Kändiseliten bekräftar sig själv - massan upplever att de varit med om något

 

Det är inte utan att man stannar upp lite inför den här rubriken om bolagsprodukten Coldplay som vid millennieskiftet utsågs av den krisande musikindustrin till nästa superidol att kränga i stor skala till den ansiktslösa massan som alltid följer en ledare eftersom det är så en flock fungerar. (Andra liknande produkter designade för masskonsumtion är Adele - inte för att fansen förstår vad de är med om.)

Att från Göteborgsscenen introducerad ett kortsnack med Elton John i Stockholm är ett blilligt knep att få publiken tro de är med om ett "ögonblick". I själva verket är detta bara professionell och kalkylerat - närmast ett billigt sätt att låta artisteliten dunka varandra i ryggen och bygga sitt eget imperium på massornas axlar. Detta är den döende och utgående civilisationen som förevigats på Expressens foto.

Intressant nog visar sig spontankänslan stämma när man lägger GOLDplays huvudman sida vid sida med Elton John, båda har exakt samma rationella Luftelement som drar nytta av den huvudlösa och lättmanipulerade massa som enbart styrs av den irrationella själens flyktiga stämningslägen, Krabbans tecken (feldöpt Kräftan i ett avlägset Sverige som aldrig haft någon vidare kontakt med kontinentens filosofier och metafysik). 

Det är kort och gott den gamla vanliga "dissociationen" mellan det tänkande och planerande Luft-elementet och "leva för dagen"-Vattnet. Dessa representerar respektive grekernas rationella och irrationella själssegment. Det intressanta här är att flocken i måntecknet Krabban rörs av de vindar (Luft) som styr dem och detta utan att de förstår vad som pågår. (De "känner" istället.) De lever i djupa omedvetna Vatten och upplever sinnesrörelse men varken förmår eller är intresserade av i vilket planlagt system de står där på en stor arena och tjoar. 

(Man kan argumentera att Vatten och Eld är en betydligt mer insiktsfull kombination eftersom båda är emotionella men ENTYDIGA. Elden är astrologins ledande element och Vatten reagerar direkt på dess närvaro, spontant och utan tvetydigheter - därav Eld/Vattens framgång som t.ex. agitator.)

Chris Martin, huvudfigur i GOLDplay - spelet om att ro åt sig mest av konsumenternas surt förvärvade lön:

Elton John, f.d. knarkare, mångårig ateist och homosexuell kristendomshatare - men en storsäljare! Och vad bryr sig massorna om den högre världen och dess strukturer så länge något sätter deras känsloliv i rörelse? Alla är inte födda att söka kunskap och förståelse i varje liv...

Chris Martins födelsetid 5:52 har en sämsta C-rankning hos Astrotheme.fr men inga skäl uppges och tidpunkten är så exakt att man blir fundersam. När en exakt tid visar sig motsvara minuten för en soluppgång kan man vara rätt säker på att uppgiftslämnare inget vet utan har valt soluppgången. 

Här händer inget i öster eller i zenit och horoskopet stämmer bra med gruppens ointressanta "se, vi kan spela alla sorts musik". Mars kommer tids nog att stiga i öster och i Stenbocken är detta en kapabel men generisk hantverkare, ingen sann kreatör. 

Skillnaden ligger i att hantverkaren alltid blickar mot redan existerande "Former" i den osynliga världen och i princip bara kopierar. Genuin kreativitet levererar nya ting som aldrig hörts eller setts förut (eller åtminstone upplevs så).

Martins Mars betraktas som stark i öster och i starkaste världsliga läge är också Saturnus sjunkande i väster. Men här är Krabbans Vatten en svag bas och det påverkar också Mars i öster som har just Saturnus som sitt fundament. Det passar perfekt att Jord och Vatten ger gyttja eller en materialistisk produkt man tycker sig ha hört och sett förr. Saturnus i Krabban har dock sin fördel om det bara är emotioner (Vatten) som ska sättas i samklang med den materiella produkten (musiken).

Nu är Martin en musikalisk typ av traditionalistiskt snitt. Också Venus i Vatten-Fiskarna med dess fundament Jupiter i venusianska Oxen går inte att motsäga. Denna "ömsesidiga reception" mellan de båda naturliga välgörarna bidrar till ett tonsinne som talar för lycka och framgång.

Skulle 5:52 vara en korrekt födelsetid knyter "receptionen" dessutom ihop det 3e huset för "sång och dans" (en variant av 3e husets kommunikation) med det 5e huset för nöje och kreativitet. Vatten och Jord visar att det är nöje och allsång för den enkla delen av mänskligheten, de jordnära, men GOLDplays pseudo-spirituella budskap som DN:s recension skriver om..

https://www.dn.se/kultur/coldplay-ar-for-euforiska-for-sitt-eget-basta/

... är en direkt följd av Luft och Vatten som har distinkt skilda agendor. Martin är en Sol-Vattenbäraren (Luft) som tänker i termer av förmedlingsbara koncept (Merkurius i Luft). Denna "intellektuella" överhetsposition rider på massornas hunger efter sinneskittling och Saturnus i Krabban visar hur massorna får förenklad och anpassad känsloföda. Stiliserad och "uttänkt" popmusik. Det går att tänka sig andra kombinationer av de fyra elementen som sprudlar mer levande och spontant.

Lustigt nog är också Elton John född under nästan exakt samma omen om en rationaliserande intellekt som skapar stiliserad sinnesrörelse (hans tidiga album var inget annat än britters halvfåniga kopior av "amerikanskt sentiment" - textskrivaren Bernie Taupin och Elton kopierade helt enkelt amerikanska (kanadensiska) The Band och körde en folkrockig stil några år. Sen blev det lite proggrock ("Madman"-skivan) och Elton framstod under sina mest kreativa år också som en som "spelade lite av varje och ville visa sig kompetent över många genrer". 

Både Vattumannen och Krabban har, på skilda nivåer, både "bredden" som talar för dem, medan Saturnus är en snål och begränsande planet som i folkmassans Krabba bara ger en "stiliserad" upplevelse, dvs. en hård kommersialiserad och uttänkt produkt.

Neil Young, också ett sällsynt fenomen under bra många år, blandar också Luft och Vatten (vilket märks i hans tidigare år som knarkare, svamlandet och lite otydliga  men i huvudsak konservativa världsbild). Men i valet mellan en av Elton Johns "americana"-album och ett liknande av Neil Young faller valet på Young, varje gång. (Lustig nog var både The Band och Young kanadensare  som flyttade till USA och fantiserade sig in i "det amerikanska".)

Också Young har formalisten Saturnus i Krabban - en trend för verkligt framgångsrika musiker? Men han saknar helt "Överplaneraren" Vattenbäraren och uppvisar istället en "ömsesidig reception" mellan Jord och Vatten, en distinkt substansberoende typ som hungrar MED sin publik istället för att påföra den ett manipulativt Luft-koncept.

Han var visserligen dominant Luft även han, men inte av Vattumannens kontrollerande "färdigskrivna" typ utan av Vågen, den eviga harmonisökaren ("I've been a miner for at heart of gold..."). Neil Young har hela 5 av de klassiska 7 planeterna i Passionens kvalitet som enligt hinduernas uttrycker det typiska mänskliga - vinglandet mellan Ljuset och Mörkret och så långt från den kalkylerande Överheten man kan komma.

Med krigiska Mars i Krabban intill stela Saturnus förstärks motsatsen till kyligt kalkylerad framgång, och inte minst att Mars också attackerar hans Sol. Han fick tidigt diabetes av sitt osunda leverne och födde senare en förståndshandikappad son). 

Allt detta inom ramen "den Passionerade kvaliteten" ger artisten en mänsklighet som scen-clownen Elton John och pseudo-spirituella Martin inte har. För bolagsdirektörer är naturligtvis John och Martin perfekta och flumputten Young nästan en mardröm (både skivbolagen Warner och Geffen stämde på sin tid artisten för att levererar kort om avtalen).

PS. Allt tre artisterna har enskilt diskuterats i äldre blogginlägg, det här var första gången deras gemensamma (men i ett fall avvikande) "stil-planet" Saturnus noterades.

Stockholms "individualister" vandrande pesthärdar

Bland de fyra klassiska elementen är den somatiska stöten den sista varningen från Kosmos på att människans själ förlorat sin väg. Hon har då tappat förmågan till vision, antikens Eldelement (Fredrik Reinfeldt: "visioner är farligt") och dessutom förlorat förmågan till rationellt tänkande kring sin situation (Luftelementet).

I ett läge där båda de högre elementen förlorat slaget om människans själ, blir hon bar en mobil jordklump, driven av dunkla och irrationella instinkter (Vatten). Hon blir en nyttig konsumtionsslav, en konsument av marknadens alls preparat som hon numera måste köpa för att vara attraktiv på köttmarknaden. Var inte behårad! Lukta inte! Sedan kanske hennes nu rent canceroida instinktsliv kan få napp. 

Vi pratar om människor som sjunkit så lågt i en civilisation att det inte längre är lämpligt att tala om verkliga människor. Detta är Fader Tids avfall som nu bara väntar på att malas ner i någon omfattande världsundergång. Civilisationer på deken.

SvD: Stockholm skriver ut mest antibiotika i Sverige

Att moderata Filippa Reinfeldts hälsovårdsstab i Stockholm skriver ut mer antibiotika mot lösdrivande och kopulerande köttklumpar än någon annan i Sverige, och att dessa nu snart är resistenta mot bot, vad lämnar det oss för slutsats? 

Moderaterna kan spåras ända tillbaka till den somatiska nivån för hur den kosmiska intelligensen söker korrigera fallna själar. Moderaternas varje steg och motåtgärd mot problem som ligger i deras grundsyn avslöjar dem. Moderaterna är RESIDENT EVIL !!!

Självisk konsumtions- och njutningslystnad kommer att skapa nästa digerdöd i Europa. Hela västvärlden kan komma att utplånas till följd av Rovkapitalismen. Och samtidigt sitter en svensk socialdemokratisk ledning och vet inte hur de ska krumbukta sig för att kunna följa Rovkapitalismens diktat utan att göra sig helt omöjliga för sina väljare...

När jag var tjugo, hormoner sprätte i kroppen och jag var himlastormande euforisk en dag och låg nästa, upptäckte jag Neil Young, vars numera klassiska skivor redan då hade ett gäng år på nacken. Mannen som sjöng "Helpless, helpless, helpless" var så under isen att han på bara några minuter fick mig att börja skratta. 

Han signalerade det absoluta bottenläget för en själ som gått vilse i impulser, känslor och dunkla begär. Allt det där jag nu vet att de gamla grekerna hånfullt sammanfattade som den irrationelle eller t.o.m. den enbart vegetativa själen. Tänk: de kallade vissa människor grönsaker och inte ens djur. Och absolut inte människor, denna art faller in under Luftelementet enligt den hellenistiska astrologen Ptolemaios.

Efter att nu ha avslöjat västerlandets ofas med stjärnhimlen och återupptäckt den sideriska zodiaken (en mycket liten minoritet i varje generation i västerlandet tycks göra det), är det knappast förvånande att hitta min ungdoms "motgift" vid deppiga tillstånd, ha ett horoskop som är helt under isen:

Man måste säga att den gamla hellenistiska astrologin har en intressant poäng när den kallar våra tiders andra hus för "min plånbok" för "Dödsrikets port". Att gå in i privatekonomiskt tänkande är att dö som verklig människa.

Neil Young skulle verkligen ha behövt ha sin Sol och älskvärda Venus i Lufttecknet Vågen någon annanstans! För som det nu är drunknar denna luftburna ande i all den gyttja horoskopet i övrigt presenterar själen bakom Neil Young med. Inte konstigt att han kände sig "hjälplös, hjälplös, hjälplös".

Samtidigt har han samma individualistiska Jungfru stigande i öster som Sveriges nuvarande statsminister och likt honom en verksam illgärningsman stigande i öster. Hos Reinfeldt var det den aktiva söndraren Mars - därför Reinfeldts hat mot varje form att samhällslösning där människor kommer samman och med gemensamma krafter söker skapa något gott. Den sociofoba Jungfrun VILL INTE DELTA! (Sol-Jungfrun Garbo: "Leave me alone") 

På Neil Youngs första soloalbum (efter en storstilad karriär med gruppen Buffalo Springfield) heter en av de mest memorabla låtarna just "The Loner". 

I myten blir sedan Jungfrun Persephone våldtagen av dödsrikets herre Hades (Jungfruns nyckelstjärna är Spica, "Den Oskyddade"). Så jag förmodar att hon får skylla sig själv att hon blev traumatiserad. Just så låter Reinfeldt: de sjuka och arbetslösa får skylla sig själva. 

Där är kanske därför den penningdrivna läkemedelsindustrin hjälper Filippa Reinfeldt att förverkliga moderaternas syn på människor genom att förespråka överförskrivning av medicin: "Vi hjälper dem att på sikt bli så obotbara att de får lära sig läxan att det är deras eget fel." Nej, det är naturligtvis bara cynism. En del vill berika sig och mer finns inte att säga. Sedan försöker de rationalisera och dölja detta simpla faktum genom att lura folk att saken handlar om något helt annat.

Men där Fredrik Reinfeldt skadar människor med sin vassa Mars i Jungfrun i öster ("klara dig själv för jag tänker inte betala skatt för att du ska ha det drägligt under din sjukdom eller arbetslöshet"), där har Neil Young istället den stora framgångens Jupiter. En i grunden välvillig planet som för Jungfruns kyska och tillslutna natur tyvärr blir en illgörare. Jungfrun mår inte bra av för mycket av livets goda.

Jupiter är således "verksamt ond" närhelst Jungfrun stiger i öster, och det har definitivt gällt i Neil Youngs liv. För mycket av allt. Diabetes, förlorade musikerpolare till knarkdöden, spelar gitarrsolon som håller på alldeles för länge, födde en mentalt handikappad son, råkade i jättebråk med skivbolaget Geffen för att ha levererat undermåliga skivor (begripligt, eftersom han då deppade ihop över den handikappade sonen), svamlar hejvilt i sina memoarer. 

Det finns många exempel på att "extra allt"-planeten Jupiter medfört problem. Men samtidigt är det till en del självförvållat och Jupiter är i grunden en hjälpande planet. Men som verksam illgörare tycks dess effekter inte riktigt vara de avsedda...

Samtidigt producerar dessa den lägre världens eller vegetativa själens barn förunderligt fin musik! Blues är kanske inte det blå Luftelmentets hemort utan just den träskmark som öppnar sig för själar som faller ända ner till Vatten och Jord - de som drunknar i sin egen biokemiska soppa och inte längre kan tänka klart och uppfatta att de är något helt annat, att de är märkliga andeväsen som bara är på studiebesök på jorden.

Enligt det bannlysta Thomasevangeliet ska Jesus ha sagt: "Livet är en bro. Gå över den och bli inte stående."

Lars Vilks visst, men var står Neil Young?

När jag ser fotot på rasisten Lars Vilks som kallar sig konstnär i DN (+ kritisk ledare dagen därpå) skenar medvetandet ut i universum och griper namnet Neil Young - en av mina ungdomsfavoriter fram till cirka 1990, då jag helt tappade intresset för honom.

Men varför Young i samband med Vilks? De är ju inte ens lika varandra, gubbarna!

När jag öppnar horoskopen och lägger dem sida vid sida uppstår en annan historia. Tvärtom, de är mycket lika varandra!

Man kan bara undra på vilka mystiska vägar Intuitionen går. Det har gått år sedan jag senast såg ett foto på Young och min ungdoms vresigt rebelliska artist är nu klart en åldring. Jag hade kort och gott ett yngre ansikte registrerat men likväl hittar jag fram till en artist född bara sju månader före Vilks och även han i ett ideologiskt Lufttecken. 

Därtill är båda männen formalister, med psyket / Månen i ett formorienterat Saturnustecken. Lite otippat kanske att Young, som smider låtformer i musik har sin Måne i Jord medan Vilks som fysiskt grejar med material har sin Måne i Luft...

Båda männen har en förkrympt förmåga att expandera via Jupiter i Jungfrun. Men Young har ändå enorm tur i sitt liv eftersom Jupiter stiger i hans personliga första hus. Och eftersom framgångens Jupiter steg just i Jungfrun slås jag direkt av den distinkta låten på hans märkliga debutalbum: THE LONER.

Se tidigare inlägg om Jungfruns tecken som zodiakens mest privatistiska ensamvarg! Bara häromdagen repeterade jag viktiga fynd om privatismens zodiakala princip och påminde om "ur-Jungfrun" Greta Garbos ord om att få bli lämnad ensam! Youngs fortsatta musikproduktion genom åren kom i närmast besatt grad att bara handla om honom själv och hans känslor, och det kanske är därför jag växte ur min idol. Han hade inget att säga, utöver sitt briljanta sinne för melodier.

Tvärtom börjar jag nu fundera om han, tydligt reaktionär och republikan, kan vara en smårasist. När han sjöng sin veklagan över Southern Man och Alabama, var det verkligen uttalanden mot sydstatsrasismen? Från en kanadensare som snabbt gjorde om sig till amerikan? Jag blir mer och mer osäker på om Young någonsin stått för något tydligt utöver en navelskådande introspektion. Lyckligtvis kan nätet ge svar, för den som inte orkar lyssna igenom en tjock packe skivor:

NEIL YOUNG VAR ANTIRASIST - här är berättelsen om sydstatsbandet Lynyrd Skynyrds tidlösa rockklassiker "Sweet Home Alabama" - låten var en medveten kommentar till tidigare utfall från Young. Viktigt att ta med sig i tolkningen av kanadickens horoskop!

Han delar i vilket fall den ytterst klena "generationsplaceringen" Saturnus i Kräftan, tungsinne och navelskådande in i de egna känslodjupen. Men planeten indikerar också en fruktan som frusit till is och blivit en vanemässig attityd. Kräftan är klanisk, snäv i sympatierna, naturen vårdar sig främst om sina egna, art för art.

(Denna inskränkthet i utblicken leder till idén om att i naturen krigar alla mot alla - vilket ger en Sol-Kräfta som Fredrik Reinfeldt motivationen att söka skopa in så mycket pengar från landets fattiga för att göda sin egen medelklass! En sådan djurart ser man sällan, som fegt angriper dem som är svagare än man själv!)

Neil Young krigar med sig själv (Mars) och Saturnus betryckande formfascism. Hans ryckiga och underliga karriär - särskilt en tid när man maniskt hoppade mellan stilarterna och verkade vilja alienera sin publik - passar perfekt in på denna man i kamp med sin egen tendens att stelna i depression och sulkande missmod ("Don't be denied", 1972) 

Och här kan man också tänka sig hans antirasism: segregation är Jungfrun utmärkt på, Stenbockens underhuggare. Men det är Saturnus/Stenbocken som står för själva konceptet om en samhällsstege där vissa är på botten och andra på toppen. Apartheid-tänkande, rasism, med mera, är således både Stenbock och Kräfta medskyldiga till. 

Faktum är den fysiska verkligheten som dessa tecken i Jord och Vatten tecknar i sig är rasistisk och segregerande. Två fysiska kroppar kan inte befinna sig på samma yta. En måste antingen stötas bort eller trampas ner. Stenbocken trampar neråt och klättrar uppåt på världsberget, Kräftan placeras som zodiakens mest nertrampade tecken. 

Varför bloggen hittat främlingsfientlighet i Jungfrun och Kräftan men inte i Stenbocken beror troligen på att det är Kräftan som står för hus och hem och som känner maktlöshet inför Stenbocken som är politikern och dennes beslut om invandring. Stenbocken föder främlingsfientliga attityder hos de enkla människorna på botten genom dess gränsdragningar i samhället som får den primitiva människan att känna sig hotad. Kräftan står närmare primitiv försvarsinstinkt än kanske något annat tecken och kan bara reagera genom att sluta sig och patologisera inom sina egna kretsar.

Jungfrun slår bakut som Kräftan men av andra skäl. Främlingsfientliga Jungfrun brukar anföra inte etniska skäl utan ekonomiska. Främlingar leder till utgifter för värdnationen och egentligen säger bara Jungfrun att den är snål och självisk, att den saknar förmåga att höja sig över Jordelementets rena resursorientering och se de IDEAL mänskligheten mejslat fram i linje med de eviga morallagarna som styrt människans evolution över långliga tider. Det är först i LUFT själen börjar titta noga på de idéer som vägleder mänskligheten mot framtiden. Vilks har massor av Luft i horoskopet men är ändå dysfunktionell på den här punkten. Och det är Kräftan som drar ner betyget.

Vilks, ett halvår senare föds när raka motsatsen gäller till Neil Youngs upproriska och nålstiggiga Mars i Kräftan. Vilks Venus i Kräftan älskar komforten inom det lilla trygga reviret. En rofylld människa tills han öppnar stugdörren och inser att verkligheten kräver social kompetens. Venus är anpassbar där Neil Youngs Mars (om än fallen) är irriterad och rör upp lugnet på hembygden - särskilt utmanar Mars den förtryckande snäva sympatin som Saturnus omvittnar i klaniska Kräftan.

(Långa tider verkar dock Saturnus kunna blockera Mars och så uppstår så ryckiga livsvandringar som Youngs varit. Han har också svår diabetiker, som, om sockrets Venus spelar in skulle kunna ses genom den fallna och ur det här perspektivet onda Mars i Kräftan attackerar hans Venus - sanskrit: Shukr ("sugar") - i födoämnenas andra hus! Klockrent, men jag vet inte om varje fall av diabetes skulle synas så tydligt.)

Lars Vilks däremot ÄLSKAR (Venus) snäva sympatier. Hans Venus lägger sig direkt inför formgivaren Saturnus diktat, brottas inte med formen, bearbetar den inte. Vilks producerar juvenil konst, omogen konst förutom hans inskränkta provinisialism. Notera hur även här Saturnus blockerat Vilks Venus: han är nu berövad den lilla tomtebolyckan efter sitt galenpanneupptåg mot hela världens muslimer. Sveriges i särklass värsta byfåne och som skadat nationen oerhört.

Båda männen har således i botten av sitt sinnelag (Månen) den främlingsfientliga Kräftan - av nödvändighet sådan eftersom tecknet representerar ren instinkt, instinkten att skydda sitt hem och de sina. Denna instinkt är extrem åren då Saturnus vandrar genom Kräftan, särskilt om fler planeter stämmer in. 

Young visar agg med sin Mars och skapar hus i helvete. Vilks lider av stockholmsyndromet och anammar (Venus = adaption) de trångsynta och rasistiska attityder som resulterar ur Saturnus passage genom Kräftan. 

Och missa inte att den gigantiska Saturnus här hålls fången av den ringa Månen! 

Det är Månen som äger eller disponerar Saturnus, den lägre har ett tillfälligt kommando över den högre. När sedan Månen hos båda männen ligger i saturniska tecken, då har vi två fall av ömsesidig reception och båda männens ägnar sig åt att formge eller formalisera den låghet Saturnus upplever i klorna på den lägre irrationella Vattennaturen. Men återigen: Mars krigar och problematiserar, Vilks Venus horar för inskränktheten i den blott instinktiva attityden till livet på gården.

Neil Young födde en förståndshandikappad son efter åratal av drogande och hårt rock-leverne, och Saturnus i Kräftan kan verkligen antyda ett slött sinne, i synnerhet om sinnets Måne direkt lutar sig mot placeringen. Han skriver inte några värst litterära texter, men hans emotionalitet får musiken att verka stor.

Jag har fått uppfattningen att Vilks är närmast retarderad i sin oförmåga att redogöra för vad hans rasism egentligen handlar om, och det är typiskt att det är han av de två som har en Luft-Måne men vars disponent (Saturnus) har sjunkit ner i omedvetna Vatten. 

Han har påfallande svårt att "rationalisera" och legitimera vad han håller på med. Jag tror inte han vet själv. Skulle klockslaget vara känt är jag övertygad om att dissociationen mellan Vilks sinne och den underliggande disponenten skulle visa sig vara det horoskopets viktigaste ingrediens (genom att t.ex. endera Kräftan eller Vattumannen stiger i öster eller kröner himmelen via tionde huset). Notera främlingsfientligheten hos Humanisternas Sturmark av en senare årgång: Mars/Venus i Kräftan i attack mot Saturnus i Vattumannen. 

*****

Så bra att Neil Young hojtade till ute i universum! Det här blev ett perfekt inlägg som upptäckte hur lite som kan skilja. Saturnus-Venus gav rasisten, Saturnus-Mars den som bråkade med trångsynta sydstatsbor! När jag började skriva det här hade jag ännu ingen aning om vad som skulle resultera, men det är rätt fantastiskt att männens horoskop var så lika att man lätt kunde se just det som distinkt förde dem i olika riktningar i frågan rasism.

PS. Mas-Kräftan är överrepresenterad i homosexuella horoskop men jag kan inte påminna mig att jag noterat någon dragning mot rasism. Får återkomma om det skulle visa sig vara så. 

I det här inlägget har i vilket fall Neil Youngs Mars krigat mot förtryck redan i sin barndom som mobbat barn i Kanada ("Don't be denied". Av detta kan får vi också insikter om exakt hur knepig och komplicerad den religionshatande Christer Sturmark är som har både hat och kärlek (Mars/Venus) samlade i Kräftan och via Mars i attack mot ideologitecknet Vattumannen!)