Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


Visar inlägg med etikett Nicolas Condercet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Nicolas Condercet. Visa alla inlägg

torsdag 21 december 2017

Condorcet, Molander och Greider, astrologin är överordnad Upplysningen!


Sekularisten Nicolas de Condorcet, matematiker och politisk filosof

Till skillnad från de här blogginläggen som knackas ner på ren impuls och bara får den mest nödtorftiga rättning i Word, kunde man tänka att en författare som Göran Greider, publicerad i Sveriges största tidning, putsar en del på sina texter. Ändå känns det här och var rätt glappigt i hans recension av den lärde statstjänstemannen Per Molanders nya bok Condorcets misstag

Greider suddar på flera ställen till det material han refererar och jag vet inte om det är den ateistiska upplysningsmannen Condorcet, Molander eller han själv som talar i en passage som: 

Molanders fråga är enkel men ödesmättad: Vad är det som hindrat Upplysningen från att genomsyra våra samhällen? Varför tror folk på astrologi? Han konstaterar att marknaden på egen hand aldrig kan frigöra några samhällen.

Att kontrastera sann upplysning med astrologi (med mera) är något egentligen bara den perversa sekten Humanisterna ägnat sig åt på svensk mark men möjligheten finns att markis Condorcet var så hatisk till äldre tiders forskning att han, som Greider säger på annat ställe, bara mäktade ta in sådan information som stärkte det han redan kommit att uppfatta som sant. Att Molander, såsom han i underdåniga ordalag beskrivs av Greider skulle finna en poäng i att ge astrologin en smocka, finner jag rätt osannolikt. Att Greider själv passar på tillfälligt, född i aversionens princip Skorpionen, är i så fall mer troligt. Hur som helst kontaminerar utfransningen om astrologi Greiders berättelse.

Han har också påfallande svårt att tala rakt men efter en liten omväg lyckas han till sist besvara den tidiga ställda frågan, vilket misstag Molander ansåg att upplysningsmannen och räknenissen (matematikern) Condorcet begick: han blev lurad av sin utvecklingsoptimism.

Låt oss här återvända till Condorcets horoskop som jag redan 2010 kommenterade i en utvikning utan att (förrän nu) inkludera hans namn bland taggarna. 




När det astrologivurmande Frankrike, som kan ståta med tidig empirisk forskning i astrologins sanningsanspråk, inte lyckas skaka fram ett födelseklockslag för Condorcet (AstroTheme), då kan man vara rätt säker på det aldrig nedtecknats eller har gått förlorat. Likväl är det passande för en som anses vara en upplysare att använda den kognitiva kapacitetens Sol för en hinduisk Surya lagna (solascendent) som lite spekulativt kan användas för att studera människan ur hennes handlingsperspektiv, på samma sätt som månascendenten kan beskriva den känslosamma och reaktiva människan.

Jag har så ofta reitererat att Jungfrun som merkurisk räknenisse är profitens tecken, som arbetet som utförs i syfte att skörda rikt på åkerfältet, att jag börjar tröttna på ämnet. Condorcets solhoroskop fyller därtill på med enorm energi i 2a ekonomihuset så att han på mer än ett sätt påminner om penningdyrkaren Fredrik "Band of America" Reinfeldt, en av Sveriges värsta landsförrädare för det han gjorde mot de många invånarna för att hans enda trohet var mot kapitalets frihet. Jungfrun är ett zodiaktecken som anknyter på så många sätt till den onda kapitalism som skulle monetarisera och sälja ut sin egen mor om tillfälle gavs. Luddigheter till trots är det detta Greiders bokanmälan handlar om och som gör den läsvärd.

Om Jungfrun, den antika symbolen för en träl, heter det hos Karl Marx att "arbetaren är värd sin lön" och pengarnas Venus är också en hjälpande (astrologisk) kraft när detta tecken ligger i 1a huset. Dessvärre kan inte den som tänker smått anförtros det stora och därmed blir den Stora Välgöraren ett problem. Här står Jupiter dessutom i 1a huset och är en synnerligen problematisk faktor i ett materialistiskt Jordtecken. 

Vilket var Cordorcets problem nu igen? Optimismen! Jupiter är hoppfullhetens och den "oändliga" expansionens symbol - men här är den ond och ger inte förväntade resultat. Se tallösa inlägg på bloggen om Sverigehoroskopets "onda" Jupiter i härskarnas 5e hus, med ledarnas Sol (också en verksam illgörare i nationalhoroskopet). Svenska politiker verkar alla vara Condorcets andas barn...
Brunkol Damberg (Solen i Jungfrun) är ett typiskt sådant. Problemet med Jordelementet är att det fäster individen vid materialistiska värdebedömningar och därmed blir till en olycka för alla de själar i mänsklig form som maximalt exponeras för Gravitationen.

Gravitation? Den onda materia filosofen Plotinus talade föraktfullt om, även om han i gammal grekisk tradition ansåg kosmos som helhet som något gott och gudomligt, hämtade han i princip från Aristoteles prima materia, en abstraktion för den senare men hos Plotinus av oklar ontologisk status (Plotinus efterföljare Proclus korrelerade Den Ena med Materien och noterade att båda det högsta och det lägsta befinner sig UTANFÖR VARANDETS ZON). 

För framtiden, som kanske kommit längre än dagens materialister har jag tidigare antytt - och vill åter föreslå - att gravitationen är en synonym till den onda materien. Det är detta Einsteins allmänna relativitetsteori handlar om hur materiella ting böjer tid och rum - materien som Ondskan själv om man vill, ett svart hål som söker binda upp allt som kommer för nära och kröker tiden så att den som ger sig i kast universums lägsta verklighetsnivå finner sig kringskurna av FADER TID som genast börjar räkna ned. Var tid har sin uppsättning ord och uttryck för samma tidlösa insikt. Det lustiga är hur korkade upplysningsmännen var, som inte kunde se den röda tråd som löper genom allt. Och den kritiken skulle gälla även Molander eller Greider - om det nu var någon av dem som passade på att ge astrologin en liten känga... (Den största av alla upplysningsmän, Johannes Kepler, var hängiven astrologin och då inte bara som ett sätt att försörja sig. Den "lilla detaljen" nämner ogärna framstegsdårar under en ond Jupiter när de skriver det "upplysta" och sekulära Västs korta historia.)

Sverigehoroskopet från 1809 var extremt tydligt styrt från Jordelementet och att detta gamla fattiga land - där ännu i dag bara en liten grupp av svenskarna förfogar över ekonomiska medel för att parera en oförutsedd större ekonomisk olycka eftersom sossarna genast svek folket och lät de rika behålla alla privilegier - att detta land idag har ett starkt Luftbaserat horoskop, ska inte lura någon. Det 8e huset, som egyptiern Claudius Ptolemaios enbart såg som en sektor att använda för beräknar av den fysiska värdkroppens livslängd, inkluderar i hinduisk tradition också tanken om dålig karma som alltjämt har ett visst grepp om den återfödda individen. 

Traditionen om 12e huset som närmast föregående inkarnation, antyder dock att 8e husets karma mer är av typen "bakgrundsstrålning" - ett livaktigt 12e hus kan indikera en individ som i hög grad tycks driven av omedvetna eller irrationella mönster. Även här var västerlandets "normalastrolog" Ptolemaios snäv och snål med beskrivningen. Det tolfte som "den onda daimonens plats" blev i hinduisk tradition "världsliga förluster", och att ha dött i förgående liv kan naturligtvis betraktas som en speciell form av förlust... En viss tröst dock i att nästföljande hus, det första, tecknar den nya kropp själen tagit istället för den förra som förlorades.

Gällande Sverigehoroskop har som sagt en tydlig blockering i 8e huset för gammal ond karma som ännu inte helt släppt sitt grepp om nationens psykologi och det är lustigt nog ett närmast perfekt eko från 1809 års nationalhoroskop: istället för Solen i materialistiska och penninghungrande Oxen står i 1974 års horoskop Olyckan Mars i Oxen - och återigen infekterad av Djävulens stjärna Algol. Därför kommer inte Sverige loss ur sin enfaldiga materialism! 

Därför förblir folket fattiga och jagar extrapriser som besatta och låter sig med lätthet luras av sin förmåga att skriva och tänka genom konsumtionsorienterade smartfånar! Den Onde Rike mannen har med socialdemokratin sett till att behålla alla privilegier som verkligen betyder något. Socialism nådde aldrig landet och Sveriges tendens att låta sig korrumperas av Penningen exponeras med jämna mellanrum i medierna men inget blir bättre. 

Den genuina framstegsplaneten Jupiter är defekt i Sverigehoroskopet och paradoxalt ändå en källa till medvind för ledarskiktet - folket får betala. Nationen beter sig som den motbjudande räknenissen Condorcet, en hycklande, korttänkt och överoptimistisk dåre. Se bara den nationella förlustaffären NUON, och senast Karolinska Universitetssjukhuset - franska revolutionens borgare nu återfödda som ett pack svenska imbeciller som inte har en susning om hur man skapar ett gott land för sin befolkning, vill inte ens inkludera alla eftersom själviskheten är den sataniska motorn i det nutida svenska projektet. Det är ingen slump att Nya Moderaterna kom samman under samma Jungfru-i-första-huset som vi ser i Condorcets solhoroskop eller som fysisk ascendent hos Fredrik "jag-betjänar-Bank-of-America" Reinfeldt.

Som sagt, ursäkta de goda eller åtminstone harmlösa Jungfrun som säkert undrar vad Sideriska driver för pervers astrologi. Svaret är: detta är den korrekta astrologin, den som betraktar var symbol som platshållare för en distinkt, rationell princip - ett axiom som det bara är att gilla. Jungfrun korreleras med Olyckans och Fiendskapens 6e hus redan i de äldsta skriftliga beläggen. Detta tecken, snarare än Skorpionen, är om något zodiakens egen syndabock och skulden ligger helt i tecknets antisociala och självtjänande disposition. Att kombinera merkuriskt intellekt med Jordelementets materialism hämmar själens naturliga kapacitet något oerhört, vilket Condorcets karta påminner om: Solen och en ond Jupiter i 1a huset ger ett koketterande med den egna förment överlägsna upplystheten som i backspegeln (morgondagens restaurerade mänsklighet) ter sig rätt patetisk.


fredag 17 september 2010

Liedmans lidelse låg i stjärnorna

[Varning. Avsevärt större tuggmotstånd än din genomsnittliga åsiktsblogg som bara ger dig samma gamla vatten på din kvarn.]

Sven-Eric Liedmans förment objektiva redogörelse i DN för partiernas kärnor i denna futtigheternas valdebatt (vilken byfåne ska till för att indikera inför folket att slöjor är ett meningsfullt ämne att hänga upp sig på, eller att Nazitysklands "arbeta tills du dör", dvs, "arbetslinjen", är en modell svensken oreflekterande ska falla in i) - den genomgången var så läsvärd att jag blev nyfiken på vad den marxistiska idé- och lärdomshistorikerns horoskop skulle visa i formen av böjelser via exempelvis de fyra elementen.

(Jag kan inte släppa dessa fyra element! Den ålderdomliga babyloniska zodiaken har fått dessa element att tala igen! Har västerlandet överhuvudtaget lyckats få någonting rätt de senaste 2.000 åren? Eller är hela vår civilisation bara den värsta "glitch" som så här långt skådats under mänsklighetens vingliga historia på väg mot en sann självbild? Döljer de teknologiska framstegen att vi är reducerat oss till en större ynkedom än någon annan civilisation lyckats med?)



Hur intressant är inte den här lidelsefulla men i vissa avseenden horribelt störda himmelska skriften! I många andra fall har vi mött liknande konfigurationer i samband med ytterst tvivelaktigt folk! 

Vad t.ex. gäller "den sataniska axeln" mellan Oxe och Skorpion, ett slags slutet kretslopp som enbart har att göra med livet som organisk konsumtion, förbränning och elimination (maten du äter, avfallet du exkrementerar), stämmer den förvisso perfekt med en i grunden materialistisk verklighetsbeskrivning som den marxistiska. 

Jag menar, ingen kan fortfara att vara marxist om man tar Platon på allvar! (Liedman är författare till Sveriges mest kända idéhistoriska lärobok, "Från Platon till...", där slutstationen ändras med varje ny upplaga.)

Wikipedia läser jag dock att Liedman kritiserat vänstern för dess oreflekterande slavande under Marx/Engels, vars världsbild var smärtsamt förkrympt på grund av 1800-talets materialistiska utblick. Här kulminerade kanske den bisarra synen på människan som en mekanism som just inte mer än ett biologiskt "system" med en mun i ena ändan (Oxen) och ett avloppssystem i andra (Skorpionen). 

Det andliga/gudomliga elementet är Satans barn inte ens intresserade av att undersöka på de sätt som andens mästare förklarat är den enda vägen till den icke-mätbara verkligheten: kontemplativ introspektion som på sikt kan leda till Platons "rekollektion" - eller återerinrande av själens tidigare liv och än större ting. 

Som bloggen föreslagit, kan Jord och Vatten betraktas som de strikt sublunära elementen och de som tecknar en stark disposition till inomvärldslighet eller identifikationen med de materiella produktionsfaktorerna (Oxen = rå, obearbetad materia eller sinnesförnimmelse; Edens lustgård men utan intellekt, om man så vill se på saken...).

(Språket behöver semikolonet - stoppa den svenska s.k. språkvården!)

På Liedmans himmel ska man dock inte missa den altruistiska Jupiter i härskarläge i Fiskarna. Den integreras djupt i hans egen personlighet då den stöttar sinnets och folkets planet Månen. Här ser vi "lidande massor" då Månen anses fallen i syndens tecken Skorpionen. Synden ska här fattas ungefär som kristna teologer uppfattat den: döden som syndens lön och döden som oundviklig följd av att människan ens satt sin fot på jorden eller fastnat i materialistiska betraktelsesätt.

I termer av en redan fallen människas världsbild, materialismen, kan den här intressanta och nästan mystika aspekten inte längre återspegla andens värld (Vatten kan spegla både inre skeenden och yttre, världsliga skeenden). Den blir på sin höjd en allmän Florence Nightingale-mentalitet, en självuppoffrande omsorg om andra som hamnat i samma båt och skickats ut på världslighetens insjö. Förvisso visar många gånger den socialistiska människan mycket finare mänskliga kvaliteter än högerns djupt själviska ego-mentaliteter.

Jag nämner horoskopets finaste detalj här, den empatiska Jupiters stöd till folkmassorna, vilket skapar en annan infallsvinkel på Månen än den historia som berättas via den sataniska axeln! Håll denna Fiskarnas altruism i minnet inför de märkligheter i ego-frågan som kommer att följa i det fortsatta nystandet.

Wikipedias korta artikel om Liedman nämner upplysningsmannen markis de Condorcet som en av de viktigaste förespråkarna för en strikt materialistisk människosyn och den infantila positivism som nu är död men enligt Liedman ännu håller vänstern i sitt grepp. Jag skulle vilja tillägga att svenska universitet överlag ligger ett halvsekel efter den intellektuella delen av mänskligheten och på populistisk nivå ser vi hos Humanisterna att samma urvuxna synsätt totalt dominerar verklighetsbilden.

Utvikning:
Som en sidokommentar är det intressant att notera Condercets horoskop, märkligt likt den ateistiska och positivistiska Humanistordföranden Christer Sturmarks (Markisens Sol i Jungfrun, en materialistisk-steril Saturnus-Måne i Lejonet; Humanistens Sol i Lejonet steriliserad via opposition med Saturnus och Månen i reduktionistiska Jungfrun).

Markisens Sol+Jupiter i Jungfrun tycks ligga bakom hans teknikvurm och positivism. Den ger en enorm tilltro till att livet ska kunna hackas sönder i små väl definierade kunskapsfragment och att denna kartritning sedan ska tjäna den "förnuftiga" människan i hennes samhällsbygge.

Condorcet skulle ha varit en inbiten datanörd i detta liv, övertygad om den artificiella intelligensens möjlighet långt efter att alla andra givit upp projektet som hopplöst efter insikten att söndringens väg är Satans väg och att det som mördats aldrig kan återskapas ur de enskilda delarna. Jungfrun är kanske den sista att vakna upp inför samtidens insikt om "komplexa system" - i denna astrologiska princip sysslar man med reduktion och analys, vilket naturligtvis har sin plats i t.ex. kriminallaboratoriet.

För intresset för komplexa system måste man gå vidare i Jordelementet, till Stenbockens tecken. Där kulminerar den materiella princip som startade i Oxen och Stenbockens härskare fokuserar nu det mest förnuftiga arrangemanget av alla de enskilda delar som resulterade ur hackkniven Jungfru som upplöste fenomenet i dess föreställda beståndsdelar.

Naturligtvis är detta en bara en subjektiv helhetsbild, för vi talar nu bara om kunskap grundad på ett av fyra elementen, på den del av verkligheten som kan nås via empirisk metod.

På Condorcets himmel har det löfte som var livet (och andlig medvetenhet) kollapsat. Materieprincipen Saturnus befinner sig i detriment i Lejonet och lamslår sinnet/själen (Månen). Båda Ljusen förslavats under mänsklighetens inomvärldsliga "förnuftssida". Vilken perfekt bild av en skadad förmåga att förstå verkligheten. Detta är ett "rothoroskop" för den som vill studera den intelligensrubbning som betecknats med ordet "ateism".

De kraftfullt merkuriala men likväl religiösa filosoferna C.S. Peirce och Anthony Damiani är undantag från det moment av skepticism som kyler ner och förblindar individer tungt under Jungfruns tecken - och påminner om att den här bloggens analyser inte är sista ordet, särskilt inte som den håller sig till ett begränsat subset av astrologins fulla verktygslåda. 

Men med en satanisk fullmåne hos lärdomshistorikern som inte står f.d. Tele2-chefens efter (som jag häcklade för telekombranschen som en tillhåll för omoraliska tekniker och girigbukar), varifrån kommer då hans starkt kritiska och ideologiska läggning? Oxe/Skorpion brukar bara bilda en självefterlåten smet av konsumism. (Men minns Benedikt XVI, vars liderliga Venus hölls kort av kärva Saturnus längsmed just den sataniska axeln: kyrkans krav på att tukta den animala själen i människan!)

Idéhistorikerns horoskop är, som sagt, ytterligt komplicerat eftersom det är bräddfyllt av "syndrom" som alltsomoftast associerats med negativa mänskliga egenskaper.

Se bara den här serien: Saturnus fallen i egocentreringens tecken Väduren, och här också kärlekens och jämviktens princip Venus, som därmed kan teckna en självisk egenkärlek som brister i förmåga till kooperation med andra för ett gemensamt bästa.

Två svaga placeringar i egoböjelsens tecken - i vad mån kan man kvitta dem mot varandra? Saturnus, gränsdragaren, drar en snäv gräns för Venus (såsom den tyngre och riktningsangivande): självisk kärlek tillåts inte. Här anar man något av det marxistisk-socialistiska sentimentet som inte accepterar individens själviska ackumulation av pengar (Venus). Planeterna är, ska tilläggas, "neutrala" till varandra, dvs tvåsamhetens gudinna accepterar alltså patriarkala Saturnus som "sista ordet".

(Vid fall av rabiat feminism, studera särskilt problem med "sista ordet"! Dessa själar kan ha varit mini-Hitlers i tidigare liv och som nu hamnat i kvinnokroppar för att lärs sig hur det känns att stå på den ordertagande sidan!)

Men en god läsning av Saturnus i Väduren strider mot av det som framskymtat i flera andra fall av en fallen Saturnus. Här är ju mandatet: bygg dig ett nytt jag - och då inte som Petra Medes vitt och brett missförstådda alter ego "Petra" där han-hon bara släppte ut Saturnus-Väduren i dess mest ogenerade egocentricitet! Utan temperering signifierar kombinationen närmast solipsism.

Borde då inte Liedmans liv handlat om att sjunga hyperegoismens lov (Saturnus fixerar individen i egenkärlek/Venus), i synnerhet som den sataniska axeln drar tungt ner mot enbart materialistiska resonemang?

Jag kan bara säga: Jupiter viskar om lycka via Fiskarnas osjälviskhet, och budskapet når själen (Månen).

*****

Apropå hans professur i lärdomshistoria, jämför med bloggens allra första inlägg som råkade handla om en annan historiker, Peter Englund (nytt fönster) och hur också hans horoskop står knähögt i gyttjan. Jord och Vatten har förvisso med intresse för denna världens tilldragelser att göra, och Englunds sataniska axel går inte av för hackor med Kronos - tidskrönikörens Saturnus - tungt involverad.
 

Sedan det inlägget skrevs har bloggen lagt till tolkningsparametrar. I dagsläget kanske hans kristna tro inte är så märklig, även om Jord och Vatten drar hårt mot det inomvärldsliga. Granskningen av kristna teologer gav dessutom vid handen att just det dunklaste av elementen, Jorden, förekommer hos kristna. Det kanske är ett eko av Paulus "här ser vi dunkelt såsom i en spegel". (För en kanske mer realistisk förklaring av kristendomen och Jordelemetet, se inlägget ifråga.)

Frågan om varför Peter Englund inte är en torftig materialist, trots den sataniska axeln kan bero på kärleksgudinnan Venus nära Solen. Jag släppte en nyckel om den barmhärtiga och medlidsamma kärleken i inlägget om de fyra dygderna. Jämför med Peter Englunds Sol kombinerad med både denna upphöjda Venus och med välviljans Jupiter (låt vara i detriment i Jungfrun).

*****

Sven-Eric Liedmans horoskop är ett av de största mysterierna hittills. Han "borde" ha varit en värsting, en brottsling - men blev lärdomshistoriker! Ser vi här en själ som bytt kurs under denna inkarnation? Jag har tidigare föreslagit att horoskopet djupfryser själens ingångsvärden då den återigen manifesterar sig i tid och rum. Kalla horoskopet en varudeklaration och en uppsättning potentiella tendenser som, om man eliminerar den fria viljan och låter saker flyta på "naturligt", kommer att resultera i vissa resultat.

Om Saturnus stänger dörrar så öppnar Jupiter andra. Här signalererar Saturnus i Väduren att det måste finnas en gräns för den egocentriska människan medan Jupiter lovar lycka för den osjälviska och altruistiska naturen. I så måtto liknar hans horoskop Peter Englunds en smula.

Det som slår mig som avgörande på marxistens himmel är det oförsonliga kriget mellan ego och makt som vi också ser målas upp i Socialdemokratiska Arbetarpartiets horoskop från sena 1800-talet, då arbetarklassen reste sig och tog strid för sina egna intressen. Egenmäktighetssyndromet har jag denna strid för sitt eget, men i samband med ädla strävanden "egen makt". 

Skulle då Liedmans "ömsesidiga reception" vara det kanske första exemplet på bloggen där Mars och Saturnus i utbytta härskarlägen verkligen gör gott helt och hållet gott? Minns att detta är zodiakens två primära "illgärningsmän" (månnoderna hänger lite utanför det här systemet men de är luriga figurer även de).

Vi har sett andra exempel på hur svårtolkat den "upphöjda" Mars är. Den är inte alls alltid en tillgång. Tittar men bara på egenmäktigheten i horoskopet (och glömmer Fiskarna) är dessa rent onda budskap: eländet i Väduren är kapitalt och en upphöjd Mars som bekrigar (och ytterligare ställer till det för den som har egoperspektiv) är bara en enda soppa.

Det är därför den dissikerande analytikern Merkurius aldrig förstår helheten, för man måste vänta med omdömet tills man sett och förstått samtliga pusselbitar. Att snabbt karva ut ett "egenmäktighetssyndrom" är visserligen inte fel, men det kan finnas förmidlrande omständigheter. Här har jag syndat själv som hårddrog egoproblemet hos Anna Anka men kanske inte ägnade tillräckligt många ord om hennes lyhörda natur i Vatten.

Alltså: den medlidsamma Jupiter stöttar hos idéhistorikern det fallna folket (psyket) i Skorpionen. Här, i känslan, finns kanhända förklaringen till att Liedman ändå är en av "de goda" - hela den själviska och maktlystna trasselhärva som den här besinningslöst hemska varianten av egenmäktighetssyndromet tecknar, är hans mänskliga upplevelse av hur maktens människor suger ut och kastar folket som urlakade exkrement på dödens sophög Skorpionen. 

Och kanske kan någon också vagt känna in sig i horoskopet och ana att det är befriaren Jupiter som söker fria människans psyke från bindningen till den sataniska, materialistiska principen. Horoskopet må ha fastnad i Rajas lidelser (här: mest bara lidande), men Jupiter i Sattva guna tillhör det fixerade och fallna psyket en känsla för vad ett liv bortom begränsande scientism kan innebära.

Samtidigt är handlingsmänniskan Solen i Oxen. Dess disponent är kvästa Venus i Väduren. Detta, sammanvägt med de många och motsägelsefulla buden kring sinnelagets Måne, tyder på en stundom nog så rå och opsykologisk handlingsmänniska, inte alls olik de blodtörstande borgare som bragte den gamla regimen om livet under franska revolutionen eller de bindgalna arbetarrevolutionärerna århundradet därpå.

Här hade födelsetimma för en närmare inspektion av 11e idealhuset och 9e huset för filosofi/religion kunna öppna för bättre förståelse av vad som egentligen pågår bakom den nominella marxistiska etiketten (många människor har satt alltför snäv etikett på sig själva).

Eftersom horoskopet vad jag förstår inte tillhör en larmande agitator och uppenbarligen inte en manifest lustmördare (åtminstone inte i detta liv), återstår bara att anta att den här själen "opererat" på den givna hand kort den tilldelats och från Platons rationella själ (planetsystemet) blickat in på hur dessa vidriga planetställningar skapar problem i den mänskliga sfären.

Bloggen har, som sagt, hittat alltför många av den här typen av horoskop bland bestar och blinda furier pga vanan att ta stickprov på kvällspressens skandalskriverier. Men då och då hittar man, som här, individer som hanterat sina födelsemotiv på ett omdömesgillt sätt. De arketypiska motiven fortsätter då ändå att gälla i livsödet, men som objektifierade företeelser mot vilka individen kanske tar strid!