Hughes karta kort kommenterad här.

Vattenbäraren tycks vara det zodiaktecken som visualiserar den antika insikten att mänsklighetens ideal INTE ÄR INDIVIDUALISM (extremism)  utan en kollektiv människa som lutar sig mot Saturnus (essentiellt LUFT) och dess rationalitet. Inte den defekta svenska Saturnus som bara representerar ett gäng klippare och lycksökare som struntar i landet, utan en frisk Saturnus - den sjunde himmelen innefattar både helhet och enskildhet. 

Gränsdragaren och måttfullhetens Saturnus behöver inte befinna sig i Vattenbäraren men önskvärt att den hos individen presenterar bättre än vad nationalkartans många röda inflammationer indikerar (och att man har A på plats innan man börjar träna på B - vilket naturligtvis gör många horoskop kritiska). 

Att Sverige (där individen inte räknas när vi talar eliten) genomlever en kris är uppenbart när inte heller oppositionen har något att säga om landets bättre väg framåt. Men Vimshottari-prognosen lovar heller ingenting gott med "ond Jupiter" under en plågsam sträcka (2020-36). Här offrade den globala västeliten ett helt folk. Vi har redan korsat Rubicon i valet att bli USA:s satellitstad. Nu återstår bara att betala notan för vägen så här långt - momssatsen för dricks kanske fortfarande är valfri när måltiden när det sista skrovmålet har inmundigats.

 

Tillägg - Shakespeares familjära kostym

Sonett 76 har kommenterats tidigare och lite grundligare än följande (se Repetitionens  makt). Edward de Vere, adelsmannen bakom "Shakespeare", förklarar på flera sätt varför Sonetterna är en kodad text som röjer att han och drottning Elisabet hade en legitim son hon av fåfänga och oklart tänkande aldrig tillkännagav. 

Den hyllade (men av britterna dissade) amerikanska Shakespeare-forskaren Hank Whittemore publicerade 2005 sin fullständiga forskarutgåva av Sonetterna ("The Monument" en ord-för-ord-analys) vilket inte lämnar britter som försvarar myten om det fattiga geniet från småstaden Stratford-on-Avon någon ro. Alltjämt publiceras böcker som söker kullkasta Whittemores geniala avkodning (Många kvalificerade läsaromdömen på amerikanska Amazon har förstått den litteraturhistoriska sensationen).

Jag måste ha blivit inspirerad av Edwards strategi, att han avsiktligt i sin kod UPPREPAR SAMMA SAK GÅNG PÅ GÅNG. Sideriska föredrar om och om Sverigehoroskopet med lite skiftande accenter eller perspektiv och har just inte mer att göra i detta liv som fattigpensionär med bara mediernas nyheter som fri underhållning.

Edward insåg också sin ålder och att hans och drottningens son (greven av Southampton) troligen aldrig skulle bli erkänd och skrev den kodade diktsamlingen som ett "monument" till åminnelse av sonens verkliga identitet och som en tidskapsyl som eventuellt öppnas och berättar den verkliga historien. 

Den stridbara Väduren var riddarromantikern Edwards sideriska soltecken och han var likt vissa versioner av tecknet extremt egofixerad. Sonetterna handlar bara om honom, kungavärdighet och sonen (alla tre under Solen/Väduren). Plus lite trash talk om "den mörka damen" (the dark lady) - hans gamla och korta affär i unga år med den mogna kvinnan. 

Why is my verse so barren of new pride?
(varför sjunger jag bara samma gamla visa - detta är ändå den 76 sonetten)
...
Why write I still one, ever the same,
And keep invention in a noted weed (redan noterad weed/kostym),
That every word almost tells my name,
(Edward de Vere smyger in nycklar överallt)
Showing their birth, and where did they proceed?
...
So all my best is dressing old words new,
Spending again what is already spent:
For as the SUN is daily new and old,
So my love still telling what is told.

Det finns ingen verklig befrielse i 12e huset

Snabb uppföljning av föregående inlägg. 

Hinduisk astrologi tycks bestå av flera lager där nästa nivå (eller kanske bara individualisten) säger: det du just lärde dig, stämmer inte. Förra inlägget om att själssignfikatorn ska studeras i det "inre" horoskopet (Navamsha) var ett exempel. Jag kunde inte se något i den refererade artikeln som sade annat än att det är födelsehoroskopets själssignfikator (t.ex. Merkurius) som studeras där den nu hamnat i D9-kartan.

Men här dyker en annan variant upp, en känd astrolog som hävdar att Atma Karaka inte bara flyttar från födelsehoroskopet in i D9 (Navamsha) utan kan representeras av en annan planet. Känn på den alla som ev. fortfarande intresserar sig för hinduisk astrologi. Här tycks metoderna vara lika många som det finns utövare!

En annan helomvändning är nybörjartexternas referens till själens befrielse (moksha) i horoskopets 12e hus. Samme astrolog ser tydligen bara detta som en lärosats som generellt upplyser om att det finns en själ och att den hör hemma någon annanstans än på Jorden. (Precis som Solen bara i allmänhet är en symbol för själen, medan AK tar över vid tolkning av ett enskilt horoskop - nog så turligt eftersom Solen i vissa traditioner representerar fadern, som definitivt inte är samma själ som horoskopinnehavarens.)

Jag upptäcker dessa ting under mixtrandet med Narasimha Raos innehållsrika program Jagannatha Hora (PC-datorer enbart). Det finns således lika många atma karakas som det finns sub-kartor. Det är förstås samma själ, så själens karma avslöjar sig vara vitt skilt beroende på vilken fråga man granskar i de många olika D-kartorna (det här är "riktig" hinduisk astrologi och inte bara den här bloggens "turistbesök").

(En del sub-kartor är enbart tillämpliga på ”avancerade” själar – jag får utgå från att D1, det vanliga horoskopet och det ”yttre ödet” är det som vittnar om att det lönar sig att analysera högre harmonier i födelseögonblicket och den själ som  använt sig av det för sin upplevelse.)

Rao har ett och annat att säga om själen och dess befrielse i sin introduktionsbok som finns att ladda ner gratis från nätet. I Raos bok ses också den korrekta innebörden av ”karaka” som överallt på nätet översätts som ”signifikator”. Det är den slöa människans val eftersom det är nästan rätt och slagkraftigt. I själva verket, enligt Rao, betyder ordet ”den som förorsakar”, vilket faktiskt är något helt annat. En signifikator är bara ett passivt märke, ett emblem för något annat. 

Raos mening är att ”karaka” syftar tillbaka på atma, individens själ. 

AK blir därför den punkt (i zodiaken) varifrån själen verkar. En småsak kan tyckas men understryker varför Solen bara är en generell symbol för själen och AK så mycket viktigare för individen.

Ascendenten eller det kroppsliga höljet, så viktigt vanligt horoskopställande, tappar totalt betydelse om man VERKLIGEN vill veta vilket det egna ödet. Till ascendenten knyts världens bling-bling, frågor om pengar, karriär och äktenskap. Ur det perspektivet får individen inte veta något om vilken FRÄMLING som tagit kroppen och egot i besittning för sina syften. För medan köttmänniskan lever det liv som Stat och kommersialism beordrar kanske själen är här för hela andra syften!

När negativ karma dominerar helt enkelt bara för att uppleva värddjurets lidande under alla de pseudosysslor som onda tider och onda kulturer söker fylla sina medborgares dagar med (intill några fattiga dagar i slutet av livet).  Sverige är nog en slavdrivare i världsklass: överheten suger skiten av befolkningen till den grad att ingen har ork att odla sin själ efter pensionen. Det blir lite stilla konsumtion (om någon) in i döden. Men detta har tydligen flertalet själar något att lära sig av, att tyst bevittna den lägre, irrationella kroppsbundna själen skratta och gråta över sitt livs lott.

Rao: AK är en viktig referenspunkt i horoskopet eftersom själen är viktig för att förstå den inre naturen exkluderad från den fysiska existensen. Navamsha-kartan kastar ljus över det inre jaget och den rashi (det zodiaktecken) AK ockuperar i D9 kallas Karakamsha (ungefär: signifikatorns portion).

Navamsha-kartan kan analyseras ur perspektiv av Karakamsha. Det 12e huset från Karakamsha visar själens befrielse och om Ketu befinner sig här, bidrar den till moksha. Att blidka de gudomligheter som motsvarar den starkaste planeten i 12e huset från Karakamsha kan föra ens själ mot befrielse.
(Vedic Astrology – An Integrated Approach, s.72)

Tyvärr är Raos engelska ibland lite haltande och det är inte klart vad han menar med Ketu: i en annan tolkning tycks han säga att det är Ketus "situation" (snarare än "situation" som jag rättade till "situated") i 12e som avgör om den ska bidra till moskha. 

Men bloggaren, ny för noderna för 11 år sedan har vidhållit den elementära hinduiska åsikten att södra månnoden är platsen där en hybrisdrabbad demon får huvudet avhugget. Detta är klargörande: månnodsaxeln har med världen och världsliga ambitioner att göra och om demonens huvud, Drakhuvudet, står för begäret efter position i denna värld (eller vad nu det enskilda horoskopet närmast pekar på), så är bästa punkten att bryta kretsloppet just vid Draksvansen. 

Således: i en läsart räcker det med att Ketu står i 12e från D9:s AK för att individen har en själ som sett och gjort vad den tycker sig behöva, och i den andra läsarten måste Ketu dessutom ha ytterligare klartecken en den typ man får vid vanlig horoskop bedömning, aspekter från andra planeter osv.)

Trots att Raos text saknar fullständig och entydig information kan de EXTREMT FÅ individer som kommit så långt i sin själavandring själva lista ut hur Ketu måste vara konfigurerad för att bistå i arbetet på förlossning. Den intelligensen finns automatiskt med de själar som börjar bli klara med Äventyret Jorden och gissningsvis är det därför Rao tycks utelämna minst hälften av historien om själens förhållande till 12e ”episoden” ur D9-kartans Karakamsha-perspektiv.

*****

Adolf Hitlers D9-karta låg och skräpade många år innan jag lade ut det häromveckan. Vad kan man säga om hans möjligheter/lämplighet att gå från "livet Hitler" direkt till befrielse?

De exakta positionerna i D9-kartan i det inlägget kom från en äldre version av Raos programvara (när jag nu gör om beräkningen skiljer sig longituderna  marginellt åt, men AK har ändrats från Venus i D9-kartan:

Body                Longitude (in D-9)

Lagna                9 Sc 30'    
Sun - BK            16 Ge 33'   
Moon - PK            8 Le 55'   
Mars - GK            6 Sc 45'    
Mercury - DK         0 Ta 23'   
Jupiter - AmK       23 Le 26'   
Venus (R) - PiK      9 Sc 29'    
Saturn - MK         10 Cp 22'   
Rahu - AK            3 Ta 45'   
Ketu                 3 Sc 45'     

Den som kniper AK i senaste versionen av programvaran är istället Merkurius, men när jag öppnar programmet ännu en gång blir det Rahu, som i den gamla beräkningen! Många försök ger flera utfall med antingen Rahu märkt AK men också flera gånger där programmet singlar ut Merkurius som AK. Det här ser ut som ett fel i programmet, och försmädligt nog ett allvarligt fel. Felet uppträder bara med Hitlers karta (av de få jag provat).

En annan sak. Raos bok (s. 81) visar en egendomlighet som jag mött på nätet: i samband med AK råder oenighet om hur man hanterar den ständigt retrograda månnodsaxeln.:

30° – 1°43' Krabban = 28°17' Krabban

Rahus position i ett exempel subtraheras med 30 grader och vips blir den AK (i grundhoroskopets D1). Ingen förklaring ges någonstans i boken till denna manöver! Detta är metoden där den retrograda rörelsen "justeras" och 30 grader dras från nodens position (och i exemplet råkar bli AK). Jag har sett röster på nätet som hävdar detta vara fel och att nodens faktiska position är den som gäller! Smaken är delad...

Om man inför mysteriet med programvaran som gav olika AK (D9) vid upprepade försök håller sig till Rahu, så ges bilden av en "inre Hitler" som knappast tillhör Guds bästa barn! AK är den hungrande demonen Rahu - notera konjunktionen med satansstjärnan Algol i 3e graden (men det är bloggarens smått regelvidriga blandning av hinduisk och en halvt glömt Främreorientalisk observans). 

Hitlers 12e moksha-hus räknat från AK-Ketu i Oxen blir således Väduren (härskare, krigaren Mars). Mars är rätt usel i hans yttre D1-horoskop också (startade världskrig) och om möjligt ännu värre i hans inre D9-karta där Mars också står i ett hemmatecken men nu den hatiska och långsinta Skorpionen. Ox-Ketus disponent är dessutom Venus, men i opposition från motsatta Skorpionen.

Jag hade inte sett denna intressanta karmiskt givna "insida" då jag tidigare i år noterade siaren Edgar Cayces ominösa varning några år in på 1930-talet att Hitler var (eller "var som") Jehu, en blodtörstig galning i judarnas äldre historia! 

Det föreföll som att Cayces i trans menade att det var Jehus ande (själ) som var reinkarnerad som Adolf Hitler och med syfte att skapa blodsutgjutelse även i detta liv. Se: Naturen svarar människan på bred front, från oktober i år.

Inkonjunktion, upphöjelse och fall - och Skyttedals "mr Hyde x2" går att leva med!

Rubriken till senaste inlägget om Sara "Gravidhjärnan" Skyttedal var ren sensationalism! Men vem orkar vara seriös åtta dagar i veckan? Till den som råkar ha Skyttedals mönster,  en normal dr Jekyll men med  planeter i isolerade lägen på båda sidor om hus 1, kommer här ett lugnande besked.

Fenomenet med planeter i inkonjunktlägen till 1a huset är inte i sig någon "garanti" för psykopatologi. Jag tittade på de 1884 celebritetskartor med känd tid som jag skrapat ihop, ignorerade (irrationellt) klockslaget och sökte utifrån en månascendent ("sinnelagsascendent") efter dem med en eller flera planeter i antingen hus 6 eller 8. Hela 243 eller cirka 12,9% hade planeter i endera inkonjunktläget.

Jämförde med 2000 slumpmässiga datum och fick samma resultat: 263 st eller 13,1%. Människor som når celebritet eller ökändhet skiljer sig såledels inte från folkmassan i stort.

Men om detta betyder att såväl kändisar som vanligt folk bär på psykopatiska bortträngningar är en annan fråga. Eftersom det i kändisgruppen ingick 175 kriminella är datasetet inte olikt ett snitt ur befolkningen, där kanske 10% nåtts av lagens långa arm. Denna iakttagelse visar att den psykopati inkonjunkt-aspekten möljigen ger, inte är tillräckligt allvarlig för kriminalitet. Men den kan finnas där som något skevt i personlighet eller tankamönster.

Sedan har man förstås den övergripande frågan om hela mänskligheten är ett sjukt släkte och ytterst om planeten Jorden är helvetet. I argumentation mot den filosofiska eliten i Alexandria Egypten växte under första århundradet fram en "gnostisk" rörelse ("de som vet" - och inte bara tror) där den vedertagna platonisk-stoiska världsbilden med planeterna som gudar ifrågasattes. 

Planeterna var sju demoniska makter under befäl av en ond världsskapare (judarnas och den senare kristendomens goda skapargud, även Platons goda skapare Demiurgen/Hantverkaren). Hinduismen  tycks ha lutat åt det hållet också som mollstämt hela astrologin så att det går 1000 sovande eller halvt upplysta horoskop på varje tillfälle då planeterna ställer sig i positioner för att släppa igenom ansenliga portioner fungerande Ljus.

Sattva guna, Ljusets kvalitet står bara som bäst på gudomlig medvetenhet man kan också urartat till en dilettants hattande med mängder av fakta - en slags pseudokunskap som tagit världen i ett järngrepp efter IT och internet som i praktiken bara fördummar sina användare eftersom kunskap utan insikt om Sanning kan kallas "Djävulens bländverk". Hinduisk astrologi verkar ge en liten eloge åt Jungfruns tecken, den fallna ängelns tecken (Jungfrun utan vingar) i arbetet på att återfå sin förlorade storhet: i detta tecken regerar inte bara intellektets Merkurius utan "taggas" också som "upphöjd".

Eftersom Jord-elementet är så lågt man kan sjunka är det uppenbarligen EMPIRI som antikens astrologer ger sitt erkännande här. Men det finns påfallande mycket Jungfrur som i sin fixering vid det jordiska inte alls använder intellektet till att lyfta sig och få själens vingar åter utan tvärtom använder sitt intellekt för att plädera för att ingen väg till kunskap annat än den empiriska existerar. Detta påminner om att ett intellekt kopplat till Jordelementet alltid riskerar att förlora omdömet, vilket astrologin illustrerar med att Venus "faller" i Juingfrun samtidigt som Merkurius "upphöjs". 

Jag har fortfarande efter tio års bloggande inte löst logiken bakom dessa två ytterlighetslägen, men ibland verkar efterhandsförklaringar som den jag just gav om Jungfrun som spelplats för två ytterligheter fungera väl. 

Bloggarens eget soltecken Vågen är en annan lättbegriplig spelplats: här "faller" själva Solen medan den upphöjs i motsatta Väduren. Solen i Vågen är i själva verket längre kommen än den upphöjda Solen i Väduren, på så sätt att den alltid ser mer än bara egenintresset. Men det gör också de vägande Vågskålarna mindre lämpade för stordåd: Solen i Väduren associeras till kardinaldygden MOD vilket världens generaler utnyttjat: Vädurarna springer i passion på allting och är utmärkt kanonmat. Generalen själv illustreras av att Saturnus (organisation) står "upphöjd" i Vågen och ger en annan dygd: ett balanserat omdöme som dels ger tanken på gudomlig och objektiv Rättvisa men också generalens förmåga att spela med sina resurser, att skicka ut "kanonmaten" i ett initialt anfall, eller retirera när omdömet säger det. Saturnus är alltid försiktig och rationell i "upphöjt" läge extra förfinad. 

Också Mars är enkel att förstå i sina ytterligheter: "upphöjd" i (generalens) tecken Stenbocken indikeras ett i bästa fall perfekt handlag med hur mycket våld den styrande ska använda sig av, men i "fallet" läge i Krabban hamnar istället våldets princip i ett fullständigt perspektivlöst undervattensläge, där personliga stämningslägen avgör framstöt och reträtt. Detta blir en värdelös general men en utmärkt dörrvakt - Krabban står ju för alla tillslutna eller privata lokaler som måste vaktas från intrång.

Den ängel som förlorade vingarna och upplevelsen att vara något mer än en fysisk individ (Venus fall) får vingarna tillbaka i den själsliga befrielsens Fiskarna där jämviktens planet är upphöjd.

Men varför "faller" då intellektets Merkurius i Jungfrun motsatta Fiskarna? För att en större kraft här tar sig hand om "samhällets olycksbarn", Jupiter eller Gud i den hellenistiska astrologin där Zeus identifierats som romarnas Jupiter. Hinduerna kallade planeten Guru och via dess täta koppling till 9e huset för filosofi, religion och samvete = Guds försyn eller allvetenhet, behövs inte längre en jordisk Merkurius, simpel diskursivitet. Jungfru-Merkurius lär sig rabbla A...B...C... men Jupiter ser hela alfabetet i en enda kognitiv akt eftersom den ödmjukt likt Vattenelementet i dess bästa form PASSIVT TAR EMOT RÄDDNINGEN från Gud i tolfte timman (zodiakens sista tecken). 

Fiskarna är vägen ut ur  kosmos - en ond daimon/ande) och de bindande planeter Egyptens gnostiker så att avsky eftersom astrologin fått dem att förstå hur obevekligt och maskinellt systemet var funtat (stoikerna predikade total determinism). Det är Alexander den Stores härnadståg som gav hellenismen och med den förklaringen att så många tankar i väst och öst är närmast identiska.

Fiskarna som moksha-tecknet (själens befrielse) förefaller visserligen inte stämma med att grekerna kallade 12e sektorn "den onda daimonen" men förklaringen är enkel. Det är samma tanke men uttryckt ur skilda perspektiv: den onda daimonen är hela kosmos vattenliknande substrat, lätt och formbart som Sattva guna men likväl del av den logiskt föregående världstillblivelsen i två delar. 

Astrologins Jord och Vatten representerar tillsammans den negativa eller passiva Urkraften (stoiker och neo-pytagoréer i den hellenistiska världen tycks i stort eniga. Hinduerna kallade denna formlösa flytande proto-materia Prakriti och det är den aktiva högre energin Purusha eller stoikernas Monad (Eld och Luft i astrologins delning av allt i en Aktiv och en Passiv sida) som står för den världsskapande impulsen. Platons fastbundna fångar i grottan som bara ser den verkliga världen som skuggor på grottväggen är alltså fångarna i empirins fysiska värld medan de som verkligen lever är de i den aktiva halvan av världsprocessen, zodiakens Eld och Luft.

I synnerhet medlemmar av Jordelementet skulle nog invända att de lever precis lika mycket som en Vädur eller Tvilling men det är naturligtvis en missuppfattning av logiska kategorier, samma misstag som nazister gör som pekar finger åt vissa folkslag och hävdar dem mindre värde pga. hudfärg eller något annat "empiriskt" de förnimmer via sinnena (och ett intellekt som inte accepterar någon annan typ av data).

Eftersom Jupiter råder över Fiskarna är den Stora Välgöraren här inte identisk med den onda daimonen utan tvärtom den som bjuder på en väg ut ur det kosmiska systemet. Lustigt nog har en ny berättelse framsprungit i modern tid där istället jupiteriska Skytten (motsvarande Gudens hus nr 9) pekas ut som riktad mot det  "galaktiska centrat" eller Vintergatans centrum (cirka 5-6 grader in i Skytten). 

Men är det samma sak som hinduismens mokhsa? Eller två sätt att berätta om samma "återlösning" in i ett centrum? 

Ur ett perspektiv är det helt skilda rörelser: Skytten är extrovert, positiv och en inomvärldslig expansion. Den reslystna Skytten som alltid vill upptäcka nytt om inte annat med sina yttre sinnen, få ekonomins hjul att snurra snabbare som ideologisk princip, etc. Men kan likna Eld vid den gudomliga skapelsens utflöde ut bortomkosmisk Enhet, så att Eld ur det perspektivet visserligen är det mest gudomliga elementet (mest likt Den Ene) men också Lucifers fall bort från / ned från Himmelen bortom universum. 

I den meningen är chanstagare och riskkapitalister bokstavligen djävlar - änglar som just håller på att falla mitt inför våra ögon, vi som redan tillnyktrat och delvis återhämtat oss från Fallet. De skapar stor störning i världen genom sin fanatiska och bristfälliga allsidighet. Eftersom så många av världens stater uppmuntrar dessa djävlar (Sverige t.o.m. bjuder in it-jättar att frossa på skattebetalarnas bekostnad) inser man att mänskligheten f.n. är ett ont släkte.

Inte omöjligt kommer släktet att delvis utplånas om Naturens spinner loss i reaktion på dessa skaror av lucifers (även kända som de 0,1 procenten superrika). Eftersom Djävulen med många huvuden har ett gigantiskt entourage i Medelklassen finns inte någon kritisk massa för att politiskt stoppa världen att gå under. Hoppet står, som tidigare sagt, till mänsklighetens omstart i Vattenbärarens tidsålder.

*****

Till sist några praktiska funderingar kring horoskopets ev. inkonjunktioner.

Det varnas allmänt för att blanda system och nyligen har flera inlägg använt både den hellenistiska tanken om planeter i inkonjunkt förhållande (30 och 150°), en tanke snarlik den som hinduisk astrologi hade men där bruket av båda typerna vid tolkning kan ge åtminstone skenbara paradoxer.

Ta t.ex. texterna om juristen Stetler, en av Rättssveriges viktigaste män som "solkade sitt eftermäle" genom att frikänna skurkarna i Telias muthärva, och sagda  Sara Skyttedals "dr Jekyll & mr Hyde x2". 

Sinnelagets Måne som i 1a (sinnelagsascendent) hamnar i dessa fall "inkonjunkt", dvs. i ett vacklande och fientligt förhållande till planeter i 6e fiendehuset. Men enligt hellenistisk inkonjunkt-lära är denna fiendskap latent då 150 grader är en "icke-aspekt", en blindfläck. 

Uppenbarligen är inte den astrologiska signaturen tillräckligt stark för att leda till gigantiska vurpor, men onekligen har "terrorforskaren" Magnus Ranstorp byggt hela sitt liv på att leta spöken i varje vrå, han liknar mer än många andra inkonjunkt-fall en psykiskt labil typ som samhället inte ser för vad han är eftersom något av samma galenskap (islamofobi) genomsyrar samhället självt. 

Men så har Ranstorp också en inkonjunktion mellan de ytterst viktiga Sol och Måne (i många fall reducerades själen till den tvådelad själ, den rationella själen ofta symboliserad av Solen och den irrationelle eller rent av vegetativa, symboliseras av näringstörstande Månen). Tecknen hos Ranstad är den stora gruppens Vattenbärare och den lilla familjen/särintressets Krabban.

Just i "terrorexpertens" fall vänder symboliken lurigt på sig och det är hans psyke som står för det lilla särintresset i förhållande till Sverige medan dem han fruktar är Vattenbäraren - symbol för en hel kultur eller en ideologi, ett välfyllt tecken som dessutom ligger i terrorns (dödsskräckens) 8e hus. 

Man behöver knappt tolka denna djupa reva i hans egen livslinje (Måne --> Sol) där han personligen måste ha kommit på kant med sin egen barndomsmiljö och kanske senare även familj och kommer att perverteras i målinriktning så att Solen sedan söker arbete i terrorns och dödens hus. I vilket fall dålig personlig karma som Ranstad söker få sitt gift ur kroppen och låter araber betala för för det. (Vänds Ranstads horoskop till en solascendent, ledaraspekten, ses han här i enad sak med Vattenbärarlandet Sverige och ser som en fiende Krabban/den lilla enklaven som nu hamnar i 6e fiendehuset):

I ärlighetens namn finns det faktiskt en "äkta" opposition till Ranstads StorSvenska Vattenbärare - krigaren Mars mitt över. Men ur ett sinnelag som befinner sig på den vegetativa själens nivå (Månen i Krabban) och inte alls kan fatta den storslagna intellektuella Vattenbäraren (Islam, en högintellektuell och stor civilisation) på grund av sina instinktiva "småsvenskhet", hur väl rustat är Ranstorps sinne för att förstå den verkligen spänningen mellan horoskopets Mars och Sol/Venus/Saturnus-stelliet. Han felbedömde förhastat Utöya-terroristen och kan mycket väl vara en välmenande klant som skapar mer skada för Sverige än nytta i sina expertutlåtanden. 

Senast noterade jag att Ranstorp övergått till "svensk gnällighet" för att inte bli helt irrelavent för medierna: nu handlar det inte så mycket om bomber och sönderslitna kroppar som att "skattebetalarnas pengar" går till grupper med tvivelaktig vördnad för demokratin. Notera hans ilske-Mars i 2a huset "vad fan får jag för mina skattepengar". Här är den kanske mer äkta Ranstorp, en nolla som specialist men helt sig själv som egoistisk kverulant. Månen i Krabban är känd för att ständigt snegla på penningbörsen, det är ett av de tecken som kan sägas tillhöra den ekonomiska gruppen, medan Vattenbäraran såsom Luft lutar mer åt den ideologiska.

I fallet Ranstorp räcker det inte att tala om den "dissociation" som råder mellan den intellektuella Luft-principen och den känslomässiga Vatten-principen. Lägger man till inkonjunkt-faktorn är det inget annat än en rättshaverists horoskop man ser. Av någon märklig anledning har Ranstorp lyckats karva sig en nisch som "expert" trots denna skrala förmåga till sund analys. Som dramatiker eller skådespelare som i affekt gestaltar text någon annan skrivit, hade han fungerat bättre.

*****

Vad händer då när i både fallet Stetler och Skyttedal den dolda fienden är Mars, som enligt hinduisk uppfattning kan kasta en 210-graders vinkel från sitt läge under västra horisonten (en symbolisk horisont vid bruk av sinnelagsascendenten)? Detta är inte längre någon dold animositet i personens sinnelag (grogrund för fientlighet och demonisering) utan att faktiskt angrepp från Fienden eller Olyckan.

Här ser vem som helst frågetecken. Är det bara en skenbar motsättning, går båda synsätten att använda? Vilken är hönan och vilken ägget - börjar psykets problem med Mars 210-attack mot okänd eller fientlig källa och kommer därefter att prägla personens känslor eller upplevelser? 

Eller är det den outtalade inkonjunktionen mellan hus 1 och hus 6 som alstrar en upplevt verklig 210-attack? Dvs. subjektet göder och tycks få bekräftad sina egna värsta farhågor? (Jag skriver "upplevt verklig" eftersom det "bara" är psykets/Månens ascendent och man utifrån den inte kan säga något fysiskt verkligt angrepp från Mars har inträffat.)

Frågorna hopar sig, som synes, men jag har inga svar. Befinner mig i ständig "observationsfas" och noterar de enskilda fallen vartefter de dyker upp i medierna. Inkonjunkt-aspekten är så vanligt förekommande att man i de flesta fall inte ska göra för mycket av den, undantaget då Sol och Måne (Ranstorp) som kan innebära en förödande brist på självkännedom.

Kors i taket. En kvinnlig filosof!

Bara det faktum att en kvinnlig filosof nämns i en SvD-artikel är skäl till ett hastigt uppritat horoskop och några snabba kommentarer. Efter alexandrinska Hypatia som en obildad kristen mobb stenade till stöds för evigheter sedan har det varit tunnsått med kvinnor som ägnar sig åt tanken för dess egen skull. Och detta utan att vara ful som stryk - bilden på Wikipedia visar en karismatisk äldre kvinna som för tankarna till Meryl Streeps distinkta ansiktsformer. 

Jag hoppas jag inte i något äldre inlägg förbjudit den lägre, vegetativa själen filosofiska strävanden! För här har vi som synes en massiv dominans av Vattenelementet som t.ex. för platonisten Plotinus tecknade den irrationella lägre själen och själva den registrerade sinnesapparaten. Om det är i Elden (med Solen som primär sinnebild) vi har den levande andesjälen fallen i form och utagerande i detta världsdrama, så representerar Vattenelementet dels de rent vegetativa växtfunktionerna i den materiella världen men också den mottagliga yta som registrerar den högre rationella själens intimationer - för den som önskar lyssna.

Att typiska Vattenhoroskop dominerat i samband med sexual- och drogmissbruk på den här bloggen är mer en följd av att det är tidningarnas val av nyheter som utgör primär informationskälla. Visserligen stämmer detta arketypiskt med den försämrade avbild av den äkta varan som tillhandahålls i den fallna sublunära delen av tillvaron. 

Men i den kvinnliga filosofen har vi tveklöst ett Vatten som har renats tillräckligt mycket för att hon i ingången till detta liv skulle komma att korrespondera med jordisk tid och ett horoskop som också visar ett osedvanligt rent vatten. Man påminner sig om att indisk astrologi kallar Vattentecknens motsvarande hus för moksha, reningens eller befrielsens hus. Det är Vatten, instinkt och begär som har förorenat den rationella själen och det är också Vatten som måste rentvå själen.

Det här kan ju tyckas motsagt av att Månen är fallen i syndens och Skorpionens tecken, men använder man Månen som ascendent för sinnelagets horisont, berättas en helt annan historia. Månen äger nu tillfälligen horoskopets högsta och noblaste hus, filosofins nionde sektor. Ingen dålig kovändning av denna annars så dystra placering. Under Wikipedias stycke "Life and Career" hör man dock ännu Skorpionens omisskännliga uppror, oavsett var den finner sig i denna värld:

I don't like anything that sets itself up as an in-group or an elite, whether it is the Bloomsbury group or Derrida.

Skorpionen förklarar nu bara attityden av vägran; varför Nussbaum inte kan fördra eliter måste man gå djupare för att förstå.

Går vi vidare står Skorpionsinnets disponent Mars ur ett allmänt perspektiv kanske inte starkt i Fiskarna. Ur självhävdelsesynpunkt (vilket naturligtvis är det första man kommer att tänka på i samband med krigaren) är Fiskarna en svag placering. I vissa fall en ren monstermagnet - den drar till sig lidande och problem.

Men det tillfälliga ägandeskapet över första huset räcker för att åtminstone neutralisera den i indisk astrologi. Den verkar främst som en vitaliserande kraft och dess tendens att dra olyckor över individen träder tillbaka. Dessutom ligger Mars i Fiskarna i andesjälens eget hus, det femte. Det visar att sinnets disponent eller sinnets hjärta klappar för femtehusfrågor, som naturligtvis är frågor om Solen, vår själ, vår evighet eller i sämsta fall bara var identitet här i världen. 

Ur det renade och måttliga begärets Måne tycks alltså det "goda" femte dharma-huset (faktiskt det nästbästa efter det nionde) också utgöra en källa till förbättring. När man sedan inser att Venus i Fiskarna visar sin upphöjda sida - kärleken som osjälvisk agape - då är inte längre begreppet "hora" applicerbart på kombinationen Mars och Venus, som i andra omständigheter resulterar i grova och primitiva drifttendenser. 

Som grädde på moset utväxlar också Skorpionen och Fiskarna sina härskare med varande i en ömsesidig reception! Märk också hur den svarta Syndaren (Skorpionen) får draghjälp av Fiskarna - det ultimata Vattentecknet där de facto själens befrielse effektueras.

Det här är ett absolut kristallklart vatten som tecknas av den åldriga symboliken, Därav också kvinnans påfallande skönhet fortfarande vid sextio års ålder. Vad gott nu den upphöjda Solen i Väduren förmår göra i Olyckans och Fiendskapens sjätte hus (ett småaktigt och själviskt område) får väl bedömas utifrån hennes solära verksamhet i livet. 

Jag har själv begrundat min värdelösa sjättehusplacering för exakt samma filosofins Jupiter i Skorpionen som Nussbaum har och som fenomenalt nog ger henne två verksamma välgörare i kombination. Jag har kommit fram till att Jupiter står i den privata vinstlystnadens onda sektor för att kasta filosofiska perspektiv på gemenhet. 

Min Jupiter är en verksam illgörare, vilket framför allt visar sig i att sjätte huset, Olyckans eller Fiendens hus enlig de gamla lärorna, får finna sig i kraftfulla attacker från en filosofi som inte alls stämmer med vad det profitlystna egot vill höra!  Och det är exakt det spår bloggen drog in på efter att först ha kört i cirka två år enbart som en studie av den ursprungliga zodiaken! Jupiters sanna natur krävde att få säga sitt och det blev ett filosoferande kring döden (Skorpionen) i den privatistiska sjättehusmentaliteten (vilken också kan läsas som Merkurius smartness när det kommer till att försöka själv vinna på allt). 

Budskapet är inte komplext eller svårt, för astrologin har ju redan fastslagit att Olycka kommer från den här zonen och allt en skorpionfilosofisk Jupiter är att dramatisera på Skorpionens typiskt mörka vis.

 

Nussbaums Jupiter står sida vid sida vid hennes rena sinne och med Mars i inoffensiva Fiskarna finns troligen inte ett ont ben i den kvinnan. Horoskopet är lämpligt för ett helgons födelse. Hennes Sol i Olyckans privatistiska hus ser lika svag ut som undertecknads filosofi-Jupiter där, men här kan man anföra att drivkrafterna till Solen är från Mars som här inte längre är omoralisk och fastmer verkar från ett gott och skapande hus. Också Nussbaum tycks vara Fiendens nemesis!

Att hon är en specialist på grekisk-romersk filosofi förvånar väl inte. Det är där man börjar. Intressantare är att hon ägnar djurens rättigheter stort intresse, och feminism, och här verkar det ändå som om naturen tar ut sin rätt. Djurrättsfrågor hamnar distinkt under Fiskarna som är allas vänner och vars härskare Jupiter i sitt Vattenläge verkligen känner för de sensitiva varelserna en art under oss människor eller egentligen andesjälar som förirrat oss en nivå lägre än vår verkliga hemvist. Vattenelementet som Moder Natur, vilket i praktisk vardag blir omsorgen och den ständiga otrygghet som springer ur det inre hos Vattendominerade människor och som ytterst är Vattnet som signalerar individens dödlighet. 

Men här klarar inte västerlandet att rena sina smutsiga vatten utan rusar ut och shoppar bort alla ångesttillstånd. Till följd skapar västerlandet mer och mer sjuka själar och vartefter det senaste århundradets shoppomaner återföds till jorden kommer vi att få se bra mycket fler galna individer ställa till med problem. Vansinnigt hungriga människor i en tid som inte tillåter konsumtion som förr. De själarna kommer att må vansinnigt illa i sitt nästa liv. De kommer få ett liv av "avgiftning". 

Nussbaums horoskop visar att hon för länge sedan gjord den avgiftningen av sitt Vatten (om hon någonsin fallit så lågt som själ). Därför kan Vattnet beskrivas som en spegelblank yta här, ett medium som med precision och utan för mycket krusningar distorderar de mottagna bilderna, bilder från Solen. Vattnet är förvisso en lika bra tänkare som något av de andra tre elementen, förutsatt att det inte i sig tecknar problem.

Eftersom Saturnus är en verksam illgärningsman på hennes himmel och i Kräftans tecken dessutom, är det tur att så många primära indikationer redan givit klartecken. För när det kommer till Saturnus som patriark, då ser hon säkerligen bara problem. HENNES Saturnus är ju så disponerad.

Till sist frågan om den onda eller luriga stjärnan Algol. Månen i Skorpionen kan mycket väl ha hunnit en bra bit in i tecknet och delvis utom Algols synfält och inflytande. (Det här är förstås ett väldigt bokstavligt sätt att beskriva en psykisk verklighet). 

Om Den Onde kan sägas direkt informera en Jupiter som ligger på rät linje, så att jorden (i kosmos centrum) mottar en filosofi som på något sätt bär Djävulens ofta nästan omärkliga tecken på manipulation, hur ska man då uppfatta de situationer där en planet direkt opponerar sig Djävulens försök att blanda bort korten? Tja, det är väl bara att notera boktiteln SvD refererar:

The new religious intolerance: Overcoming the politics of fear in an anxious age 

Säger inte det allt? (Inte minst: notera hur hon travar det obeständiga och osäkra Vattenelentets alla negativa attribut, i synnerhet det är om politik och rädsla i kombination med den, det medges, förfärande svaga placeringen hos realpolitikern Saturnus i otrygghetens tecken Kräftan!)

Romerske filosofen Plotinus betecknade på allmän grund oppositionen som det förhållande mellan två parter som framverkar en förändring. Särskilt i samband med den enkla indiska aspektläran är det lätt att överblicka följderna av den tanken: Saturnus är t.ex. en planet eller graha ("grabbare") som kan grabba tag i en annan planet på fyra sätt. I samma tecken beter den sig som i Stockholmssyndromet, dess makt är absolut och den kidnappade gör gemensam sak med förövaren. 

När Saturnus kastar sin korta blick 60 grader framåt påverkar den mottagaren, men troligen inte lika hårt som i dess trekvartsvarvsaspekt (270°) som händelsevis koinciderar med en modern kvantfysisk teori som metafysiskt tillskriver trefjärdedelen den absoluta kontrollens egenskap (se flygingenjören Arthur M. Youngs tankar på annat ställe på denna blogg).

Men när det gäller Saturnus (eller annan planets) opposition, då uppstår en balanserad spänning som ytterst kommer att leda till något nytt för båda parter. Detta är den kreativa oppositionens tillstånd, även om förändringen säkert sitter långt inne i t.ex. Saturnus fall. Jag vet nu inte om man direkt kan överföra Plotinus på astrologin, men det är rimligt eftersom han på nästan varje sida i sina mäktiga (och svårlästa) samlade verk återkommer till astrologisk doktrin. Romaren är tveklöst väl påläst i indisk filosofi och astrologi.

Vi kan därför utan större tvekan fastslå att Nussbaum på intet sätt fått sin filosofiplanet korrumperad av den bedräglige Satan som lurar sina offer att ljus är mörker och mörker är ljus, utan att hon tvärtom använder sitt rena sinne och djupa filosofiska reservation (Jupiter i Skorpionen, kan jag intyga, är mycket reserverad och t.o.m. negativt kräsen i sina filosofiska preferenser) till att klarögt adressera Den Onde för det rävgift han sprider i vår samtids religiösa intolerans. 

Jag har ofta återkommit till hur de svenska Humanisterna representerar Djävulens sluga sätt att saluföra sin ondska som "ljus", "upplysning" eller "förnuft". Det är absolut ingen slump att Humanisternas humanism som t.o.m. är en förfalskning av den genuina europeiska humanismen, fick sin nuvarande lögnaktiga inriktning under en viss Sturmarks ordförandeskap, en tidigare närig människa som sökt tjäna pengar på allt möjligt.

När han kom på att man kunde importera det engelska religionshatet i samma organisatoriska form, tycks han äntligen ha hittat en produkt han kunde göra pengar på. Och ur det djupa, arketypiska perspektivet är det naturligtvis ingen slump att Nussbaums (och min) Jupiter i Skorpionen opponerar sig mot hans Jupiter i Oxen! I december 2008, när jag startade min första nu avsomnade första blogg, var ett syfte att ge Humanismen mothugg. Men jag tänkte aldrig då på hur signifikativ Jupiter i Skorpionen mot en Jupiter i Oxen var.

Jag upptäckte åter Jupiter-Oxens problem ju mer jag läste av den hyperbegåvade amerikanske rymdflygingenjören Wolfgang Smith. Så länge han diskuterar kvantfysik och scientismens förbannelse är han ljuvlig att följa, men som troende katolik spårar han ut så fort andra läror än hans egen kommer på tal. Hans kapitel i första boken om Jungianismen är genant och han är lika intolerant även i fråga om andra ismer. 

Nu märks plötsligt hans Jupiter i Oxen som "bigottens trosuppfattning". Det snävt lokala i Oxen - symbol för identifikation med det kroppsliga, det som tillhör ens "hembygd" - skadeskjuter den tankehöjd han just uppvisat inom andra områden. Som förtäckt religiös apologet låter han inte just mycket bättre än Djävulen själv som patenterat aldrig sagt ett sant ord. Kapitlet om Jung är klart tendentiöst eftersom han har svårt att svälja tanken om att Gud bara är en arketyp i mängden. 

Så menade inte Jung, annat än att även gudsbegreppet kan och måste transcenderas förrän den platoniska reintegrationen (även utlärd av kyrkofadern Origenes) var ett faktum. Buddhismen har samma insikt i uppmaningen att krossa en buddhaavbild närhelst man får syn på en.

Att kristendomen skulle den enda vägen eller ens den mest sanna, är ren och skär lögn. Det är bara att jämföra den grekiska och romerska filosofins sublima höjd och hur uppenbart de första kristna stal tankegods från filosofin för att få någon rätsida på en suddig lära om någon korsfäst jude ingen riktig visste vad man skulle göra av. 

Det är faktiskt fullt möjligt att kristendomen är Djävulens verk från början till slut, åtminstone i alla de delar där den troende underordnar sig världsliga auktoriteter. Den sanna kristendomen - ännu på palestinsk mark - innehöll tvärtemot ett våldsamt uppror mot ockupationsmakten Rom! Så kan segrarna skapa falska bilder av det som verkligen hände.

Nussbaums Jupiter, som stirrar den korrumperande Algol nästan rakt i vitögat, torde dock själv ha blivit modifierad av en opposition till Den Onde. Likt polisen efter många år i tjänst har hon nu upptagit något av det onda sig, kanske blivit lite mer människa. I så måtto kan man säga att tillväxtens Jupiter på väg mot men inte riktigt framme vid en exakt opposition till Satan, är en själ som fortfarande har en bit kvar att falla.

En Jupiter som redan har passerat den tredje graden är på väg att lämna hela frågan om världens korrumperande inverkan bakom sig, men som framgår av bloggarens Jupiter i 10:00 Skorpionen har ämnet inte helt släppt hans föreställningsvärld! Antalet inlägg som använder Algol eller Satans huvud för moralismen överstiger vida de inlägg som lakoniskt noterar att Gott och Ont kommer att strida mot varandra till tidens ände (dvs. aldrig) här i sinnesförvirringens domän. 

Den dag Ondska och Godhet inte längre verkar på en individ kan vara dagen för dennes Perfektion eller oåterkalleliga Fördömelse. Och så verkar det vara som att de två andarna ändå äger sin objektiva giltighet, tvärtemot vad "humanister", hedonister och nihilister hävdar. När den Perfekt Gode går bortom t.o.m. godheten så är det aldrig för att återvända som en illgärningsman. Det är bara själar av lägre kaliber som nyttjas för mord och fula tilltag i detta kosmiska partitur.

Anmärkning. 

SvD-artikeln innehåller den gängse beskrivningen av USA:s religiösa mångfald som resultatet av att religionsförtryckta européer av alla möjliga sorter möttes i USA och bestämde sig för "live and let live" (tyvärr innefattades inte den röde mannen). SvD:s beskrivning ger ett alternativ till min läsart av femte föreningshuset i USA-horoskopet, som jag skrev om i ett allmänt USA-kritiskt inlägg, Rör inte mitt underhållningsvåld!

"Moksha" i astrologin - men befrielse från vad?

 

En illustration från SvD som kommer att förklaras...

Den här bloggen nosar bara nyfiket på den indiska astrologin, men upptäcker om och om igen att systemet verkar vara mer genomtänkt än de underliga fragment som rafsats ihop i väst, där astrologin faktiskt gick under jorden på 400-talet, bannlyst av kristendomen, och sedan tittar fram åtskilliga sekler senare, nu förmedlad till väst av de matematiskt skickliga araberna.

Indien har fördelen av en lång obruten tankelinje och jag upplever en större intelligens i deras system även i andra frågor än deras självklara val av den sideriska zodiaken.

Min första tanke när jag läste att de tre hus som motsvarar den "naturliga zodiakens" Vattentecken (Kräftan, Skorpionen, Fiskarna) kallas moksha-hus i Indien, "befrielse hus", var att indierna måste mena befrielse i bemärkelsen "upplösning". På sikt upplöser det fysiska vattnet alla levande kroppar som kastas i det. 

Vattenelementet har i sig ingen andlig tradition knuten till sig. Det är nära förbundet med det fysiska, biologiska livet. Tydligast ses dessa genom att det lidelsefulla tecknet Kräftan är associerad med Månen, månadscykler och fertilitet.

Men så hittar jag följande, vid omläsning av en så faktaspäckad bok av orientalisten Alain Daniélou, att merparten av innehållet gick rakt igenom huvudet vid första läsningen:

Enligt [skriften] Kularnava Tantra: "Vin är gudinnan Shakti ["kraften"], kött är Shiva, erotiska fröjder - den ström som förenar Shiva och Shakti - är det gudomliga tillstånd som kallas befrielse (Moksha).

Daniélou - While the Gods Play, s. 137

Orientalisten beskriver här en uråldrig indisk tradition som är raka motsatsen mot dagens bild av asketiska och avhållsamma individer, det fanns och finns en äldre tradition i Indien av köttätande, cannabisrökande, sexutövande sekter som hävdar att deras väg är den som lever till "befrielse". 

Givet att Indien är en motsägelsernas kultur - här fanns en gång också rent materialistiska atomläror liknande den gamla grekiska och dagens sekulära västerland - började jag fundera.

Kan det vara så att introduktionsböckerna i Jyotish (indisk astrologi) jag läst helt enkelt inte vill eller kan (inte på nybörjarstadiet) berätta hela historien om de tre Vattenhusen och varför de anses kopplade till moksha. Och varför klassas två av dem (åttonde och tolfte) som onda (dussthana) om de är platser där man jobbar på sin befrielse från kretsloppet och självandringens boja? 

Jag såg inget enkelt svar på den saken. Kanske hade två oförenliga traditioner kommit samman, ungefär som västastrologin är helt korrupt pga. alla lösa påfund alla astrologer hänger på den utan att någonsin bry sig om att testa mot verkligheten?

Bloggen började snart notera hur Vattentecknen verkade mer än normalt inblandade när kändisar gjort sig ett namn för just missbruk av olika slag, inte minst sexmissbruk. Eftersom de tolv husen inte existerade som begrepp i den äldre astrologin kallades zodiaktecknet för huset. Mars härskar över Väduren, Väduren var således Mars hus. 

De tolv "jordiska" husen kan ses som en senare nyansering och vidareutveckling den grundläggande idén om att vissa tendenser bor i vissa tecken (hus). Därför kan man tillbakadatera den indiska tanken om moksha ("befrielse") på tecknen själva. I någon mening representerar således alla de tre "feminina" (eller rättare "negativt polariserade") tecknen befrielse. 

Men befrielse från vad? Anspänning och låsningar så klart! Och vad är sex om inte den stora stressupplösaren! Nu plötsligt får bloggens upptäckt av det myckna alkohol-, drog- och sexmissbruket i de tre Vattentecknen en annan innebörd. Dessa är då "flyktvägar" från den spänning som individerna i fråga känner alltför outhärdlig. 

Det är det döda Jordelementet som fullständigt blockerar själen från den gudomliga Elden som ligger bakom mänsklighetens lidande. Platon gav t.o.m. Jord-atomen en avvikande geometri, den var något felaktigt, de andra tre typerna av atomer kunde inte genomtränga den. Den materiella världen är något "annat". 

Kristna sekter genom tiderna har till och med gått så långt som att (kätterskt) hävda att världen inte är skapad av Gud utan av Djävulen. Detta är något annat än vad livet var tänkt att vara. Indisk religion har alltid utgått från denna tanke och med bl.a. yoga har individer sökt tippa balansen till fördel för andenivån i människan, och ta udden i den simpla materialistiska bindningen som inte skänker någon lycka alls. 

Ur detta perspektiv kan man alltså se alkoholister och sexmissbrukare som individer som påbörjat arbetet på sin moksha, sin befrielse, och plötsligt visar sig bloggens empiriska rön - hämtade från observationer av vilka människor som figurerar i skandalskriverier - stämma överens med den indiska tanken om att Vatten och befrielse hör samman. 

Min allra första association mellan Vatten som ren och skär upplösning av ett dött kött, en död kropp som ligger och flyter i vattnet (en morbid bild!) stämmer också. För Jordelementet visar att vi redan är döda, andligt döda. Annars hade vi varit gudar och inte människor. Vattnet är således både "Vägen ner" till fysisk födelse som människa men också första steget på "Vägen upp" efter den totalt solförmörkelsen i Jordelementet!

Ett horoskop kan inte ha samtliga nio "indiska" planeter i Jordelementet. Om inte annat kommer ena månnoden alltid att opponera den andra halvan och därmed placera en hållpunkt i ett Vattentecken. 

Kanske är den någon mer som lagt ihop två plus två vid det här laget. Den giriga demonen som för sin omåttlighets skull styckades i två delar Drakhuvudet (Rahu) och Draksvansen (Ketu), förefaller såsom månnoderna bara vara en utbrodering av Månen som sådan! För vad representerar Månen om inte begäret och avunden i indisk tradition! Månens avund gentemot Solen, eller Sigmund Freuds uppenbart arketypiskt påverkade föreställning om kvinnors penisavund!

Kan man härifrån sluta sig till att manliga horoskop med en ytterst prominent "avhuggen" Draksvans lider av svår kastrationsångest? Det finns hur många spännande ledtrådar som helst att följa upp med den indiska astrologin. Dess system syns mig mer och mer logiskt och sammanhängande ju fler detaljer man får grepp om. 

Det är ett enda stort mönster, en uråldrig världsbild som under dess namn Samkhya beskriver t.ex. de fem elementen (Eter är det femte) som resultatet av det gudomliga "maskulina" medvetandet som efter dess förening med den feminint uppfattade Naturen utvecklar fem sinnen vilka i sin tur behöver objektivt uppfattade världar som kan spegla tillbaka något. Det är alltså Gud själv som skapar sig en värld, vilken för detta universum bygger på 5-talet. 

Det här kan förklara lite av bloggens resonemang om de fyra elementen (det femte elementet är den bakomliggande rumsprincipen inom vilken hela världsföreställningen utspelar sig). Ur indiskt perspektiv är Eter, Eld, Luft, Vatten och Jord atomer av lika många typer, vilka klumpar ihop sig till materiella manifestationer. 

Horoskop tydligt i Eldens tecken är mer visuella än de i Jordens tecken. De senare ägnar sig mer åt luktsinnet, vilket förklarar varför i synnerhet det första Jordtecknet Oxen identifierar sig så hårt med föda och matintag som livets högsta goda.

De fem elementen är således egentligen bara abstraktioner (som man kunde misstänka), de är den antika filosofins sätt att identifiera ett typiskt förhållningssätt till det man under Drömmens förtrollning tror är en objektiv omvärld. I själva verket är universum en väv av elektriska vibrationer vilka den antika indiska filosofin identifierar som ett stadium som direkt ger upphov till de parvist kopplade sinnesorganen/elementen. 

Eterelementet har bara berörts helt i förbigående på bloggen, i samband med Vattumannen. Tecknet sorterar ju under Luftelementet, men dess babyloniska namn "Den Stora" och det indiska namnet "Krukan" avslöjar ganska direkt att det är krukans innehåll, en avdelad mängd rymd eller rum som är tecknets hemlighet. Och eterelementet är som sagt det första elementet som ger ett rum för de andra att spela i. 

Etern själv liknas vid vibrationer och motsvarar i vår värld ljudvibrationer, sinnet som kan uppsnappa etern är således hörseln och talet kan uttrycka etern. Således det gamla namnet för medierna på den tiden det bara fanns radioutsändningar: skicka med etervågorna! Här ser man också kopplingen till det grekiska logos, ordet. 

Den litterärt odödliga prologen i Johannesevangliet som talar om att "Ordet blev till kött" återknyter därför till gammal kosmologi. Det är den vibrerande, sjungande Etern som synliggör sig själv genom att använda de övriga fyra elementen för att forma en fysisk kropp. Detta var naturligtvis något oerhört, att en varelse eller rättare en Intelligens från bortom de fyra elementens kretslopp hade intervenerat och visat sig för de döda trälarna på jorden för att ge dem nya direktiv!

Detta är också den hemliga innebörden i Vattumannens tecken, den beskriver Människan med stort M, den "stående" ljudvibrationen eller kartritningen för mänskligheten på jorden som redan från början placerades bakom ridåerna, utanför den synliga värld som rullar förbi i tid och rum. Vattumannen är det kosmiska rummet självt och allt som sker, sker inom detta väldiga tecken.

Hur ska man då hantera problemet med att Vattumannen är ett av de tre Lufttecknen? Att den vilande rumsliga bakgrunden (Eter) till förändringens värld (de övriga fyra elementen) hålla utanför zodiaktecknen är begripligt, och jag kan för tillfället inte förstå det på annat sätt än att de tolv tecknen i sig är kopplade till en helt annan tankekedja än läran om elementen. Horoskopet är ett ambitiöst sätt att "få med så mycket som möjligt" och synliggöra ett antal dimensioner som gällde vid tiden för födelsen. 

Eter och Luft har för övrigt alltid levt i ett diffust förhållande till varandra eftersom den vibrerande (och ändå stillastående) Etern påminner om Luftelementet, inte minst i liknelsen med hörsel och kommunikation. Enligt den indiska kosmologin är det också Luft som är det första att framträda ur Etern, men denna "dimension" är ännu inte synlig. 

Först därefter koncentreras Luften och atomerna, som tvingas närmare varandra, hettas upp och "fattar Eld". Så uppstår ett nytt sinne - det visuella fönstret mot tillvaron. Stjärnor tänds i Etern/Luften! Elden medför hetta vilken ger upphov sin motsats, det flytande tillståndets Vatten. Vattnet klassades i Grekland som "kallt", troligen ett minne av det indiska originalet som beskriver det som baksidan av den heta och ljusa Elden. Notera hur Sol och Måne, Lejon och Kräftan på ett sätt kan sägas bilda zodiakens fokus!

Stackars Jordelementet till sist, det är "bara" det mörker som inte Elden belyser. Aristoteles talade om en abstrakt urmateria, omöjlig att föreställa sig eftersom det som saknar en form inte går att uppfatta. Detta är emellertid inte astrologins Jordelement. Den upphöjda Månen i Oxen indikerar istället den indiska synen på Jordelementet som "modern", "sömnen" etc. I den mytiska föreställningen om den kvävande och förtärande modern som inte tillåter sina barn att växa upp och befria sig från mammas inflytande, har vi dagens tillstånd i västerlandet. 

Oxen som Penningen är symbolen för Jordelementets makt över människan, Moder Jord håller själarna medvetslöst bojade till sitt begränsade "sinnesfönster". Hennes materialism kan tydligast höras i Sverige genom Svenska Näringslivs hån mot intellektet (filosofi och humaniora är inte "lönsamt") samt profeten Fredrik Reinfeldt predikan att även kvinnor ska vänja sig vid tanken på 100% arbetstid. Reinfeldt kan beskrivas som den fullgångna satanisten. 

För detta är naturligtvis Djävulens röst vi hör, en mörk och murrig tendens från regioner dit aldrig Solen lyst. [1]

Ja, på något sätt finns det ändå en vag koppling mellan materialisten och Aristoteles hyle, den brutala urmaterian, så omottaglig för de högre intelligensvärldarnas former att man måste fråga sig om inte detta är en främmande kraft i universum, den ontologiska Ondskan själv! Något "annat" i detta universum, något som inte ingår i planen. Eller kanske gör det... Den judiska Bibeln säger t.ex. att Gud skapat Satan helt enkelt för att kicka igång människan, få henne att bestämma sig för det goda genom den ondes attacker och mothugg.

Precis som indisk Samkhya-kosmologi ser Femte elementet Eter ge upphov till det fjärde, Luften, termineras serien med Jord, det första elementet - det första vi empiriker börjar nysta utifrån vill säga. Men jag finner det fascinerande att det "under" Jorden i den grekiska uppfattningen finns ett urelement, urmateria eller urjord. 

Eftersom vi redan räknat ner till ett så måste detta abstrakta element kallas "null" (varav talet 0) och ur detta icke-numeriska tillstånd hör vi förstås ekot av NIHIL - intighetens brist på liv och intelligens. Detta är således den icke-existerande basen för nihilisterna, de som hävdar att ingen mening med livet och universum finns. Mer kända som ateister. 

Det är ingen slump att den som fallit så lågt ner som till Jordelementet befinner sig i ungefär samma bryderi som det vi hade i gränsen mellan Eter och Luft, där samma metaforer kunde användas. Här, där "mater-alistens" Jord övergår i det fullständigt obeskrivbara tillståndet av intighet, icke-existens, finner vi västerlandets korrupta naturvetenskap och horder av skränande religionshatare. (De kallar sig religionskritiker eftersom de inte har en susning om vad de sysslar med och vilka krafter som "radiostyr" dem!)

Utifrån den gamla indiska kosmologin kan vi alltså notera att de extremt sekulariserade (anti-religiösa) västkulturerna står nära förintelse! De saknar nästan helt ljuskraft och mening och morgondagens värld kommer inte att vara baserad på dagens värderingar.

Svenska Dagbladet bekräftar detta med fotot som pryder inlägget. Den här statyn har skymtat förbi i många amerikanska långfilmer genom åren. Men jag har aldrig vetat att den stod på Wall Street i New York! 

Zodiaktecknet Oxen - det primala Jordtecknet - associeras med pengar och ägande genom den äldre kopplingen till landinnehav. Här är då symbolen - symbolen för planeten Jorden och ägandets illusion - närapå den totala döden - som morgondagens "nya himmel och nya jord" inte längre kommer att fästa avseende vid. 

Satans barn kommer mycket snart att tvingas lämna den här världen när nästa tidsålder (Vattumannen) återknyter till inlägget om vad som gick snett i förståndet hos den norske massmördaren, trots att han var född i Vattumannens tecken, symbol för insikten om att Människan är en och inte en serie individer eller kulturer som ska konkurrera eller bekämpa varandra. 

Med den nya tidsåldern kommer kapitalismen helt enkelt att självdö. Mänskligheten kommer att inse att de höll på att förinta sig själva med ett helt barockt system.



Se även: En kritisk granskning av den citerade orientalisten (och hedonisten) Alain Daniélou.

_____

1. SN:s vd Urban Bäckström är det enda viktiga horoskopet här. Talande nog en Sol i Oxen, det av Jordelementen vars kvalitet kallas Tamas.