Två ytterligare horoskop från skandalen på Karolinska Institutet

SvD skriver att en trojka avkrävs ansvar för att ha sopat kunskapen om dödskirurgen Macchiarinis fusk under mattan. Utöver avgångna rektorn (horoskop här) är det också rektorns rådgivare samt forskningsdekanen.

Båda kartorna gäller för två hela dygn och återigen kan man undra om det finns en "formtopp" i brottsstatistiken för dessa dygn - horoskopen ser nämligen ut att rymma mycket orent mjöl i påsen. Så långt man nu kan komma med en karta baserat på sinnelaget, vill säga. I Jesus sinnelagsetik (Bergspredikan) jämställs t.o.m. dåliga tankar med fysiska gärningar, men med de kraven finns det inte en människa som skull kunna kallas helt syndfri.

Jesus förnekar faktiskt sin teologiska särskildhet på något ställe där han tillbakavisar någon i diskussion och hävdar att endast Fadern i himmelen är alltigenom god. Alla människor - med mindre de är hjärndöda - har ett levande sinnelag som formas och färgas i takt med att planeterna rör sig.

Vad gäller forskningsdekanen Ljunggren ser tendensen till mygel inte alls snygg ut, den fallna Månen i Skorpionen är hanterlig men här tillstöter också problemet att dess disponent (Mars) söker sig in i mörkret, in i det onda och korrumperade åttonde dödshuset! Sinnelaget har alltså en tendens ända inifrån roten (Mars) att söka mörklägga. Detta är en ultraskorpion i sitt inre sinnelag!

Rektorns rådgivare Carlstedt-Duke är heller kanske ingen man borde ta råd av, trots att nymånen i Vågen verkligen sätter fokus just på en natur som borde avväga och vara kapabel till goda råd:

Men den här gången har vi Fredrik Reinfeldts problematiska fenomen: att ascendenthärskaren (här solascendenten och månascendenten) trillat in i ett annat av de mörklagda och onda husen: det 12e huset för förluster. Där ligger Venus i kombination med Mars (för en viss libidinös glöd, en viss horaktighet) och den här energiska kombinationen visar sig förödande när man studerar 12e-husägaren och kommunikatorn Merkurius som står i pengarnas 2a hus och angrips av Satans stjärna inifrån det åttonde korruptionshuset! Här finns allvarliga tecken på en lögnaktig kommunikation.

Faktum är att Merkurius och Mars har en ömsesidig reception via materialistiska lergeggan Jord/Vatten och om man betänker att 2a huset står för ekonomi och att 12e huset representerar materiella förluster, ser vi genast ett tungt vägande skäl att vilja mörklägga insikten om att deras stjärnrekrytering var en ren bedragare!

KI-skandalen har lyft fram ett antal horoskop som verkligen är skit. Och att Lars Leijonborg slår ifrån sig (i någon debattartikel) hindrar inte att han, pikant nog, är den vars horoskop mest liknar den italiensk-schweiziska bedragaren! 

Inblandade horoskop hittas under taggen DI-skandalen.

Tillägg. DN berättar den 23 feb att också Ljunggren lämnar sin befattning på Karolinska Institutet.

Den störste bedragaren förnekar del i Machiarini-skandalen

Angripen av Satan redan som ung politiker?

Före detta folkpartistiske partiledaren Lars Leijonborg - han som introducerade främlingsfientlighet i ett sataniskt försök att förbättra sina partisiffror - menar nu att skandalen på Karolinska Institutet inte alls har med hans befattning att göra - trots att astrologin klockrent pekar ut honom som den som står närmare  dödskirurgen än den avhoppade rektorn!

Satans stjärna opposit läpparnas tal (Merkurius) och
identitetens Sol. Vilka drabbas och blir lögnare in i själen?
Vilka förblir medvetna att Satan valt dem för särbehandling?

Det är illustrativt att studera dessa tre DI-kartor invid varandra och även de få paralleller till dödskirurgen som bloggaren lyckades vaska fram ur sin horoskopsamling.

När det gäller Lars Leijonborgs extremt svårsålda personlighet och hårdnackade omedgörliga attityd är det förstås den ömsesidiga receptionen mellan Lejonet och Skorpionen som gör att han kortsluter sig varje gång någon omständighet hotar att dra in hans självbild som kungligt lejon i skorpionsvärtan. Mannen börjar nästan stamma och skaka av indignation och visar alla tecken på ett ton obearbetade inre störningar. Det här är dramadrottning när liv och död (Lejon och Skorpion) fullständigt går i clinch. Också sol-och-vårar-kirurgen hade "dramadrottningen" aktiv. Egentligen bara ett annat sätt att säga att Eld och Vatten grasserar i karten, dvs "sensationalism", men det intressanta är att det uppstår något förstelnat, kategoriskt, smått vansinnigt, när just de tamasiska eller mörka versionerna av Eld och Vatten kommer i beröring.

Folk som dessa borde aldrig få nå maktpositioner överhuvudtaget och ändå är det just där vi hittar så många av dem. Det säger en hel del om hur i grunden felaktiga de västerländska värderingarna är. 

I andra kulturer har diktatorerna åtminstone ofta elegans och ÄR intelligenta - se bara Putin, fullständigt överlägsen varenda vekhjärna till västpolitiker. Kanske det är för att västpolitiker tillhör befolkningens begåvningsreserv, patologiskt makthungriga men rätt obegåvade, som de inte korrekt kan bedöma Ryssland och därför deras knähundar i medierna uppdras att skriva om ryssfara och NATO-behov dag och natt.

Det är talande att man inte får tala om intelligens i Sverige, som om det det är bäst att inte väcka den björn som sover. Den som vill undersöka politikers kapacitet kommer tyvärr inte långt, trots att det finns intressanta indiska metoder. Födelseklockslag krävs för den typen av analys och födelseklockslag är det bara slarvpellar som Fredrik Reinfeldt och Göran Persson som råkat släppa ifrån sig. Att använda de indiska metoderna på månascendenten (eller som i Leijonborgs fall, den kombinerade mån- och solascendenten) låter sig inte göras.


Bonusspaning

Bland över 9000 sparade födelsedagar hittar jag bara tre personer som lyckas nå celebritet trots en nymåne i toxiska Skorpionen och där härskaren Mars ligger på med sin 90-graders attack från Lejonet. 

Det är förutom Leijonborg före detta nationalsuputen och författaren Ulf Lundell (han som skulle flytta till Norge så fort det var något fel på Sverige), och aktrisen Marisa Tomei. Den senare är fascinerande eftersom hon fick en Oscar alldeles för tidigt och för en inte alls särskilt betydande insats (garagemeckartjej i "Min kusin Vinnie") och har efter det konstant misslyckats skaffa sig några vettiga filmroller. Hennes söta utseende tycks ha legat henne i fatet och hon blev specialist på att spela naiva och överemotionella caféservitriser...

Hos Tomei råder också den ytterst svåra "sociala utsötningen" eftersom Saturnus i hemmaläge i Vattumannen spänner mot Mars i Lejonet och dessutom kastar sin långa restriktiva 270-aspekt mot nymånen i Skorpionen. Hennes vesslelika tankesnabbhet och förmåga att spy ut sig stingande repliker gör att ett födelseklockslag och inblick i tredje kommunikationshuset är bittert saknat!

Den duperade rektorn på Karolinska Institutet

På sistone har flera inlägg refererat åter till den moderata mytomanen Ulf Kristersson, och så plötsligt hittas samma vidlyftiga axel mellan Tvillingarna och Skytten även hos DI-rektorn som nu för all framtid förbrukat sin trovärdighet och därför lämnar inte bara rektorsbefattningen utan även arbetet med att utse framtida Nobelpris i medicin. 

I det här fallet kan man eventuellt lindra rektorns fall genom att påminna att det är dödskirurgen (se horoskop) som stod för det mytomana och rektorns synd har varit oförmågan att genomskåda falsariet.

Vad som får den nominellt mycket avancerade axeln mellan Tvillingarna och Skytten att helt spåra ur i Hamstens fall ses helt tydligt genom månkartan (månascendenten). Utifrån psykets perspektiv förmörkas medvetenheten om det som ligger i 12e huset för fängelser andra institutioner som undandrar sig allmänhetens insyn. 

Eftersom Nobelprisets och den allmänna celebritetens Jupiter fängslats på detta sätt, tecknas inte bara Hamstens eget förflutna arbete "bakom ridåerna" med kommande medicinpristagare utan paradoxalt nog faktiskt hans egen inblick i kandidaternas faktiska anspråk på celebritet! Det är i princip som att säga att rektorn inte haft någon som helst koll på om meriterna varit genuina! Att Jupiter, nobless och ära, är en styggelse för den neutrala rapportören Tvillingarna tycks inte ha varit behjälpt av att planeten så att säga inte gynnat Hamsten själv, hela frågan "Jupiter" blir till en gigantisk förlust i världen för honom själv.

Samtidigt får man inte missa hur den ultrafysiologiska satansaxeln mellan hals och anus (Oxen och Skorpionen) faktiskt befinner sig i två sjukdoms- eller medicinrelaterade hus. Eftersom ohälsa till att börja med är ett oönskat tillstånd blir det väldigt svårt att avgöra vad som varit professorns legitima yrkeskunskap och vad som är hans egen "sjukdom" (oförmågan att se igenom forskningsbedrägeriet).

Ett är säkert: det är aldrig ett lyckligt omen när Olyckshusets (6e) tillfälliga ägare stiger in i det effektiva och lyckosamma 5e huset vilket sker här. Saturnus i Vågen är en formalist av Guds nåde och passar egentligen inte i det fria och kreativa femte, men det blir absolut inte bättre av att Olyckshusets ägare - olyckans Mars - slår följe. Vi får både de naturliga illgörarna i ett hus som har turen på sin sida. Man kan tänka sig att Hamsten själv varit något av en lycksökare på oklar grund i livet, eller att detta var första och enda gången han hade oturen att möta en formidabel fiende i den italiensk-schweiziske vetenskapssol-och-våraren.

Ju mer man tittar på detta horoskop ur Månens (sinnelagets) perspektiv, desto märkligare ter sig den intelligensbringande Solen med dess pissuselt placerade disponent Jupiter i 12e. Vänder man kartan och gör en solascendent av den, hamnar likväl Jupiter i ett av de onda husen, nu det 6e för fiender och olyckor. Och nog kan man säga att Hamstens egen position som "lysande Sol" skadats rejält av bedragaren  Paolo Macchiarini. Missa inte att ordet "krig" ingår i hans italienska efternamn, även om det ligger en lika stor poäng i att läsa det som en dilettant, en som bara duttar:

Den konstnärliga rörelsen Macchiaoli "ansåg att ytor av ljus och skugga, eller "macchie" (bokstavligen "fläckar") var huvudkomponenterna i ett konstverk."

Jämför även Robert Greenes text Planetomachia från Tudor-Englands dagar, en redogörelse för gudarnas (planeternas) ständiga krig på himlavalvet. Från den andra länken ger det här citatet en liten inblick:

"Planetomachia bears witness to Greene’s wide-ranging knowledge and proclivity for self-presentation and generic experimentation; it also holds literary-historical importance for the dialogic interplay between its tales and its framing dialogue, a literary mode, according to Das, which was “virtually unprecedented in the literature of the period” (xl).

Greene’s ample prefatory material includes “A briefe Apologie of the sacred Science of Astonomie,” a tract in defense of astrology that for the most part is a translation of Lucian’s De Astrologia, and a Latin dialogue between “Robertus Greenus and Franciscus Handus” on the question of planetary influence over the will of man, a work Greene adapted from the writings of Giovanni Gioviano Pontano."

Ämnet kränger direkt mot den här bloggens handfull inlägg om den 17e greven av Oxford och dennes djupgående astrologiska intressen. Man kan ana en vänskap mellan de två genom att Robert Greene dedicerade en av sina böcker till Edward de Vere. Jag noterade inte sol-och-vårarens suggestiva namn i inlägget om dödskirurgen för några dagar sedan, men att "ljus och skugga" fördes på tal som ett typiskt uttryck för Lejonet/Skorpionen borde ha fått mig att stanna till även inför bluffmakarens namn. Herregud, t.o.m. den italienska konstteoretiska gruppen macchiaoli på 1800-talet avslöjar ju hur de såg på konsten - den är föga mer än en illusorisk (bedräglig) växelverkan mellan ljus och mörker - exakt vad Yin/Yang-filosoferna i Kina också hävdade drygt 2000 år tidigare. 

Från dessa tankar är det inte svårt att sträcka tanken vidare och se en läkare som "duttar" eller ser sitt arbete mest som något att lappa ihop i syfte att imponera på den godtrogna och lättlurade massan, den typiska svensken vars ateistiskt grundade fixering vid sinnesintrycken och avsky för det rena platonska Intellektet för landet till världen möjligen mest korkade plats att vara på för den som vill utbyta verkliga tankar med verkliga människor.

Hälsar Oxfords ande

Dödskirurgen på Karolinska Institutet (svenskarna och deras omdöme...)

Det är lätt att se hur Satansdyrkarna inom den materialistiska medicin som praktiseras i Sverige stirrade sig blind på en stilig och övertygande George Clooney-typ, över vilken en kungavärdighetens gloria tycktes sväva. 

 
I själva verket var det här alls ingen livgivande kung utan en formidabel doktor Död och Nobelpristagaren Arvid Carlsson kallar enligt DN det schweizaren ställt till med en stor skandal för Sverige.

Men en snabb granskning av kirurgens horoskop kunde genast ha avslöjat svåra dissonanser som sätter ifråga den "värdighet" som stjärnan Regulus på rak linje med Solen i dominanten Lejonet ger och som tycks ha bländat de grunda svenskarna! Aldrig har väl kapitalismens ondska varit så tydlig som i detta fall. När Sverige apar efter USA tar man i så det spricker, silar mygg och sväljer kameler.

Det är minst sagt fascinerande att den är dumhetens bubbla spricker just som vi har en dödspassage från Saturnus genom dödens Skorpion och frågan om framgångens Jupiter i livets tecken Lejonet på himmelen. Det är således Macchiarinis 30-årskris x2 som är å färde här, Saturnus andra fullbordade varv som i skandalkirurgens fall infaller lite tidigare eftersom Saturnus nu är lite snabbare på sitt varv än de 30 år man lite snyggt kan avrunda det till.

Det är också intressant att notera att vi hade en tillfällig konjunktion mellan dödskirurgens "fallna" psyke/Måne i Skorpionen och Saturnus på himlen för bara några dagar sedan, 2-3 februari. Den 4e februari publicerar SvD 15.34 en braskande rubrik: "KI-fallet växer, åklagare begär internationell hjälp". Rubriken trycks ut samtidigt som Kräftan stiger över Stockholms östra horisiont och Kräftans planet Månen går in i "internationella" Skytten i sjätte huset för olyckor (och hälsovård). Bara en sån där liten diskret betoning i himlen som man kan hitta varje gång om inte ämnet är helt trivialt.

En månascendent för kirurgen själv är naturligtvis intressant i fråga om kritiska operationer av den typ han ägnade sig åt. Månen är ju känd som en symbol för "vaggan och graven" och då "sakens slut" (4e huset) här går i Liemannens (Saturnus) tecken och Saturnus själv är konjunkt med dödens Skorpion-Måne i första huset finns frågetecken redan innan man inser att också Skorpionens härskare - skalpellens Mars står riktigt pyrt till i olyckans sjätte hus och opponerar en extremt försvagad Jupiter - tursamhetens och framgångens planet. 

Att den här obalanserade axeln också innehåller överdriftens Rahu och halshuggningens (nesans) Ketu bara understryker bloggens tidigare inlägg från samma dag då den svenska mytomanen och kulturrådet Ingvarsson visade sig bättre lämpad i artistskrået än som vederhäftig historiker. Nu får vi i bluffkirurgen ytterligare en bekräftelse på att omdömet kan brista betänkligt när det är EGO-perspektivet (Väduren) som är allt den intellektuella avvägningens Våg har att förhålla sig till.

Tyvärr bedriver Svenskt Näringsliv och pöbelhopen Ventenskap och Folkbildning återkommande kampanjer mot allt olönsamt och allt som samma människor som låter sig luras av en sådan som Macchiarini övertygats att förkasta som övertro och pseudovetenskap. Därför fanns ingen astrolog till hands att ge sitt expertutlåtande vid den här utnämningen som ni visat sig vara ytterligare en av de spikar i Sveriges kista som nu börjar slås in med förfärande fart. 

Hur mycket värre ska det bli under de år som vi har kvar i nationens planetära Rahu-cykel? Den som bloggen redan förklarat vara en tappad generation där landets intellektuella redbarhet gick åt fanders. Utöver mediernas tilltagande fördumning kan det här fallet, just som Ingvar Carlsson menar, vara det värsta dråpslaget mot Sveriges intellektuella trovärdighet i omvärlden hittills. Men vad annat att vänta efter åtta år med lögnaren Reinfeldt och nu Storfinansens hjälpreda Löfven vid spakarna?

*****

Tillägg 160209: Se även den fristående uppföljningen Paralleller till dödskirurgen, som gräver djupare i problemet och belyser det genom ett citat från den antika Henoks bok.