Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


Visar inlägg med etikett Sven-Bertil Taube. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sven-Bertil Taube. Visa alla inlägg

måndag 14 november 2022

Taube, Svantesson och löftets stjärna (ibland falsk ibland sann)

 


Det behövs inte många sekunders astro-spanande för att instämma med kulturkännaren Leif Zern som kallar bortgångne Sven-Bertil Taube för en förmedlare av en löftesrikt eller hoppingivande känsla.

Att artistens födelseklockslag saknas är här inget hinder eftersom sinnelagsascendenten berättar exakt vad Zern säger om tonläget.

 


Normalt ger Månen/sinnet i Tvillingarna en analytisk och kritisk tendens, men eftersom dess härskare, intellekts Merkurius är en synnerligen lättpåverkad natur kan denna karaktär lätt förändras.

Så vad händer om sinnelagets fundament befinner sig i ett annat av det "lätta" Lufttecknen och har en tät relation med hoppet stjärna Jupiter? Allt kritik som bortblåst och ersatt av ett lätt handlag. Jupiter är inte bara hoppets stjärna utan också överklassen och dess belevade maner, den kanske mest inoffensiva planet som kan tänkas om den fungerar väl.

Här tjänar den perfekt för att snygga upp och maskera djupare problem, som att Vågen (relationer, balans) vilar på en Venus som gått in i ett hyperkritiskt tecken, Skorpionen. Taube må ha yttrat sig försiktigt och med väl valda ord, men kartan antyder att han hade vassa åsikter. Dessutom stämmer den bra med att han i yngre år (minns jag) nämnt något om att känna sig som en B-person bakom sin far (Solen) trots egen karriär.

Sinnelagskartan placerar I KÄNSLAN den egna identiteten i 6e huset som inte i sig är någon bra sektor för just självskattningen, Solen missar den goda karmans 5e hus (Solens "naturliga hus") och faller in i arbetarens eller t.o.m. trälens 6e hus. Det är åtminstone ett sobert ställe som undviker Jupiters risk: att bli en uppblåst och hycklande viktigpetter!

Men oavsett hur väl Jupiter fungerar i ett horoskop är detta en signal för de lyckligt lottade och t.o.m. som "verksam illgörare" i Sverigehoroskopet (även där i Luft i 5e huset) ser man hur åtminstone några i landet lever ljuva livet och skiter blanka fan den stundande Klimatkatastrofen. "Funkar det inte så gör det inte", sade moderata finansminister Svantesson och visar vilket pack svenskarna blivit som röstar fram sådana här politiker.

 

Skål på er

Hon har också kommunikatören Merkurius likt Taube, i Vågen men i rejält blåsväder, vilket inte minst hennes första budget avslöjat. Merkurius är "räknenissen" i astrologin men här i sällskap  med den halshuggna - huvudlösa! - demonen Ketu.

Men detta är vad folket valde och Sverigehoroskopets omdöme är ju på absoluta nollpunkten med samma huvudlösa demon kopplat till förmågan till gränsdragning - Saturnus - och detta tokblinda par äger i sin tur den onde Rike Manen (verksamt ond Jupiter) och landets ledartyper (Solen)! Taube dog medan tid var, nu väntar Sveriges rättmätiga nota för falska värderingar och en självtjänande politik i världen.


Svantesson har samma kombination av Sol och Måne som den lätt omdömeslösa Fredrik Reinfeldt, också moderat. Det som hamrades in då i samband med hans tid som statsminister var att Luft eller rationell ande är överordnad Vatten eller vegetativ och evigt hungrig näringssjäl. Hos Reinfeldt hade en "felkoppling" skett, att näringsprincipen Krabban huserade Solen medan Krabbans Måne befann sig i Vågen. En som via Luft rationaliserade blind instinkt och försökte få näringslivets tjyvaktighet att framstå som rationell. Aldrig har Sverige så tydligt visat hur Näringslivet likt en cancer tagit sig in i statsmakten och spritt sin tygellösa hunger där.

Svantesson har en möjligen marginellt bättre karta eftersom Luft och Vatten inte grumlar insikten om vad som är förnuft och vad som bara är efterrationaliseringar eller ordpladder. I gengäld är Ketu framme och demolerar eller undertrycker den intellektuella planhalvan i Luft. Vad man får är samma frimodiga Jupiter som från härskartecknet Lejonet agerar just där lättsinnigt oberörd som de ekonomiskt välbeställda kan låta. Går det inte, så går det inte. Kvinnan har ingen relation till sin sol - sin roll som en av Sveriges viktigaste ministrar! Ketu skadar eller undertrycker allt i Vågens tecken.

Fastän bara en sinnelagskarta är det talande att Lejonet med båda förmögenhetsplaneterna Jupiter och Venus i 2a ekonomisektorn uppvisar denna lätthet. Det är problem värre än de demoner Sven-Bertil Taube brottades med angående sin "värdighet". Lejonet med en skadad Merkurius-i-Vågen ger istället mental obalans i verklighetsperspektivet som baserar sig på Överhetens arrogans. Lejonet ligger som solens eget tecken alltid hotande nära hybris här på Jorden. 

Lejonet vet sig vara något extra, men visar det lejondominerade horoskopet några konungsliga kvaliteter i övrigt då, eller är det bara en upplevelse att vara förmer? Ta ifrån Svantesson hennes privata välsmorda ekonomi (sinnelaget är så hårt fixerat vid) och tvinga henne ner till folkets situation. Då kommer det att visa om hon har en verkligt nobel ande eller om överhetens nonchalans bara är lånade beteenden! 

(Även Ulven Kristersson förefaller misstänkt fejkad överklassnobb. Verklig adel utmärker sig genom just att tvärtom Kristersson slappna av och vara lite hur som helst! Statsministern kan vara en ömklig överklass-wannabe!)


PS. Att Svantesson har en räknenisse-Merkurius predestinerad för halshuggning i Vågens 22a grad blir naturligtvis höggradigt intressant om man minns att den här bloggens Sverigehoroskop har sin ascendent i Vågens 21a grad! 

Svantesson är således i position att som finansminister skada landets "kropp" (ascendenten). Jämför den här bloggarens felfria Merkurius i Vågens 27e grad, ett merkuriskt intellekt som analyserar landets problem vilket i nästa steg öppnar för nationens sjukdomsinsikt, åtgärder för att hela nationens ruttna 9e filosofihus vilket skulle vara ett rejält steg mot ändringar av den ekonomiska underbyggnaden och med det nationens tillfrisknande. Eller som jag tidigare sagt (2 gånger): socialisera hela skiten!



torsdag 1 juli 2010

Sven-Bertil Taube & synförmågan

Just som jag avslutat - trodde jag - dagens bloggande om klimatlärans fader Montesquieu, noterat att han dog blind och spekulerat över eventuella astrologiska förklaringar, ser jag en fortsättning på "syntemat" i Aftonbladet.

Det är inte första gången Sven-Bertil Taube får tidningsutrymme för att beklaga sig över sin dåliga syn på ålderns höst, så man förstår att det här har tärt honom. Jag har själv svårt att acceptera att det kanske inte bara är läge för läsglasögon... Det här har onekligen att göra med att Månen i Tvillingarna, som jag delar med den kände artisten, är en evig ungspoling i sinnet och på något sätt blir helt överrumplad över att tiden Kronos/Saturnus har sin gång!

Efter att i inlägget om Montesquieu ha bedyrat att astrologin utifrån fysiologiska perspektiv inte roar mig, kommer nu - på Tvillingarnas typiska vis - direkt ett inlägg med betraktelser över stjärnorna och synen! Tvillingarna, villiga att direkt kasta sig från en åsikt till en helt annan!



Men jag vidhåller att ämnet astrologin och hälsan är ett heltidsuppdrag men måste bara notera att det faktiskt pågår flera synrelaterade aspekter på födelsehimmelen för den här otroligt sympatiska människan. Och kopplingarna till Montesquieus horoskop finns också genom en samtidig betoning av rättvisetecknet Vågen och "den verkställande makten" Stenbocken. Däremot finns inte lagstiftande Skytten med i Taubes horoskop. Och han var heller inte den som formulerade maktdelningsprincipen!

Symboliskt är Solen - ögat - i mörkrets och dödens Skorpion en ren självmotsägelse. Att symbolik nu inte är bokstavlig sanning är emellertid uppenbart - att födas i Skorpionens tecken har inget samband med synsvaghet eller blindhet.

Men vad gäller i de fall då Sol-Skorpionens egen herre Mars står som den olycka den är i Lejonets - Solens - tecken, och därifrån angriper Solen? Den här aspekten har dykt upp i en del otäcka kriminalhoroskop, men i Taubes fall tycks Mars illvilliga attack vara av ett externt slag.

Aldrig har jag tappat tilltron till den obildade och missunnsamma arbetarmänniskan som den gången Börje Ahlstedt bestämde sig för att djävlas med alla och envar i tv-programmet "Stjärnorna på slottet", men särskilt med "överklassslyngeln" Sven-Bertil. Det lärde mig en gång för alla att vi tjänar ihop till vår excellens genom många liv på jorden och att det inte är en slump vilka som får de "bra sittplatserna" i livet...

I samband med Montesquieus blindhet på äldre dar noterade jag också Stenbockens och Saturnus allmänna karaktär av "åtstramare" eller "sammandragare" och hur en Stenbocks-Sol möjligen kunde fara illa av att ha Saturnus som krymper Solens (synens) handlingsfält möjligen kunde ha spelat in - trots att fransmannens Saturnus var ädelt placerad i Vågen.

Hos Sven-Bertil Taube återkommer alltså samma två tecken, men nu är det Saturnus i sitt mindre ädla härskarläge i sluggern Stenbocken som går till angrepp mot Vågens tecken, där vi hittar godhetens och noblessens Jupiter förnämligt kombinerad med älskvärda Venus.

Återigen således ett angrepp från en "naturligt ond" mot ett uttryckligt gott budskap. Vågen har ju med relationer till sin nästa att göra, och ännu en gång repriserar tidningsartikeln exakt samma mantra från Taube: han kan inte se sonens mognad och tillväxt. Saturnus snåla gränsdragning maskar av honom från kärleken till sin nästa (Vågen)!

Att attackplaneten Mars är skum i det här horoskopet, kanske kan anas av att den lyckas involvera sig i två aspekter med förmörkade Skorpionen, och kanske är det i just detta fall så att Solen i (den andliga) blindhetens tecken har en bokstavlig tillämpning. Men det är lönlöst att gissa i dessa ting utan födelsetimma för att kunna etablera känsliga hälsopunkter och, förstås, många år och hundratals analyser av vanliga sjukdomar.