Varför kallar DN in Greider varje gång Bojs ska hyllas?

 [Fördjupande tillägg tillagda]

Jag ser DN:s Karin Bojs i DN, festsminkad och medietränad i konsten att le lagom. Tänker i samma ögonblick två tankar (är det möjligt?) - dels minnet av en bloggkommentar en bildbyline från den gamla omedvetna tiden där Bojs mer liknade en skräckslagen panelhöna. Jag påminde då om att rädsla (eller kameraskyggande) är knuten till naturens eget element, Vatten, och dess speciella förmåga att speja efter faror och ta till motåtgärder. (Den grekiska tänkaren: "Naturen älskar att dölja sig.")

Men den andra tanken slår sig fram som den viktigare. Varför tar DN alltid Göran Greider i anspråk när det är dags att hajpa Karin Bojs senaste populärvetenskapliga bok? 

Senast var det Bojs om gener som gjorde Greider lycklig. Att Bojs inte kan slå på egen trumma i DN är uppenbart, men vad har en socialdemokratisk opinionsbildare och åtminstone för en tid kristen (med den helt annan skapelseberättelse är naturvetenskapens) som gör honom speciellt väl skickad att avgöra Bojs författarskap? 

Är det för att han själv är en driven författare eller finns förklaringen i det man med med astrologin som verktyg lätt kan uppfatta som en dunkel form av vänskapskorruption? 

Båda "tror" uppenbarligen på naturen, som så många andra äldre svenskar före den ultramoderna urbana nya svensken. Greider mer lyrisk över naturen i sig än Boj. Ska man gissa om henne är hon en typiskt urban men kunskapsorienterad människa vars nedslag i naturen bör ske genom den sommarstuga ute i växtligheten som var framgångsrik borgare med anspråk bör hålla sig med.

Jag provar alltså astrologin för att se om det uppstår ljuv musik mellan  G och B på Vatten-nivån vilken jag minns att båda har - även om detaljer försvinner snabbt när man inte tar dem som sina arbetsgivare. (En hovastrolog hade i princip memorerat sin herres karta och lär ha mumlat planetpositionerna i sina drömmar.)

Författarinnan Bojs innerst, recensenten Greider ytterst, "naturlig zodiak" med ego-principens Vädur motsvarande hus 1, osv:

Aha! Båda är av årgång 1959 och med det en vag form att "vänskapstjänster" eller svågerpolitik. Att se vilken årgång två personer tillhör är knappast möjligt, tavelduken startar visserligen med de stora ödespenslarna Saturnus och Jupiter - och till vilka man också måste räkna månnoderna - men ju närmare Jorden och en exakt födelsetid man kommer, desto mer målas de stora dragen över och ges en firare utarbetning. Till sist uppstår det som inne i bubblan uppleves som "mitt" liv.

I sällsynta fall dyker två personer upp är så lika att man får intrycket av att de motsvarar exakt samma "fas" av Världssjälens oavbrutna inre omformning. Ibland bekräftar astrologin att något bortom Bojs älskade gener tycks styra den biologiska utvecklingen på Jorden, men snart dyker ett par dubbelgångare upp som inte stämmer med den antika hypotesen. 

Dock saknas nästan alltid exakt födelsetid så dessa missar kan fortfarande vara en träff. Bloggaren har lagt lookalike-studierna åt sidan eftersom han aldrig kommer att förfoga efter tillräckligt mycket data... 

När det gäller Bojs och Greider kan man ändå börja fundera igen, för formskaparen Saturnus står nästan exakt lika på deras 1959-himlar och båda har en rund ansiktsform med runda ögon. Är det en subtyp av Saturnus? eller månnoden Rahu som befinner sig i Jungfrun detta år? Eller Jupiter i Skorpionen som står i Skorpionen hos båda?

Den enklaste förklaringen till att Greider kallas in för att rosa vadhelst Bojs producerar nog ändå en effekt som bara uppstår när kartorna förs samman: tillsammans uppstår då en praktfull variant på den Sataniska axeln, paret Oxe och Skorpion. Avdramatiserat kan denna axel beskrivas som en förfallen människans kollaps ner i materialism eller rent av dyrkan av dödens region eller den fysiologiska naturen så väl som det grekiska physis som snarare beskriver den osynliga vattenvärld som människan har valt att kalla livets början, dvs de förutsättningar biologin studerar till liv i egentlig mening.

Filosofen Empedokles kallade de fyra elementen universums fyra rötter - som om vi var mer eller mindre besläktade med olika nivåer i tillvaron. Men fyra medvetandedimensioner duger också bra, astrologen använder "rötterna" mest som tecken på en individs dispositioner.

Vatten har också den egenheten att den anknyter till grekiska psyke eller själen fattad som den lägsta nivån i människoväsendet och den del som ibland stannar kvar som spöke efter den grovfysiska kroppens död, men ytterst är även den låga själsaspekten destineras mot upplösning någon tid efter döden. (Den eviga själen, beskrivs med andra symboler i astrologin).

Bojs och Greiders omhuldade gener sorterar under Vattenelementet och bara ett myrsteg från Sveriges gamla favorit, rasbiologin som idag blivit ett eländigt hackade på invandrare och arbetsmarknadens alla sätt att diskriminera mot avvikande jobbsökare - diskrimineringen mot kroppsliga och psykiska avvikelser avslöjar svenskens primitiva evolutionsnivå. Är Greider Sveriges enda biologifrälsta kändis i samma ålder som Bojs? 

Är det sådana sällan sedda urvalsmekanismer som gäller både på arbetsmarknad och i medievärlden? Jämngamla barn leker bäst? Åldersskillnad, t.o.m. rätt obetydligt är i sig uttryck för den feghet eller rädsla för det avvikande som tillhör Vatten-elementets naturliga beteendemönster. 

Instinkten börjar i "Vatten", medan gränsdragaren Saturnus sedan levererar svepskälen varför man inte fått jobbet eller domskälet till att den eller den skrivit ett Nobelprisvärdigt mästerverk. Notera hur Bojs och Greiders Saturnus står så nära varandra att det uppstår en blindfläck (Saturnus som domaren). Greider skylla hylla Boja bajs om så vore. "Mmm, organiskt" - då är det bra.

Utvecklade människor struntar i det ytliga och tillfälliga och underförstått stödjer inte heller genetiska eller medicinska forskning på det entusiastiska sätt Sverige gör. Bara ett land som förlorat sina högre själsnivåer tvingas kompensatoriskt bli ett så hälso- och sjukdomsfixerat vrak till nation som Sverige är. 

Bakgrunden i ett lortigt Fattig-Sverige binder landets intellektuella utveckling lika hårt som för 100-150 år sedan. Grundtemat lever kvar och för nationen ut i en allt värre specialisering. 

Speciaiisering: dess hyllning är tecken på sjukdom i samhällskroppen!
Generell förståelse: adelsmärket som tecknar en harmonisk själsutveckling.

*****

Ett horoskop dominerat av Jord och/eller Vatten "tvingar" ingen att bli materialist eller förnekare av själen. Däremot kan man misstänka att t.ex. Jord tenderar att föra individen mot väl ingångna, traditionella åsikter, medan Vatten är mer riskabelt och kan hamna i vilka oseriösa eller sektlika fantasier som helst. 

Här kommer horoskopets 9e hus in, med stark tillfällig ägare och kanske någon på alla sätt välgörande planet i 9e kan t.ex. ett totalt Jord-dominerat horoskop antyda en mycket spirituell tendens. Individen är utvald att se tecknen som pekar bortom sig själva.

Mest nedslående är att Luft-elementet, vars högsta uttryck är insikt om att människan är ett andeväsen, också har en lägre och mer social och/eller intellektuellt uttrycksform. Här uppstår i de sämre uttrycken snarast uppblåsta intellektuella som anser sig ligga i linje med sin tids spetstänkande och därför blir ateister eller nihilister. 

Denna typ, som kollrat bort sig anser sig smartare än den antika Luft som representerade det eviga själsväsendet befriat från de lägre verkligheternas slagg eller konkretioner. Nyckeln är alltjämt: luft = osynlig men t.o.m. mer existerande.

Eld är ett mellanting, elementet kan symbolisera det okuvliga livet som tittar ner på Jorden och ikläder sig kroppar av Vatten och Jord för att få en upplevelse av insidan, hur det är att vara ett av dessa tänkande djur. Men Elden - LIV som sådant - kan också blicka uppåt och upptäcka sin andliga Luft-kropp, och därmed börjat förvärva ett hållbart fordon som heter duga.

Bloggaren misstänker att UFO:s är själsliknande intelligenser som använder vittnenas egna föreställningar när de "tar synlig form". Detta förklarar den oerhörda mängd olika flygande tefat som får det att verka som Jorden är universums mittpunkt. Djuppsykologen Carl Jung hade egentligen fattat det här, han kallade tefaten "psykoida" manifestationer i en sen bok (1958 e 59).

https://press.princeton.edu/books/paperback/9780691018225/flying-saucers

https://www.openculture.com/2013/05/carl_jungs_1957_letter_on_the_fascinating_modern_myth_of_ufos.html

(Läsarkommentarerna under Jungs korta brev mer fascinerande än brevet!)

Med zodiaken som vägkarta kan man här tänka på Vattenbäraren och Lejonet - den kosmologiska axeln. Vattenbärarens Luft indikerar de otaliga Former som döljer sig i medvetandet, och Solen är ögat som "binder" mot någon av dessa former och leder till en visuell upplevelse som ibland tränger in i den låga verkligheten (och syns på militärens radar) men ibland förblir fenomen som visar sig för medvetandets högre nivåer men förblir odetekterade på radar som inte kan registrerar denna skyhögt högre verklighet.

*****

Även en skarpsynt recension av Bojs senaste kvinnohistoria/DNA-studier i Expressen. Man den större sanningen kvarstår: det är Universum - en följd av tidigare stadier som före vår tids materialism ingick i intelligenta tänkares tankesfär - som ytterligare ökar artikulationsnivån, samtidigt som det enskilda - naturens fallande vattendroppar - förlorar fotfästet i det större och till sist finner sig i vanföreställningen om att vara en kroppslig (delvis sant) och fri (delvis falskt) individualist. Så fattade redan forntidens astrologer dunkelt verklighetens beskaffenhet och "evolution".

Helheten är Världssjälen - eller Naturen med stort N - och livet bara ett eko, en nisch i denna gigantiska kopia av den gudomliga Intelligens som föregår världen. Detta kommer kanske mänskligheten,r kanske inte, hinna ta kål på sig innan DNA-forskningen nått det redan neandertalaren med sin imponerande hjärnvolym förnummit.

 

PS. I ett mer genomarbetat inlägg hade naturligtvis inkluderats DNA-molekylens fyra baspar belysande strukturella likhet med antikens fyra element. Detta är mänskligheten i ett nötskal: tänker i alla tider under kontroll av en högre "arketypisk" verklighet men är så grund att hon inte ser att hon bara sysslar med modeväxlingar och inte alls kommer närmare äkta förståelse, bara når samma gamla gräns för förståelsen, fast i nya kläder. Ibland är modellerna mer detaljerade och t.o.m. praktiskt användare, ibland mindre. Men det är likväl Skenets bedrägerier som håller människan bunden i en lägre verklighet.

Se hur enkelt sv.wikipedia.org/wiki/Baspar kan korreleras med "de fyra rötterna" och astrologins verklighetsbeskrivning:

DNA (dubbelsträngad molekyl):

De fyra] basparen binder komplementärt till varandra genom att A på ena strängen föredrar att binda till T på andra. Likaså föredrar G att binda till C, något starkare i den meningen att det krävs mer energi för att bryta den bindningen.

Astrologi:

De fyra elementen binder komplementärt inom sina två polariteter. Inom negativ polaritet binder Vatten till Jord, inom positiv polaritet binder Eld till Luft.

Det starkare paret (för den materialistiska betraktaren) är Jord och Vatten. (Goethes: "anden eller andevärlden är impotent" - i jämförelse med den lägre naturen)

Jag är övertygad om att den som satte hågen till, skulle kunna finna astrologins motsvarigheter i hela den process eller det arbete som pågår i kroppens celler, i de biologiskt levande varelsernas tallösa integrerade mikrokosmos. 

*****

Filosofen Alfred North Whitehead var på 1930-talet kanske först med att se kopplingen mellan antik filosofi och modern vetenskap och skapade experimentellt den svårbegripliga processfilosofin som sökte en syntes mellan de två. 

Med två sidor kvar i "The Adventures of Ideas" kan jag säga att han definitivt var akut medveten om astrologins världsbild - varför ägnar han ett stycke åt egoismen - Väduren - för att därefter övergå till en kritik av kärlek till tingen - zodiakens nästföljande Oxe? Hans tanke följer uppenbarligen en underliggande struktur här. Vädurs Eld och Oxes Jord är ett "antitetiskt baspar" binder illa (snarare: inte alls) och kan beskådas i horoskopet för den svenska nationalsjälen grova inre struktur). 

Likväl inkluderar Whitehead den "själlösa" sydbuddhismen som hos honom blir samma slags atomlära: tillvaron består av otaliga aggregerade "tillfällen till upplevelse" vilka människan kan summera via begrepp eller "universalier" som t.ex. "själen". Inte alla dessa "existentialer" bildar medvetna fenomen och i den meningen är Whitehead både platoniker och realist. Både ande och materia finns.

Hans tonvikt på "äventyrlighet" i sin kosmologi tyder på att process-ontologin är exakt densamma som den bloggen sökt formulera (till undertecknads förvåning). Eld/Luft är den supralunära världens "baspar" som leder vägen. Nymodigheter blir till materiell verklighet i morgon men för äventyraren (Väduren?) är detta redan "historia". Både den materiella och andliga världen existerar således men för för Whitehead ur fas med varandra. Och vad är astrologins verktyg om inte zodiaken med vissa tecken i eller ur fas med varandra?

Whiteheads många resonansbottnar gör honom svår att följa utan stöd i förkunskaper om tankens tradition. Bloggaren kämpar tappert och kommer (motvilligt) att läsa om boken för att förstå hans metafysik bättre.

Tidstvillingar besannar talet om dikten och verkligheten

Äntligen gör Aftonbluddret lite nytta och producerar värdefull fakta. Fast den presenteras förstås som en liten jollrig babynyhet av feelgood-typ och egentligen inte det heller. Berättelsen om tjejbästisarna i samma stad som upptäcker att de fött varsin dotter exakt samma minut innehåller också uppgiften att båda spädbarnen uppvisade vissa respiratoriska problem.

Den här bloggen hade sina "femton minuter" för sju år sedan och det är troligen bara en och annan på underbemannade tidningsredaktioner som regelbundet tittar hit för att se om det går att återanvända något. I fallet med tidstvillingarna (som det kallas på astrologiska) pekar faktiskt allt mot den här bloggen och det är därför man börjar fundera över om det är Dikten som skapar Verkligheten, eller vad som egentligen försiggår.

Mammorna kallar sin födelse magisk vilket är en vanliga människans spontana reaktion för varje mer påfallande koincidens. Men om kvinnor i lag synkroniserar sina menscykler precis som män i grupp tenderar att släta ut sig själva maximalt genom att alla ge upp sin individualitet till överguden Apple och bara prata om samma prylar med varandra, då borde väl de förstnämnda också kunna synkronisera sitt barnafödande, ner till exakt samma förlossningsminut? Det är med andra ord inget magiskt alls utan bara hur Naturen fungerar på "gruppsjälsnivå" - väljer man att "ingå" skapas där och då en "själ" - en entitet - och alla medlemmarna fungerar på någon nivå av Verkligheten som ett enda väsen. 

Astrologiskt är det förstås tacksamt att notera att dessa tidstvillingar föds just som Tvillingarnas tecken börjat stiga över stadens östra horisont (västastrologin, fast tiden är ur led i det systemet, råkar här pricka in samma tecken, fast då sluttampen av Tvillingarna).

Det här blir spännande eftersom artikeln nämner kvävningstendensen med navelsträng runt den ena ungens hals och andningsproblem hos den andra (ungefär som om den andra känner av problemen den första har - men så långt spekulerar inte tidningsartikeln). Tvillingarna, som den ängel från de eteriskt luftiga dimensionerna representerar förstås luftvägarna om man ska tala enkel och kroppslig astrologi. 

Och vad har bloggen om och om igen sagt under sina sju år? Jo, att gränsdragaren Saturnus i sin verksamhet ofta upplevs subjektivt som att den stryper sina offer. Det här är bloggens eget uttryck och inte en standardfras ur litteraturen och kommer säkerligen av att bloggaren själv föddes med luftvägarnas Tvillingarna i öster opponerad av Saturnus! Ska man tänka i bilder är Saturnus som Liemannen eller Döden snarare kopplad till lien och därmed halshuggning.

Se även: Satans huvud, giljotinen och Paris överbödel

Men det är förstås den obevekliga Saturnus tendens att greppa människor och företeelser som i ett skruvstäd och ge dem väldigt lite utrymme att röra sig som ligger bakom liknelsen vid att bli strypt. Ett av de tidiga blogginläggen såg i Saturnus naturliga koppling till det 10e makthuset den onda arbetsgivaren eller makthavaren och den gamla mytologiska bilden där titanen "Saturnus äter sina barn" för att behålla makten för sig själv ("makt korrumperar").

När nu Saturnus vid tidstvillingarnas födelse i Tvillingarnas tecken kopplar sitt långa 270-gradersgrepp om Lejonet drabbas naturligtvis Tvillingarnas härskare Merkurius av denna repression. Och simsalabim producerar Dikten en exakt avbild i Verkligheten i formen av två samtidiga förlossningar som båda utmärker sig av vissa andningsproblem! 

Missa inte hur de båda naturliga skadegörarna Mars och Saturnus enligt hinduisk astrologi BÅDA riktar en specialaspekt mot de involverade faktorerna. Mars från 6e hälsohuset angriper ascendenten och Saturnus från samma hus söker kontrollera ascendentens härskare. Det finns nog skäl att anta en aningen klen hälsa hos båda barnen under de tidigare åren men inget värre än värme och näring råder bot på. Dessa är själar som just kommer tillbaka från ett tidigare liv i kylan, bildligt talat! De har definitivt varit med om något tillsammans och är säkert (som också artikeln antyder) speglingar av de kvinnliga bästismammorna. 

Är de t.o.m. en och samma själ som delat upp sig i två parallella kroppar? Vem vet, men spontant känns inte en sådan tanke speciellt smart. Den senantike romerske filosofen Plotinus såg i princip inga problem med tanken på själens samtidiga inkarnation i flera kroppar, men här kan man fråga sig vilken poängen skulle vara att i gamla arbetarstaden Västerås göra precis samma liv samtidigt i parallell... 

En förklaring skulle möjligen vara att själen i ett tidigare liv varit så enögd - jag talar fortfarande bildspråk - att den i detta liv behöver två kroppar för att få ett stereoskopiskt perspektiv på sitt liv och därför väljer två kroppsliga utsiktstorn vilka förmedlar det liv själen på DET PRINCIPIELLA PLANET tänkt sig leva ur två något olika perspektiv. Bakom ytan är det en och samma själ som nu - enligt Tvillingarnas merkuriska princip - kan notera skillnaderna mellan de två vyerna och komma fram till vad den här själen är i världen för att lära sig. Här blev det plötsligt väldigt filosofiskt och djupt!

Det är dessutom fullmåne vid båda födelserna, vilket alltid ökar trycket (det känner tydligen alla barnmorskor till).

Mammorna, födda samma år och båda i det arketypiska Barnets soltecken (Väduren), delar förstås också den egenheten att lyckobringaren Jupiter vid denna tid (runt 1990) passerar genom... Tvillingarnas tecken!

Tydligen fungerar Aftonbluddret som alla andra schablonskapare som pumpar ut VISSA TYPER av medvetandeformande stoff om om om igen tills man är helt trött på allt vad nyhetsmakeri vill säga. Bloggens enda tidigare inlägg om tidstvillingar kom också från samma tidning och det publicerades för drygt sju år sedan.

Men tack Aftonpladdret för ett ovärderligt fall. Att hitta exakta uppgifter om tidstvillingar gör man inte varje dag! Barnen har båda Månen i 10e huset, vilket tenderar att ge ett perfekt normalt och folkligt liv. Tack till dem också för deras bidrag genom sin blotta födelse!

Astrologiska tidstvillingar - nästan

Aftonbladet/Wendela har en trevlig liten artikel om paret som såg varandra redan på BB, födda samma dag som de var. Tre barn föddes på lasarettet den dagen, men det heter ju att "three is a crowd", så en av dem fick gå sin egen väg i livet...

Det astrologiska förhållandet att de båda var födda samma dag imponerar inte, vad det verkar. Och med rätta! Solen passerar genom att tecken på 30 dagar och den som söker identifiera sin personlighet på veckotidningsnivån, lär sällan bli övertygad.

Särskilt inte om man bor i västerlandet och följer den feltänkta zodiak som kommit att kallas den tropiska. Kanhända kan något börja kännas mer rätt för de båda om de istället besinnar att Solen enligt den astronomiskt korrekta sideriska zodiaken låg, inte i Vattentecknet Fiskarna utan i Lufttecknet Vattumannen?

Elementen Vatten och Luft är så olika två grundtendenser kan bli - där Fiskarna lever på känsla, är Vattumännen distanserade, svala och rationella!

Nej, att diskutera sig själv enbart på basis av soltecknet - och då förutsatt att det är den sideriska zodiakens tecken - ger på sin höjd en antydan om individens viljemässiga strävan, i det här fallet har alltså båda andesjälarna fötts under en Sol som indikerar att livsuppgiften i vidaste bemärkelse handlar om att skapa intellektuella begrepp, att medvetandegöra saker och ting på ett logiskt sätt.


Månen som sinnelaget säger mer än soltecknet

Där födelsetid saknas, brukar astrologin falla tillbaka på Månen som hinner besöka alla tolv tecknen på samma tid Solen avverkar bara ett. Här spetsas ett horoskop till betydligt och kan börja visa skillnader i sinnelaget.

Men de som är födda samma dygn har oftare än inte även Månen i samma tecken, som här. Båda har ett sinnelag av exakt samma typ som handlingsmänniskan (Solen) inom dem eftersom Månen i Stenbocken - i likhet med Solen i Vattumannen - har den OBJEKTIFIERANDE Saturnus som planetär härskare.

Det är inte undra på att dessa två individer fått på sin livslott att bjussa på sitt lustiga öde, och därmed hänga ut även sina sinnelag, sin mer personliga halva, till publik beskådan. De objektifierar sitt innersta - Månen, sinnet, det privata, känslorna!

Att de nu gör detta, bereder astrologen ett leende, för det är exakt vad man kan räkna med från ett sinnelag som går i Saturnus - objektivitetsprincipens - tecken!

Nej, man måste gå till den tredje och sista av astrologins "tre pelare" för att hitta förklaringen till att de två inte upplever sig som varandras spegelbilder (och heller inte är det).

För med en skillnad på fem timmar mellan födslarna uppfyller de två inte på långa vägar kraven som ställs för att man ska tala om "tidstvillingar", dvs barn utan några biologiska släktskapsförbindelser som föds samtidigt - och det behöver inte vara i samma stad eller ens land.

"Tidstvillingar": Betänk jordens rotation och att en unge föds exakt i soluppgången i ett land. Låt nu jordklotet snurra på en timma till, tills det blir soluppgång i ett annat land och ponera att där föds ett annat barn. Dessa är nu tidstvillingar om de är födda - relativt - i exakt samma astrologiska tid-rymd. De har alla sina planeter i samma tecken och de anländer båda till jorden under samma "stigande tecken" (relativt den lokala horisonten).

Så var nu inte fallet med de här två svenskarna där den ena är en förmiddagsfödelse (dygnets yang-halva enligt kinesernas synsätt) och den andra en eftermiddagsfödelse (dygnets yin-halva).


Ascendenten - uppstigandet från "andra sidan"

Den tredje och viktigaste nyckeln i astrologin är således ascendenten - det tecken längsmed zodiaken/solekliptikan som stiger vid födelseortens östra horisont vid födelsen. Här "knyts bandet" mellan himmel och jord så att säga.

Den östra horisontpunkten (där Solen stiger upp var morgon) har ett kraftfullt symbolvärde, en platshållare för livets återfödelse varje morgon. I termer av personhoroskop blir ascendenttecknet (latin för "uppstigande") en symbolisk markör för den reinkarnerande själen som nu återkommer till jorden i en ny människokropp.

Och här skiljer sig slutligen de två dag- om än inte tidstvillingarna! Mannen på förmiddagen anländer till världen med Tvillingarna som sin individuella signatur och kvinnan på eftermiddagen med det traditionellt kvinnliga tecknet Kräftan!

Därmed kommer också varje planet på himmelen att ligga i olika "hus", dvs tendera att manifestera sig via olika livsområden, trots att det är exakt samma "himmelska influenser" i båda fallen.

Givet de två skilda rollspelen Tvillingarna och Kräftan är det intressant att notera mannens val av läraryrket. Tvillingarna har med kommunikation att göra, via sin härskare Merkurius. Kvinnans val av logopedutbildning rimmar väl med Kräftans härskare Månen, som återknyter exakt till vad vi sade tidigare om att OBJEKTIFIERA SITT SINNESINNEHÅLL.

För är inte detta vad det handlar om när man formulerar sig i distinkt uttalade ord? Saturnus är gränsdragningens (artikulationens) planet och Månens nära placering invid Venus (välbehag) tyder på att båda "tänder" på skönt formulerade ting och vacker fysisk (konkret) formgivning - Stenbocken tillhör ju Jordelementet.

Kvinnan har valt detta som sin uppgift, medan mannen, född under den maskulina förmiddagen ("yang"), väljer sin solära sida där vi hittar Solen i kombination med kunskapsförmedlingens Merkurius! Touché!

Astrologin som en modell i medvetandet

För en spännande och aktuell bok om hur Guds eget medvetande splittras upp i otaliga enskilda jag-medvetanden, se den amerikanska fysikprofessorn Amit Goswami, som efter sin pension blivit ett riktigt dynamitpaket. Han betecknar sig som "kvantaktivist" och söker nu tillbakavisa den naturvidriga ateismen som spridit sig i västerlandet till följd av de materialistiska vetenskaperna.

Vetenskapen i väst har ännu inte fattat vilken sensation kvantfysiken är - detta har flera Nobelprisbelönade fysiker sagt - och Goswami (tillsammans med sin gode vän, läkaren Deepak Chopra - en annan indier som lyckats bra i Amerika), drar nu som pensionär sitt strå till stacken för att ändra på våra missuppfattningar om en del grundantaganden.

Som t.ex. det att materien kom först och först i slutändan "råkade" producera lite medvetande via hjärnan. Det är tvärtom, visar kvantfysikens experiment: medvetandet är en förutsättning för att materia skall "bli till"!

Inte bara fick västerlandet zodiakberäkningen om bakfoten, ungefär samtidigt som vi dumpade (den i och för sig allt mer felaktiga) zodiaken och gick in i den moderna tiden, spårade också vår vetenskap in på en lika skev och ensidig modell. Sannerligen, vi lever i en omvärderingens tid!

Goswami menar att världen nu kommit så långt att det är dags att knyta ihop den gamla religiösa världsbilden (till vilken förvisso astrologin skulle kunna räknas), med den vetenskapliga.

För paradoxen är alltså den, att den totalt materialistiska 1800-talsfysiken födde ett märkligt barn - kvantfysiken - vars egendomliga fynd avslöjar att farfar och farmor - det som gick före materialismen - gjorde helt korrekta antaganden, låt vara att föraningarna ännu inte baserades på vetenskap som vi definierar den.

Medvetandet (Gud) finns innan materien, och själarna existerar innan barnet ens är påtänkt av föräldrarna. När vi föds offrar vi bara en enorm massa medvetande (merparten av det som är vi) för att lära oss leken som pågår på jorden. Amit Goswami lånar här in det indiska begreppet lila (lek) för att påminna om att inte ta det vi ser och hör här och nu på alltför bokstavligt allvar.

Dina käpphästar idag, det du kanske inte skulle gå i döden för (för vem vill längre offra sig för något?), men åtminstone ivrigt försvara på något skränigt internetforum, är bara en dröm som du i morgon bara kommer att le lite skevt åt!

Leken går vidare och de mentala ramföreställningarna (paragidmen) avlöser varandra. Båda de här "dagtvillingarna" föddes till den mentala ramföreställningens tecken - Vattumannen - vilket antyder att de i sina liv kan komma att syssla med policysättande av något slag.

På grund av den framväxande insikten att kvantfysiken påvisat det "unitiva medvetandet" (Gud) ska de här två horoskopen, med fem timmars mellanrum, inte ses som två separata individer - på det egocentriska sätt som västerlandet till sin egen förbannelse sökt höja sig över andra kulturer - utan mer som två perspektiv som samma medvetande intar till världen och sig självt!

Vi är alla en och samma varelse, om man drar saker till sin spets och jobbar alla för en sak: Leken (som kan vara nog så allvarlig ibland).

Astrologins uppgift är bara att illustrera i vilka avseenden vi avviker från varandra, den handlar aldrig om att peppa ego-medvetenheten, vilket är en farlig väg för världen att gå i dessa tider.

Jag tror dessa två individer där både Månen och Solen - själ och hjärta - disponeras av gränsdragningens herre Saturnus, tjänar ett visst "objektivt" syfte, och de vet det och går därför ut med sin berättelse. Men vilket detta syfte är, kanske klarnar först lite längre fram på vägen.


PS. I fallet äkta tidstvillingar, där bara några minuter skiljer, har det rapporterats om häpnadsväckande gemensamma mönster i de respektive livsödena. Jess Stearns A Time for Astrology från 1972 innehåller några spektakulära exempel.